4 | La LT Måndagen den De. kände f a ”okpartiriks-'. a Ljungskile har i Frisinnad Tid- 23-augusti 1965 effektiviseringen |. "i längré än vad :som är fallet; om? >man nogsamt måste ge akt. påg a "skrift gett bitand in den -gkogspolitik, som jord- ' "bruk ch trä o ”betareförbundets ordf, Yngve” "Persson linjerar, upp. Särskilt har "hr Svensson gisslat den utan vet- . tg argumentering hävdade stånd- : punkten, att jordbruk och skogs- - bruk inte passar ihop: ”. ”Nu är det ju så, att jordbruk och skogsbruk inte kan skiljas åt, ; 4 den mån men överhuvud taget vill ha jordbruk. Det hjälper i. detta fall inte med att göra går- ' darna större. Vintern är lika lång : i och jorden lika frusen på de sto- ra som på'de' små, jordbruken. Skall man bygga på lejd arbets- " kraft” med hög timpenning — och det måste man '— så är det för, « de större jordbruken ännu nöd- ' 'vändigare än för små bönder att det finns sysselsättning året runt”; . : + > Uttalandet är' förvisso riktigt; Vid ett, litet företag kan bonden eller vilken företagare. det gäller . neutralisera ett dåligt bokförings- . "mässigt résultat genom" att ' nöja | i Sig med en låg ersättning för den "egna arbetsinsatsen. När företaget" bli? större och en väsentlig. andel av? "arbetet: skall "utföras av lejd tetskraft, blir den” nämnda ut-: . :vägen "alltmer omöjlig. Då gäller. -det att nå en jämn sysselsättning; fa at arbetslönen - kan. betalas," Det citerade inlägget är -väse: . ligt därför att det tar: udden" av ;en vanlig missuppfattning, ati om > blott storlekskravet på jordbruken "kan :tillgodoses, så är alla 'pro- "blem Jösta,. Man bortser från! de nya problem: som uppstår, och ' bland dem är just kravet på en jämn sysselsättning, > det som.” främst:kräver en lösning.: : ; Det finns även ett annat skäl - Hl att kombination "med skog I Tbondejordbruket' blir av minst. li ka stort intresse i framtiden som ML Det är 'specialiseringen inom ' "själva jordbruket!” Denha' leder of= ta till: en: ojämnare sysselsättning |” —71 varje fall. vissa typer-av:spe- elalisering, ' Om /arbetskurvan :då . kan utjämnas i ett-med- jordbru ket. kombinerat skogsbruk, »behö- ' ver specialiseringen ' ej "leda ' ul 'de olägenheter, som eljest kan bi fallet, > N Kombinationen jordbruk/skogs-"- - "bruk kan: alltså :medföra- störr frihet till specialisering inom sj va" jordbruket, vilket är: liktydigt Fr med: ökade . möjligheter : att driva "och sina ' ”änsaise Svensk Po I "Den socialistiska ski "proklamerade för 20å år "sedan ar "emellertid kommit äv sig, Allt än "inte så. väl beställt i vå hälle; | sa "Naturligtvis bör i. deskogsbruket - är. att! detta på I | ”gemensamma” 2 ; "delas: Mån har Svårt att förstå att' jaliserin- i vilka 4 k venser ' der olika delar av året!” Ett: vanligt argument. mot bon- 7 : grund av otillräckliga arealer ej "ger möjlighet till ”avancerade av- » verkningsmetoder". på samma säl "som sk uket, 'A tå "är minst sagt överdrivet, För det” första har' vi ännu inte sett myc-' ket Ry :praktiken 'av dessa avanc rade” avverkningsmetoder —i i tänker ' då på den helt maskinella favverkhningen, .För det andra. har vi ännu: mindre" sett några 'eko inomiska. kalkyler, där de nyå 'me- ; todernas. ekonomi belysts i:hela ' isin vidd.” Kapitalkostnaderna har” -inte. berörts; och utan att dessa: jordbruket a cha satts ' in i: sitt man; ej komma fram till några : | Heger "skogsmarkerna” till”. : delen så” väl till ur kommunik; . man genom" "gallringsskogehruk; men. i gallring kan inte några "stor: del; av. Sydsverigés" vickes- |" kvantiteter. På' vissa shögprodu- tivalen i. maj och den första” filmen” spelas in i Paris. sedan gra veckor. Det är : Robert ” ressons ”Au hasard Balhtazar”. : I dagarna börjar också ' Agnes” "+ Varda' ”Les Monstres” i Cher-: bourg.. Bresson arbetar sin vana va trogen. med: amatörer och har ' hittat, en handfull unga Paris-' "svenskar ;som han använder i "'småroller' Agnes Varda däremot, har engagerat . Ewa. "Dahlbeck, 3 Christina Schollin och Gunnnar MM " Björnstrand. "Skådespelarria vän till Paris i slutet av månaden, ' ren "Claude ;Lelouch till" Sverige för att. leta; efter: ett lämpligt slott, för. + av, .”Barbe-Bleu”. ilvudrollen;: medan Lelouch däreinot' vill ha'en professionell. svensk skå- 4: ; despelare som' .”Les” Sourires”. — 'den fjärde .co- produktionen --—" kommer. att ifilma ' i Paris." Han letar. efter en okänd - svenska för den ena kvinnliga hu- "Barbe (Blå . -Bleu” > TFILAENS FRAMTIDSMELODI 7: 5 "I franska filmkretsar ä är man myc" "ket optimistisk inför” denna nya cor ' åldringar-och 'andra« handikappå idea alltjämt: skäll levd -på undan- 8. när, vi fortsätter" att säbven-'. tiohera hyror, för: folk med goda inkomster; delar. at bidrag till p terna få hurra för sig själva. Men "det finns väl ändå en. del.géene- rande faktörer med i' spelet. Den socialdemokratiska "regimen har ex.' inte, varit någon . lyckad « Penningvärdebevarare. > punkten har man resignerat och tycker, att en inflation med 3 pro- cent om -året 'är en -helt- normal |: : företeelse...” Bostadspolitiken . har inte varit särskilt framgångsrik. Sjukvården har, personalbrist. Det 'är "lärarbrist. Handikappvården & är " eftersatt. Och den socialdemokra- - tiska pensionspolitiken betyder j ju, att -jämlikhetsidén - som. också fanns i efterkrigsprogrammet, kommit bort i hanteringen, Det finns alltså en del att tänka på, medan man hurrar. = : Med 'lite större förståelse för den enskilda människans initiativ- kraft och arbetsvilja kunde re- sultatet ha blivit bättre, Något sådant" har” vi emellertid inte att vänta ” av den nuvarande” ”rege- ringen, "Det tillkommer den 'pro- > gressiva mittenpolitiken satt vrida utvecklingen åt det hållet. oh ' . ETT PRIVAT SJUKHEM FÖR no :. ALDRINGAR DS , har anmälts för att | man över- belagt hemmet och 'därmed över- trätt. gällande bestämmelser. Fjälvfallet är, skriver Norr kö ö- pings Tidningar att paragraferna måste. följas — det skulle vara i hög grad oroande om inte en effektiv kontroll av denna vårdform funnes. Men hän- delsen' kastar. också ett blixtljus över en av baksidorna av vår väl- färd, :Det finns. helt enkelt. inte plats för det . växande, . antalet hjälpbehövande åldringar; I + I Mot den bakgrunden måste man på nytt ställa den, kända frågan om vår socialpolitiks inriktning i . alla stycken är den bästa;' Måste inte en avvägning ske till förmån just för de vårdande insatserna även om det : skulle betyda en överflyttning från tidigare områ- den, där den stigande standar- den gör behoven av hjälp mindre? Lika väl måste man fråga sig om det inte för den La "litisk , 2 Nä hundrafemtio, ' öv rbelagt': privat : svårdhen | de” "samlar: "mycket, stor” " publik, skriver pastor. Gunnar Dahmén: "Frälsningsarméns" -Häning k S tridsröpet : Karakteristiskt för. våra -förhål. "anden. & är att vi sänder offentliga |. gudstjänster: från hela landet gom direktsändningar 7 på vanlig guds- tjänsttid, Vi litar alltså på det levande " gudstjänstliv .”som finns över. hela -ländet i skiftande for- -mer, Mer än några andra program är de religiösa -landsortens bidrag. Sveriges Radio kan beskrivas som en. kyrkbuss som varje söndag för ut. över ' miljoner besökande till . kyrkor.: eller i Ena : produktion: , Tidigare. har det: fram TE "bo åss "om: åtta 'Tlåtser "vid "a allt varit "Italien 7 och: "Tyskland miskt'.att "man" inte "bara" har. e esanterd oublik: 0. distribution i två. g vara” ett: | men'sont. sedan. snart tio år kastar sin skugga ä över filmbranschen, + an Se som "signérar dessa” I f enska filmer. Ro> 3 -hör sedan' många: år” tillbaka "till / filmens klassiker och. "är, en 'avsvår. tids; originellaste. och » finaste regissörer, Agnes Varda, som vid. Cannesfestivalen 1962 förvånade världen; med” den lyriska ”Cléo 5 till 7”. och i' våras kom' igen med "den lika känsliga och "nyanserade" ”Lyckan”,' "anses allmänt som vår tids förnämsta kvinnliga regissör. : . Jean:Lue' ' Godard behöver vi "knappast "presentera, Denne unge, intellektuelle fransman som ständigt gömmer. sig "bakom - mörka solglas- ögon är ett.av den. unga filmens intressantaste stjärnskott, Han, de- buterade 1960 med ”Till sista an- "gången till en "historisk domkyr och nästa söndag till ett missio hus, ' Med Eurovisionen har kyrk- bussen fört dem till gudstjänster långt. utanför vårt lands gränser. Vår teknik och produktion byg-:1. ger på tanken”att lyssharria: skall I: känn: sig" förflyttade ill kyrkan; ” UTLÄNNINGARNA I SVERIGE |- måste ägnas en. långt" större |- "uppmärksamhet. än" "vad > som |. hittills skett, skriver: Ö st g ö- "tp: Forresponds : cv embe : "De uppgår nu," med ford, "medlemmar, till närmare en halv. "miljon, Det årliga tillskottet rör sig.f.n. omkring 10000 och med'|- all sannolikhet blir det nödvän- | digt. att: ytterligare 4 denna immigration : ka b ON av arbetskraft 'detaget” — en film som gjorde en enorm internationell succé, . okänd för den stora subliken. Men "i filmkretsar är han en”av dagens . mest diskuterade regissörer. Han är endast 27:år och en lika besvärlig: ”som begåvad gosse. Genom sitt iro- niska sätt att se på livet och filma det” råkar han ständigt ut för cen- .Suren och .har lika många hängivna beundrare som ilsknar och choe- otståndare.” i s > 13 år gammal gjorde Claude. Le- "IoucR' sin" första film, ”Le Mal ' du Siécle; Den prisbelöntes vid en fes- "tival' för amatörfilmare och Lelouch fick rykte om sig att vara något av r ett fenomen. Han fortsatte med en « serie fina amatörfilmer o. när han 18 . ndra utgör” mågonting ing. ' femton - Procent av, den "framtiden måste finnas ”en "viss ! "allra största Vilt Satt. assimileringen "ved Sverige går. så bra. och »år gammal ville resa till Amerika ; och "filma 2 riktigt” fanns det pro- smärtfritt: som a möjligt, - "Att på allt sätt underlätta den sär en plikt för det svenska sam- hället både mot dessa invand- Tare. och ; mot den infödda be- » folkningen,. —- VEM rinrsne soo "Jean-Lu Godard : .som tirboreder | riktning, början" på en'I 1 stean Luc Godard (t' :v) söker en okänd svenska för sitt nya filmprojekt; Unge Claude Lelouch reser ' til . Sverige för inspelningen av Barbe-B1 lu. NN : | ducenter som | vågade satsa på hoc nom. Rnsultatet blev två kortfilmer, ”USA en. Vrac” (USA huller om Sn buller”) och ”Une Ville pas comme les autres” OMte,e en stad som jand- ra”) : Men Lelouch var för självsvål- dig — bägge filmerna fastnade i cen- suren - och" den : -unge regissören stämplades som k ist! Lelouch beställningstilsrer och fem ån, filmer varav en fastnat i censuren, en blivit ett ekonomiskt fiasko och två ””L'Amor avec des Si.” (Kärl: lek med Om. , ,”) samt ”La Fille " ' et des fusils” (Flickan och gevären) vunnit stora internationella ' fram- gångar hos såväl kritik som pub= | lik, "Den femte filmen ”Les Grands : ilsknade till, tog sin kamera, några filmremsor, och reste till Moskva, Där gjorde han en lika ironisk film om Ryssland som” den han ' gjort om Amerika för att. visa världen att han” sysslade" med film, inte po- litik; Filmen döpte hän :till ”Quand le Rideau se Löve (När ridån" går Upp”) .s öres : t Amerika. Köpte den och unge Lö louch fick sig.ett gott. skratt, + Sedan” dess har Claude” Lelouch gjort ett otal kortfilmer, mer än 200 Mc ts” ' (De. stora ögonblicken) . har ännu inte distribuerats men 1o= var ' gott ' "enligt. filmfolk