. behöver. man inte hysa tvivel om, "mitten. och. "från. kommunisterna. - koncernens: , takten. inom : vår ekonomi: måste » Vver"snåbbt växande statsutgifter, | täckas, - Avstannar | . ”pröduktionsökningen finns: heller | :" ätt. "avskaffas "samt: att "den inte : på något mystiskt sätt byggas in i DE.TRE DEMOKRATISKA | "ingen hindra dem, Bör i läglöneförelagen Tensas- "Det är ett glädjande hårt ait- spel som LO-ordföranden ' "Arte Göijer och" metallordföranden "Ake Nilsson gjort, anser. Stock- hölms-Tidningen (s), som pålls står att det är en serie centra- Ja' och i verklig mening soclal- demokratiska frågor som "reses på Metallarbetareförbundets kon- . gress, En av dessa frågor är låglönefrågan. På vad sätt.denna är. speci- ellt” socialdemokratisk : upply dock inte om. Snarare: är det[ väl så "att. intresset för låglöné- Pr st är något yrvaket. In- te; minst centern har för länge sedan / fäst uppmärksamheten på Lb det. . När det 'nu blivit minst |” . sagt, brännande, tar »socialdemo- kratin till storsläggan, och ho- "tet som: "storkonflikter "ligger ! i luften: Låglöneföretagen bör ut- rensas; ett Forav' soni enligt Ny Tid (9) verkligen bör tas: på Ant "kravet är, allvarligt inåt detta” av" flera orsaker. Dels har socialdemolqratin blivit allvar- ligt skalad” av tryck både "från De sistnämnda kommer inte att sky. några medel”att skära pi: Por, i, vassen bland .låglönear- betama,' väl vetande "attt de I kan ” naturligtvis, fa els litet bli stor, men nog borde, det . vara möjligt för. "mäktiga fack bort? ? som helst, uitersom "de aldrig be- höver infrias, a :; Vidare - har. vå soclaldemolera- tidning: tins 'och LO-ekonomv "aver=- sion mot. lokalisering” Ake Nils. son "påstod att det finns 'storfö- retag som får” lokaliséringsstöd och . använder, det till att sätta upp ” filialer 'som håller; lönerna nere, att alltså det statliga loka- liseringsstödet : utnyttjas för att hålla !. lönerna "nere: Lönesätt? ningen, har” naturligtvis”. inte- sett dugg, med . lokalisering" att ' göra. Om ett storföretag upprättar ett filialföre ig ute i. landet, :sker . detta. därför 'att” det är: ekono- | löshet på "orten "och ;alltså "kon< . kurrensg "om rarbetstillfällena” kan att betala oredan i spad tis verkligen ” är gratis di man 'i'regel konstatera själv. Där det ordet används : fel -i "reklamen get "handelsuttryck;” "enligt docent Bertil .. Molde, först noterat i lit teratuner: (1596. - = : : Tidningen uttalar" sin. förvåning över 'att, ett fyrahundraårigt ut tryck au. :misshagan Näringsfri- | hetsombudsmanneri.:' ” in tycker: att uttryck som dessa, som visserligen” sd. i många” avseenden skjuter över målet, dikafullt inte borde: drabbas lav, lagens arm, Det idöingens. relaterade fall av på köpet” Byrlas scm om "allmän. hoton blev: vilseledd. Men en svala gör." som' bekant ingen sommar: fos är. alla Ja i detta: sam- hang så litet nä på före. problem har nonchalerats' allt för länge, något $om inte kan- repa- lönerna tiskt betydligt mer äh på betskraftsbrist.' stiger:'. gan ” krymper. nu på: :'världsmark- naden, påpekar: ida ! tagar en i .Utsikterna 4 vinstmarginal « ;eX. visar sedan: 1960 en långsam men stadig: kryråpning.. Di Nn” europels= kå , bilmarknaäde: Vv prgduktion. tab. bli så. knapp att; framstegs, saktas -ned.' Utrymmet för "nya sogialreformer. ihar - blivit” myc ket litet, i. synnerhet som de 'ré. dan "beslutade "automatiskt: krä som - måste” ingen möjlighet. till” fortsatt ' ök< ning av levnadsstandarden. : - Hur 'länge ännu, kan vi leva "det ljuva” livet"? " fonem i OPPOSITIONSPARTIERNA - ”ålla 'på det klara med” att "första kammaren 'är' mogen" för . heller bör "bevaras genom "sjä- ””lavandring;" nämligen genom att 'i den nya enkammaren, skriver ”Handelstidningen oc. Detta är en klar och rejäl ” ståndpunkt, som också skulle ge Oss en rejäl och effektiv. folkre- « reagerar : alltför: trögt, "Det" ingri< .per sällan före der första grova ' net ligger en. lång personlighets- man har ögonen - öppna för -sym- "ga yttringar, - - ningar skulle öppna vägen för en d | ndra håll. -Det är emellertid ingen. "lösning ” att fortsätta kon- centrätiorien: om "LO-ekonomer- - reteelse” mn avsikten, — kund- en är väl att de. lågavlönades å år tillbaks i ochi ikonstruktion som: dagens fö har varit. densamma. "månde :med totalförbud, så ' kro- nobrännerier. och '. så vidare så stannade. man: 1810 för fri brän- ning” huvudsakligast industrialise- rad. och .med lanthandeln som di- stributör. Brännvintet wann: i ström- mar, och på vissa. håll. uppmunt- '. | rade handlarnt ;. konsumtion 'ge- kanna nom att go .en, äller annan "Bland dem som arbetar « med asociala "och: kriminella ungdomar växer. övertygelsen: att: samhället kollisionen med rättvisan. Bakom den. första? bilstölden; det: första utveckling, . som” inte: kan - rättas Eri ] ligheter att handla raskare, inhan, det är -för' sent? . Utan tvivel om, ”av ,;' beteender4bb- föret barn=/'. och + iv, för den ektuella folkviljan. : En kompromissformel hår vis- val- itod. dag för : och k s.UNg= .'domsvård värd namnet, och det nalval. Uppslaget är allt annat än | inspirerande och man vill hoppas att det avfärdas som 'obrukbart. " Oppositionen = bör 'inte-: plocka sönder och plottra bort sin klara och rejäla ståndpunkt. Genom att trilskas med - sitt kommunala b kan : Idemol visserligen förhindra ' en kam- marreform och få behålla sin äls- kade senat. Men det måste då ske till priset av en konflikt med den samladé demokratiska oppositio- nen, Det är. inte ett perspektiv, som kan fylla hrr Erlander och .Palme med kampeglädje, . Ty i verkligheten är det fråga om en " konflikt inom socialdemokratin själv. Kritikerna inom det egna par- tiet må vara aldrig så väldisci- plinerade och sitta aldrig så tysta vid valtillfällen, Det kostar i alla fall på för ett vänsterparti att lägga sig till med konservatis- mens kläder, i synnerhet när del är-så slitna att ingen annan. vill ha dem. Ämnar socialdemokratin "marschera vidare med ett så väl synligt vittnesbörd om, Spar d "tens naturvårdsnämnd:” täckter "blir rapporterade; De "rår. n man Aden; stor. nedgången : i trafikolyckor, "skadade och. döda: i har - uttalat. att: : har; ; ökat. och trafikdise plinen » trafikanterna Det, är. tydligt - att 'olycksfrek- n beror på "många" orsaker uppgift för: Statens. é trafiksäker- .ohetsråd | att. ta: reda på vad som "fiksäkerheten 4 i. "Danmark "Tyskland och jämföra dessa farenheter, med dem : vi: sj va och kan; ställa frågan om inte "effekten: av” "hastighetsbegräns- ar" minskat, sedan dels” har : blivit längre socialvårdande. har självfallet” stora möjligheter . till.en bred kartläggning..." 