4 - LAHOLMS "TIDNING s pre nn een M : Mittensamverkan, centernz och folkpartiets samarbete, får ett allt 'säkrare fäste hos den all- männa”' opinionen, Väljarna, inte bara de inom de båda mellan- partierna utan också stora grup- PA högen hitintills "hållit fast "vid. högern. eler socialdemok tin, ser r häri den politiska fram- injen för vårt land. 'Det må då vara helt naturligt, att "högerns och socialdemokratins 'propagandaapparater går till frä- sia angrepp mot den samverkan, - apny da. var och en på sitt håll betraktar som den stora” "faran ra- h . | ”Mittensamverkan : "varit så stort, att 4 kögerpolitiken skulle vara idet riktigaste av allt. Den socialdemokratiska" argu- menteringen "mot mittensamver-] kan är inte ” mindre”. janmärk- a S atiska - 1 ni : Mi har lämnat den bullrande storstaden " bakom oss och står "framför ett hus i Saltsjöbaden. Efter "att ha: Maj-Britt tidningar bedrövliga i i oppositionens splitt- ring, Då skulle man alltså kun- "na tro, att socialdemokratin skul- ar ofta talat om det Erikssons. böcker känns det lite konstigt att "möta henne 'så "här iren ombonad och modern lägen- het "inpå storstaden. I ens före- ställning vill man "se henne 3 i välkomna . le. 213 1 Men "det "gör: den - inte Mitten- samverkan, är ingen " förnyelse, en satirhans med någon av sina ro- mangestalter.. Hon är lärarinna i Stockholm," men "när. sommaren t iflyr hon'stader -ut till raterna., De " säger nu "högern skulle också ha, vari för den” egna” p "Det ” anmärkningsvärda , är. emellertid, att den argumentering, som så- lunda' kommer : från: höger-' och vänsterhåll, " är ' så orimlig” och omöjlig till innehållet. ” «(I högerpressen har man jämt ock ständigt fått läsa; att mit- tensamverkan betyder vänster- ,. glidning, Det är ett ogenerat , ',: påstående "rakt ut + luften, -Nå- : gon, ...bevisföring - besvärar .:sig |, högerredaktörerna inte med — ty de kan: ju inte: försöka . sig på att bevisa en orimlighet, som de. själva -har konstruerat ihop "helt. på egen) hand. : Men :den duger förståss som bakgrund till folk tycker om omväxling. Det lingstema. Mars. säger. alltså, att alternativet till. den socialdemo- kratiska' politiken skall ligga 'så långt, borta ' som” möjligt. Och "det gör ju högerpolitiken, Väl- | . Järna skulle känna sig så:attra- |] herade: av högerpolitiken, därför att den är så annorlunda; 7” Det ärjsåkert en riktig iakt- tagelse av.högenredaktörerna, att : fetter; månad,” Man, vill -inte' äta 4 i trist att jämt ha mörkblå” skjo «tor. Men: det är faktiskt. annor? ee uppfattning, I ; bestämimnas av. någon; verklighets-' fisk hela” veckan. : Det vore för . lunda: med poli iska "idéer... Dem "byter man. inte "som, skjortor, Idéer? är" "uttryck "för" tro och | Ett. partis politik | "skall alltså” stämma med "dess samhällsuppfattning' — och inte främmande iver, att. komma” så långt bort som "möjligt: från vad andra” tycke ch; tä ker; Aven | Haldtiskt. sätt är n "ringen. uppåt väggarna.” De: so: + claldeniokrater, som är missnöj- da med; regeringspolitiken, för- istår ju att de hittills röstat fel. Men de tror inte, att deras; fel [Ae VÄRFÖR ENGAGERAR + BORGARNA SIG INTE lika aktivt i k H ; högerfärgad. -. Socialdémol vill: till warje "pris ha en präglad motståndare. "> Det sistnämnda äl svårt ” att' förstå. Högerpoli har. "oftast N a ting. . bästa -propagandätill säng. ee .