na 2” Äisdagom eri, 24 august 1807 or -Tisdsgen den 24. augusti, 1965 se Lv På "Nordiska 'arbetarkonferen- , . sen I Osto I kom statsminister Er- lander, & sitt tal bl.a in på landsbygdens ' avfolkriing.” Han påpekade att. de som stannar 'kvar blir, utan handelsbod, utan TH fandsbygdens avveckling I om de får minsta möj + allt ;tal ony walfrihef » är; sbluff. Socialdemokratin. har skapat en - dogm om konoentrationens; för- deltar. ' När EE I ars dl 0S5 redan från begynnelsen var täm med, teorierna, skall” de kommunikationer och utan s0- - cal "service" Den är ' emellertid samhällets skyldighet att se till att isoleringen minskar. och att det finns social service kvar un- till varje pris försöka 'omskapai ” verkligheteny, varigenon; männi- Att > stons der" är dyra” kan inte: heller. resoneras ' bort, Man > behö der avveckl or . Sistnämnda, mening " är: rd ” att observera. Hr Erlander dö- mer landsbygden” till en” lång- saft "död men lovar helt gene- röst "social" service. under" ”av- vecklingsperioden”. " Socialdemo- kratin satsar allt mer. på kon- centration till ett fåtal jättestä- der, vilket :också kom fram ' i borgarrådet Hjalmar ”Mehrs" de- Fr batt . på "ar! norska nationalbankens chefdi- + rektör Erik Broforss.., ">. Denne”gillade inte riktigt den svenska 'arbetsmarknads- och bo- ” stadspolitilven, "enligt vilken en människa bör "byta yrke "tre gånger Oo "bostadsort fem gång- er i'sitb liv. Han; undrade om inte ' något”, : väsentligt kom bort |: » i denna effektivitetsdyrkan. Tio- . tusentals människor tvingas mot sin” önskan . flytta till storstäder, där fritidsproblemen" blir svåra att a. "restiderna långa och | ker som inte, ger några pidrag till välfärden. SN : "” Hr Mehr ityckte detta = var far- liga tankar, Ja,” om "de skulle slå " "skulle ” iald ”eröpel om dem söm i "Toklos kunz nelbanor. inte” har -niågon annan uppgift än att” packa in männi- skon -i” vagrianna. Mary kan bara gå” "till tunnelbanan i Stockholm, en, dyri, investering. framtvingad av människokoncentrationen. IN "längden påverkar "människornas psykiska "hälsa , vet ”vi inget om, men” mari ”kan "nog gissa katt de negativa" "verkningarna är stora, Storstäderna” skapar en mängd - problem,” som aldrig ' kan lösas om man inte på något sätt bråöm- sar tillväxthastigheten. Socialde- mokratenna; "vill "emellertid É motsatt väg 'och :ytterligare kon centrena. människor - och helt Tsätta” "'valfriketen ur” spel: för de im. : helst . "skulle; vilja att det. "socialdemokrati " kratin "komma i motsättning till 7 utvecklingens egna lagar och i k ; med medborgarnas för-' 'R fr tom FK standardstegring.- "Folk' kommer ”därf ratt fortsätta. satt, strömma a till så rstäderna,.. som, han. ;på- . stod 'ger. | människomna” ett rikare " fortsatt I t blivit "allt för ing ”av "prisnivån: för I Sven" É Bengtsson”. trodde ” inte det sistgämnda och beklagade att .. Jokaliseringsutredningen Sko "te näurligtis försvar”, och 7 talade o frihet genony utbildni ning och åtartbidrag, ? -;har, > tagit hela" -partitoppen med :1i. delegationen - om :samarbetsför- handlingar; påpekar V. ä 's t e r- bottens-Kuriren (fp): Detta. bör visserligen wara en "styrka men innebär å å andra sidan att. man gett avkall på en bredare " representativitet, Urvalet tycks i hög grad ha' skett efter Princi- pen: inte lämna den utanför": Resul- tatet: har tyvärr- blivit en. total : dominans för de äldre politiker- årgångarna, medan de yngre kraf- tér inom partierna, vilkas inställ. ”. ning i samarbetsfrågan måste vä- "ra av väsentlig betydelse på läng- re -sikt,. blivit mycket svagt -re- . presenterade,. Man lägger också märke till att riksdagsgrupperna "på 'ömse håll gjort sig mycket breda i delegationen och knap- . past lämnat något rum för några utanför riksdagen stående parti- krafter.. ; Denna ensidighet