” ding: "emellertid hindrats av rivaliteten : 4 Ett blindskär passerät..s tåend örra . årets generalför " mitté b av 33 med Förenta Nationerna kunde in- te arbeta på ett normalt sätt på : grund av konflikten om tillämp- : i ningen av par 19 I FN:s stadga. ' Denna paragrat föreskriver, att en . medlemsstat som häftar i skuld > för mer än två års medl , stater, bland dem Sverige, tillsat- «= tes för att söka få till stånd en . lösning av konflikten kring den" nämnda paragrafen så att igehe- ralförsamlingen' ” återigen , skulle "kunna fungera. : Denna I itté arbete skulle” . gifter skall berövas sin rösträtt i. generalförsamlingen. Om bestäm- melserna i par 19 skulle ha till- lämpats, hade detta medfört att Sovj och Frankrike och ' några mindre stater inte kunde " ha deltagit i omröstningarna i ge- neralförsamlingen, Dessa stater " har nämligen icke betalt de avgif- ter som tidigare generalförsam- > " lingar beslutat uttaxera för att fi- ' nansiera. FN:s fredsbevarande ak- » tioner: i bl a Ghaza och Kong " Däremot 'har de stadgeenligt be- "talat in sina ordinarie medlemsav- . gifter. De nämnda” staterna har "motiverat vägran att betala' för , då fredsbevarande aktionerna råed - att generalförsamlingen icke skul- - le ha befogenhet att besluta om ' dessa aktioner, det skulle endast , säkerhetsrådet: kunna göra. " Om Sovjetunionens och Frånk- rikes ståndpunkt är juridiskt håll" "bar eller inte är en tolkningsfrå- ga. Håller - man sig strikt till or- dalydelsen 'i relevanta paragrafer 1 FN-stadgan kan man säga, att ; 'endast säkerhetsrådet har rätt att: - besluta om sådana operationer, -. "där FN" sänder ' militära styrkor ' ill” oroshärdar: för att: hålla dess, "sa gnder. kontroll : och förhindra: ! Säkerhetsrådets aktivitet har ; "mellan stormakterna, dess hand- ,lingskraft har förlamats av veton : från: kterna. Sovj har som känt varit flitigast att använda” vetorätten.. I syfte: att: upphäva . vetorättens negativa + verkningar antog: generalförsam- ' " lingen år 1950 den s k Acheson-- planen, .som innebär att” försam-" lingen -kan kringgå” "ett veto i sä- kerhetsrådet, Haren fråga: fallit> 'genom: att vetot” använts i” rådet kan den tas 'upp i ”generalförsam- lingen och med kvalificerad majo- ”"ritet kan församlingen: fatta :be- "slut, "Det är på detta sätt vissa av'FN:s fredsbevarande opératio= : ner kommit till stånd, : :' Förenta . Staterna har” ständigt hävdat, att samtliga medlemssta- ter är skyldiga att betala de av= gifter" generalförsamlingen ” beslu-..|. tat och krävt”att de stater, som inte vill rätta sig efter dessa ber" slut, skall berövas rösträtten om ide efter: sammanlagt två år:icke" erlagt sina påförda avgifter. So' jetunionen har lika" envist. väg irat att betala de "utställt och dessa” "motsättningar ledde till att förra årets. general- församling beslutade att icke”an ställa några omröstningar. för at undvika en öppen Konflikt: mellan USA och Sovjetunionen öm. till. lämpningen av par. 19..En köm- "KOMMUN ERNAS ENGAGE-. "b: MANG för att "locka industrier ellér på annat sätt tillvarata vad man med kommunal knepighet anser - ;vara . kommunens bästa, kom- "menteras i Arbetsgiva Ten .. + Mycket av det som händer på detta område sker i en känsla av tvivelaktig solidaritet mellan in- ' vånarna, De ansvariga är med- vetna om att det ena eller andra beslutet "kanske inte är "riktigt "lagligt", men. förlitar sig fram- gångsrikt på att