-ljus? rock lykta ;utan ; att. finna de nya, djärva. I mål, » 7.50 .” oppositionen” som” .högerpräglad. skulle vara trepartisamverkan — Ibland, variérar: man |. ” något må konfekten” och "säger, att mittensamverkan' under alla förhållanden” kommeér att” vara . socialdemokra- Det har: vi sett. i valrörelse efter valrörelse." Under : fjolårets val rörelse blev högerns : "ATP-ma- Sto növer verkligen. en räddning för. demokratin, som: sökte. med: "digt — i stället för nya, djärva "mål. Helst” vill” de utmåla” Hela” "Men den argumenteringen; duger ju inte inför. imittensamverkans. I skärgården "där .hor'; trivs. allra t, /Där blir hennes -skärgånds" it] ringar till. > k inger Stockholms Skärgården : undgå-att märka och fängslas av. Hon har. lärt sig att man inte ”ett”hfänniskoöde, Att t.ex. läsa "| ont sönirarna lever öarna upp och "| storstadsfolk trängs i.vikarna lite varstans. Maj-Britt Eriksson fång- ar :inte-turisten, Hon tillhör själv den. skåran; men hon har sitt på- brå från”. skärgården och trivs bäst. med. de ännu, bofasta, M som Maj-Britt ”"biografien över ”.på /Långviksskär.” Före den KR hade: hon skrivit ett par anet 13 "från ofenslade 4 ” rättioDen. bör "scÄnnt har vi inte: tillräckliga: er- . som i rikspolitiken fråga Bertil " Berlman TA £t 0" nblad Förhållandet borde ju -sfårenheter för. att bedöma "res "taten, meni. man” anar en bekräf- N ”telserpå "kritiken i. dessa” stycken +P rikspolisstyrelsens: krav på me- 1 Å : Vara omvänt. Svaret torde vara att vilja genomlysa och enkelt: kommunens 'problem ”och' angelägenheter får inte den kri- ”tiska, myanserade, intensiva och överskådliga belysning, som kom- mer rikspolitiken till del. De 1o- kala informationskällor, som med. borgarna har — d. v, s, tidningar- na på orten — markerar ofta en utslätning inför . kontroversiella « kommunala spörsmål ända dithän, "att varje fråga som kan tänkas vålla irritation, oro eller undran mönstras ut ur spalterna. Gent- ” emot myndigheter och - officiella personer intar tidningen en: när- mast servil hållning. Den blir en bygdens vaktmästare, den där som står till tjänst med bugning- ar 'och krusningar, lydande minsta » Nilla vink om hjälp då så höves — men lojal tystnad då påbud där- om ges, Det säger sig självt, att denna brist på självständighet och mod vägran att söka påverka de kommunal- politiska beslutsprocesserna leder till likgiltighet och oförståelse in- för. -kommunens problem och I spörsmål: -Ren defaitism kan komma att ” prägla medborgarna, som tycker att de ställs inför fullbordade |. Beslut av maktfullkomliga kom- ” munalpampar. » I Och tidningen som vägrar väc- ».ka engagemang, ta ställning och föra fram också impopulära åsik- . ter kan inte räkna med att få nå- "gon central betydelse: den blir ett "bygdens offentliga protokoll, som > dag för dag plikttroget redogör för föreningsmöten, scoutträffar . Och .musikeirklar, |. Visst skall landsortstidningen +» ägna denna del av journalistiken ” all möjlig omsorg, men därför inte äv" opportunitetsskäl förledas till »förljugenhet' och: ovilja att blotta I- kanske också obehagliga sanning- se "Med "sådana ' attityder .sviker|- . tidningen sin plikt mot demokra- i tin; lir snarare dödgrävare än 'vakthållare, idé-' och impulsgi- , vare. När kritiken uteblir. sätts > demokratin. ur spel, liksom när opportunisten blundar. eller ' slår dövörat till för vad han anser va- » Fa rätt och riktigt, ra