stöder i remissvar! till Statens | naturvårdsnämnd :ett förslag om förbud mot försäljning. av, en- "Föreningen påpekar att” "fiskode från vägarna ofta kastas en bit in i fälten, där de utgör ett stän. digt hot mot djur och maskiner. Sönderslagna' . ' glasflaskor t förstöra + kreaturens ; klövar, och traktordäck, glasskärvor i: fodret kan. vålla djuren lidande" och läntbrukärna betydande. förluster. badplatser av engångsglas ! utgör en ständig risk för olycksfall. - "Frågan ” om --engångsglas! kan emellertid ses 'ur flera synpunk= "het ett'larbete' på” sikte on kuterade i samband "med [infö- randet av starköl om detta skulle tappas” på 'engångsflaskor : : eller rfeturglas: [Man beräknade att de könsumenter som brukar retur- néra. glas -skulle. få betala ; feirka : bö 10 öre mer för innehållet. Sam- ” tidigt' "skulle riskerna för! ned- skräpning ' i naturen. med: gast gängsflaskan-- skulle" ersätta de nuvarande: glasen för ök "läskez vt drycker, , sprit och vin; skulle V Ww, mellan, 100 "och 150 "måla - | beräknar a att mérkostnaden idag skulie belöpa” sig Hl 200-250 igen, , . " Förstörandet av” 'natären” "méd erigångsglas kan i viss mån in skrähkas "genom ” 'intensifierad . propagandavérksamhet,:: se p : älldeles skulle” "sakna, karaktär av förhändlingar-och 7 ärmed: följan- de. I bindningar är: ytterligt: vent . r ändamålsenligt inpric- kade i 'det” politiska "schemat: för » att framstå. som” helt frikopplade från beslutsprocessen; Det ä är tyd- svårsålda! överskot . som” "dock slår. "fast att. detta ' gäller I fråga! om. barn, vara mera” stskränkt.” Dessutom | 8 . är en sådan propagandaverksam= ” Det. torde ;wara' en) real cd bedömning. Propaganda mot ned kan | ” skräpning "i naturen tycks” en= dåst göra' verkan” "på, dem; som äng [= skräpa. ned och: som- "alltså inte 7 Redan" nu "uttalas." stårka far hågor. för att” naturen på Crhångå i tionen av. julpublikationer till ån | |— hur det nu skulle gå till: Kri yn i Den: direkta. 'sammankopplingen | in in fav fordbruksproduktion.. öch iU= = ”fessort Myrdal; tänkas i ide: Aall . där de skandinaviska länderna" av ” andra skäl än u-landshjälp driver ei jordbrukspolitik: som "leder till Petter, Andersson. . och. hans ert: Erik, ; | tidningen ut i 96000 exemplar, andra, åref- 160.000” 'exemplar oci gat2. 300.000:"Enh "sagolik upplaga 1912 uppgick den: undratusen, exemplar. : vår berättelse om den: märklig dalkarlen Johan” : efter- Ahlén & Holm -« Som Johan. Petter ” id. Många gånger hade, han” Akerlund, som: Och ' man dog mn or=" dentligt, " 11906. kom första. numret” av; (Julstämning. : Hur många ' av” oss 'minns”inte denna tidning? Den ' nästan. obligatoriska. juklappen bill” någon-+i familjen. Första året gick år Akerlund "kom" till, och sen kom '1913,- Oaktat satt man sat! i | 400 iman Kd arbete till-julen måste eita: skulle inte. få upp- - hade J;'P, klart för sig. tällde han. tillsammans ” ledare.sEn annan; Jedand tänke vär att: det: primära "svenska. jord- | het. lö; ålmedvetet utnyttjas i årketet på: att -parera' oppositio- nens initiativ i "riksdagen, +; : < Framstötarna ;'åvvisas” där). me- "dåan" liknande propåer: möts” -av | välvilja -på Harpsund, I den me- Nå ningen har hr: Erlander; sträckt | sin motvilja mot en enkärnmarre= 1.5 form så långt att hän' | Sörmland L. "Det är onekligen, - Men de som frestas att förlita sik - på Harpsund. och räknar hort op "positionen. bör ha klart för sig att deras chanser att fånga in hr Er lander är "väsentligt" Mindresän” .hans att fånga i in dem, : i a Vad som än händer på Harp- sund avgörs regeringens