7 Asocialitet.: :gror och "my na för engångsglaset. Man går nu nästan ingenstans säker för, glas- splitter,: konstaterar , Da gen | med: anledning av: - Påjala hälso- |: vårdsnämnds - "skrivelse till Sta- ' Svenska .. naturskyddsförerin- gen stöder. fullt. och helt kravet på förbud för engångsglas. Norge | s har redan-förbud mot import av varor förpackade i.: engångsglas och: där "får: man - sedan : 1963 inte | sälja inhemskt : eller, importerat öl i engångsglas. misär, I Men ' vilket slut för Tage Er- lander och wilken början för Olof Palme, utropar HT. nr Den:'i sk produktionen av glasemballage ' rör sig årligen om c:a ,600—700. miljoner; > . enheter. |. Därtill- kommer" vad som: impor- |” "dels har” vant 'dem. Rent allmänt” tycks föninit att" trafikanterria i i n efter” omständighe- er engångsglaset — Pett' ständigt höt! mot - djur ' och 2'maskine fObetänksamma bilister + slänger : ur druckna flaskor ge- . nom "bilfönstren. Kreaturen får ' klövskador och traktorernas däck : skärs sönder "av ' glassplitter, .. Skärvor hamnar ibland i ensila- "lidanden. bot » Förbud, mot dessa farliga en- riva-"industrin att. kon- irpackriingar. av . mera rlättförstörbart slag, tror "Dagen. Det är: säkert lättare att överty- Aga. industrin om behovet av. en - annan: förpackning. än att upp- teras, På '10 år har. en fördubb-: ling: ägt Öm. ;Tantbrukarna sä Pn mygg . och teelser av deta mag. mer. än 200 Spte med fri. ären den kom- fen. lita ne: denskfödde. . i | Hansen "antb det : svenska litterära en: dels. handlanden: "I för ten tid mpp kesgubbar och amti-nabattmärkes-. i avgörande grad har an- I . gefodret och vållar. djuren svåra |. .gångsförpackningar skulle ganska | Gratis på i köpet.or och -påbröd - är: in ga” ! I av 7 befolkningens köpet", i varje FR i städerna. Det fanns: på » våra rakstugor .mågot som; hette mwakpoletter., Vid sekel- skiftet kostade en rakning tio öre, men” köpte. man :poletter för en krona fick man elva stycken, d. vis, en ”på köpet”, > I. mitten av adertonhundratalet spreds 'i kungliga Huvudstaden, att Jen av stadens största köpmän Jo- seph sia utlovat, att var och en som köpte en sak i hans välbe- 'kamta" affär 'skulle få- ”en liten fikur” ”eut tet. fickur”,' något som ' dock visade sig 'en aning förhastat: Herr Leja,' som 7 talade en. blandning. av jiddisch, "fyskar och.” sveriska: 'me- en liten ” figur”. Mam "fick "porslinsfigur "7 ”på 'köpet?”; » Ungefär! samtidigt upptäckte: den bokförläggaren "Ola initnesset' behövde "en - verklig” upp-' «| ryckning. Förgäves. ' hade hän -väd- jat till: den: svenska: pigeschens' in- tresse..för +tryska.: furstinnor , och : | franska koketter , — man: förblev kallsinnig, "Så kon silverskeden "| ochden Marseljässpelande väckar- klockan in” i” bilden poch affären blonistrade. "Vid tionde häftet fick män en äkta nysilversked och volutionär natur > ”på; id köpej SS : RABATTMÄRKEN Ur : LÖSTE: KONFLIKTER, ' Så kom sekelskiftet med ber kanita tabartmärket," som för bara «| etit- pår: år: Soan "sökte återkomma; HN dock; vill let "synas, utan att lyc- kas: Omkring 11900: ammanslöt sig surikt »-i rabattmärkesföreningar som- till sina kunder. lämnade: små — oftast gröna —, märken vilka infördes i en -bok' och "då de upp- ; I nått jett. visst värde berättigade : | till inköp av cilikia föremål i före- fingers". butik "för : ändamålet, Den största -föremi var R Man tolkade detta 'som -. "ett "visst di- |” u Kring sckelskiftet ordnades gatubespisning för den