| LAROLMS TIDNING Onsdagen den 18 eugustt 1965” —=LT För bara ett par veckor sedan ." talades det stora ord i USA om 'negrernas nyvunna frihet. Genom . de hya lagar om medborgarrätt, som president Johnson lyckats ge- nomföra, ' skulle negrerna äntli- Onsdagen den 18 augusti 1965 -- I T Revolt i 1 'Los' Angeles ” us vt när vi i ett litet antal tekniskt” utvecklade länder kan frossa I vårt” överflöd, medan huvudparten av: " världens befolkning lever på svält! gränsen, . Det som hänt i Los Angeles" är bart. , gen. uppnå samma rättigheter, som den stora mas- "san av USA:s övriga invånare, "Och visst var det på tiden. Neg- " rernas historia i Amerika har allt ifrån första början varit synner- ligen mörk, Den började med re- na slaveriet, och även om de fär- , » gade undan för undan återgivits en formell frihet, har de -likväl ' fått. leva som en samhällets pa- De senaste dagarnas fruktans«= : "värda rasoroligheter i Los Angeles. ; visar också att klyftan mellan vita" och svarta i USA alltjämt är syn-. "2 nerligen stor. I Los Angeles lär" ungefär tolv procent av befolk- " tingen vara färgad, men negrerna ...har:dock'ansetts ha.en betydligt Liknande revolter kan säkert blos«= ! sa upp på andra håll i den väst- > liga världen, och vi bör därför ta: den som en tankeställare och som en läxa, Det räcker inte att'slå” ned kravallerna med polis och. vapenmakt, och det går knappast : att förebygga. nya utbrott genom ; aldrig så stränga förbudsparagra- : fer. Bättre ä är då att angripa själva" okunnigheten och det djupa miss." " troendet folkgrupperna emellan; " En annan aspekt, som man osökt er på oroligheterna i Los Ån="' geles, är förundran över, hur tunn den s k kulturfernissan trots allt är, -Vi talar om -.' civilisation, om kulturfolk + och”, om länder med” lag dning. Själva vill vi. bättre ställning i Kalif än 4 många andra delar av den ame- rikanska södern. Vad som därför ” hänt i Los Angeles, kan mycket "väl få en spridning till andra der . "Jar av USA. ov :”1 Mån här försökt skylla” de se- --naste dagarnas rasoroligheter på värmen, Den höga temperaturen skulle ha gjort det omöjligt. för. > negrerna att vistas inomhus i si- na ofta dåliga bostäder, och då skulle missnöjet ha gett anledning ” till småbråk, vilka snart vuxit till revolutionsartade kravaller. Slags- . mål, pryomandåd, plundringar och ' » mord svepte snart som en storm : över hela den stora miljonstaden. ! : Orsakerna till revolten "ligger ' dock långt djupare än i en till-” fällig värmebölja. Skillnader i Jevnadsförhållanden, . : kulturell ständard” och socialt . anseende mellan rika och fattiga är en käl- la" til avundsjuka och misstroen- ' de,'var' de än förekommer. .I Ka= |” lifornien .t.ex anses' man i ge- nomshitt' ha "världens högsta lev- nadsstandard, men samtidigt finns där negrer, som alltjämt lever; i stor misär, På samma sätt: är det på. andra. håll. i USA och: trots landets', stora resurser -anses där alltjämt bo minst 30 milju er di- rekt fattiga" människor. 'Strängt BS .. att Fria "fackföreningsinternatio- .nalen (FFI) inte lierar sig med några. stormaktsintressen, Skriver TCO-tidnihgenien - kommentar till sommarens” > FFI- : kongress i Amsterdam: ". : FFI:s medlemmar, återfinns vi: ; serligen. på den västliga demokr. tiska sidan, men därför är m ” inte tvungen 'att inta en"ävog än: | » ställning till ländér: med ' andra » styrelseskick; Skulle FFI bli' be- . traktad .som ett. antikommunis- tiskt instrument, då har också or- 'ganisationen spolierat sina möj ligheter att göra insatser i de mn " dermtvecklade länderna