LAHOLMS TIDNING :väcklogen Zen 16 -ovgas 1999 1963 När den brittiske historikern, :! professor 'Toynby, vid ett av USA : " arrangerat symposium i Amster- > Sett mot denna folkmängd Lo ma "lands nuvarande 185 b miljoner: i invånare, far . dam om I delshandeln i no- - överst "stora och överskotts- ” vember 1963 i sitt högtid: I skul nd iteten mycket betydande. Di- le karakterisera li Alaa yr ER bl a, att ”det nuvarande mumlet från de svältande miljonerna snart kommer att övergå i ett rytande”, ' som världen ej kan motstå. Med ' . detta "ville prof Toynby under- > . stryka, att den tid är nära före- ' kaos på grund av världssvälten " "skall kunna undvikas, ">" - "' " Minst lika - drastiskt skisserads » professor : Myrdal 'Jäget, då han " för någon tid sedan i Malmö inför - Nordens ; "Bondeorganisationers Centralråd delgav sin syn på livs: . medelsläget. + , världen. . . Myrdal - underströk liksom Toynby. att lär ” tuationen i världen, yttrade han i kan det komma att krävas insat- 'stående, då krafttag måste till, om t. den 'industrialiserade - världen: 1 snabbt, - om USA:s Produktionsd överskott i stället betraktas gents. emot behovet till ett par. miljar- der svältande människor. - ' När krafttag skall tagas för att verkligen ” förbättra situationen, ser: och tillvaratagande av pro="" '- duktionsmöjligheterna runt om I: varje fall kan förhållandena pris- mässigt: komma att- förändras. ra: : dikalt, ty USA kommer inte. atv kelst "inom " livsmedelsområdet; ' utan "att. få sina produktionskodtr., "get är ohållbart: och "heten till det nyss citerade utta- "landet" av Toynby gav Myrdal | i : uttrycket ”en 'internatioriellt in- . tolerabel situation”, d v s en livs- -; medelssituation 'av den art,:där . världssamvetet ej "längre kan ac- I ceptera ätt USA skall bära: hu= + vudansvaret utan där den s k od "i ka världen måste sluta upp i sam”: fällda aktioner, . De flesta torde vara "ense om "det utomordentliga allvar som lig- "ger I berörda livsmedelssituation, i i vilken ? ett olyckligt sammanhang I hastigt . skulle '. kunna : äventyra ; fred : och , ordning i "världen. Så långt är man i regel överens, Där- >. emot” är det: sämre ställt med' -enigheten då det gäller praktiska 1 åtgärder för att åtminstone. för- « "söka förebygga en försämring av "det nu råd 1; del Isläget. i "I blinproblen som "varit, för handen Och; "kommenterar den: broschyr värdinnor anställs i. högstadiesko- ""lorna.- Ett 'intréssant expéri ent "ger sig överstyrelsen också då den är beredd att låta” åtaga sig en hur” stor börda. som" « T Med förvånansvärd' snabbhet avi gjördes: frågan," vem 'av de' tre ri välerna — - Heath, .Mandling oc bervalä a pårtiets ledare ' i "Eng- : land, sedärnt TT. premiärministern Sir -: Alec "Douglas-Home : förklarat sig önska, lämna ; partiets roder i. nya händer. Det - blev - den h i ts nye c chef, Och frå- lyd 5 "åstadkomma ' "vad ingen i England. I längre trodde; att Alec iskulle förmå — att lyfta Ha- I rolds Wilsons labotstregering ur sa 2 Doiglas-Homes 'regei tidskriften Economist” ökrev. den 120 juli äå år. — "knappast kunde be- tecknas som en hård kämpe: T. 0. St sAlecs.; vänner "nödgades övertygande som 'premiär- minister än han förut hade gjort a sesminister. Så. inträffade om” sitt eget parti och skild. $ervicegrupp. för. d svältländerna, — > + = > ' För det första tror många, "att - t'födelsekontrollen - snabbt skall -'kunnå råda bot på det nuvaran- "de, hotet, . Så, är. inte. fallet.. Fö- " delsekontrollen kan i: de: under- N ; utvecklade , länderna :ge. märkba-. 