fattigaste. delen Var det gratis? sak inkalkylenats i | Priset "tänkte mani i megel inte på. -Tekoppar ' wid ' köp - av visst ite var också under lång tid ett drag- plåster liksom gratis 4 kaffeburk : vid köp av kaffe, i . nl : KONEAR RINGEN I - «+ Da "äldre av. 1089 minneg säker- ligen hur man i gamla dagar be- talade sin specerist- pengar, - som | - han behändigt lät falla ner”i en låda under disken, där han också hade sina 'växelpenigar.” Då" fler- talet. köp skedde pep: kontrabok' så användes, lådan inte alltför ofta. ' Men'i början på detta århund>- rade började' de: metallblänkande och utsirade: kassapparaternae”. att dyka "upp';hos "de. större: detaljis- terna; "Först" utan kvitto; ." sedan med, Och: här hade mean: nu fått er. möjlighet att, skapa, ett slags värdepapper : som ”gav återbäring och, mycktet mera”. Det råder väl intet tvivel om att det-var i-kon- kurmensen med koopératiorier” som den privata handeln tog” upp 'åter- bärmgen, wilken'i- realiteten ' mås- te betraktas som'något ”på köpet”. Ätskilliga av: våra större. affärshus vid |'och /detaljhandlare vägrade "dock : I tjugonde» en" väckarklöcka av: re- att. ansluta. sig still. återbi g5- principen,. och i dagens läge. hål- ler återbåringen I på att helt bomt- |... falla" i den privata” sektorty 'Den | ' presentgivande 'verksamheten”':' "sy- nes: här helt: ha' övertagits av: i synnerhet amerikanske firmor, som söker": överbjuda' varandra i för- måner vid köp: av: deras" fabrikat; MEN. VÄRLDEN VILL Är nu. de RNA reklamför- söken att betrakta som oetiska. och bör de av lagarnas övervakare 'be-: beaktas med ovilja? Knappast, Da- geris komsumenii är så pass välin- formierad," att, han "vet 'att ' dessa exbj d måste : tas” med en I | keskompaniet i 'Stockholm : med lokat, där Epa mu ligger 'på Drott- ninggatan.' "Köpmännens': organisa- tioner : var :'svurna. fiender. till. fö- reteelsen och landets köpmän blev nypa salt och vatt det han; får 'som ”present”; eller. ”på köpet”. vid en mer grundlig. ekonomisk analys skulle visa sig väl inbakade i det angivna priset. . Litet, mill Saktiskt lelad gubbar. Märket kom tatt spräcka månget gammalt viralag och skil- ja fäder pch. söner." Det var en strid på kniven, och vad var det annat än senare tiders återbäring. i ”Pår köpet!” i mera blygsam form var: de små ringarna som place-' mades i de bekanta äggen, framför allt .i sneskautomatenna wid våra järnvägsstationer ' och. de - ”diva- kont” som placerades i' de gamla cigarettasklarna - före 1914. Även ty nfektyrfabrikerna roade sig med liknande, EN set klamera för sett. dussin ”kabinetts- kort” och en; ;förstoring ”på .kö- pet”, och litet varstädes sökte man attt ” mied ganska” enkla medel få folk.attt. tro att man verkligen: fick något "på köpet” eller som, ”pre- sent”; Att kostnaden för en sådan fostra : folk till större ak --och hänsyn, heter det, - sö SMA Ile tor oR al em världen bed Pressen ', har ', inte "heller varit främmande för dessa veklammeto- der, ja, men har till och med en gång i mwvärlden delat ut så pass värdefulla: saker som: bilar i mer maskerade, pristävlingar. Och ännu i dag ingår Amerikaresor och up- pehåll vid Rivieran i de' 'gratiser- bjudariden, sony 'i all |syninlerhet svensk, veckopress excellerar i." ”Industria” påpekar att ”på kör pel” är etij 400 år gammealt tabe- särvt, "Till [det skulle wi wvilja till- lägga ett 