Hos. r miljoner. .. Uppgifter ' bortåt 200 polismannatjänster; tjänster i kontorskarriären 0: SV. känns öppet i brevet: till' rege- rationalisering i kostnader - "personal men hinner ' derstrykes av aktuella händelser. : Men. innan krav tillmötesgås' är det,” Bohusläningen, bestämt alla. punkter rätta utformningen.” HEJDA JORDBRUKSDÖDEN”” | LD s "manar Falu”: Ku "kunnä- dra till 5ig både "de ljusblå” -högermän- 'be- "gär den nu: att få överskrida av- löningsstaten för året «med "2,5 += ingått från länsstyrelserna att man har . på läsande; vilket nog är det värsta 300 Omställningen till: dén' nyä orga=- nisationen har krävt och kräver alltjämt mer personal än man t-' digare kunnat förutse, Detta er- ringen; Detta är inte något ovan- ligt. En reform skisseras som en och inte" över startstadiet förän nya krav anmä- ler sig. 'Allvarligare är att perso-. nalbehovet hos polisen starkt un- . rikspolisstyrelsens "digt med en låt vara preliminär" översyn av hur det nya” systemét' nisationen verkligen fått den på ans gjorde” hon: sitt :definitiva "genom- brott, Man taladé om' Albert Eng” ström, och , det "med : rätta, Maj- : skriver roligt och" friskt om Frans liv: och > leverne”: Det” är tora och: världsomstörtande berättande är hon fåordig om X nästan stram men" - behöver. många ord för att skildra hetnies kvinnoskildringar ” i boken' ZKvihnorna på Gråskär". är | en" händelser. i 'hans "liv. Han är på något”. sätt ' en. kvarleva . av ' det gamla. då «det var som bäst. Man trivs: med . honom, författarinnan tar oss med in i kök och rum, med då båt på lakt och fiske, om. Jever . skärgårdslandska- Pyiea. den boken fick Maj-Britt Eriksson många vänner som se- dan . med ' glädje' följt henne bok från bok;: Hösten 1960 kom den soliga : skildringen ”Den - korta sommarn”, också den något av dagboksanteckningar från en som- mar :som- andra' i: skärgården. Man Jär där känna författarinnan hen- negmor och småbarnen i släkten, .| främst Kristina; Boken andas 'kär- |: lek "till. skärgården, den ' skärgård |! ' | där "Maj-Britt : Eriksson'.- kan "få dikta - och : leva « sitt andra . liv, medan. skola håller. sommarfritt. "Skärgård och "storstad Maj-Britt. Eriksson dd” i Stockholm. Men ' släkten kom från skärgården. och : man '; hade "kvar ett: ställe . där." På > så” sätt kom den, uppväxande flickan" att. delas NR 2 plocka ut -en bok här" och där "på: måfå, om bara illa - timmar och +läsar-de. mest häpnadsväckande ' saker: '="" Det" är naturligtvis - ett y'ligt vetande "man skaffar sig på så vis; ytligt: "och: ”alldeles' oförsvarsbart ur: vetenskaplig -synpunkt. Det är till ; och med: fråga om kuriosa- skällsord :'en - allvarligt arbetande vetenskapsman" kan ”utslunga mot någon. /människa..: Tyvärr har jag inte -wett att skämmas för det. Jag har barnsligt roligt. t Jag tror att” det var på” det sättet jag hittade en bok av en heörre” vid namn "Antonio Galuao eller Galvano som han också sta- vades.': Boken: handlade. om . värl- dens. upptäcktsresande och deras bedrifter, : allt : från " äldsta — tider och "fram" till - år 1533. 