kan visa sig . vara” en svaghet eftersom ett ut-|' s vidgat och . fördjupat. "mittparti- ” samarbete” redan från början be- höver starkt förankras i partior- ganisationerna : och » väljarna ute i. landets += <<: vt Men el a RADIOCHEFENS AVGÄNG pd kraäte n, "som anser att han inte reagerat tillräckligt kraftigt ” mot” Ake Ortmarks omdiskutera- de TV-program om, Stockholms- Hr Olof Rydbeck har varit en) skicklig 'administratör. Men, 'pro- ET: en och moralen har 'avse- ämrats "under hans'tid ni” radiochef. Folk "utan kun- skaper. och ansvar , får använda TV: för att sprida" rykten och skvaller. På den puntken bör det ske en ändring och det kan ske bara på ett sätt: att hr Olof Ryd- ibeck- lämnar Sveriges Radio att ban avgår, - er - Tar han då den £ ex- a « den?för spånninål; +: (liksom; d flertalet. i gt | Vid "ingången? Vv. . fortsätter och fett. : skördebakslag i i Sovjetunionen, har : komrit' denna. stat 'att ånyo. ]äda' söm >storköpar ” "tar vi med den, så' kan vi se ”"ningsenheter som ger goda exi - ningsrörelsen' skall kunna erbju- ål som. nu sker är välbes hövlig. med tanke på de ständigt stigande | driftskostnaderna. jordbruket.- Sett "ur' denna” syn- - punkt får: 'prisuppgången :betrak- den "inf istiska utv .inte ha hr Broforss! e&-1 i bondesläkt, Marile. "och Johan Pet tas främst” som en ahpässning till pred råde "till framgång och lycka "medan. andra som i varje" fll ytligt, sett: borde. haft samma -: eller 1. o.. m. större möjligheter totalt misslyckats i allt vad: de, tar sig: före.:.Den när "mån blickar "tillbaka på Jo- han, Petter Åhléns. ”Jevnad., Den : ig, förs många som en saga, les säng och: 'berört honom: med; sitt: trollspö: och. skänkt honom gott, som allt han! kunde: önska i livet, "med. . undantag, för, ett. läng- Te ock ännu mer; ; gagnande. liv än sont; bley ihonom' beskärt; 7 Johan, Petter. Ahlény,. eller ..som ha sprungligen. hette, . Anders Id Al 'den'13 aprit 1879. Hatt Uikon från” em gammal: från ter upphörde aldrig att lyssna ”til åbdeni furans' susning" vid ' vars rot hans: ba var fästat”. Om hans kär- lek till hembygden kan såväl hem församlingen ' som Dala Nation' förtälja. lek; som - många av, våra I drifti gaste män, lagt i . dagen, Den do- kumenterade sig inte i kt känslo= samt I svammel utan "i ' praktiska åtgärder -.och ekonoråiska uppoff. TINgar.,. Häng» fader. Marits Anders Andersson. skötte "vid tiden för sohefs” födelse ' prosten i Boethius jordbruk, som 'han sedermera över- tog, och iden: unge mannen: deltog: förmodligen 3: de allmänna ” göro- målen.:; Det... omvitinas också att han redan wid fem års ålder vi sade ett så påfallande intresse för studier att han följde med en äld- re broder till skolan: ".. '> Men. mycket tidigt -syns det. ha framgått, att hans håg stod till affärerna: Han berättar själv långt senare "att 'han,. då: han :som- tio års. pojke lyckats -skaffa sig. den åtrådde: klockan - till. ett. ganska Sapligt. pris, ostat på sig ab fira je fall en äl ' Alla, eller. i:ivar dne generation; .: minns: säkerligen Jo- han Fröb inspång,.” mannen vireklamens' och inom "landet. Fortfarande förelig- : ge : emellertid "på världsmärkna- dé; ynnsamma ” "bytesförhållan ler: "det emellebti en "vändning? skulle” vara på De: kinesis] ar veteinköpen ålsm: rknaden. veva i första hand. på en fast: interna tionell" spannmålsmarknad” under 1969/66." Hur utsikterna” på äng-' fe" sikt ter sig: brukare, skriver, R' L F sti d- n ingen ::i sn . "Den: som säljer kan lämna . sitt bidrag genom en förhandskontakt' med föreningsrörelsen., Den som köper kan få hjälp på olika sätt genom : föreningsrörelsen. » Men, , och: det, vill vi "upprepa, vi vill inte” uppmana' någon ” att göra, "dåliga "affärer, Vid: försälj- ningar 'måste "priset: vara” u lägs- givande för” säljaren," I Norrbotten har den. samlade