-en' otrevlig händelse, som borde "bli "föremål för närmare ' under- . sökning, Em slöjdlärare från Vis- . by besökte tillsammans med "sin fru en: : campingplats ” utanför | Stockholm, ' Intill tältade. en grupp zigenare, som på kvällen "drack och skrålade, Plötsligt kom ven ”stilett farande och” träffade "makarnas bil i omedelbar när- hefsav mannen, Makarna « anser vatt. det. var en hämndeakt med 1 Gotlänningen (oa) relateras lingen större. 'bety- håll. Man löser, inte problemen, Om "man inte” tar hand-om-så "dana 'som är i behov” av: vård, t.ex. mentalt störda. "Men i det = finhumant enlist modernt tänkesält. "Däremot är. "det" inte inhumant.” att asociala grupper skall '; få'" terrorisera ' ” hyggliga människor, Dessa. skall: nämligen vara > toleran mot: sbuskr, som i anledning - av bråket om ett hus i zigenarna velat köpa i”Vis- Dessa hade "tidigare, visat rintresse : för: -slöjdläraren därför jan -han vår "från. Gotland,» 7 Det, verkligt ' oroande är emeli tertid” alt Söjaläraren "anmälde ; händelsen 1 polis, som dock jbeklagade”att polisen inte” kun- |" kl !deifhgripa då detta bara skulle ; kallas diskriminering: . a : "Det te, otroligt att polisen drar, sig för "ingripanden på t'grind av ; alla "de beskyllningar fom brutalitet som framförts. Att man: mycket sällan ingriper mot i tigeare. ett faktum: — alltid i » kvällstidning "begreppet" :Tas- För: några "dagar. "sedan övertöll en raggarhord. ett. pop- band” "och ” ”misshandlac dé medlemmar, "På: + Tydingesjöns festplats i Broby härjade -i HJör- . dags, . raggarpack.. Polis dad "visserligen och återställer Ori ningen; id sådana”; "tillfällen R det räcker inte Man talar sjuli ållå: 'sainmanhang”, om ;att | utröna orsakerna ' till ' eteende; "Oi gör ungdomars, ma n ilka ;nykterhetspolitiska ärder tillgriper man?" Under- er man. dessa. ungdomar” pöy” > från sko inte , mer" än. antecknar och är dl cavvikande och, alltså värda :stort ' medlidande; Ja, låt gå för medlidande; men ta” ”händ om: dem. och. försök bota dem! » Rättssåmhället måste” på” lång . sikt” ta skada av. att raggare" och | andra får husera ostört, : medan hela rättsmaskineriet sätts. igång p av en "liten :smör- 7 även ”mot växfli delse,' när de fortsätter på andräjda nisation: med största effekt för minsta, möjliga .kostnader har de tages t. underbefälet "bland ' dé värnpliktiga: - Efter å Befälsutbildning « tjänstgör '- det värnpliktiga underbefälet som" in- tiga”. -Vid "relativt kort tjänstgöring för värnpliktiga 7 ia te "de "till" unåerbefä hålla : längre" "tjänstgöring än: de förra för att kunna användas" "som instruktörer,” "Några problem : med rekrytering. finns 4 ej vid detta Sys= tem; och 7 kostnaderna" blir” va rar: "Jordbrukarn. FöreningsBblad. Förore- | ningarna orsakas'- "inte bära + zav aska. och-andra'” > stoftförmiga” äm "nen'rån' industrier”. I tätbebyggt. ” da. områden utan också av: röken härna" och 4 "från. -bilarna:- snart” : mycket. lågt” liggande .gräns ins "verkar de skadligt. på växterna. ” Störningen av deras livsprocesser 'kan bli så 'stark att den på några mmar eller dagar tar sig ut- struktörer för de andra värnplik- | - stor betydel- se. och måste” alltid hållas i min- net. s- or - Tr svårt "Jåna, haft svårare .att där värnplikten slå igenom än”i de flesta andra länder, och ännu inte : gjort" det, befälet beträffar, . principerna. endast vad utbildnings- har. de angivna i ringa ut- sträckning