'ra resultat endast på "lång si; "Blott ett fåtal ;regeringar :redda : att" arbeta” på den: infon, "Även. där viljan finns, tar det mycket Jång" tid. att nå:en om- .fattföng av födelsekontrollen,: söm kan ge' påtagliga: resultat,' I-:In> .dien "har en" kampanj: för ' födel- sekontroll- pågått i 'snart tjugo år, "men . några statistiskt . betydelse=- fulla resultat" har ännu inte nåtts. > En” annan" felaktig "uppfattning är; att, en, snabb industrialisering — skulle kunna ”lösa”problerhen” gö=! i nom att: minska -överbefolknin=' "gen I U-länderhas? jordbruk: och . åstadkomma en ökad andel av be= "fo! ..som. .,. hade . » köp "skaffa sig livsmed fa ”anrda "länder: 2 Även” "detta än ” "det; » Inte att finnas' plats för någon be-; : tydande 'del av: vr Me jord-: |" . städer... Om de fl ill: .städerna,; br Jock : så. ökas slummen, Industrin kan! 'A troligen ' inte ens ta. emot det; Stora, ,. födelseöverskottet frå - I stadsbefolkningen, "Det gäller alltså för, stora de- "dara av den underutvecklade delen ' av världen att under överskådlig; tid livnära en vä "or na besöka skolorna med konsulte- "rande uppgifter. Men bortsett från . utgifterna för .servicegruppen är skolöverstyrelsen inte beredd att ställa : ytterligare "medel. till ' sko- Jornas-förfogande för att: anställa "per sonäål ” Jåom skulle - kunna” av= S igorumer tid. men, inte" anger - sdet.i praktiken skall -bli. möjligt. Något förslag om ökade anslag till . på rek "ditiorjerna” läggs alltså: inte ' fram . Många av överstyrelsens i-o, ör. sig lovväl anvisningar om "hur man skall få bättre ordrings- |: "och arbetsförhållanden” i skolorna blir verkningslösa” så länge: mari + befolkning! Hur skall : nu detta ske? Skall det ske genom en re-. «> volutionerande insats äv 'modern: - Jordbruksteknik, maskiner och de-' . -Monstrationsgårdar etc?.:Den vä gen är förvisso inte framkomlig.: En långsam förbättring på bred I front torde vara långt effektiva. . Te, Det går inte att nå tillräck-' ligt många med den nya tekniken, ' och än mindre' att få ' dem att "anamma denna 'teknik. Först mås- -' te; människorna — kanske: täm-. ligen långsamt — vänjas vid. och .. läras en teknik, som radikalt av- viker från vad de varit uppvince” na tillsammans med, — ”.. I professor, Myrdals "föredrag berördes även frågan. om vilka det'är som, i ett än mer kritiskt NH läge, d v 3 vid en skärpning av, livsmedelssituationen, skall! träda till och vilken inverkan en 'dylik + skärpning kan få på bedömningen av vår egen. jordbruksplånering. Han ; överdramatiserade + härvid klart USA:s, , möjligheter, då. han : . hävdade, att USA och Canada, om , andra vill vara med och betala, kan klara den produktion, .som behövs för. att avvärja den vär. sta svälten. Många andra har rå- kat ut för det misstaget, Man be-, dömer de amerikanska överskot= - ten .och: produktionskapaciteten mot bakgrund av USA:s' nuvas - tande överskott I relation till sam. ' i HÖGSTADIET OCH BRISTEN, PA RESURSER ot Grundskolan har hittills; inte fått arbeta under särskilt gynn- - samma förhållanden. Bristen på |. behöriga ' lärare, lämpliga" läro- " böcker och undervisningsmateriel - är mycket kännbar. Det är nöd- wvändigt. att man till "diskussion verkligen” tar upp frågan om den ' nya' skolans resursér' och förut- ” sättningar för en godtagbar ar- ” betssituation framhåller S k o 1- världen ianslutning till den . jas: -I en sådan "situation är na "turligtvis-- behovet - av -utbildning, > forskning "och försöksverksamhet ' enormt stort; Och ändå kan alltså |. . konstateras att jordbruket. ligger |. " mycket långt efter på dessa vikti- gå områden jämfört med det öv: > riga ”näringslivet,:' som: : förvisso förändras men vars