företiingsrörelsen ” genom: före- ningsnärmnden tagit: "ett : mycket, lovande: initiativ . när: man." nu :-snabbt organiserat upp en fastig- hetsförmedling, Syftet är att. un derlätta' för enskilda: lantbrukare" att utvidga. sina skogsarealer”. och att över huvud, bygga upp I bruks stensmöjligheter.' Tanken är ock 'Viceorgan ' som finns inom ”före« ' da" juridiskt 'och ekonomiskt :bi- "stånd vid överlåtelser; värdering- ar; , skattefrågor. o.s.v. Som för- medlande. länk - mellan" köpare; säljare .. och ' föreningsrörelsens olika organ skall RLF:s- -biträdan- de länsombudsman | fungera. Även inom andra delar av "landet, ha man: tagit” liknande ini iativ." ” i Målsättningen : mäste'” oa vara Sätt täcka-in hela. lande olika, efter de lokala förhållande- nä avpassåde åtgärder, t.ex. efter mönster" från Norrbotten,: På 'så vis. kan föreningsrörelsen ' aktivt . bidra -till- ett: stärkande : och be varande, väv. enskilt ; traknäckaren Nils> Erik - Baeh- rendtz med sig' på en gång gör|. - han-svenska folket en stor tjänst; Ör: Fröberg och: redan: på väg | skaffa inte uteslutet, - ; "varslat nytta had får. köpas 'av aktivä lant-|- "så att man med hjälp av de ser- |: CM Galksrdlerr som"; .agen äl ig ”underagenter, Den unge et). lämnar: skolan, och ; som intill liggande han mi arbetar han i :ett -år och lär sig gånska snart att annonseriny ' och postorderförsäljning är: itidens me- lodi. Fröberg > är - möjd med: sin pare, från Dalarna ; och har i ingenting em t att: få en till: och så Kominer” det sig att Johan Pet- a den” svenska sko- en? Att överföra mera skog till . staten måste >'vara; oekonomiskt, då domänverkets - skogar alltid visat ett svagt ekonomiskt utbyte. ; god 16 stått wid iden dil-" s stmanland. Hari Shade ' denna - embygdskär- - å postorderaffärernas -stora : betydel- |? se för en; på. den; tiden" isolerad landsbygd: En föregångsman i mer än ett hänseende. Denne man och e "trivs. med "jordbrukets i handa: "får : han : plats | är är 4 KR ers åtta år äldre farbror, Marits Erik Andersson; hamnar även han hos. Fröberg. Men två Anderssö- ner är för: mycket. för - Fröberg, och så byter man namn, den: ene tår" namnet » Ahlén efter ”foster- bygden,. den: andre namnet. Holm, varför: vet "wi inte, Efter två -år réser. de, hem, 'och på vägen. bil- das . firman Ahlén & - Holm : med ett lgrundkapital av 420 kronor.';: gott som. äkta .olj färgskalan a ut; ven. av Gleerups. i Lund och tf veställande "hela den kungliga far v | miljen. . UNGLIGA a FAMILJEN FRAMGÅNGENS GRUND. = "Om: detta: - tiden. så van att se de kungliga" i "olika konstellationer i värt - och! vartannat . tidningsnum- Men..på den tiden var 'det annat. Då var tidningarna mycket illustrerade, och biografer é stan - okänt. ; begrepp. Man fick: nöja sig med egna familje- fotografier,. som ' i; regel placera- des i) tjocka album, och det var fällan man såg bilder av de kung- liga” . : Men här kom frå en okänd dalafirma, Ahlén. &. Holm "i In- sjön, ett erbjudande om ett kunga- porträtt till: ett pris som ej var överkomligt, But > naturtroget gruppfoto,' där - man tydligt . såg alla: ordnar, medaljer; diadem och "| smycken, Och reproduktionen ver- kade till på köpet riktig oljetav- la. Den :'kunde erhållas med för- gylld : ram, : Där den hände på väggen prydde den upp stugan så man nästan tyckte: sig förflyttad till er herrgård. 1": På. den . affären satte man fir means" hela kapital; men man jog hem en stor pott. Sedan den da- gen har: Kungliga Familjen utgått i över" 100.000 exemplar... oc Man arbetade :'inte' under ”sär- skilt bekväms 'förhållanden. Per- sonalen utgjordes av firmans ' båda delägare ” och "'lokaliteterna av Bolagen sköter i" rallmänket' sina "skogar: äl och får ut ett gott eko- ”-nomiskt" utbyté;” är 'socialdemo- ;' kraterna' med benäget bistånd av- .skaffåde lagen m förbud för bo- vårt. "lånd; I ett! vidgat | iropeiskt samarbete. är .det tro= gt MG etöbleringsrälten. kommer i Uedes" kunde mycket väl den svenska" bolagsförbudslagen .. ha -funnits kvar till "skydd inte: en- öndernas . . ägande av «skog: utan till skydd för: svensk 7 äganderätt till skogen överhuvud- inte I "Keller att till varje” Pris för- hindra en omfördelning av skogs- .