ägerande med uppmärksamhet på väljarnäs "reaktioner; Inte bara inför dess : eget” handlande. utan "också inför oppositionens alternativ. "Varhelst ' regeringen : planerar sin” , politik | "är. därför. oppositionen '”närva- ..Den smala marginal som "makten balanserar. på gör den | » närvaron; i det närmasté obliga- "Det [KR de hålla” i minnet som till äventyrs inbillar” sig. att po- Hitisk. opposition kan ' ersättas” av diskreta kontakter med "kansli- huset, understryker EK.” -S ATT DET FRODAS MYCKEN : i de statliga verken är varkön - någon hemlighet eller överrask- " ning, men man & cker ändå att . borde ha kommit över detta sta- dium Aftonbladet' be- i rättar ett exempel på byråkrati, verkligen är kostligt. Det var en kusin -.som ville överlåta sin telefon till en annan kusin. Men televerkets bestämmelse om . överlåtelse lyder så här: - utan ny inträdesavgift kan efter prövning i varje särskilt fall med- givas' mellan föräldrar och barn. Enligt dessa går det alltså inte |. att ge bort telefonen till en ku- sin men sedan gjordes följande: Kusin ett överlät telefonen på sin "mor. Modern överlät telefo- nen på mormor, som överlät den på moder nr två, som överlät den I stället för att använda en en- da blankett. och skriva över den direkt (som alltså inte är tillå-' tet) går det bra att använda fyra blanketter '— då är det tilllåtet! "+'Till historien hör också att te- leverket informerades ' som skulle ske hela tiden och att man sedan 'den "första överlåtel- gen "var "klar (mellan kusin ett! och: mor tt). skickade 'de ”tre övriga blanketterna på samma Vi kulle gärna vilja fråga, hur många gamla perukstockar som skall bort innan dylik byråkrati kan försvinna, Men. så ofin. får inom jordbruket, 3 etta > illiga" "att ge det; bidrag syfte att "dra. egen fördel ådan hjälp "utan. uteslutan- ”att'ge det utvecklings: g iock; humanitära" ik". bruksproblernet & är en "höjning av NN tioner; - är ho igt ärvtill den »svenska F hjälpen men: detta.sker:då I eborg. karakteriserat som kontant ätan även på "avbetalning. Personalkrisen war löst och fram- tiden: såg "gladare ut. n --1919 hade J. P, sålt sin del av Ahlén 8 Åkerlund: till Erik Åker- lund, "men därmed hade inte hans förlagsintressen » upphört, Två år senare: startar han. tidningen Vårt Femi: som »— i likhet med. det mes- ta som Johan Petter lade sin: hand” id fick" en. fantastisk. fram- gång. MTidningen : gick - snart : ut. i 200.000 exemplar, den största" upp- lev” målet. ”. En: "slitsam tid å utsatt dag” stod den i världskriget. rånlgheterna bopade. sig, priserna . steg, och -va- stisk kl poli MÄBRUKARPENSIO syfte” att'uhderlätta jö: ”kets strukturrationalisering” f kommer Fvissa europeiska länd nyligen. fick! : jordbruksministern frågan hur hån ser på” en 'sådan: lösning” ör. Sveriges del, Man karnastFörenings- brad; att hr Holmqqvist nu in- vidare avfärdade den tanken utan hänvisade" till.: » joråbruksutred- ningen? Det var givetvis också det en- da : riktiga, - Oavsett. : 'om : någon form av småbrukarpension ä är nå- got att ta fasta' på eller inte är det — utan yttre påtryckningar — bör få pröva detta :liksom andra upp- slag: inom sitt intresseområde. ; Det ä är inte lätt för den my JE vidare. som en komment det” intr För gamla för att” flytt för att lägga av, det är inte”säl- att - ; säsongarbetskraften kompletteringsjobben . i stor. sträckning försvunnit. : : Någon" a mera utpräglad ; som har . ningarna Den” som är.av god familj” har felaktigt. Och den som lever hede 'r TV-programmet om 'småbruket |" "konstaterar; skriver, Jordbru-. te — som i en -beryktad intervju : i en skånsk kvällstidning'— utan: ändå - -fjordbruksutredningen : som | medelåldern" och däröver, skriver j e för att' skola om sig men för 1 unga I lan, dilemmat. Det "kompliceras | väsentligt av .att .stats-och bo-, ”lagsskogsbruken inte längre” anser I ”duger varför: de tidigare så värdefulla är a egna handlingar, ej mer, ej mindre; av "den anledningen- rätt att Jeva | v tilltog, Så" kom fre en och det blev allt. värre: Nu föll isernir katastrofalt, : icke: fullgjor- da "leveranser ordnades och "-bola- jets magasin fylldes”av alltför dy” varor. Lönereduceringar måste P eo] igationernas glansperiod, "men "det ” krävdes en "försäljningsorganisation även ' för v. som obligationer. Så fick Spä dskontoret en ljug idé, Man 'skulte. överlämna "försäljningen av .1921, års obligationer till Ahlén: & Holm, som "skulle inte bara" sälja sjukdom, och det "blev inte något av med: » granskhinger. av: drag- |: ningslistan.. inom den ' föreskrivna tiden. av, ett år, 14 april i år upp- täckte, han - vinsten och anhöll att I han :trots: den :'sena tidpunkten "skulles. få "sina, 1.000 kr. K. eb sade « nej: . Penninglotterfets 7 stytelse: hade? ranfört att den: 'om- ändighet som'åberopats vore be- hjärtansvärd i och för'sig men ; Änte kunde utgöra skäl för en av- | | -vikelse. från” bestämmelserna som strängt - "bör: upprätthållas. 4 stämmelser..ö är. till för att” "följas illa, även om de pre- i ligt men är” av” vanryktad . familj skall. ej da” av denna anteduing. - "Ilaga; en.v ”I qvist.: som ningar långt Å tiden: långt ifrån över.” lår, återkom till så finns det en "möjlighet so som man det” inte för myt ning då uppnått. Samtidigt . påbörjade: han en bok- serie som han kallade -Vånt 'Hems Vita”: Bibliotek, - omfattande :något av :det' bästa av. svensk litteratur, | Under: första året” såldes böckerna i över; en miljon” volymer. +. Men: så sålde Åhlén 1930" Vårt Hein till” Albert "Bonnier, som då övertagit Ahlén & ; Åkerlunds För- lag: Detta, hindrade inte att han sju år senåre' startar: en” ny 'vec- kotidning - efter. då nya: principer med "doktor Bengt ' Idestam-Alm- chefredaktör och Stig Trenter, då en ganska okänd! ung man, som ”redaktionssekreterare. vi Så småningom tar bokutgivning- en. fastare. form: och ;sköts av .ett | särskilt "företag," Ahlén & Söners ä | Förlag; med (de yngre, sonen Rag- sina efterverk- in: på £20-talet, och då : Ahlén. & Holm 1924 gick att i itt 25-årsjubileum war kris- Det var vid detta tillfälle som J.;P.: från personalen; mottog ::en; minnesgåva bestående « av företag 'TID:F ÖR EEKORDBYGGE. Men"åremn gick, och även de nya d stöckholmslokalerna blev för små. » | Och "så :började man $i januari 1928 schaktningsarbetet för den fastig- het; som än i dag innehas av Ah- låg" & Holm. Det var : dåtidens kanske för Skandinaviens - del. största, affärs- komplex i .sitt' slag, Det stod fär. digt för inflyttning kont tid efter det Johan Petter den 13 april 1929 fylld" 50 år. Födelsedagen firades med storartade festligheter, och åtskilliga" tal hölls, BL a, talade förutvarande ordföranden i stadsz fullmäktige, Allan: Cederbong, som yttrade: : — ”Varpå har. framgången be- rott? Ja, det är många faktorer, "|som spelat in; Främst skulle iag vilja sätta den redbarhet, som blev både grunden och stommen ill byggnaden. Och så tron t på. och viljan” till "framgång. Den aldrig sviktande energien ' hos 'ledaren, den : vidsynta - blick och förmågan "att för ledningen välja de lämp- ligaste medhjälparna, även som förmågan latt på ett skickligt sätt utnyttja arinonser och reklam, så