och då är " nästan hela tanken med FFI för- - folad,! >. FFI skall stå. på demokratisk grund, men organisationen kan inte alltid och 1 alla lägen ställa samma "krav på de länder som behöver-dess bistånd. "FFI skall hjälpa till att bygga upp fackliga organisationer i län- der under utveckling. En annan uppgift är att få tjänstemännen fackligt organiserade i: industri- länderna, Lyckas man inte med det senare, kan de redan etable- rade fackliga organisationerna drabbas "av en fortlöpande för- svagning, en utveckling som inte saknar risker för det fortsatta framgångsrika” fackliga arbetet, både nationellt och = internatio- : nellt; Det är därför helt i sin ord- ning att - FFI-kongressen också antog ett uttalande om vikten av att organisera tjänstemännen, Ut- talandet överlåter må de anslut- na organisationerna själva att väl- ja den lämpligaste formen för att organisera de många miljonerna oorganiserade tjänstemän. Man får hoppas att tradition och monopoltänkande . inte blir avgörande när det gäller — att välja den lämpligaste organisa= tionsformen. Har . man . ingen framgång i försöken att få med tjänstemännen i de redan existe- rande organisationerna, måste nya vägar prövas. Det kan bl. a. inner bära att bilda fristående organi- sationer för tjänstemän. ” . Det viktigaste är väl ändå att tjänstemännen blir fackligt' orga- niserade och inte att de h » ker i magen på oss, om åvund- | naturligtvis ' också räkna oss 'så- som synnerligen : civiliserade, ja, kanske rent av kultiverade. Men. . hur går det, när påfrestningarna kommer? 'Vi såg, hur. FARS Sd ”sjuka? NM aa la . Stockholm (LT). l >» Vem introducerade den ”sjulka” humorn 4: Sverige? Povel Ramel? "Lasses OWMånsson? - Nejdå. Den uppfanns i Lund för 75 år sedan, Uppfinnaren hette Axel Wallen=+ gren, ”Sveriges främste humorist i modern tid” (Torsten Fogelqvist), odödlig "som" ” Falstaff, ”fakir;. och nu har:deb Joått 20 100. år sedan han Inte många humorister överlever. egen tid, Men. Fakiren . lockar; igt hya generationer alt skrat- . dag —- i den absurda hu- mörns' värld > är han aktuellare än mågonsin, > : Axel Wallengrena blogra snabbt. berättad. . Han. föddes i Lund 41865, växte upp i högborger- lig miljö, tog studenten. 1883 och fil: kanden” tre år senare: ällvar- låg, -och begåvad. 87 började han studera juridik, men uten er en- - "svenska Kiueraturen 1894, då Walz es störste. humorist" 00 i rr 5 HUND a ” skrattets. fader Jengren gav ut ”En var sin egen professor”, ett vänsterhandsjobb vid sidan av den seriösa produk- tionen, (Boken blev genast en klas- siker, och ledde bl, a till, med- arbetarskap I Söndags-Nisse, där Wallengren I blev, Albert Engströms vän, ' Liksom sin fakir levde 'Wallen- gren. font, Redan 1896 — då sedan ett år anställd som Altonbladets Berlin-konrespondent — avled han i miliarturberkulos, bara : 31 år gammal. Kort innan hade den sis- ta fFfakir-boken ' kommit "ut. Det var ”Lyckans dexikon”... > Som de: flesta stora humorister var Wallengren en 4 botten olyck= lig 'och kluven person, På scnare år har man. funnit ofullbordade manuskript och. brev av honom, splittrade . hos denna. människa, med sin blandning av nict tusiasm: nu, Dem fria ak bohemtillvarom hade till sist fångat honom; och han. blev” cenitralfigu- ren” i "Bengt Lidforss, Axel. Da- ”nielssons ioch Emil Kléens sofi ti- kunde förvända 'synen på både ” " tyskar och andra folk och bl a ge ” upphov till. koncentrationslägrens' inferno. Vi ser med oro på kra- vallerna "mellan vita och svarta i USA, och vi frågar oss med ännu större "oro, vad som kommer att :. ”bända härnäst. Om hungern skri» sjuka och misstroende . gnager våra sinnen eller om det kommer en tillräckligt lång och stark. vär= mebölja, är det tydligen alltjämt ; svårt att- tygla vilddjuren :-inom'- "085, ledes . : på vers 'kerade stud kotteri - ' Snart hamnade studierna på hyl- 1an.. Axel Wallengrew började skiri- va. .Hans ambition war att bli: en "riktig". författare,. men de verk 'dch "prosa han. publice- radé” är för länge sedan ' glömda. :Debuterir kom : 1892 med . ”Bohöme "och idylby — en samling sentimen- tala, lite dekadenta dikter i ti- dens anda, 93 följde prosaboken ”En ensam” och 95 novellsamling- en "””Manhen' med två huvuden”, IDet -än å stort sett hela hans, ”all- varliga” Broduktion,, ”Levde fort samer Fallet f, fn 'kle | år. v | mér jen. " högtidsgudstjänst- > Den -19 augusti ma Kyrka” med ett nästan identiskt Donau (Sydtyskland) fyllde" här- omdagen 75 år. År.1890 hade näm- ligen slutstendn lagts. Och då ha: de precis 513 år gått sedan grund- stenen Jagts till den berömda. ka- tedralen, ett 'Uunderbart gotiskt byggnadsverk vars torn är 161 mes ter högt och således reser sig över alla andra Eyrktorn på jorden. Vid i den ena eller andra fållan, slu- "tar tidningen, , - ORTMARKS Bnavad os : "Stockholms-Tidningen är ra- sande på Åke Ortmark emedan han i ett TV-Aktuellt berättat rykten om kommande förändring- ar i tidningens ansikte, Reaktio- nen är i princip berättigad, kon staterarHandelstidning- en (fp): N Ett enskilt företag får konde att ett a monopolmedium som ' Sveriges Radio tillåter sig spekulationer som -' kan inverka skadligt på företagets konkurrens- situation, Men är detta verkligen Åke Ortmarks första "resa, och har inte ST:s chefredaktör. varit med om att heja fram honom? Till råga på allt yrkar ST på me- ra samhällskritik i TV, och detta i samma nummer där den angri- Per Åke Ortmark, Tidni bör Då katedralen i Ulm wid ac ta planerna för församlings- kyrken i det medeltida Ulm hade ett särskilt högt tonn inte alls va- rit påtänkt, Först vid: 1400-talets utgång när kåtedralens inre medan varit : fullbordat gjorde byggmäs- taren Mathais Böblinger planer till ett väldigt" huvudtorn som skulle överträffa allt som någonsin byggts. Byggnaden » växte till fyrkantens höjd, men vid påföljande, seklets mitt. tappade” Ulms invånare inte bara modet — tornet hade Kott sig —utan "bengarna tog också ' slut. På rådets "an "nedlades då bygget 1543 och torntorson täcktes med: ett iprovisoriskt tak. Inte förr än tre hundra år senare då intres- set för medeltiden under roman- tikens tidevarv å ä " började ka övermänniskoideal och dröm- mande introspektion, av känslokyla och sånbarhet: en blick, innerst en- sam man, en smula lik CJL Almqvist också i sin romantiska pessimism, . Cynisk visdom Fakiren var den sensible, döds- märkte -Wallengrens . motpol och kompensation: Mannen som gör vad som faller :honom : in, , den absurda människan, stolt och obe- rörd, en fräck utmaning mot den svåra, tragiska livet, Med ett kall. grin idelar 'han med' sig av sin visdom, som : omfattar allting. ”En var sin egen mnrofessor, eller allt mänskligt vetande i sammandrag”, "En var: sin” egen. gentleman”, ”Lyckans lexikon”, ”Sättet att slu- ta romaner”, "Brev och tanke- ställare”, .”Julen, dess orsaker , och verkningar”, ' ”Enda = tillförlitliga Drömtydaren” '-— ingenting är Fa- kiren främmande. -Det : enorma kunskapsstoffet är suveränt koncentrerat, Så här av- handlas . Modersmålet: : ”Svenska språket består av 28 bokstäver och tio, siffror jämte : paragrafteoken mi 'm; Dess störste .skald