problematik knappast ” generellt kan vara större än jordbrukets. Från diverse' "framskjutet ' folk, : till och med från sådana som" har sitt skrivbord på” jordbruksdepar- tementet, brukar: då" och då san: klagelser riktas” mot jordbruket för att det Tationaliseras för sakta; . erinrar, JF. , Visserligen ligger det + vanli en mera av politisk dema- gögi än av fakta i "dessa anklaé : : gelser, men då man på ansvarigt håll inte "drar sig för, att slunga ut dem borde ; man ; inte heller . ; tveka, att ge näringen: resurser - för. utvecklingsarbetet som hågot 7 sånär: motsvarar möjlighe > och trivselfrågor - SN q inte är beredd. att betala vad det ; | » genom : att som: pårtiledare.' Och nu har allt- så-mr.-Edward (Ted) Heath fått axla” manteln som: ledare för Hen- is opposition, d hann” Heath, om att tt betydande. namn s "som Powell — som skulle bli det kon-=. . 49-årige > som. fick "äran att. Sir dels som bekant inte. gt. - Mot talrika” kon= ". = Edward: Heath + unikt in spe Edwar d Heath. | ökåts "och "givit: tillkänna, att. de alls icke war med på en principi- ell :omgestaltning av Storbritan- niens ekonomiska politik wan på sin” höjd :ville ' gå" med på - vissa korrigeringar av., densamma, Ett speciellt tillfälle, att ådagalägga sitt ekonomiska' wvetande, fick: - Heath; då" Harold" Wilson lade fram sitt budgetförslag. Efter. . en - ytterst skarp' duell. mellan” Heath och la- bounnegeringens spetsar i under- huset, blev visserligen budgetför- slaget godkänt, ' men' med ytterst HH mepp majoritet. Det hängde blott på ett. par-tre röster att labourre- geringen' hade störtats — men ji- den var ' ännu inte inne för en sådan vändning. ' et » Liksom i de flesta partier i nu- bida dempkratiska ;stater förefin- nes inom det; brittiska torypartiet en rad olika grupper. En av dessa så krävs, rasera ”de gamla murar, som blivit till hinder för den nya .ve och storgodsägare” - silversked 4 mun”, "medelklassen, . har « gått i. vanlig folkskola ' och 'saknar alla' anknyt- allehanda nödiga vcformen. och, om tidens ström”. De kretsar inom torypartiet, vilka icke kunde er- »känna Sir Åleo Douglas-Home som sin man, enär har är en ”rik gre- är 'natur- ligtvis tillfreds med Edward Heath, ty han hör sannerligen icke till den | . sortens folk, som fötts med-' ex (för att citera Guardians karakläristik): 7 har ' sitt ursprung i; den engelska ningar till den högre engelska ari- stokratin (där Douglas-Home "är så . mycket. bättre . hemma)...; Det engelska adelsskiktet , har i, stort det torde inte bli någon. större | - svårighet för Heath att lämpa all onödig ballast av den sorten över- bord, om han därigenom tror sig om att kunna skapa ett mera dy- namiskt modernt strömlinjeformat, effektivt och tidsenligt | konservativt parti. : Vid val” av en V partichet gäller det ju inte bara att få fram jen duktig och drivande pantitaktiken utan också en man som bevisat, att han inte bara förmår leda ett parti utan även leda en hel nation som regeringschef. Det krävs m. a 0. en stark och övertygande per- sonlighet, en man med eld i åd- rorna, som "förmår åstadkomma stora ting i tanke och handling — kort sagt: en statsmannabegåvning av format. Om Edward Heath kommer att uppfylla de förvänt- ningar, som mu ställes på honom, är den ultrak vativa fal som klamrar. sig fast vid. traditio- nerna. och" vägrar att erkänna, att världen: förändrats t; o. m. i! 