ågandet utan. endäst att. på alla "sätt : underlätta" för” enskilda ak- menar D.D. Britt: dh -lillstuga; Transport- medlet- till den två kilometer av- lägena. stationen ' utgjordes av' en dragkärra: "och dragarna var förei tagets båda chefer. . - > Redan; ett par” månader ” efter SK M—J = 4— =S -—" ED s— ”—L Ka) -—= =>: "ED. SS => Se 2 Se" = I -— a —K SS Je P. Ahlén enligt en porträttmålning av Ivar Kamke,. 20 on iP. Akléng blograf. säger. ”Man - har; kanske "svårt: åra dagar förstå det geniala” Petters. första! affär, Man: :i var och varannan journal-' . Kalvköttet gick: under. samma did " företaget. Detta sker 1901. starten förelåg Ahlén &. Holms första katalog upptagande : när- mare. trehundra artiklar man nu lyckats få dem "ifrån. Det har sitt :speciella ' intresse att konstatera att i princip har de senare katalogerna samma utform ning som kataloger av 1899, något som säger en del om" Joham' Pet- ters framsynthet och blick för den form av affärer som i första hand skulle bli hans, : "i: OCH LILLSTUGAN ' > BLEV. FÖR TRÅNG... : Men ' kompanjonen:' Holm sär in- te riktigt: med på noterna... Valsen år litet -för fort. för honom, och så överenskommer man i all vän- skap att Holm ävgår' som delägare men" kvarstår: som : tjänsteman ' i a ”" Ganska snart blev. Lillstugan för trång "och transporterna till ”sta- tionen tog för, mycken tid i an- språk, . Så hyr” Johan : Petter; -:1902 en trävilla intill stationen; Det ena : nella” svenska: linje. Men efter ut- Aktuell; i kom > Sydöstesien kan i dag sägas va- ra de brustna illusionernas värld. Engelsmännen trodde att de i fer. - derationen Malaysia ' funnit ett bålverk mot såväl kinesisk kom- munism som indonesisk nationa- lism,; Amerikanerna : skördar "de bittra frukterna 'av sin hävdvun- na Kinapolitik; det vill säga för- hoppningen . att kunna' spärra inte bara "Pekings framträngarde, "utan också Pekings inflytande och dovt eggande” budskap” med" en” kedja av militärt betonade "randbaser, Vi ser ingen acceptabel, stor asiatisk lösning avteckna sig; ' desto all- varligare' ter sig, bristen på loka- la, individuella alternativ för fred. I Vietnam dikaväl som-i den ma- lajiska övärlden, - H Dägens s Nyheter. ” 'De nor iska . ul ösministrarna' har träffats i- Oslo och därifrån hemställt att parterna i Vietnam- konflikten ” "möts vid förharidlings- bordet , utan " förhandsvillkor från någondera sidan och att man und- viker steg :som "kan innebära en utvidgning av konflikten”.- Detta: är en resonlig framställning, som märk väl ställer krav på båda parter, Att mötas utan. förhands- villkor. är något som kommunist- sidan hittills i i te velat vara med om. Men två svenska" regeringsle- damöters uttalanden har nu för- anlett en undrande ' amerikansk kommentar. 'Av denna tycks fram- gå att svenska regeringen försum- mat att säga i enrum.vad den nu sagt” " offentligt, .' Onekligen . ett märkligt "beteende. vänner emellan. mentar. regeringen » .Erlanders arbete” och ot annat, icke någo! : Svenska Dagbladet.” : ” Folkavtappningen från ”lands- bygden till tätorterna har- föränd- rat den politiska situationen. Bon= . deförbundets omändring "till cen- terpartiet " var” en "anpassning till denna förändring. Ett". .sammanför rande av centerpartiet och > folk- partiet är logiskt sästa steg. Två reformvänliga "smellanparlier-- är i längden ett för mycket. sar : Västerbottens- -Kuriren” (fp S Intresse - "för "samverkan. mellan öentern och folkpartiet finns, in- om . båda - .panlierna, förklarade : centerledaren Gunnar, Hedlund för TV-Aktuéllt. "Det går. framåt, med stormsteg, får man s Smart kanske hr (Hedlund själv. blir, in? tresserad.”; pat "Aftonbladet. 