beslutet skall stå sig, därför att ingen av in- vånarna vill ta obehaget att . överklaga, ve Vad som måste göras för att rensa upp i denna snårskog av » Ssmårtness och hembygdskärlek är ” att skapa en sådan lägstiftning, att för den 3 kompetensen så klart som möj- ligt utstakas. - »Den nu gällande kommunal- vr lagstiftningen fyller inte rimliga "anspråk i detta avseende, n menar tidskriften. ' : FÖR ATT MÖTA DEN VÄN- | FADE FOLKÖKNINGEN . Stockholms län har man gjort upp en investeringsplan : som , kommer, att medföra en mycket " kraftig höjni av landsti + kanska regeringen har. sedan för- inte ha lett till något resultat, om” de två världsmakterna USA och. na er. Nu har USA övergett sin ursprungliga > ståndpunkt och förklarat, att det inte längre insisterar på att Sov" + jet och-'de övriga medlemsstater. som häftar i. skuld 'skall berövas :: sin rösträtt. USA:s nya FN-am- .bassadör Arthur Goldberg bekräf. « tade här vid ett träde med 33-statskomrnittén den= na omsvängning ' i USA:s håll ning, : vilken -sedan en : tid” varit väntad. Den, amerikanska reträt-. ten camouflerades med försäkrin. gar om att USA - alltjämt i: pri cip håller fast vid' såväl general- » församlingens rätt att besluta om”; fredsbevarande : operationer som - i - medl skyldighet "att i: . betala för dessa även öm, de” "har? röstat mot demi i församlingen. ; Den. verkliga. 'orsaken till. re - frätten :är emellertid det faktum, - .att USA icke kan uppbringa 'en'- i majoritet i :generalförsamlingen för att Sovjet och Frankrike. .m fl; ; skall. berövas. sin rösträtt... Därföl har USA -tagit' skeden..i vacker hand och avstått från sina tidi. ' gare krav. , Relationerna ” ”méella; : FN-högkvarteret "och "den åmeri: : ra hösten varit ganska "spända, um men : "eftersom. president Johnson . nu önskar att FN' skall engagera sig i arbetet , för att få slut på. i kriget i Vietnam," har han funnit:- - det lämpligt att genom” gift i striden om par 19 söka för Sovjet hade vägrat att ge upp. sis - s h ; I beskpivas” sony: de. .komplicerades > | av [Hans böcker. Debuten — ”Växt- handlar - dT Olas Engströms senaste oi MEN rr. klägar huvudpersonen; som heter Klas' Hellb och på ett" ställe över att hans måleri är'alltför subtilt för: att vinna mer allmän. uppskattning. Boken bör [ rörd cken i valörmåleri har också Clas Eng- ström . anledning att då och då mundslä Utmärkande för hans” hitvills åtta romaner är näm- lige deras ämne är konflikter av ;merå: komplicerat slag, Han skildrar; helst. ovissa ' människor, kluvna. och wacklande sökare, är | nvisstrogen "mot slagord och kan mycket . finstilt, för- Se understryks & a dra; Händelseförlopen i hans berättel- ser. uispelas 4 gå trånga scener, som är. inget. myller av figurer i någon Fldästrikt hemma i den "här sortens situationer. Eng- ströms eng är som antytts inde av den entydiga kalibern, och hans nya (bol skall” säkert inte tolkas som ett rungande nej mot aborter, utan hellre som en upp- påminnelse om att abort är ett ingrepp med inte bara biolo- giska utan också andliga risker. ' Det finns yttre likheter. mellan de två stipendiaterna, t, ex. att båda är lärare, Sigvard Karlsson är sedan 1959 rektor för sitt skol- ti - Västerbotten. Båda har idéer om rätt uppfostran, inte bara i skolan. Om Engström tillhört "redaktionen för den ung- litterära ' tidskriften Femtital, så har Sigvard Karlsson warit myck 7 presenlöras | pets och dos människors "särart. Det är em unik bok, ”Utmark”, tillkommen - i: intim samverkan mellan en "poet, och en fotograf, Sune vars mäst som social fotograf torde vara ”Bilder av ([Nådens barn”. -: Men - vad - Sigvard < Karlsson främst belönats för är romanen ”Nådamyren"” 1961). Den blev med rätta uppmärksammad . som en ovanligt försigkommen ' prosa- debut, Boken mattas mot slutet, men dess bärande partier har ing- enting av ett förstlingsverks svag- heter, 'Den är med sin utmärkt/|- fångade dialog, sina klara; mättade scener . och författarens anmärk- irda gestaltsh je förmå- aktiv - inom '. Norrlands författar- sällskap . och "dess tidskrift Provins 4 | och : -som .. kulturkommentator . i Norran, som. det står om i Sara Lidmans' berättelser, alltså Norra Västerbotten i Skellefteå, -I den staden såg Sigvard Karlsson' da- gens Hus År 1020, Men medan hans ga en alltigenom” övertygande be- vättelse. Temat är slitet: den unga flickan. som blir med barn, Bo- kens Terese är inte mogen: moder- skapet, men mognar under: berät- telsens gång, ja, bokens egentliga ämne är inte barnet utan Tereses mognande. , Visserligen är . Terese meny: som han är kritisk mot men inde tar avstånd från, har Eng- ström, uppfattat skolornas kristen- , men. det finns kri- tiker som menar 'att Maria, hus- modern i det hem 'där Terese får leva som ”obemärkt”,; är den oför- om 3 generationskonflikter ' och '.om all ;mänskaps art med ganska vå Människor, inblandade, "2 Clas” Erigström är född + Härnö- sand "1927, tog studenben i Stock- holm och drog sig därefter tillbaka till provinsen,: men inte till Ånger- mariland utan till Gotland, där han vid: sådan! av författarskapet stund- om, svikapierat. som lärare. . Miljö- erna i hans berättelser. än anting- en konstnärsvärlden ("AU vår bör- jan”; 'v'Förrädare 'mördare”) eller : ("Ön - ”Emn. vän”); "Ön sjunker” (1957) handlar > om "en - lärares” "nederlag både” hemma ” och i. skolan. : misslyckade ' läraren iden boken möter läsaren som ung i ”En vän” (1960); En -tredje : miljö , känne- tecknar-;”Om det. skulle brinna” (1953), "Som ivet bättra" relati "med" i mossen I "gast och: ME - förvandlingen kan fänken: I på "vårdplikt;; "då vi "vilken befinner sig i i skriande I -bez "ka "viktigt är” det: måhända : att annan > "omvårdnad +men inte: får det på grund: av "bristen - på hemvårdarinnor och | hemsamariter. . Inom denna ”sam- i hällssektor : skulle ': förvisso! ar: ” betskraft "via ' kvinnlig 'vårdplikt . vara. synnerligen '. . väll "| kontaktlösheten.-ger Allan Persson - | han” förngäve ute” i möt” köld” stonm" och: andra överz - samhället "här : en : åldringsvård, |" "trätt och värdigt, Han är en mo- "avhjälpa. brister härutinnar.: Li=1, ären. grundsats i Eögströms livs | syn) men" ansvarskänslans . motsats | är ämnet "för den: här boken, där den. utestängdhetens "ångest som noni stt iskriva” av sig den: dag- woken; "Enda "undantaget från -re- gelnatt'(Clas "Engströms böcker. är samtidsromaner "Utgör "Is" (1961), 1830-talet.” Scenen är' här en most- expedition som på Östersjön utan- | för: Gotland "går" under i kampen mäktiga > element.” =" - : Engströms ” böcker handlar om hur . människan ' skall kunna' leva dernt ' klarögd och frigjord . män- niska ” och alls" i Basen :alldeles för nyaneerad för att: shAteistens handbok”; där 8 vutredning om "skolornas 3 mor- gonböner - Futgör ett: besinningsfullt inslag.:;1- er nionde bok, ”Morgon- 'sainling”. med ' undertiteln ..”En lya risk läsebol”. (1962), har han för övrigt med ett "urval dikter sökt ge" ett profant alternativ till de konfessionsbundna : morgonbönerna, . utan” nämnvärd anknytning : till . speciell utbildning, +: - - Socialpolitiska kommittén. ker sig en avsevärd. utbyggnad . av ”hemhjälpsorganisationen - som något : ofrånkomligt, Det är”san- " nolikt en” :riktig handlingslinje som dock .mycket', väl kan kom- "pletteras med någon form”av avi lönad vårdplikt.