tillämpats. För: vår. del är. sedan gammalt det karakteris- anställda. Då . itiska ;- ett "skolsystem 'med ' fast "tjänstgöringstiden för de värnpliktiga: var. betydligt kortare. än. Du, var det maturligt, att "det fast anställda ibefälet. sys- selsattes. under den ' del av; året, | då. inga värnpliktiga var i tjänst, Detta skedde: vid -skolor för de olika Uunderbefälskategorierna, Vid dessa! .undervisades ej blott i mi- litära utan. ; även Detta" senare . var i civila ämnén. önskvärt, då ju der skolutbildning, som "de fast anställda tidigare helt "annan, ,och. utit, behövde förbättras. - "Alltjämt" är detta. sys- ! lämpat; trots : att "den. ci- skolutbildningen nu: är: en trots att. något egentligt utrymme under: en värn- pliktsfri” Följden” "del avi | "av" systemet, "har: latt. utbildningen underbefäl kommit” att ställa sig Det skall påkostas ; och ' underhåll utan "finns. blivit, av "fast anställt året ej spökhi : en. - närbelägen bi ch kallad Hara äcken”, då såde ningarna föreslog: än hög, "Kddes samtalet in” "på och. em av .hallän- värden, att: hans gäster, skulle följa med på en pro- menåd' så kanske ' de: fick se eller höra "något övernaturligt, Alla var med” härom.” "När de 4 den halvskumma . juni- natten kom ett 'stenkast' från. det i :Harabäcken befintliga ” vattenfal- let' fick: de' höra :.den mest under- bara: fiolmusik -strömma;. som: det tycktes, direkt från: fallet..De när- y varande stannäde häpna, men : en av. ”skånirigarna". ville ; gå "närmare fallet.".Den som: arrangerat. ”Näc- även” militära och civila lärar krafter under lång tid utan att därunder kunna tjänstgöra som instruktörer. Om samtliga dessa kostnader. beräknas, blir den tid av effektivt utbildningsarbete, som denna personal Presterar mycket högt betald. Rekryteringen går trögt och når oftast ej de bästa krafterna, . När sedan de lägre underbefälsgraderna passerats oh man nått överfurirsgraden, : avsikter, att man skall i rutin arhete på lägre nivå fortsätta att tjänstgöra ända till pensionsåldern. Detta innebär atf ställa orimliga krav, och effekten av arbetet kan ej "bli den avsedda, men kraven i fråga om lön och förmåner sti- ger. ' En stämning av missnöje. blir lätt. följden och : kan avläsas: i fackorganen. I - För att värnpliktiga skall kunna användas som' instruktörer ford- ras "en" något längre- tjänstgöring än. för” närvarande. "Om . denna fastställs - till lika längd som för till underofficersutbildning uttag- na, är detta möjligt. Kostnaderna blir . ojämförligt mindre. Genom olika inkallelsetider kan befäls- behovet täckas under . värnplikts- kontingentens hela > tjänstgöring, Befälets kvalitet ökas, och det är av: psykologisk betydelse, att det är värnpliktiga som tjänstgör som utbildningsbefäl. All fast anställd personal i lägre grader kan här- igenom inbesparas, Ett mindre an tal fast anställda furirer, rekryte- — | rade från det värnpliktiga under- befälet, bör' finnas som vrekryte- ringsgrund för de längre tjänande överfurirerna, I : SVi har realiteten två katego- | . rier - . underofficerare, som :'båda tjänstgör: till 'p nsålder, " Det Ett slags ”naturlig ”intressege- kap” mellan kterna Sovjet och. USA har till sist tagit ut sin rätt, FN-konflikten mellan dem har tills vidare förts åt sidan, ryssarna kommer att kunna rösta: i generalförsamling- en, Men vi kan inte blunda för att det fortfarande främst hänger på ryssar och amerikaner om FN verkligen