var Bra- ge , (numera: död).” "Punkt, . slut. Och så här. Geometrin: ”Punkten är den: minsta" linjen. Alla. linjer indelas i raka och krokiga. En mycket. krokig linje kallas cirkel, En ovanligt rak linje: kallas kvad- rat”. i L. i Skapelsens tvåkrona : : I avhandlingen om Naturlärdom heter det: ”Människan, som ' är skapelsens tvåkrona,' "indelas "med avseende 'på kroppert i tre. olika stora "delar: samt - TS el- ler den. understa delen. Det allra mellersta" delen; nedersta av benen kallas fötter, vilka äro två och bestå av vardera program att erinra om Ekumeniska mötets” betvdelse för: den ekume- 5 änst inleder Den kristna som ytterligare understryker det. H 1 fem tår, 2x5=10; tio tår (...) Om lilltårv utvecklar sig framåt till två alnars längd och därpå böjer sig rakt uppåt till en längd av tre alnar, kan man i dess topp fast- binda en fackla och därmed lysa sig hem i de stormdigra novem- bermäblerna”. Några zoologiska iakttagelser: ”Kölsvinet är numera utdött”; ”Sillen är sal, och går i stim”; ”Hönan lever i erkänt konkubinat med ftuppen”. "”Vad är ven mans första rättig- het?” frågar Fakiren, och svarar: ”Att taga halvan.” (En kvinnas första rättighet är att stava kvin- na med q). Mannens andra rät- tighet? ”Att göra allt vad han vill”, Och . kvinnans? ”Att göra allt vad mannen icke will göra”. Och wad är det? ”Tråckla, fålla, sålla, vålma hö, plåstra svin, skålla sår, slita, släpa, uppgiva hysteriska skrik, dansa polka, koka; kål... . Hösoppa och stekt rätta 1 Fakirens Kokbok ges receptet på "hösoppa: - ”Sex lass hö kokas i sex veckor. [Därefter tillsättes ett fjärdedels -+las icke allt för starkt franskt vin och fyra å fem russin. Serveras kall.” Stekt råtta tillagas så här: ”Råttan kokas levande, «tills hon: dör, Därefter sättes den på spett, utan. att flås, och frambär res medan den ännu är varm” lifieras I. Stavöv ; | kvinnornas ; | abeolut nödvändiga, idag ställer sig i [samhället något skeptiskt mot så- | dana insatser - Miljontals kvinnor . "Hamburg (LT). "Kvinnan som förvärvsarbetande, hennes ' växand; .likaberättigande, växande döttrar under ”normala” lan yrke och farnilj utgör fortfa ligt disk ler Räknar man med de spårlöst för= svunna männens fruar och de hennes ändrade sociala ställning, |fruar vilkas äktenekap gel vanskligheten med en långvarig | dens oreda blivit, söndra i loch kostsam uvbildning åt upp- tider och kvinnans dilemma mel- utan . äkta. män, u utan far åt barnen." ] hör Ensamheten" - en generations problem utan familjeliv de 'warit gifta. 'med - ”Aupat. nom ti- de och skilda stiger antalet till närapå”2 miljoner. ' Två 4 miljoner kvinnor tan försörjare, Flertalet 4ill- 1914—1928, ' vad rande ett 'oulsi i |ne i dagens Västtyskland, Det är|har det blivit av dem? De "kli héartade föreställningar- lätt att förstå att välstånd |hället av idag tänker annorlunda |na man gärma gör om . dessa problemställningar . än | ogifta medelålders under krigs- och nödåren. Då var insatser i samhället Det har, gålt djugo år sedan krigsc Autet, såren syna ha läkts och faller så småningom i glöm- |ska, Och även levnadsöden av de kvinnor som funnit ersättning för äktenskap och familjeliv i sitt för- värvsarbete och som idag ofrivil- ligt representerar den duktiga fö- redömliga kvinnogenerationen. De- ras antal är stort: 1,2 miljoner kvinnor i Västtyskland förblev ogifta till följd av kriget eller in- gick inte något nytt äktenskap ifall de blivit änkor. Mannen som de skulle ha kunnat gifta sig med el- sig om den kvinnan ' med framgång i yrkeslivet överensstäm- mer bara sällan med