'Eng- land.” Den: motsatta -gruppen;. till vilken. man -kan räkna både' Heath och; ' hans". medtävlare, Mandling, ör | han beslutat sig för att genomföra år att se. Att han än en kämpenatur. av: den . hårda -och aggressiva sorten, . det vet: man från underhusdebatterna, :: Men Englands svåra. läge just. nu köm- mer att. ställa. honom” på hårdare niens inträde, i Europas n ma. marknad, -Bland a | tiva ledarna var Heath utan tve- kan den som" var beredd och be- sluten "att gå- EEC-gruppens vill- kor” längst. ill mötes. Han' var "antalet av” hans "Kristus: lever! Sr i; Störstparten av Israels andliga 1e- Aurnre dare jublade då Jesus hängde på ”, Frankfurt (LT). "Det. här Porträttet . av den brit- dtiska drottningen består av idel skrivmaskins-”m”, Det är ett verk av hr Josef Abel, en västtysk ama- törmålare .i Frankfurt. Han hade fått 'se "drottning Elizabeth under hennes besök i Västtyskland och denna upplevelse ' inspirerade, ho- snom . still > sådant tålamodsgöra. - Skuggor . och dagrar på bilden I framkallade skrivmaskinsporträtt- ören genom” "aft slå svagare eller . kraftigare . på m-tangenten, Blott iwvid. et fåtal svåra ställen fick han ”använda bindestrecks- och ”punkt- ” tangenterna ' för att få fram ' de ; fina dragen; Hennes M-jestäts tän- , der, utgörs "emellertid av” bredvid varandra satta punkter. Hr Abel har skrivmaskinsporträtterat redan andra : prominenta personligheter, bla USA-presidenten John F. Kennedy, Berlins de borg- mästare. Willy Brandt och filmm- skådespelerskan Elizabeth Taylor. Han har erhållit tackbrev av alla porträtterade, Påven Paul IV: gav också "Abel , sitt erkännande, Som förlaga för sina porträtt an- vänder hr iAbel alltid ett foto. Vår bild. av drottningens mporträtt' wvi- sar . mere ' till vänster förstoringen av en bilddel' för. att. förtydliga m-tangentens teknik, . frälsningsbudskap vidare: "Jras Mästare, men budskapet fördes | efter. land. har Kristi frälsningsbud- korset. Äntligen hade” de nått sitt. mål, äntligen hade de lyckats röja honom ' ur”vägen!' Nu kunde han inte. längre .”förvilla "folket". Men deras fröjd" varade inte länge. På ')tredje dagen. lämnade han graven och innan .han for upp till himme- len 'sände. han 'ut en skara hängiv- na lärjungar för att föra — hans Denna skara män blev förföljd liksom de- vidare, Människor vunnos för .”den vägen”. Jill folk” efter, folk, till land skap' nått. och hans glada budskap är alltfort på ' väg. Förföljelse har hans efterföljare 'fått röna och för- » Heath |. Hasselfors Bruk firar i sommar sitt'" 300-årsjubileum. Det ' finns många bruk som är. både lika gamla och äldre, men ändå är det- ta en milstolpe som inte passeras obemärkt." !Hasselfors har iåt sig vikt en' rangplats i svensk bruks- | historia. En: av anledningarna är|: att det gamla bruket skapat :sig ett gott namn på 'så wvitt skilda områden som järn-, trä- och torv- industri — och dessutom : betytt én hel del för modérnäringent ge- nom Bina avelstjurar. mångsidigt företag. ' Man har pro- vat på det mesta, och man har lyckats med: det mesta. Mångsi- dighet betyder ofta splittring, Här har man dock gått rationellt till väga. Den ursprungliga karaktä- ren . av exportföretag har. bibe- hållits. Tag bort tjurarna så kan det" sägas att. samtliga produk- tionsgrenar. till stor del. haft och alltjämt '" världsmarknäd fen - Obruten ägandekedja. : När" man På andra bruk 'gått in för rationellare arbetsmetoder el- «ler "en. "moderniserad produktion AA | här. det” ofta hängt samman "med äganreskiften. De' bruk som över- levde den stora. "bruksdöden under senare delen "av 1800-talet har i allmänhet gått upp i de'stora kon- cernerna. ' Även”. i. det” avseendet skiljer "sig ” Hasselft "från mäng- den.: -Det är "det enda: svenska som är obrutet från 1600-talet o och till nu, i Det. förstå trivilegiebrevet för en stångjärnshammiare i