'uttrycket ”gratis” inte heller: är av igår. Vi. möter det första '- gången + hos . Rudbeckius 1638, En ganska förtjusande kom- bintation: är , ordet ”gratisalktie”, , som kommit , -komi En direk r kommit, enligt upp- gift, att. bli ny. statssekreterare i försvarsdepantementet . när. Karl Frithiofson 'efter årsskiftet helt skall ägna sig åt försvarsutred- ningen (och småningom åt: ett an- nat högre ämbete)... Den nye man- nen där wara direktören i SAS | Sven- Göran Olhede, 45 år. nn Det låten lovande att, man får in: en .. märingslivsman - i kansliet, Det ' kan ' också noteras :att. 'han kommer från SAS där Asea-chefen Curt Nicolin handplockade folk till + ledande - befattningar, Den äntade” utnämningen är på sitt sätt okonventionell. Tilläggas bör att "direktör ' Olhede , är socialde- mokrat och livligt engagerad ” sitt parti. Någon + gökuniga komrmner alltså” Inte in i försvarsboet. ' Helsingborgs Dacbtad: t. d nadssituati ion då | Aktuell ö ntar: me den med endast: 24.000, kronor. De pengar man' kan spara :genom att hålla - nere utrymmesstandarden I de” nya”. ” bostäderna "räcker ' alltså inte till att, bygga särskilt mycket fler lägenheter, "Direktör Albert Aronson 4 DN "så länge - det > alltid är andras skuld, aldrig min, alt : "inflationen får fortsätta blir det ingens. skuld. Och så” länge kommer alla dam: mar som, byggs att vara dammar av is som våren.” uu Nya Wermlands- Fidnlngen. : - HE "Erlander". har redan öre "sin avgång blivit sen. historisk. figur och imriktar gig numer helt på att förma historieskrivningen Kring” sin person. Varför -befrias han inte från - partiledarmödorna' | "för "att även "officiellt helt kunna salsa Då I en art ungd har utmärkta " möj- ligheter att pröva 'på olika yrken på sommarlov - och. efter 'slutad skolgång är den praktiska 'yrkes- ivande? " Expiona ; orienteringen i. grundskolan; utan tvivel ett. obligatorium som kan diskuteras. . Kostnaderna är inte oväsentliga — omkring fem hund- ra kroner per elev, Som; en" fe presentant från Ark ä — 2 ått förvand- lingar ' "ock tolkningar. Ibland bry ter iden liberala" synen. på sam MH hälle och människor fram på övers raskande ställen ' och: i oväntade framhållit : borde det vara; ange" lägnare att i stället gatsa "mera" på yrkesorientering för de barn som behöver den bäst, nämligen ele- lor, . ”Mandekstiäningen. rad våldsbroti| begåtts i wårt land, det ena. värre' än” det "andra. "Som något av en kulmen -kan: man” tiog betrakta "den 'wåldtäkt, som under nätten ' till: "söndagen förövades I minst” beklämmaride” i-denna - trå gedi' än) aty flera personer å händelsen utan ' att. tillkalla polis. Man” "kan" bland 'annat fråga ' : var har ' Tespekten” för > människo> värdet och den personliga: inte- griteden ;tagit vägen? Vi. påkallar förvissö; intet: polissamhälle, . men skåffens människons plikt att in- öd Sundsvalls " Tidning, En itrerumslägenhet ostar idag 65.000 kronor att bygga; exklusive tomten. ', Om | avstår ' från? ett av. sovrummen, ” minskar; ; kostna” Då skall Fe Iyssna, € tala, : frihet, vernia i Hjälpklasser : och 7 :särskor ne Under denna sommar. har. en hel = Göteborg av fyra män. Det "inte |” vi anser nog att det är alla rätt- | Den som röker har. förlorat sin P hang. I - djupet” "av" sitt hjärta "går liberalismens avhånare ” nummer ett,' landets ' statsminister, inte heller” riktigt säker, » . Vestmanlands Läns .Tidnin . Konsekvens "oh "rättvisa kräver att. också ” kristna ' människor ges det skydd andra" ”trosriktningår om hets a mot folkgrupp från alla massmedia, press, ”radig, TV, nå från höger och. vänster, Öst och Väst, av, kömmunikéer, proklama: reklam” o.. s. 