'Gubben Noak Yfanrig med han reste: ju rätt långt . på syndafloden — och där fanns också så pass märkliga saker, och så vitt jag vet alldeles oförklarade, som berättelsen om de indianer från ”Florida” som på Kejsar,, Fredrik, Barbarossas tid, på elvahundratalet någon gång, kom till Tyskland i kanot,' sedan man-hittat 'dem drivande på At- lanten- utanför Europas - kust, - De lär ha behandlats väl och hit.” en märklig herre vid namn Da- miao : a , Goes, 'eler' Damianus de Goes, söm han; också kallas. Ho- nom" blev jag "speciellt intresserad av och började slå i nya böcker. : Han var 'alltså upptäcktsresande, och en av de största. i världens Han: reste. runt i:- vår "världsdel enbart, men kom bort till Ryss- land : och ända upp: till” Sverige. Kanske Det har ålskateritg väldeliga om han. verkligen nådde” ända Det "finns folk. som” påstår att han var här och mötte Gustaf Vasa,: och det faktum : kvarstår att han mwisste åtskilligt -om vårt land. Han skrev en liten bok som heter Lapplands beskrivning och ett brev till påven där han kla- gade' över ”Det vilappiska folkets nöd”. Men han säger aldrig själv rakt mt att han besökt vårt land. I Danmark var han, och kanske fick han 'sina "upplysningar . där, men en detalj är oförklarad. Da- mianus lär vara: den: tllra förste som . berättar om det knäppande ljud! — från knälederna. — som hörs när en. renhjord- springer över snön. Kan han verkligen ha hört "det i Danmark? : > Han var en märklig man i and- ra avseenden också. Han kände alla de tidens stora män och var själv. en av sin ålders främsta blivit bortgifta så med Tyska ”adelsdamer -vid Barbarossas "| hov; men var kom de från? Skall man ta ifrån Columbus äran, om (fp) som förmodar att det 'ropeish 33. Fal I SR ad dan år och efterföljas av en .tuation: > ct. befaras bli skäligen små, "> . Produkter onormalt höga. » BRISTEN PÅ LÄRARE lar. vårt. » välfärdssamhälle, si "kommer. att försvinna om några Det finns följaktligen Mm anled- ning att varna för en ytterligare g av det svenska jord- bruket "Om vi i stort kunde be- hålla den huvarande jordbruks- arealen skulle utan tvekan 'ex- |. > Bortmöjligheterna bli mycket. go- da fromma inte bara för jord- drokets näringsutövare utan ock- ör handelsbalansen med vissa länder; Vill det sig illa hamnar vi emellertid själva i ett bristlä- ge, varvid importchanserrra kan I vart fall blir” i en, sådan” st tuation: priserna på importerade "Li tycks bli värre än någonsin”; när olorna nu skall starta på "nytt. | > Lärarbristen är. bara ett av.de många "bristproblem" som präg- Svensk Åolitik ia: hr Han bodde hos Eras- mus av Rotterdam - i Freiburg i två år,. han' var god män med Titian och -Diirer — Albrecht Du- rer. har ' förresten gjort. ett. fint porträtt. av Damianus — och han tillbri - en » hel Hb Inom? vårdyrkena är + bristen nu mera skriande än nå- gonsin, 'Sjukhusavdelningar mås- te stängas och vårdsökande män- » hiskor ävvisas. "I värsta fall" hin- får erforderlig behandling. . Bristen när det gäller lärare och | öch r. det gäller vårdpersonal & är ett . par. exempel ” på ' misslyckanden, . som den socialdemokratiska re- géringen : stvingas notera. Förmå- ”gan att tätta till - förhållandena s tycks inte vara stor. De nya "grepp, som en lösning av dessa . problem kräver, är det statsbä- " rande partiet inte mäktigt att ta. +" Betydligt större resurser måste "ställas till förfogande för att man skall” kunna häva dessa brister ” som helt. enkelt inte får finnas "I nåävarände omfattning i ett väl- - färdssamhälle. ” Dessa resurser måste K skapas även om det skulle 3 sx gå ut över ökningen : av den pri- vata I konsumtionen. vinter & Padua tillsammans med svenskarna . Olaus och . Johannes