Hasselfor- sen utfärdades för KE KN och riskfri s som a möjl när det lälle "sattmanlevnaden oss människor emellan, levnadsreg- ler som vi måste följa till lycka och välbefinnande ' för . oss ' själva. och följelse får de röna alltfort. = "7: ” Gång på gång har Kristi fiender utropat:' ”Nu har vi röjt honom ur vägen! Nu har vi funnit en livsid: logi som är bättre än hans”! - Många har följt de nya ideologi erna, men skaran av dem som bli-' vit Kristus trogna har aldrig blivit övervunnen, Mitt i avfall och and- ligt förfall har den skaran levt sitt: rika liv i gemenskap, med Kristus, och hans trogna. När de nya livs-" ideologierna vissnat bort — deras” "I stora löften om lycka höll inte — i har kristendomen fortlevat.' " Anloppen mot kristendomen är i dag hårdare, fräckare, intensivare ' än någonsin, "Kampen "sker öppet; 5 som i kommunistländerna, den sker ! I också fördolt och smygande genom ' "| nedklassande och undervärderande Jav kristna livsformer: och livs-' värden, Kristendomen . lever dock vidare både i kommunistländerna och i de länder" där kampen mot kristendomen sker mindre öppet.. Trots årtiondens kamp i - Ryssland mot kristendomen, lever den kvar: '; - Den engelska tidningen Daily Te- "| legraph betecknade nyligen'i en ar- 4 tikel den religiösa väckelsen i Sov-. jetunionen som ett av de rmärkligas te ehuru minst ;uppmärksammade: händelseförloppen i vår materialis: tiska tidsålder, Kommunistiska par tiets ideologiska strateg, Leonod Il: jitjev, klagar över att en del av sov jet-folket fortfarande i högre eller: mindre grad befinner sig under re-' ligiohens inflytande och fortsätter att gå i kyrkan. ' helt . Oförgänglig är den spira Kristus aan -l över världen sträckt, Lik en Klippa, ! mot värs grunder - vågen fåfängt! än någonsin gäller det i våra dagar la världen, -tryggat' att vara vakande och bedjande, att Var. som yredgad slår, Kristi rike' våra medmänniskor. När Guds folk drog ut. ur Egypten - följde. d dem och t är j molnstoden lyfte och började röra sig framåt, då dröjde inte Israels barn, utan begav sig genast åstad. Och -när . molnstoden stannade, . gjorde j Israels folk också halt. Genom Mo-' e fick de under ökenvandringen varningssignaler eller levnadsreg- ler för "ett lyckligt och harmoniskt' iv. Tio Guds bud kallas de ' levnadsreglerna och några : visare regler har aldrig givits åt mänsklig- heten, De innesluter vad Jesus ut- tryckte så: Du skall älska Gud' över allting. och dn nästa som dig ads + tio bud anses av mången. 'som föråldrade. De står alldeles för nära vägen för vår korta livsvand- Ying, de hämmar oss i: vår framfart. Flytta på dem, menar ' mången, så, vi kan komma. fortare och: lättare fram! Man - behöver . då aldrig slå stopp elier känna' ansvar' för sig själv elier-andra, Det låter bestic- kand, men hur slutar dt? Det slu- : tar: ida, det slutar med katastrof, Gud här g.vit oss sina bud för att vi skall kunna skilja på rätt . och |. orätt. Den som ' skal köra i Hrafik: måste: kunna 'skilja "på rött” grönt, "måste kunna skilja stoppsig- nal och klartecken från ' varandra. Det är. en ofrånkomlig 'trafikregel. När det gäller vår sammanlevnad med våra medmänniskor, måste vi: » kunna skilja mellan rätt och orätt. Det är just vad tio Guds bud lär ärligt och riskfullt har det: all- tid vårit att leva som I kristen. Mer 300-årigt bergslägsbruk > har; provat. på det mesta " Hasselfors är med andra. ord ett]: å del. av. "företagets totala” pr dn ra " samfärdseln i i vår vä ärld så trygg och]. står, ett sanningens och nådens un- | NOm sig äga salt och ljus, så att det. der bland begärs och villors | sval, går att