'v. Som ord: Det slörsta "sorgeämnet i. värl den av i dag är intg att det finns så många som förföljer kristen- domen. Saulus kan - bli :- Paulus. Kristendomsbekämparen - kan .: bli Kristus-kämpen, Det största 'sor- geäfnnet ' är, abt 'så många kristna saknar den levande lerfarenhet att Kristus som erbjudes i Nya 'Tes- tet vill din frå tför många av de kristna lever på en kompromiss, ett sken av wverklig- heten, De är inte: :gudsöverlåtna, |” inte hängivna, - -inite vunna, De gömmer sig för Gud, oo >. ne Alldeles » som : ”vingårdsmannens | två söner av. vilka : nejsägaren dock slutade upp med kurragöms- alt väldra morgonkuft. De ordet 'mäleken och. blev ja-sägare, när lär "ha fö slagitt'sina dor i honom, ? ivett, rikodagsprofekol. SLA Här : till en känd festaurahg utdelades : mat:vid: G-7-tiden på morgonen på. nittiotalet.- Den var förstås å : — men ändå hi (Forts. å sid.” DD 'verbliven I sådana överdängare i'den konsten; Hur går det sill att gömma sig är Gud? Det var ' också en fråga: vi är Vi har ju grävt oss en rad skydds- enpar att: krypa 'm mer. i när Gud -Man kan. t ex. I vägra "sinnes- ändring. Man kräver det av and- ra bevars väl — grannen, anbets- atennia, ”diplomaterna'. i FN, den och den diktatorn, Du själv lomien omv « 1 5 söndagen efter. Trefaldighet, Gud ' Vi inbillar oss att vi tjänar- Gud . «Nej; det som vanligen står i" vå- gen är. själviskhet, hat, dubbel spel, orenhet, :. Man : kan. också hur än ligt det än låter — gömma sig för genom 'ivrigt tjänande. när. vi. »”fjäskan omkring i. någon sorts, hjälpverksamhet — . och < så går vi ärenden åt honom bara för attt slippa rätta till ett förhållande som kräver. full överlåtelse. . Ack först måste vi lämna. oss.i Faderns armar — sedan: kän vi gå faderns ärenden, > Falsk förtrolighet" med ' Kkristen- . domen het för ”Gud+ 0 ee en - ; Man; kar; faktiskt mana 's lig att man "inte är listen” "Man kan vara frommare än Vår Herre, inpynd'. av . kristliga fraser. och schabloner som. beskriver oerhör> da "liglösa grnfärenheter,' Så” van uds- ord att Mm: uppskalkas jäv dem. om dne" längre -Der ger oc "konvgationalismöt T oss från Gud, är kanske: den mest svårtillgän liga av- alla skyddsmurar. som skiljer oss från lavande kontalt-med de-. vande Gud. Den munen måste - tas med, ; Vi måste "utr ur; vana måste börja med dig och. mig, Din och min ärliga ånger är - första | sä villkoret. för abt wi. Gud, Sinnesändring är A och O. ”Gören bättni och tftron lium” —- så börj jade J predikan, ' - mn sin ma sig för Gud i är s, ok, intellek- tuella svårigheter, - ee Men samtidigt fastslår han: ”Doöck, ve den som icke talar om : honom”! Kristendomen är ju inte något: in- tellektuellt : lärosystem. att antaga utan en väg att vandra,” Även om man måste "erkänna att” vissa människor är Särskilt idispe d sen re fe skall. möta | > Ej En annan skyddsgrop att. göm- | och. istend försoffning och er- än ! Guds” jord på ett nytt friskt lb på är att.vägna Ä Jat rätt förhållande. un Omnia: t fi privat försoningsma! ikt mellån € Gud 'versköljs av propäganda -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.