Magni och med Ignatius av Loyola, han ' som grundade : jesuitorden, | och dennes . sekreterare ” Simon Rodriguez. . Där. lär de ha suttit i "Padua . diskuterat Luther och Me- lanchton.' och det lär finnas pap- per på att Ignatius bad 'Damianus resa' upp till Tyskland och ta kontakt. med den där Luther, som ju hade. så spännande och sunda och nyttiga reformidéer för ka- tolska k k yrkan... Hur hade det månne gått med om D: hunnit fram till Luther innan den stora. brytningen ägt rum mellan honom ' och katolska kyrkan? . I varje fall så användes -långt Benare ' det samtalet av Simon Todriguez,. när ST ck blev - stor- visidor i Portu; och Spanien, som anklagelse mot Damianus för kätteri. Han (klarade sig wisserli- ismen gen- till. Hvet,. men - tortyren -hade ” skärgårdens skildrare - Dä finns” också i Galvanos I bok ; rinna hkon Kaleder ge skivnaskin " i två” miljöer, För den vuxna kvinnan var det inte lätt att väl- ja. Storstaden fick sitt, Skärgår- den . fick" sitt, Hon gick i. Anna Schuldeiss sko- la för flickor.. Och bekänner att hon intd trivdes särskilt väl med skolarbetet. Så småningom ' åter- finner ' vi: henne' som' laboratorie- assistent på Statens centrala frö- kontrollanstalt, . där' hon sysslade med fröer och växter. Under sge- naste" världskriget blev Maj-Britt Eriksson'- kontrollassistent' och - for runt: i . landsbygden. . -. Hon: fick smak för, landet, hade” något satt jämföra med, "Nyttigt journalistår. H Hågen att skriva hade: hon fö stås hela : tiden, ' På "så: sätt.: bör- jade ihon som journalist på Svens- ka Morgonbladet och hann under | + "| sitt första och enda:år som tid- ningskvinna. vara krigskorrespon- dent. i Finland, Hon” säger: själv |; leende, ; att hon säkert. inte läm- pade - sig ':så ' väl : som: journalist. Hon. ville bli' författarinna. Men året på tidningen: lärde henne en i P hel:-del som z hon har + haft nytta |. el och Järarjobb : Debuteri skedde 'å år 1944, Då kom romanen. "Flicka skärgård”. ut på, ; Wahlström :&' Widstrands ;för- ing som -också ut: den stock- historia” enligt vad Galvano tyckte. Fk: 7 Bil trafiken ä är nujen av . våra största folksjukdomar; den kräver -1250 dödsoffer :och 30000 skada- ..de per år. Men' man gör. mycket -lite för att hejda” dödandet. Det har ännu inte. blivit poulärt - — utom bland de drabbade — '. att gå till. angrepp mot bilen, sven- "ska folkets' älsklingsleksak ' och ( statussymbol,.: Ingen" sakkunnig "tvivlar det ringaste på. orsaken "till massdödandet:' de alltför höga "hastigheterna: + 5 :v vi sor Nu har man , åtminstone Börjat "uppmärksamma - en annan fara ”med bilen: dess : luftförstörande "verkan, Man är ännu inte alls på det klara med dess 'roll som can- "cerframkallare, men det kommer " säkert snart att klarna också på "den punkten, Här i. landet hålls ett och annat symposium och bil- "das en och annan kommitté" för att kartlägga” bilens skådeverk- ”ningar., Men ingen myndighet' 'vå- gar ta till så enkla lösningar sö! att påbjuda avgasrening i bilarnå, - förbud för privattrafik i städer-. nas city-delar, begränsning 'av hastigheten till förslagsvis 60 km/ tim om dagen och 35 km/tim om natten — 37 km/tim vid mörker- körning har bevisats vara gränsen för det livsfarliga. . . Und us t ri 2) knäckt hans hälsa och senare blev han förmodligen: lönnmördad. Det påstås att någon råkade tappa ett vedträ i huvudet på honom — d.v.s. samma. mord- metod