0. . Den hårdnande” konkurrensen inom olika branscher har givetvis varit: en'”av orsakerna fill att omshöjningen inte slagit helt ige- nom 'i-'försäljningspriserna. Detta bör noteras med tillfredsställelse av konsumenterna, vilka ju som regel. brukar vara "de som får: ta örfilarna när hr Sträng är; ute efter nya skatteobjekt. ': . » Helsingborgs Dagblad ” Även om vi många "gånger kan tycka att handeln liksom servic = näringarna över lag får breda? ut sig allt för mycket på övriga när -ringars bekostnad, så är förvand- lingen till större enheter. inom handeln säkert till nytta: för : si En del åv "oss har kan- 4 : I fråga om ställningstaganden till internationella konflikter: har" vi traditionellt iakttagit” ” återhållsam het bland annat för att, som utri- kesministern antydde i sitt tal, vår användbarhet . för ömtåliga + inter- nationella” ' arbetsuppgifter icke skall kunna sättas i fråga. Det skall gärna erkännas, att hr Pal- mes tal innebar en. avvikelse” från I denna : "-efterkrigsårens "traditio- rikesministerns , inlägg” "borde det] < stå klart i USA ay Gävletalet var |” ett år vara ”allvärligt "olycksfall i rummet; efter det andra tas i an. språk och efter endast ett par år måste huset byggas till. Man vå- gar påstå "att" denna” villa så små- ningom blev: ett ganska . märkligt om jinte särskilt vackert byggnads- verk genom årliga ut. och 'till- byggningar. Den blev i varje fall ett bejvis för:vad em: enda man med klokhet och framåtanda kun- de: uträtta i en avlägsen del" av vårt land. Under en sällsynt paus i affä- rerna har, den unge. grosshandla- ren nu hunniv gifta sig med en flicka från ett närgränsande sam- | hälle, Elin Maria Charlotta Brolin, : Är ' från :år ökas : omsättningen och personalen med den — om också ' inte :i samma takt, Släkt och "vänner kommer in i företa get. Då man 1900 hade skickat ut 1523 paket från : firman skickar man redan 11902 ut 10.894, : > oc -1909, firar man tioårsjubileum i lokaler med centralvärme, gasbe- lysning,' lokaltelefoner, eget tryc- keri, gravyranstalt och stämpelfa- brik, Den unge chefen ser sin personal och närstående på en fest i dagarna två och man kam räkna in 'över 400 personer: på Johan Petters sommarställe Sjövik, Sam>- tidigt noteras en omsättning - på över 1,5 miljoner — en "Stockholm am. I "ett : meddelande från Kongl. Collegium; Medicum . rekommende- rades allmänheten ' redan 1780. att använda mun till. mun-metoden, skriver -”Läkartidningen”. Det : senaste decenniets, svenska litteratur. över imblå gsmetoden innehåller :7 ' hänvisningar till 2:a Konungaboken och "framåt i tiden till 1821, där, Halldin funnit tek- niken angiven i Retzius ”Försök till > en. handbok: uti militärhy- gienen”. , Detta är den «tidigaste svenska referensen. - , von Dardel och Norlander. upp- gav 1958, att metoden är av. gam- malt. ursprung och att den i långa tider ' praktiserats av” obstetriker för "återupplivning av: nyfödda samt att' den ringa ti ämpningen på vuxna :' speciellt här i landet, delvis fick tillskrivas obenägen- heten att komma + kontakt. med offrets läppar, ådelad. värd summa på den tiden, då man kunde köpa en flaska eau de co- logne för 'aderton öre och en klockhkedja: för en och sjuttiofem. : Vad är det då, som skapar den- na fabulösa framgång för den unge dalkarlen? ' Först . och främst en väl avvägd idérikedom, ett sunt förstånd och «en ganska » sällsynt energi, ' som räckte ti att: även entusiasmera andra” "Helge Cohn, . Alltn mera fi ] jäderfä på. våra "matsedlar " Konsumtionen av fjäderfä steg mellan '1963 och 1964 med 