verkligheten. Visserligen finns det inte längre några gamla fröknar" "som ligger släktingarna till last och fikar ef- ter; en man. De ensamstående yr- keskvinnorna fullföljer nitiskt sitt levnadsmål.” Många av dem inne- har poster vilka många hemma? fruar avundas dem. De förtjänar bra, har råd att klä sig efter mo- det,' har .egen lägenhet, egen bil och gör fina resor under ferietna. Men ofantligt större är skarorna av de kvinnor eom får slita. för sitt uppehälle på underordnade platser i fabriker, på kontor och bakom . butiksdisken, Alla dessa kvinnor vet allt. för väl vad en- j tFortz & sid TV - skevikariebarnbarnsbyxor”; :”detta; ord är dock ett av de lättare”, tillägger Fakiren, som också lär ut: ”Vatten är ett farligt gift,/vil- ket - omger Visby stift”; ”Angan är ett dimmigt ting /som får hjul att gå ikring”; ”Ammor kallas unga mammor,/som må landet varit flammor”; ”Buffeln är ett hornigt djur, /örnsom ko och ömsom tjur” (ur Fakirens ABC-bok). ”Filateli är vetenskapen om sät- tet att uppklistra frimärken”, un- dervisar Fakiren vidare, och till- fogar: ”Ett blått märke från Bab- el-Mandeb, : årgången 1841 (3 1/2 psah), gälla i handeln 2.500 kr. Vi äro f. mn. den ende innehavaren av ett "dylikt "märke, " vilket "vi 'för säkerhets skull själva hava: förfär- digat”. " n Den uppriktige Fortugalaren Fakiren "ger. oss o några ”riksdagsman- der- flerstavi ga ord med n sk upt glimtar ur Den uppriktiga Pontu- galarens liv: denna förfärliga -å Datamaskinsspråk spå. 'skols "Ett t nytt språk har under senare tid börjat komplettera .undervis- ningsplanen vid lärcanstalter i fle- ra länder. Det nya språket är da- tamaskinernas, Vad com ofta kal- las ”den "andra industriella revo- lutiohen” tvingar ett ständigt väx- ande antal människor inom teknik, medicin, arkitektur, undervisning, detaljh o.s.v. att lära sig 5 år, som" S Ekume- niska Nämnden tagit initiativet till, som ' medlemskyrkorna anslutit sig till" och som mnder 1965—1956 : kommer "att diras över hela landet. Vid ' Storkyrkogudetjänsten blir ärkebiskop Gunnar Hultgren ' hu- tala och” förstå datamaskinernas språk. .. I USA ingår redan datamarkin- kurser i undervisningsplanen vid ett flertal universitet och håller f£. nm, på att introduceras även på läroverksstadiet. I USA har man vudtalare; Hälsningar k att framföras av biskop Helge Ljung- berg, biskopen av Soutwell Gerden Eavage” och ' missionsförestånd av naturliga skäl ett avsevärt för- språng |på detta område och ame- rikanska tillverkare av hiälpmetdel Gösta Nicklassori, "Vidare medver- kar bl.a. en. dubbelkör, solister och" en ,; orkester, I gudstjänsten deltär vidare ledande representan- ter för Kyrkornas Världsråd, kyr- korna i Tyskland, Grekland, Dan- mark, Island, Norge och Finland, den internationella metodistkyrkan och Gveriges kyrkor, frikyrkor och v edan "den '-18.: augusti "öppnas en minnesutställning från Ekume- niska mötet 4 Själakoret i, Stor- kyrkan. Samtidigt anordnas också en pressmottagning, ' Den 20 augusti håller general- sekreteraren i Kyrkornas Världs råd dr. Visser't "Hooft föredrag i Gamla Uppsala inför prästen och pastorer över ämnet ”Den eku- mrnieka rörelsens framgångar och misslyckanden”, 'KL- 18,30 samma dag anordnas en ekumenisk guds- tjänst i Uppsala domkyrka under medverkan "av" bl, av: ärkebiskop Gunnar Hultgren,, biskop Sigur- björn 'Binarssony ' biskop Odd Ha- I gen och operasångare Uno Ebre- dius. "Den 21 ”augösti får Stockholms präster "och pastorer 'ebt tillfälle lyssna till generalsekreterare :Vis- ser't Hsoft i Norrmalmskyrkan. Den 22 augusti kl, 11 