som Rostand låter använ- das mot sin store hjälte, - Cyrano de Bergerac... Raskt över till kartoteket 'un- der €, Ca, ci, Ver Cyrano de Berge .:. " Och så hittar man "kanske nå got nytt och alldeles onyttigt. Och kuriöst,” PN -trätt med utrikespolitiska uttalan- kom mentar: | ' Hr Erlander har — efter möns- | ter av Harold Wilson? ”— fram den, hr Olof Palme måste skynda efter men ville säga lite mer — det blev wvisst för. mycket — och nu har Torsten Nilsson sagt prak- tiskt taget ingenting. - Vi har i en hast fått tre utri- kesministrar men "ingen enig re- geringsuppfattning "om" ' Vietnam. Vem är mest representativ? Sea Helsingborgs Dagblad. > Utrikesminister Nilsson har med nästan utstuderad urskillning sagt att vi: inriktar dagens bostads- produktion : på att tillgodose de otillfredsställda behov . som; finns - i dag. Bostadsbyggnadsutredning- en har gjort samma fel som 1940- talets -. bostadspolitiker. framtidvisioner dår ligga" för lösningen av aktuella upp- i vägen gifter; . Civilingenjör Olle Dopping, . i DN 2 . Lidi | Btedekvoteingen i Halland är blott : ett utslag av förhållandena på riksplanet, där de större stä- derna gynnas på småorternas och bygd sin :- välnyanserad om Vietnam: Hugade "tolkningsexper- ter lär inte försumma' att anställa jämförelser ' med statsrådet ' Pal- mes uttalande. Excellensen. Nilsson har "otvivelaktigt lämnat sitt eget bidrag till :debatten, och, det. lig- ger- just i den mer omsorgsfulla nyanseringen, Eftersom hr, Palme hade 'statsministern bakom . sig, eller sköp honom framför sig, hur man nu skall: uttrycka saken; är Dr situationen ” inte: utan sitt . pikan- teri... Doe EEE Handelstidningen : ? Klarsignalérna' fö ; mittensam- verkan ' vid Gävlestämman, liksom det konkreta; mittenalternativet..i Stockholm ' har orsakat ett skall utan ' motstycke från 'socialdemo- kraterna ' och " högern: Man" kan, med fog tala om/'en redan. ett år före valet inledd, samordnad valkampanj från de båda flygel- partierna, De hätska och osakliga angreppen : mot mittenalternativet visar Pro å socialdemokraternas fruktan hotet.” att” berövas mittenalternativet, ; och” dess ' egen utestängning, egentligen: te:sig' bör sitivt. "Partiet "kan 'nu / "uteslutande ägna sig åt latt befästa" sin "ställ ning, som vett reaktionärt och verk- Hllfrédsställande lösning” av ”sinå- bräkarproblemet inter torde” vara överkomlig: rn ätt, köpa” Ån nedlagda”. småbruk. som. fritidshus, eter : under 1970-talet är gl st a Genom detta: system blir landets bebyg- gelse och näringsliv .> ytterligare - snedvridet, och det är inte undet- ligt att så många halländska kom- . munalmän —:; oavsett partitillhö- righet ' är förtvivlade för att nu inte säga ”förbittrade,. Hur länge tänker, regeringen: ” fortsätta i de här: hjulspåren? - Till. nästa - år, är : Hallands” Nyheter / : "Oavsett att det inte är Fråga om görenhet; i: det: blå, utan stöd av egna £fackliga-politiska intres- sen, har. LO-hjälpen till 'en "del av .den, svenska pressen ändå ett stort 'allmänkulturellt ? värde. Utan den ; skulle + förmodligen vår 'tid- ningsflora och samhällsdebatten i längden, få en trisb slagsida. =". . . Dagens' Nyheter. oe Konstigt" att folk" alltid. lockas av det som . är farligt och ”Hven- tyrligt.... De :. ärnpliktiga: - klagar över "att de får; för litet filmjälle lätt"ait” "matstrejka; n sådan matt” > Fersen