genom världens flammande ! meningars. och troners fall... . neonljus och tjutande propaganda-" mn | högtalare se: Guds varnande. signal ” överallt utmed våra vägar. och och höra hans röst och tryggt nå gator, möter vi varningssignaler och . farm till målet, >: vi lär oss vad dessa varningsmärken |" Alla gör. vi våra felgrepp, alla be- betyder och vad vi har att iakttaga, går vi misstag. Vi har ingen rätt att då vi ser dem. Och från mycket ti- , döma andra. Vi har nog med att gå —|diga år inpräntar vi dessa 3 varnings-', "tillrätta med oss själva. Men därför teckens betydelse hos våra : barn. "skall -vi inte gå blinda eller med Alla "vet vi,-att det betyder. livs- förbundna '- ögon : genom "livet. fara att gå mot rött ljus. Om vi är ! Nedvärderingen. av tio Guds ” bud bilförare, cyklister eller fotgängare har medfört ökad .brottslighet bland måste vi stanna och invänta klar- |'unga människor. :'söker på alla upptänkbara sätt-gö. !| signal innan: vi färdas vidare,' Vi - När pljston rubriceras som na . (Forts, å sid. n. Falkenberg, sonson till en liv-- ländsk ' adelsman som i början«+av 1600-talet av Karl TX fick mot- taga. 'Tångeråsa - socken 'i- Närke som ersättning för 'de- gods, han förlorat under ”krigstågen. i Liv- land, : Från "början gick så - gott som allt det producerande järnet ut på världsmarknaden, .och Hasselfors har ända in i våra dagar bibehål- lit sin karaktär / av 7 exportföretag. Stark" expansion, ; dade aktiebolag '1874 har mycket skett inom företaget. Bland de sto- ra milstolparna skall här endast nämnas inköpet av grannbruket i Svartå strax före första världskri- get, Hit koncentrerades sedan järn- hanteringen. Det. ledde till anläg- gandet av en modern fabrik för tillverkning av rostfria” ”bultartik- lar. som idag utgör en betydande " Samtidigt "koncentrerades bru Kels' dräj dustri ” till Hasselfors där det under årens lopp fått en stän- digt växande. betydelse; till träindustri hämtas ännu” idag huvudsakligen - ur brukets egna skogar, ' : Nu "kommer . torven... gamla bergsrännen' i Has- sclfors hade ikmappast ” väntat sig oduktiva torv" massorna - skulle .: lämna sin tribut till:sen ny” expansion för bruket. Men så har”det blivit. När torv- få eft. "billigare brö let, till” smidestgnarn: : Efter :- impulser "från. Tyskland startade” så. Fabian "De Geer "år 1889 :e: ”torvströtillverkningen Porla, Idag, utgör torven en ”stän- digt växande: del av brukets pro- duktien, .” Under flera". decennier har iman exporterat torv. bl; till USA, På senare är har: "torven bli- vit en: [klan säljsuccé: även" på” den svenska marknaden, Fler | .och fler trädgårdsägare använder 'den "som jordförbättringsmedel sedan ” for- skarna kommit underfund. hed vatt den". är. en utmärkt. ersättare, föl den 'kreatursgödsel som blir. mer cch mar :svåröverkomlig; ' DA De svenska järnbruken ha från början varit inriktade på. pont. Även i sin nutida form är Hasselfors' Bruk i hög grad ett ex- portföretag.: Mer. än "hälften :av världsma rknaden, mig itt deras . vonda 4 ra mig ont, ja, tar liv. Jag: märker. ofta m Och själv är lös. Jag vågar styrka, Då ka alt det kommer : Men Her Jar våra viss om alt gå” malet ycklig och tr är! Det finns inte en varelse. I är i så säkert förs ars ei jälplöst litet Guds Herren pajälv är "är inte: bara satt. h; upp ett vänn omkring E mig net ju . Vara tryggt. den + Det” härligare och tr YBgan, ekall slå ner 9 ner honom! Jag är osårbar, om jag 4 kom mitt. fastar. EA mitt. värn. -Det Sedan Falkenbergs ättlinga gar | bil- ” Iden totala produktionen går. ut: på Råvaran: : vid -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.