anordnas en "högtidsgudstjänst med natt- vardsfirande " i Eneelbrektskyrkan i Stockholm. iI denna gudstjänst predikar biskop, Otto Dibelius från Berlin, , : ' Samma dag kk 19.30 'anordhas en ekumenisk gudstjänst, i Imma- nuelskyrkan i Stockholm. Huvud- talare blir biskop Helge Ljung- ber,. Korta hälsningar att framföras av ärkebiskop Martti Simojoki från Abo och missions- föreståndare Erik Rudén, Stock- holm, + Sve I Göteborg "inledes Den kristna enhetens ' år "med. en” ekumenisk gudstjänst i domkyrkan den 12 man fundera på att fullfölja torn- bygget” enligt bvegmästaren Böb- lingers . . bevarade planritningar, Dock det gick återigen 40 år 'till väl nu weta att den ortmarkska trafiken bättre än något - annat svara för sig inför sina konsu- menter, och det är förargelseväc- visar humt fö retags samhällskritiska ambitio- ner, . bygge 1886 påbör- jats, och efter fyra års byggnads- tid . kunde: också tornspiran. full- bordas. Sedan dess är , ”jordens högsta ” kyrktorn” symbolen för Albent HBinsteins födelsestad, en se- rie ekumeniska evenemang under hösten och 'wintern. - Också i lokala församlingar pla- Teras sammanträffande mellan re- presentanter” för Svenska kyrkans och fri föl : ” för- kommer | ' för under damål har ock- så mycket, nytt att visa på den tekmiska sidan, Många av dessa nyheter kommer att demonstreras för första gången: i Skandinavien vid en specialutställning på U.S. Trade Center, Vasagatan 11 Stock- helny under tiden [17—26 augusti. Över "8000 -- utbildningsexperter från hela Norden har inbjudits att bese denna unika utställning "av tekniska hjälpmedel för undervis- ningsändamål.' Inbjudningar har också gått ut till de 600 delega- terna från hela världen, som del- tar. i Iden internationella språk- lärarkonferensen vid Uppsala Umi- versitet under loppet. av nästa vecka. Totalt ställer 18 amerikarns- ka tillverkare av. undervisnings- utrustning ut sina produkter. ' nytt ä ämne in chemat i läroverk: Bland utställnin esförömålen märks just en datamaskiy med 'beteck- ningen Legic Laboratory: som ut- nyt djas vid Wertworih. I I Boston, Hjärtat i detta nya sy- 'stem är en datameskin av skriv- kordsformat som tillverkas av Di- gal Equipment Corporaticn. Den- ra datamaskin betecknas av till- verkaren sem en ”tolftedel?" da'e- maskin och gör det för elever utan tidigare kunskaper om elektronik eller högre matematik att sätta sig in i grunderna för | människa, som redan i dörren. till kaféet utbrister: ”Låt mig få -en liter brännvin — men kvickt, ty jag är alkoholist! — Renat, natur- ligtvis, ty det är starkast! — Det blir väl rabatt om jag dricker ur hela flaskan! Ce Eller som på muséet välter Ve- nus di Milo och kommer i hetsig dispyt med : vaktmästaren: . ”Vad kan jag hjälpa att Venus di Milo är oersättlig? Då kan jag ju helt enkelt inte ersätta den! — Skrik inte så förfärligt! Om ni tiger med saken, skall jag ersätta Venusbvs- ten efter- vikt, och ' själv försöka göra en ny byst till er. Eller som högljutt stör en Wag- ner-föreställning: '”Lohengrin ” är en -usel. vådevill. Tacka: vet "jag Flickorna Blom! — Jag kan icke finna att det farsartade kommer till sin fulla: rätt i' Lohengrins avskedssång till Elsa. — Detta är dålig teater. Observerade ni hur ful rockvaktmästaren var? och "vad tycks om den. här. färgen på kon- tramärket? — Jag misstänker "ätt en spik är. bortfallen - ur : fjärde bärken till vänster. Här är ingen ordning. — Den förste som. applå- derar; slår jag...Se här har. ni ett ruttet ägg! Lohengrin is Ssilver- rustning verkar icke på lårngt när så komick som