som sett den. ut Två principer har Claude Lelouch : då han gör film: han skriver alla .. . sina manuskript själv och han är sin egen fotograft, NS +— Jag tycker. det. är r oerhört att en regissör lämnar'sin kamera till ” en annan person då han filmar. Det är! som: om van Gogh skulle” fätit 3 en i vän hålla i penseln..: |: Pa st Lena Högardh Mil] MW '] stora "demokratiska 'statens hand- . katastrofen. : so [bli en hård kraftmätning med krav må är en "illusion; att tro attir man: kan möta, krav . på social | rättvisa med: våld och militära maktmedel”. :; I och "för sig är detta konstaterande av den. vi- karierande utrikesministern Olof Palma ' inte särskilt märkvärdigt. Det. blir emellertid uppseende- väckande när: han använder: det som "beskrivning "av: händelserna i Vietnam och det blir rent häp- nadsväckande : - när statsminister Erlander. bestämmer sig för abt göra .det till' regeringens '”stånd= punkt”, Det skulle nämligen bety- da att mani dels "högst egenhändigt har bestämt . sig för” vilka som representerar den” soeiala rättvi- san respektive våldet . och dels att man å idet- neutrala Sverigés vägnar tagit: parti i en interna= tionell" konflikt; ” | Växsöntadet N : Inom det kommunistiska” blocket i världen gottar. man sig natur- ligtvis åt USA:s svåra. prövningar, hoppas. att de skall :försvaga den lingskraft. Vi i västvärlden. "måste däremot varmt hoppas att USA skall klara" sin” kris” och" efteråt stå lika ltarkt och - respekterat. Ty i annat: fall stundar för OSS MH: et i Svenska: Landsbygden Hyllar a man som hr "Palme tan ken på en världsrevolution så får man vara nöga med att ange vad slags omvälvning man "talar om. Varken bröd ' eller /frihet tillhör revolutionernas” mer” uppmärksam= 1 made. "prestanda." Utrikesminister Nilssons konkretion var. efter kol. :legan: Palmes : . suddiga" och - vilse]; ledande ”” "abstraktione; i ”högstå gräd på sin: plats. : - Handelstidningen. | löstens” avtalsrörelse kan + väntas på speciellt stora. lönelyft. för. låg” lönegrupperna,' till "vilka en stor del av Kandelns folk alltjämt mås te räknas. ' Det är i. och för sig ens ekc isk äckliga "våttenkräftreservär i Sverige I kommer att ge atomkraften en alltmera ökad, betydelse för vår elkraftsförsörjning, skriver Svenska a över- sikt INDEX i sitt, senaste nummer. Där presenteras ett omfattande sif- fermaterial över världens energi- förbrukning och över atomkraftens allt större betydelse . för de krym- pande energireserverna i vårt land och i hela världen, : Den totala årliga energiförbruk- "åtgärder" som bör vidtas. - till" stor” del är. luft; .. Permanent . inflation. ledaren, . sätta, . . I ett tal har hr Hedlund erinrat -om. ett förslag från bl. a." center- "håll om, en rundabordskonferens rr: -regeringen 'och representanter .för de politiska partierna samt ar- ”betsmarknadens : "parter tillsam- mans kan resonera sig fram till "Pris- «och lönekarusellen” medför bl. a att vi får inkomsthöjningar som » Det är en : Men det -gäller att göra inkomstökningarna |5 reella 'så att de inte äts 'upp av prishöjningar”, ,- Isade ' centerparti- «Man kan hålla med honom "detta. Envar löntagare har väl märkt, att den höjda lönesumman i "verkligheten inte inneburit nå- gon inkomstförstärkning, den har i bästa fall: hållit balansen mot utgifterna. Ingen har vunnit nå- gonting på det, men våra export- ” industrier förlorar på det. En så- dan utveckling” kan: inte. få fort- Gundsvalls- Tidning) -jningen i världen beräknas idag om- räknat i stenkol uppgå till c:a 44 .j miljarder ton.. Motsvarande siffra ”. |förutses 1970 ha stigit till 3,4 och ..