SKaN” de” .dumma. skyddas. gönt- emot de kloka? Eller skall de kloka ganska" liten "och "bör" inte "hindra. j en gång som pojke läste min bibel, föll blicken hän- delsevis på Matt, 8: UU, De första raderna gjorde mig glad: ”Då gick hela staden ut. för att möta Je- sus”; Vilken syn: Jesus nalkas en stad. ' Ryktet har gått före. Folk strömmar ut för att möta: honom, unga och. gamla. Nu skall han | Plö väl li triumf föras in i staden? -'Jag. läste vidare, Det blev -ett tröstlöst slut: ”— "och när. de fingo sea honom, bådo 'de, att han skulle begiva sig bort ifrån deras område”, De gick'ut för att möta honom;' Men' de: mötte honom för att driva bort honom, Den gång- en lärde jag mig, hur ansvarsfullt det är att möta Jesus. Aven "ett löftesrikt möte med Herren . kan driva honom bort. Det är något oändligt stort: att få möta Jesus. Hur fattar uttrycket. Ibland blir vi tillfråg- gade: fTHar du haft ett möte med Jesus?” Det gäller tydligen en sådan där sällsam "stund, då man på 'ett särskilt. sätt kommer Her- börjadi ren' nära, kallelsens och avgörel- sens timma. Det kan se så löftes- rikt. ut då. Men det blev ingen- ting av: mängot sådant möte... >. ; annan er. inte åå någon särskild dag men på alla son na inför Ordet och ber: " Jesus värdes själv mig möta ; i ditt ord och löften söka, Men många av de stun- derna får inte bli vad de var ämnade till. : JOch det sista: stora ' mötet en gång, när wi får gå Herren till mötes, som aposteln säger i Tess. 4: 17. Skall wi då också alltid få vara hos Herren? vi behöver bed- ja: Beredda håll oss warje stund, ädre en ditt möte, . och när du komme misskund, ” hav. - " upptag oss i ditt: sköte, : » Ty det är inte bara nådefullt - blixtljus, . Man Karl Sjunnesson. gå förbi, ja. driva bort Heren: Gadara låter 'oss se det som kan möta. — vi sar "det med än mer: skrämmande" tydlighet, Syna- gogans lyssnande skara och bergs- brantens ” ”vredgade hop är samma människor, Vem pejlar dju en :i människohjärtan? - NT Eller en 'annan' gång —”på annan : bergsbråänt, Vägen : uppför. Den är brant och ojämn. av i Jöper, den ut i en avsats ämna ar, I ett ögonblick blir hela Jerusalem synligt Mar- mortemplet glänser : i 'solen.: Var det månna där, som folkskaran brast 'ut i jubel: , Välsignad vare han som kommer” och Mästaren själv — brast ut i gråt: ”Jerusa- lem, Jerusalem”? - Han -visste ; ju, att "de" som" mötte - honom . snart skulle driva” ut honom till att' korsfästas. Ett löftesrikt möte med Herren slutade på Golgata. Inför denna - -namnlöst lade ver! klighet . undrar tvi: varför drev de bort dig? Vi und- rar det, därför tatt vi själva måste lära oss att möta Jesus rätt. : Varför? förtviv- Herre, . Roten ligger, djupt. Det jade med en lyssnande skara och slutade timed en vredgad ' hop. Sömt ika, flv ändå: Slutet låg själv, Eynine] H sökte Herren avin ikonhett Nur mera kallag Det. räcker ”Net pj god 'tanke”..:Det' är inte lek att möta Herren. Det £äller liv eller dra undan, . Tills själen står är ensam inför Gud. "Och" "där. — unden IGuds eldsblick — säger man” inte: .”så intressant”; Utan: yöud. Vare mig, syndare, nådig”. fatal där förlåter också, Gud -en nr syndare allt för Jesu Kristi gud hjälpe "oss; "att. "örvalltid måtte nalkas har hans Ord — hem ” an mas i | cedobogen vsikt, ” så att te måtta heta om 'oss - cen gång” som Osäkra ". död.. Allt måste -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.