att firman blivit känd över hela lande Pos TID. FÖR TEMPO. i Under de -år som gått sedan Ahlén grundade . sin postorderfir- ma. + Insjön hade mycket föränd- rats. Postorderiden byggde främst på landsbygdens isolering, : Den började brytas, kommunikationer- nas utveckling gjorde det enklare nu” än förr att från landsbygden komma in. till. de större: handels centra. Och. därmed. sattes också en käpp i hjulet, för, postorderrö- relsen; + - Johan. Petters: äldste” Son, Gösta, som efter studier i "Sverige wistats för handelsstudier i USA ett par fosterjonden och med honom” kom också de” nya diskförsäljningsmetoderna till - Ah- Jlén & Holm. Visst hade man förut drivit sådan försäljning, men inte alls i samma utsträckning. Nu gick man till. werket för att skapa nå- gonting nytt, och denna nyhet tog | te sig. först uttryck i den nya loka- len i företagets gamla fastighet vid Be To Götgatan, som öppnar J. P, Ahlén blev mer intresserad för denna ED ne sSNning. - och på -. så - sätt. dvo.n 6 ör nästan exakt ett år sedan öppnades Ahléns magnifika varuhus i" Stockholm; Den utvecklingen hade den unge Marits Johan Petter ” Andersson i i Ål aldrig kunnat tänka sig, Tempo till, I närvarande stund har- Tempo affärer på många håll i landet. På nyåret 1939 kände" 'sig 'T P Åhlén trött, och kanske märkte har också att hans intensiva verk- samhet krävt sin tribut. Han. be- slöt göra em lång resa, till sydli- gare klimat, han” ej: skulle "återvända. - ' Hah” hade: räknat: med att Vara borta” i ett par månader," men -han var” också inställd på att hans häl- sa ej skulle medgiva'. något firan= de” av, sextioårsdagen i april På väger "hem 'synes . krafterna” dock ha återvänt, : Han började . planera för 'den' fest som han, älskare av glädje : och z gammanj, : hoppats" så mycket på. Så: kom 'slutet "hastigt och ganska oväntat den 31 mars.; : Med "Johan: Petter : Ahlén gick en" i många avseenden. stor. man bort; 'En man”utan stora later men med. så" mycket. större vyer, : en man "som : av egen. kraft ch. i ordets modemt' företag... : Personligen var. hån man, glad åt sitt 1 som har” som han visste höll av honom, inte bara ' som". affärsförbindelse utan även, och kanske framför allt, som i en familj å | människa.-- Vederkvickelse . sökte han i-skag'och 'mark, med, bössan eller fiskredskapen:'; > «Låt mig; sluta, denna artikel. med några rader hämtade ur Aftonbla- det vid'J; P. Ahléns bortgång: , » "Som "en folkets man. bibel Ennart för att märka 'hur oron "för vad "| som kan." vara” i görningen har wuxit, i "partierna till höger och ; "| vänster ' under” de"; senaste måna- derna, Dat är lätt” att förstå den. : Om : den borgerliga vänster " blir | -. "| ett” kraftcéntruml, kan .den'. inte :J undgå att attrahera väljarna," Sö- | cialdemokratin' skulle tvingas: be fsinna. att nisken ” för. förluster av marginalväljare åt det hållet" kan :| bli wäsentligt mycket större än åt hr Hermanssons.', Och kör” högern skulle det bli uppenbart att ytter- ligare steg åt höger inte "låter sig försvara," om ' partiet "skall: "kunna -| värna sina” "positioner, Det måste : hålla en kurs som ligger "relativt nära "detta kraftcentrum, så nära ” ett ,tvåpartisystem; | frågorna i "politiken i höst” och i i som. "l utspel. Ett IHresstöd” som går till lOch" så startade! han tillsammans” med ”sin'- hustru "den resa. till" Sydamerika,” från vilken med den svenske bondens”. ihärdighet brutit sig en bana av sällsamt slag! ä och" gjort sidet utan "att" gå andra]: ivägen, gjort det i ett sällsynt gott samförstånd med” medarbetare av alla grader,” en av