| 1980 till: 7,5 miljarder ton. Vidare märks en: tendens till ökning :av mer avancerade energiformer som t. ex. elektricitet. Denna tendens är av betydelse för atomenergins utveckling, eftersom dess viktigaste industriella tillämpning är elpro- duktion. : Världens energikonsumtion be- räknas öka snabbt, Om energikon- sumtionen per capita över hela jor- den var lika stor som |: Nordame> :.] tar åker" plus "100 hektar ; skog, '] samma ” och 7. framtidssäkra ' Framtidens " Framtide av fem olika typer "för att ge en "dräglig bärgning enligt "professor Ulf: : Renborg på lantbrukshögsko- lan i' Ultuna, il, ISlättbygdslantbruk på. :50—1100 |. hektar: « åker: med spannmålsodling . kombinerad "med fläsko. 3 och; ' köttproduktion. 2 Slättbygdslantbruk . mindre "än de förra, 'men. med - mjölkproduktion; 3, Skogsbygdslantbruk : på 50 :hek- plus' 30—40 'slaktnöt per år: eller mjölkkor. cch: mindre : åker. ' 4. Rent. skogsbruk . baserat 'på 200— 400 hektar skog: Samt 5: Ren ani: malieproduktion., : | "För > att "skapa "rationella; lön- bruk . har den - enskilde, enligt professor Renborg, endast. tre al ternativ:”, att ' effektivisera. och bygga ut företaget, att endast ar- beta ' deltid på gården eller att helt enkelt "lägga. igen. 7. . I sak är. detta inget. nytt: ö dem; som följt de : senare 'årens jordbruksdebatter, "kommenterar RLF-tidningen, Och de -utvägar som rekommenderats följs som bekant wav" dagens. lantbrukare i hög grad... . : Med tanke på dagens '' struktur inom lantbruket - och de problem som finns när det gäller att bygga upp de jordbruk : som ;skisserats ovan är det mog också säkrast att betona framtidens jordbruk. Det sam utveckling . innan framtidens jordbruk blir. dagens. Det är där. för viktigt att utvecklingen inte försvåras --ytterligare--iav-- en - val- hänt statlig jordbrukspolitik ” eller av en bristande vilja att på olika sätt > stödja ' Bantbruk; ksnäringens successiva omdaning tidningen. : rika skulle det fossila bränslet ba- ra räcka till i knappt ett . sekel. Därtill kommer en utbyggbar vat- tenkraftsreserv ” motsvarande ' 2,5 miljarder ton stenkol per år. Med modern teknik skulle de använd- bara tillgångarna på uran i värl- "Iden i stort sett motsvara tillgång- arna av' fossilt bränsle. - Om man därutöver räknar med även låg- värdiga toriumtillgångar, - blir energiinnehållet i kärnbränslet 10 å 20 gånger större än de hu kända tillgångarna på fossilt bränsle, . Såväl i USA som i andra länder bedöms kärnkraften som ett realis- tiskt ekonomiskt alternativ," men frågan om valet av reaktortyp står fortfarande öppen: USA har främst satsat ' på. lättvattenreaktorer, me- dan Storbritannien och Frankrike främst arbetat med gaskylda egrafit- reaktorer men även visat ökat in- tresse för tungvattenreaktorer. iI'det svenska ”atomenergipro- grammet är Ågestareaktorn' . den första viktiga etappen, Det är en tungvattenreaktor som vid full 'ef- fekt levererar. 55.000 kilowatt för bostadsuppvärmning i Farsta och 10.000 kilowatt för andra ändamål, i Der är inte ekonomiskt bärkra utan har till huvuduppgift kraftig erfarenheter för vidare utveckling. Andra steget. blir atomkraftverket i Marviken, där effekten skall kun. na byggas ut till 200 megawatt. Sveriges första "kommersiella atom- kraftverk nära Oskarshamn. blir nästa steg i programmet 'och be- räknas kunnä tas i drift 1970. Den- na lättvattenreaktor blir - med en Sa LV 400 megawatt lika stor om det största' va Stornovntossörsta va ittenkraftverket äggningskostna- derna beräknas till 350 milj. hed ler mindre än 900 kr Per kilowa: De utbyggbara vattenkraftsreser. ver som kvarstår efter 1970 kom- mer att vara små och som regel oekonomiska, varför atomkraften förutses få er alltmer. ökad bety. delse-för den svenska elkraftsför. sörjningen, skriver INDEX. År 1980 räknar man med att en sammanlagd effekt. av mellan 3.000 : och 4000 megawatt skall vara installerad . "stallerad, : atomkraftverk, medan tid totalt 