skall kunna arbeta sig upp ur det senaste årets vågdal, Dagens Nyheter, Socialdemokraterna står — visst inte som en man bakom det Er- landerska påfundet med det kom- munala sambandet. Partiet är de- lat i frågan och den stora mino- ritet, som fördömer det kommu- nala: sambandet, bildar tillsam- mans med de tre oppositionspar- tierna majoritet. Översatt på folk viljan. borde detta innebära att folket vill en' enkammare,' direkt vald, på en och samma dag och genom en "enda valhandling. "Mot reformen står endast en minoritet ledd av statsministern och ängs- ligt sneglande på maktens .tabu- retter, os M Väslerbotlens-kKuriron: Raden av erlanderska slinger- bultar . i författningsfrågan har haft ett samband ' — strävan att tillförsäkra 'sitt "parti en. - mer skyddad ställning än 'en.: ”rak" konstitutionell rdning skulle ga- rantera .det.' 2K uriren. | Aktuell | komment at osten ar. som naturligtvis” dragit både” tid och kostnader både för de upp- vaktande: och -för + den som tagit emot .uppvaktningen, fuckar Ta + s- Sundsvalls Tidning." ler: Många gamla skulle vilja stiga ur sjukhusköerna för att köpa sig sjukvård. på annat håll, om den möjligheten fanns. De -kommer snabbt ett bli många . fler, - Om tio år har pensionärerna en ” oer-- hört mycket större köpkraft. än nu och man kan räkna med att de i.stor utsträckning Vill "anslå den till" ”sjukvårdskonsumtion: Kommer de 1 valfrihetens sams hälle' att ha "möjlighet att använ- da sina ' "pengar ' som de själva önskar? En av förutsättningarna torde vara att vi, visar större ge nerositet mot det privata initia- tivet inom åldringsvårder gamla grepp i. vårdpolitiken bör- jar gå ut över dem som skall vårdas är. det” dags" att rucka” på principerna, >. ,., , a set Handelstdningön. a ” Spärrar löser Inga, problera utom ; . universiteten. Det "är därför rvånande , att: universi- tetskanslersämbetet i sitt remiss- svar på U.6&3 föreslår en utred ning om spärrar -— beteckriahde nog -reserverade sig den dör. ut: bildningsfrågor , ansvarige: .;byrå= chefen ' däremot, '.Det 'vi behöver är i stället er' allmän översyn-av hela den postgymnasiala 'utbild- Inte minst arbetet. "med kom- ären. för | mycket, ”och- den: åter- stående bör” ej tjäns tgöra Jängre än: till.35 -års ålder, För ett-mind= re' "antal kassörer, förrådsförval- tare” och - nuvarande ärvodister kan 'en högre" pensionsålder vara motiverad. - Utan” radikala ändringar i vårt -bofälssystem blir svårt för- : kräver. . helt "si Det - "vore" lyckli 5 Lundkvist : fick -tid', och." resurser till sitt - förfogande ; så "att. han grundligt kan! sätta sig in i kom- munernas : problem, ” inte minst ifråga om lokaliseringen” av ex. | företag, institutioner, mynd: heter, läroanstalter 0:s kanske, kunna minska på den Åra- fik” av, :uppvaktande komniunal- män hos olika regeringsledamöter, - syfte, uppläggning: :och omfattning, en. samordning; äv, det senaste decenn ts . stora. ningsref vå det ak och: det icke-akademiska. området; Fil, kand, Olof Kleberg - + Ne Tyr Det d att utprova me-' toder som .möjliggö: a é nuella "insatsen : vi seln. kan nedbririgas: tillfjett. mi Å nimum,' Om'-'så: inte; sker, är" "det stör risk' att betärealen Bär ner ytterligare; Detta, kan knappast vara. sett jordbruks- och; "riksin-' som Tu "försiggått i många år. och : polisbevakning, och , därför : har 'slagskämparna” sökt sig till and- va" orter; Detta ;betyder ju att man: 3 kan. skrämma ; busar att a r as för de ut- veck örda i utbildni ende och 'dét måste. göras nu, när i står: på tröskeln till en revolu- i; utbildningsvärlden: "Annars år de helt utanför vår ge- 3 | menskap "och "det måste förhind. ras; Scouterna. är här beredda ill: nya tag! Vi har redan vår folkhög '— En "skola som" står stilla, "be- ver inte längre -— Kjesäter måste utvecklas. Vi har ett gammalt stall, som ska förvandlas till fritidslo- : gymnastiksal sför vi får råd — vi vill. bygga. én ny flygel och wut- veckla möjligheterna, att ta emot att det inte: mäcker: med ätt spruta fram” en 'massa' "idéer, utan att, det framför allt, krävs ' ett :omsörga- skola :Kjesäter,' $om ' också har: fler elever och: konferensdeltagare, : tålmodigt praktiskt plats... och förstklassig . utrustning Elever, som kan. vara handikappa- ; Det kan vara för hö kadade elever,” men: de, elever som ' kan. komma från 'Skövde” och . gör sälen framstötar i FN: = ätlanget, inte "minst från a länder« "men lägg inte upp Propagandan så : att "våldet bara finns' i Sydafrika; Ty" detta kan lätt medföra att kommunismens ' fängelser: i .kom- ” muniststyrda: och andra diktato- -riskt styrda länder blir bortglöm- da och att många 'yngre får den "uppfattningen att bara där nere i , Sydafrika förekommer allt skumt. -Vi- vill "gärna: än en gång åter- "komma till det sätt på vilket syd- . afrikanske deltagaren, blev. be- ' handlad när han besökte en in- " ternationell kongress i Stockh Förekommer någonting : liknande när andra länder, som är i blick- fältet.. är ..oerhört-:. mycket - större ' och fullt av. uppgifter. Till exem- pel" en folkhögskol ör lindrigt utvecklingsstörda, e : Så säger. ldr. Bengt : Junker; ord. förande - -å- Kjesäter-stifelsen och: Svenska Scoutförbundet. För drygt ett. år sedan "invigde kungen. -an- läggningen i i Vingåker och man kan nu se tillbaka på edt mycket inspi- rerande. arbetsår — men också på ideligen nya påminnelser om satt det finns så mycket ogjort för de handikappade, - M = Som" man i den "ekonomisk på > litiken' inté lyckats komma: -tillz rätta" "med;. + sade... .Centerledaren Gunnar: Hedlund: vid |: . centerorganisationernas ' Fombuds: ”mannakonferens på: "Gotland: > Det verkar som om finansmi : ” nister - Sträng" skulle ” ta 7 alltför |; lät: på frågan. Han. menar "att det inte, är. värre hos oss'än-i andra "länder. Det kan vara ' riktigt; men . inflationen kan inte betraktas som » ett: 'oblem.':Det gäl-. "ler: inte. våra. förhållanden 3 till länder i genomsnitt, utan våra re- miska förlusterna. beträffar” kan måhända, " även, om. det , här: inte är ' fråga. om. något lurendrejeri, tröst hämtas ; av = Schopenhauers ord Inga pengar: är bättre. än de vi låtit lura av oss, ty för dem har vi tillhandlat oss klokhet, Östgöta Correspondenten, i "mm Tolkhögskolå behöver "mye: ket pengar och Kjesäter har' ännu inte fått statsbidrag, . "wo orxg :— Det brukar sta tid. betonar dr Junker, men vi får med Bemen- samma krafter försöka lösa våra problem,” Kommun, landsting ' och för ling har gjort de in- - satser, men' mer :' vengar : behövs. | "7 Genom kombinationen folkhögsko- |: la-irtitut-konferenscentrum , söker | ” vi' klara ekonomin, men det ska ln j inte förnekas att det har sina. pro- inl enbart en föl I wid "Kjesäter., Det ska. tjäna > blem. Vår förhoponing är samti- Legs gingen äte som andaktsrum, men också” di digt att Kjesäter ska kunna vara 1; läsrum och