Flickorna Blems fars frisfrack,. Nu, kastar vi äggen!. CN Svart humor -| Falstaff, fakir är verkligen unit. Med sin svarta hum, stt stolta förakt för alla " konverricner och sin. a ricitet "är han absolut originell; och det är antagligen det som" hållit honom levande genom alla. åren (Axel Wallengren var visst påverkad sv den tokala, akademiska - svexjar- gen, och också av Mark Twains utnyttjandet av dat: kiner. Fö- retageis ledare, skandinavienätt- lingen Kenneth H. Olsen kemmen- terar sitt företags deltagande i stockholmsutställningen med orden: komiska teknik; men det var bara grunden som han sedan" byggde sitt alldeles egna humoristiska « så . många bevingade ”Datzmaski språk att jänställas med läsning, skriv- ning och räknin, inom 'undervis- ningen redan under nästa decen- nium, Våra ungdomar kommer att känna sig lika hemtama med data- maskinernas teknik som med alge- bra, geometri eler historia, Kun- skapar om datamaskinsteknik kom. mer att bli ect krav för ett väx- ar antal yrken och ibefattning- Blång & övrig undervå isningsutrust- ning på utställningen märks även 5. k. språklaboratorier scm utnytt- jar bl. a sluten-krets TV” och programmerade : läroböcker. En metcd, som demonstreras, gör 'det öjlgt för eleverna att följa un- dervisningen i hemr;st med hiälp av sluten-krets TV, svara på frå- gor från en undervisningscentral,. samlingsstyrelser. Så kommer t. ex. en sådan samling att anordnas i S:ta Birgittakyrkan i Bromma sön- [dagen den 2 "oktober, :. > visning på skol Logic Laboratory, som visas på medel för undervisningen på uU. med hjälp av "systemet utställningen av tekniska hjälp- S, Trade Center i Stockholm kan en” elev utan kunskaper i högre matematik och elektronik TIära sig hantera : en datamaskin FI EE ord som Fakiren, och i da cite- ras han oftare än någonsin. Det är som om hans böcker bara wun- nit på att lagras, 'som' ett. riktigt vin; åren har tillfört dem en extra krydda (den kuriala stilen? t. 'ex. förefaller nog i dag mera parodisk än vad som en gång .var avsett; det normala skrivsättet. var mera snirklat och konstlat då, något sem dödat Wallengrens seriösa skrif'- ställeri. men alltså kommit: Faki- ren till godo). : Man kan. också säga döt's så här: först nu har tiden hunonit i karp denna ' säregna, : vassa, desperat hjärtlösa humor, fantiserad ihop på lek av en. trasig männi ska i Lund vå 1890-talet. = ” :> > Björn Nihlén - TER - | "PÅ"VÄGEN Och Israels barn gingo mitt ige- nom havet på torr: mark, < under det att vattnet stod såsom en mur till höger och. till vänster om dem. : 2 MOS. 14:22. Guds frälsning är underbar: Samma vatten som 'kunde. ha bli- vit Israels 'karrs undengårig” blev deras frälsn : De bhöljor som kumde ha tagit deras liv,' blev -en mur på båda sidor:'om dem, en mur som räddade: dem. : Det 'hav scm tycktes dem vara" ett oöver- stigligt hinder, ' som gav .dem ,för- svarslöga 'i deras fienders händer" — klev just fiendernas- våta grav och, deras egem , underbara” rädd- ning. : Sådan är Gud. Sådan will han 'vara också mot dig. Frukta inte 'de vöverstigliga svårigheterna. Han skall inte bara föra dig. mitt igenom ' dem” utan begagna just dessa svårig till din räddning och till oa väls signelse. båda för dig "själv och för (dina kära. Allt kommer än på om du vågar räkna med honom, Om också vreda vågor skölja « utöver allt, wår själ ändå en djup, en salig frid åtnjuter, . i 'trom,' en Herrens rolighet, ” ty Frälsaren oss själv. omsluter ed evig nåd och trofasthet." ” bj på). Få skriftställare har: Wrv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.