15. :000—17.000 SER elektrisk effekt beräknas: vara in- är en lång och för. många mödo- ' kom imentaF rimligt att ljönenivån Inom hans deln . blir, men .konkurrenskraftig, men det. kommer att "påskynda nedläggningen "av. svagare före- tagsenheter. Den kommande libe- raliseringen av butiksstängningen kastar också på flera sätt 'sin skugga över förhandlingarna, a - Fri Köpenskap : än ' Landets "vattendrag har. tillfo- gats irreparabla skador genom att de ohämmat" kunnat exploateras av :kommuner : och . företag, Nu måste kusterna räddas undan;:en liknande, : skövling,' Kustvattnens kapacitet att -svälja föroreningar är inte obegränsad. Allvarlig ner- smutsnirig kan konstateras i havet utanför praktiskt, taget varje kust. stad ' från Luleå 'till Strömstad, Väröbackafabriken blir ännu en länk i den kedja av förorenin; 3 källor. 'som' snart kommer; at nesluta hela” svenska kusten: om virinte. får en "riksplanering': mot förgi ningen av havet. Dagens. Nyheter "En lagstiftning ' om öretagsdé- mokrati i den: "statliga " sektorn av näring livet har. föreslagits, Lagen borde” innebära; säger mån, "att i alla statliga företags styrelser skall' sitta en representant för de . anställda.: En sådan lagstiftning" skulle bli helt riskfri, säger man. Med endast en representant i sty- relsen skulle ” de anställda" inte röstmässigt - | kunna . påverka "ber sluten. Får man fråga vad: lag- stiftningen i så fall skulle vara Bra för?” Ett Inflytande som:i reas I kan "påverka 'geriom. "exempelvis! ”stuta) ”gråtav så "får? dug choklad Bardlar "är jag alltid. lika” iskuld” medvetet -vaksam i- kassan. och -lå- ter ögonen nonchalant: vandra och tackar. sen överdrivet , glättigt för växelpengarna, : » allt inför risker att bli. beskylld för: att h; påt en . krabba ' "eller. en bur + disor i: rockfickan. Trots”. olycksprofetiorna slås fast att: humanisten svarar . sin - plats" i "vårt - moderna saämhälle,. Genom; sin: ”anpassnings- g' bra på: arbetsmarknaden. Det finns all anledning tro; att.s så "kommer att bli ' fallet också '. i ett materiellt högtståend som. Sverige har vi råd” med, och behöv. av. den. kulturtradition bärs" upp av humanisterna; konstaterar att'Sverige: har givit] "klartecken till > 'celebre- randet av. stormningen i Varberg sorgens och .ofärdens ' år -1565. Om några år "infaller -450-års- jubileet av Kristian den” ”rättrådi-. ges decapiteringar i Stockholm. Låt oss redan nu. förbereda .öss för detta. jubileum, som" i den nordiska :-tankeng' anda" bör ges en' extra” "festlig ram. N - Östdansk då Sydsvenskan « När . jag uUppvalnar, a vill Jag mätta mig av din åsyn, - i ; (PS. 17:15. När ? jag "uppvaknar” — ur syn- dens: djupa sömn, ur det: främ- mande landets hypnos. ur, :världs- livets starka .Suggestion — när du uppvaknar, skall. du skåda honom, se honom ' sora. din ställföreträdare, . det blödande Guds larmny —' se honom söm”" det förfärligaste” av allt, blodig och illa tilltygad, för din synds skull: — och som. det härligaste av allt, som den som älskar 'och förlåter dig, en" syn- dare. "När du Uppvaknar,' skall du mätta” dig av "hans åsyn är jag uppvaknar” — varenda morgon, då en ny dag gryr, skall du er Jgrätta dig' av hans'åsyn. Mu äter din frukost varje nrgon, bör din? själs "öga se ho-. 5 Ja, mättas och styrkas 'genom ' att skåda honom, der kära. och dyrbara gestalten, som älskar dig Mer än någon annan. Se" honom och är vaktas honom nu! tuppvaknaär” = på uppståndelsen ljusa . morgon, efö' ens ”sörin;' vid .evighetens du han "verkligen. ja ter död underbara . solu; go — skall se honom ERE Sd är, din dyra Frälsare — skall du som aldrig förr. få dig av. hans åsyni jälp mig ått "Under dagens Oj då pp städs blicka till min Fader opp! heta ar
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.