som initiativtagare inom handikappvår< Varför inte" reklam gar. ”Säljaren”; organ för : För? eninger : Sveriges " Håndelsresaride, "motioner vid 41962. och ' 1964 riksdag : har ' det": ; framförts fadioutredningens" förslag - om "en "Dr Bengt Junker enhetslicens: som : från : 170 kronor etappvis; skall :höjas” till .270' kro- nor. har. bemötts .av en expert som ansett förslaget nära: nog lättsin- nigt.. I stället rekommenderas 'en Vad. skulle Karlar tycka om att erbjudas arbete om de är välväxta, propra, snygga," har ett behagligt uppträdande och” ser "at ög också ett” i ill 'indivi -Jänt h en konferensplats. ch s punkten, kommer till internatio- |: lationer till individuella länder, oc Fa tationsrum, Det ska stå öppet och I den och i de: fortbi frågor, | ut '. forim?, . Och . som Blir kostnaderna i vårt -land allt! | höjning av.; €nhetslicensen : i fyra |... KK : . it t ba . Mk ongresser I i andra länder? ” för höga blir det också svårt för etapper: från. 100 kronor till 230 - Sommarkurs för belya d SE. vill Häre im va "vara som kräver en lösning, på laxen få en. blygsam ersätt- Det skull da idare vara k- | oss ätt sälja till andra sådana I kronor." Genom " rationaliseringsåt- utvecklingsstörda belåten med detta. . Lars-Olof Löthwall ' ning? : fsk der. Det behövs nya grepp gärder": borde "man ” också - kunna -—' Förra sommaren tog vi emot . . a - "Dagbladet, . värt om de som skall föra aan | bemästra ; inflationen. - hålla denna summ en... ”sommarkurs” med: lindrigt . fak- för Sverigse radio och TV upp-| --Hr' Hedlund ' erinrade omi. för. |-: Reklamen är en nödvå dig: S iutvecklingsstörda, i sommar gör 'vi trädde med den vanliga försyrt- slag från bl. a. centerhåll om en | tor i ett samhälle” med vårt eko den igen. be bo än ungdomar, ät: - ärdh ch int rundabordskönferens där. , rege- nomiska ..'system..': Den svenska | gått i särskola o ör till de allt- heten och älskvärdheten och inte rifigen och:r för "de konkurrensekonomin' är '' officiellt | för få som arbetar Å. skyddade lät -sig påverkas . av. det, socialde- politiska” "partierna samt. arbets+ - | H 2. Verkstäder. då > när RT PÅ VÄGEN, Han kuvade deras. hjärtan, med mokratiska ungdomsförbundet. marknadens. parter... tillsammans kan. resonera sig fram till "åtgär- der som bör vidtas, ',. fv. -"Beträffande den "aktuella " verkansdebatteni. 'erinrade 'hr ed- SR lund” om det: samarbete ' som i riksdagen. redan sedan n ängre ;- tid: tillbaka - 7 Yörsiggått" centern och folkpartiet: d "Man här kunnat notera goda | : resultat 'i en rad frågor es det i en rad andra förelegat: di- - 'vergerande. meningar;: "Avsikten är att maninu gehom ti! sättandet av en ”samarbetsdelegation'” skall penetrera aktuella ' politiska" frå- gor som: väntas komma upp och " på så sätt komma underfund med var vi ,kan finna lösningar och försla; ; Självfallet har” håll” "anledning. 'hoppas. att” nom ett fastare” samarbete kunna nÅ" bättre resultat än en- samma" i frågor "där" det i "stort sett råder enighet mellan "de två gonsin. . Den föregående kursens . elever visade dförvånansvärda re- surser att lära mer, >. : I seplember inviger man ett med - & : privata donationsmedel .. helt » be- : kostat. kapell — 5 t Görans kapell : :< av, Johannes "Antonsson" och Thorbjörn Fälldin i centerns par- tistyrelse noteras med tillfreds- "ställelse i U'n g C enter” '. Visserligen har de bara erhållit ” suppleantposter, men man får .väl vara nöjd med det lilla när det gäller en ' så vördnadsbjudande församling som partistyrelsen och föryngringen där, Det är ju inte så många år sedan Johannes An- : Var förbundet. mycket Uppmärksammade ordfö- rande "och än i dag följer CUF- årna Johannes: förehavanden "i riksdagen med: stort intresse och det ska sägas att vi ingalunda be- höver. känna . oss besvikna. För Thorbjörn Fälldin, som blev: ut- slageri med knappast möjliga mar- .ginal i förra årets andrakammar- val; bör väl detta vara ett for- mellt' och utmärkt ' tillfälle . ”att hålla kontakten - med. . partiled- PEN ; olycka. "PS, 107: 12, Ett människohjärta och en män- ' niskovilja kan vara Ihårdare än någon metafl.. Men Guds ” visa !f och ' kärleksfulla > rådslut ”fullbor= das vinte, förrän detta? "hårda? är ar + fast älld och "erkänd: Reklamen är ' en : förutsättning för kvalité och priskonkurnens och för ;intro- | duktion av varor "och. tiänster. I länder med TV-reklam är det allmänt omvittnat att- denna form av reklarn är ett både effektivt och billigt "marknadsföringsmedel. Inte heller"i vårt iland torde det råda delade. meningar om den saken. När det gäller den svenska exporten är det en stor nackdel för exportörerna” att inte kunna skaffa sig erfarenhet av olika for- mer av TV-reklam i Sverige och att inte kunna samordna denna form av reklam med motsvarande reklam i andra länder. TV-rekla- men fär ett av de viktigaste med- den 'i' den "moderna marknadsfö- ringen, och dessa förhållanden blir särskilt! betydelsefulla i Jen euro- "är det mvcket: som är stolt och I oböjt. -- Visserligen. ber: ett..Guds barn om att. bli ödmjukt. och om att Guds vilja skall ske, men så snart Herren i börjar uppfylla i nen, drar själen -sig undan. och ' går till rätta med Gu Därför "måste Gud « - hårdhänt till 'väga. Skall den hårda, :egen- kinniga järnviljan : jas; iste den gå genom eld. "Ofta "under längre tid, Lidandets eld” måste göra järnet glödande. ”och” mjukt, ty. först då kan den store mäs- taren böja och- forma sin” metall han”. vill. och prägla sin Du "behöver Guds tuktan. Li- stig. i -efter. det : politiska ”konjunkturläget. -Det har kommit : "fladdrighet över” ”, åtminstone issa regeringsledamöters uppträ- ande som måste inge betänksam> et. Vi tror att. den för regerings- Dan t' bästa" strategin är att man ” försöker "att tä sig 'sammän' och andra |. mittenpartier; fastslog hr: Hed” Vänte så mycket hänge sig åt spe- | peisk stormar | dandet som ICud har sänt dig är "tidskriften, å kön om välsignelse, unga" mäns inval ” CUF:s” förre ”kulationer & om vad som kan hän- a finns,. Inåpeler & ; Den äd öm små star och -brän- förbundsordförande Olof Jonsson -da vid en eventuell.; ytterligare av' 'radioutredn betänkand. ner, är "egentligen. Guds kärleks är väl en. kandidat som mer än "framryckning: för hr He starkt yka de sx kter låga. Låt den bara bränna. Läm- många riksdagsmän har meriter], "Människan . har '.så stor omsorg i. parti När.allt, kommier? omkring | som Som, man dn ed bet fram Än é SAR B net S na dist hjärta i den'”store"mästa- . för en post - partistyrelsen, mer om. . människorna. att. hon glömmer + harar det större 4 faror om hörnet. från >å S > dagens utvecklingssam- St Görans. kapell -vid Kjesäten ritat av Ark te el Hl. om Hit hö järta- skol böjas. . nar NE: MM hälle,” ME | oa 2 L + v . I H sal så ” | s a | om : . . -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.