de-sista som | - sökte tillämpa. patriarkaliska; lagar . bästa "bemärkelse "i ett blygsam älskade" bland "vänner 1 han i sin gärning alltigenoro, sin |aintacteng ve till, Med tillräckliga resurser skul- Man behöver' inte vara lyhörd - i miljöer som i Ke. känner "wäl ig ytterligare 'ebt steg på . vägen Pa ist det. blir en” av de stora nästa års valrörelse, Ett svårt crux är. att alla "partier 'saknar pengar till nästa valrörelse, även högern stött” sig med storindustrien genom Heckschers olyckliga” ATP partierna skulle. för dem vara en nåd, som de kanske : beviljar . 'sig själva.' Det kan 'som sagt ill" en början. kallas (brosstöd I ” Växjöbladet. "Det far tnullrats hotfullt inom LO även' tidigare år om låglöne> företagen, En; blick tillbaka - tyder | på att > serbetsgivarna kan, ta: sär ken. med” ro. Trots alla insatser vid förhandlingsborden” för” de låg- lönegruppeina ir praktiken: hänv sade je till möjligheten att. med hjälp yttringar sistone varit inblandade id av: brott som . sveper, över är orsaken. till denna att söka. på annat "håll; Brottsligheten: här .bli- vit” ett av” wåra största samhälls- problem; Det måste angripas ”med ikraft + och: målmedvetenhet, självfallet. inte endast ur: polisiär synpunkt. Den internationella ”kri- minalvårdskongress som varit sam lad i "Stockholm; har blivit" uppå märksammad och många goda upp- slag har kommit därifrån: Vi mås- te utan vivel" öka” våra kunskaper : om: brottsligheten; inte minst dess Isamband med: samhällsmiljön; "Där le de” kunne ” skydda många / "barn från jen: miljöpåverkan. som mark vet är födesdiger. a . Handelstiäni n geni: > ' Den nya skolan står och” fallér med tillgången på lärare. ”Arbets- | vörhållandenä -, måste / ; lockande, -Detta. gäller inte "minst för > skolledarna.' Deras arbetsför: hållahden ”kan' med rätta” betraktas som klart otillfredsställande, I allt- | för hög utsträckning sysselsätts. de idag .: aned - rent administrativa uppgifter. På många håll är situar tionen sådan. att: rena "skrivgöror mål ibland får” utföras av skolcher fen. 'Att'-under. sådana" förhållan- den kontakten med undervisning-. en. 'och' eleverna: inte. blir vad den borde vara är -förståeligt. ' Nordvästra Skå och skulle "öppna" vägen" för en före- byggande ibarn- och -ubgdomsvärd [« värd . namnet, - och detär främst skolar och hem" som; "delar ansvaret för . alt sådana" upptäckter: blir rapporterade, . De socialvårdande abe I myndigheterna" har. självfallet 'Sto- | ten ra möjligheter. till em bred kart- läggning. Asocialitet" gror och väx- karaktär av. rejäl” d .: Han förstod att gripa den chans, som tiden erbjöd, och skapade sig på basen .av nuvärande affärsorgani- sation en 'stark position, Vad som gjorde', honom: till en "personlighet värd att minnas, var hans utpräg- lat" sociala "intentioner. Med” de sista "orden: onyv 'J' IP. "Ahlén vill, man. gärna understryka : hans be: tydelse. som ,.en föredömlig he: dersman. . Hedersman, torde vara den Jättå benämningen på Johan Petter, Åh lén; Efter hans bortgång övertogs ledningen : av : sönerna Gösta och Ragnar, H Företaget, som. numera har manamnet Ahlén, har' wått ; från klarhet till "klarhet. "I Stockholms centrum reser sig Ähléngs magni- fika - varuhus,” Andra. generationen Ahlén har, förvaltat sitt pund väl. Helge Cohn, : "HAR NI. EN > ee : DÖDSFÄLLA - I HEMMET? Har ni en dödsfälla il för oss. bokstäver verkade. -så. hjälplösa | : :I Stod. det kanske ungefär ; så här: hemma? varit på. koloni. För. första gång- en, "Tidigare har / det' inte ' varit lönt att "tala" om- denna 'i.. vårt tycke :-' förträffliga" ferievistelse. Modersbunden- och - blyg som han är har det inte .wvarit tänkbart att ' han? skulle. vistas borta - från hemmet ” och 'Oos5 så länge. : Men "i"år' kom han en dag hem från ; skolan: med ett papper att fylla" i och 'sa:. — Jag ska åka må" koloni. i . sommar. . Så bra, tänkte : vi, bara ' "han: inte? ångrar sig innan. dess.: Det gjorde han nu-inte. När-han. reste lovade. -han att skriva. : Nu låg det första brevet” fram- -”Adresserns : storå "ojämna i sin: kantiga formering, "tyckte vi. Vad kunde nu. brevet innehålla? Kära mammat: Här ' trivs jag inte alls,” Du måste komma och” "hämta mej. Under far ägor av "detta 'släg Så frågar: K ti vi brevet och "läste föl- tidskrift 'Råd och Rön i sitt sjätte nummer för året i en artikel om de nu skärpta kraven på bädd- möbler. Avdelningsdirektör Sven- Arne "Ståhl , på ”arbetarskyddssty- relsens maskintekniska byrå säger till tidningen: —>-Den' största fa- ran numera ligger i att det.trots propaganda i press "och radio-TV finns farliga bäddmöbler kvar i de svenska-- hemmen, Många av de ” bäddmöbler som levererades före vårt första ingripande 1959— 60 är med stor sannolikhet absolut farliga. Senare levererade bäddmöb- ler kan vara farliga när de slitits der behandlats varsamt och in- blivit översedda. I de nya bestämmelserna sägs att där lock och jbädd är. hop- kopplade får säkerheten inte på hållfasthet eller - funk- tion hos ett spärr- eller länksy- stem, På "en nedfällbar. ryggbädd (Forts.:å sid. 7) förvånin,. Allt var ju bra. Han förstås. . Men det war, ju alldeles som det skulle, Bara så mycket bättre än vi vågat "hoppas. pojke är på väg att bli: ständig och: bygger upp sin egen personlighet. Dock faller. ett stänk | flott man Hu Pens "namn i skölden äre Hej - Pappa ' och . Mamma. Jag har hemskt. roligt här. Vi får god mat. Vi har spelat fotboll, jag var alldeles slut. -Nu' har, vi ätit bullar och - druckit” saft, : När ni skriver så säg hur Lotta: mår, för jag längtar efter henne, Nu har jag inte tid att skriva mer för vi” skall 'ut' och — ”tanken som är snabbare än ordet. fyller i ef- nu inte utan” så kuddkrig”... > i : Vi läste "brevet under stigande längtade: inte hem, Jo, han läng- tade efter . Lotta, . guldhamstern, Vår själv- (Forts. å sid. T) . ballage-industrin funderare på. om kar förpackas i i | annät än glas, Men N då skall det vara” något- brännbart te våtvarornå på "de: fattigas sida, och nd ör också mpå- din, det » ”som någo Det som i a och föraktat,- det-utvalde Gud, för vatt" han kulle göra det till intet nm v någonting var, do l KOR. 1: 28.' Sådan är Gud: Han 'står-" alltid -Gud.-möter di; sin Hnådiga tröst. Du blir så 5 lätt miss- modig och Tereé -för din ringhets och fattigdoms' skull. Men:hu : vill Herren säga dig, att: det - avsikt Gud hår ordnat det, som är "dåligt, svagt och ringa i ' världen, det utvalde Gud det som människorna ringaktade och Tyck te på axlarna åt, det son” ingenting är. Han visste venr han' utvalde; och. han. kände 088 långt innan wi var ,till.; Men 'så högt älskade han och så nådig Ivar han, att har ändå . Det utvalde oss. Han ville förödmjuka ig var” och kom- ter : wälkänt - mönster : ”bränna | ma det på skam, - ; grannbaracken”. Men så stod, det Var : däde frimodig, Så, länge el du . vill räkna dig med i denna ringa: och oansenliga 'skara som det talas om här; hör "du med till de: utvalda. Han som kände . dig; då han utvalde. dig, pe akne förkasta dig. , 2 Det betyder fögä| "om: på Sen i om man världens , avskrap. här, & är .vonden, .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.