47 pro- cent enligt Fri Köpenskaps årliga "1958, att han tillämpat denna teknik sedan 1954, Metoden ' har ' emellertid tidigt rekommenderats även. utanför fackkretsär...: I... - Vetenskapsakade- miens almanack från åren 1750— 1790- förekom--varje-- år- en- nyttig artikel, som "informerade allmo- gen om viktiga ting, såsom nyttan av att rödfärga. husen; : skötseln av. humle och gödsling. Här be- drev; också Rosen von Rosenstein upplysning med sina beskrivning- ar. av "mässling: och vättenk or. Då almanackan kanske --de. esta | AX hem var den enda löpande skrif- ten, kan - upplysningarna ha. haft stor genomslagskraft och de prak- tiska "råden fått" en: viss tillämp. ning; fen "Då: medicinalstyrelsen- 1960 gav ut sitt: cirkulär 'Konstgjord and- ning 'utan. tekniska hjälpmedel” |. och där "redogjorde" för inblås- statistik över Per tionen av våra vanligaste ' livsme- del. Siffrorna har: framräknats. på basis av Jondbruksnämndens sta- tistik -över totalkonsumtionen och visar” förändringarna per invåna- re de båda senaste åren och jäm- förelseåret” 1939, :> : . Fjädectäkensumtionen Hör kom- mit igång -penare år. se- dan främst kyckling till lågt pris blivit en standardvara i butiker- nas -frysdiskar. och : allt . vanligare grillar; Frukt-, bär- och grönsaks- konsumtionen visar fortsatt ök- ning och fårköttspropaganden tycks ha gjort verkan eftersom: vi 1964 åt 29 procent mer fårkött än; 1963. - ven styrelsen förlåtet att den förbisett at återkalla sitt meddelande från ra året, . Ytterligare avplöck ur sta | tistiken” säger att vi dricker mer och mer 1939 blir ökningen "157 resp, 67 » refererades'. endast till Safars artikel, av: 1958 samt ett: par. senare publikationer. Det må dock vara 'medi tillbaka 18 procent och fläskför- brukningen' var oförändrad. Mest minskade sirapen 22 Procent, för- kaffe och the., The öka- de med 6 och kaffe med 11 jr cent. Och drar man jämförelse med Procent, åa ske 'rest i. sommar” i länder ' där konsumtionsvarusidan får” dormi” nera ännu kraftigare än hä ma. Det. har. ofta inte -varit' till fördel för det landets ekonomi; Vi får akta oss så wi inte. kommer samma "situation; vi måste” inves- tera. först i basnäringarna och där- efter” i servicenäringarna. Och" blir vilmer 'prismedvetna. än vi är nu så "kan vi också, styra den. diga ”karusellén med priserna bätt- re: än för. Gunnar Sjö med åtgång. "Trots att det, talas "och . skrives ” mycket om" hur dyrt let visar det 5 sig att: denna" prod är otillräcklig. På annät så man, väl inte” tyda. att det: terblandning betitlad ”restaurang- smör”, Nå, detta förfarande kanske inte ” "beror på bristande” tillgång utan "har väl "sin grund, i förhällanden.- Sa finnas en mer självgod nation. ån den svenska, mer benägen att ytts ra sig som andra folk och -fördö- svarighet i våra saa äger till förhållanden i andra länder: =; I Harpsunds' hägn förfaller den svenska "demokratien - i ugn: och stillhet. T [ETT ORD. PA VÄGEN låten - bön; med grcksägelse, FIL, 4: 6 » Detta ord "vill Herren ge. dig i dag.” Säkert d SN ärför att du "behö- ekymms inte” främmänd y e fr nigot änniskoliv, Bekymren d ägga brösten k Sig . som . en tyngd: på som! om men inte kunde endas, ' let än är för bi - men, finns det morr 28 da dem Inget 'bekymmi ”i allting”, stå; "S det,” ch räddningen är ro bön: " Slut dig inte inom dig själv med Det är som” att ditt b I sova i ett rum med” rök, Slå upp dörrarna, Bönen är en öp) då : mn ändå. Guds . himmel. Bönen Ada ekymrer att fly, » med od oksägelse, står det. nm och med innan du har fått NR i ditt bekymmer. Det finns a Hd Något att tacka. för,..Försök ca det. Och medan du "tac- c Å ör det du redan har. fått, vill ud ge dig det du inte I har, Och d Fr Sök! frälst från ditt. bekymmer, FERYE : : ät Inga
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.