- Det. ligger där: . vidlag inget orimligt i att staten lämnar bidrag med 50 Procent av nettokostnaderna, vilket kom- ”mittén föreslår beträ fande” i bildad hemhjälp. ” i : Flickor som fullgör. lagstadgad " vårdplikt skulle då kunna: diri- ”geras' och vid behov undervisas » av anställda hemvårdarinnor ee ler hemsamariter, : TRAFIKOLYCKORNA Ta "måste vi söka pressa ner. Det är nödvändigt att ta till radikala medel, betonar överläkare ' Bir- . ger Horner i: Handelstid- ningen, där han föreslår att Provisoriska körkort på . allvar skall: "diskuteras. : : Vetskapen om ”att rättigheten att köra bil snabbt I. kän "gå: förlorad ' skulle "kunna fungera . som en. god spärr : mot riskt framhåll "| handling. "Sedan; makarna väl fat- ”+ Iriterade :mot warann, äktenskapet . | Ser ut att gå i kras. :x Den -d "idén i hans diktning är des: svåra. "vägen : till? mognad och: till: gemenskap. 'Den sortens konflikter: har han till spetsat i ”Förrädare mördare”, som skildrar" en frigjord. men allvarlig och: glad familj, präglad av öppen- het. :o .colidaritet; som hotar att splittras som. den. tragiska effekten av att makarna enats om att söka abort." Boken berättar på ett näs- tan. dökumentariskt sätt, objektivt och med en stundom . plågsam åskådlighet om ett fall där abor- ten "visar 'sig wvara en livsfientlig tat beslutet, går allt i baklås för dem.” Mannen. finner att han inte ngre litar på livet, makar; (lä- .rarinna)' förebrår inom sig imaken | för "hans klena bidrag till familje- försörjningen. De blir alltmer ir- protest mot båda sidors ytlighet SLÖ I moi Trafikövervakningen är i ” dag ett. mycket." trubbigt och nyck- fullt vapen, inte minst i storstä- "derna. ' ' Möjligheterna- att synda -På nåden är nästan obegränsade, |: os no han; skatten, Jordbrukarnas Köreningsblad har fäst sig därvid: Det är inte första gången som det visar sig att en hastig folk- ökning "i tätortsområdena . är mycket dyrbar. Kommunalskat- + ten i de stockholmska förorter .Som. växer hastigast går även raskt uppåt, för att ta ett annat exempel. Vi har' alltså här två ytterligheter, vilka är lika kost- -Samma för medborgaren-skatte- ' betalaren: dels orter som avfol- kas så hårt att det blir enormt dyrbart i förhållande till skatte- "underlaget att hålla en någor- -lunda god samhällsservice igång, dels. tätorter som expanderar : så raskt att olika samhälleliga ut- "gifter ökar, med astonomiska tal, "Detta fenomen är verkligen ett "starkt argument för att den 1o- kaliseringspolitik som' mu skalll: bedrivas efter mer aktiva linjer - Bilförarutredningen vill inte förorda en- sådan skärpning, av körkortsbestämmelserna. - Utred- |” ningens argument att den skulle kräva alltför betungande ' -kon- » trollåtgärder ' väger onekligen mycket lätt i. förhållande .: till olyckstalen bland: de nyblivna körkortsinnehavarna. - Att kalky- "lera utan dessa tal för ögonen - vore - cyniskt.” Det finns utan tvivel utrymme för restriktioner i vår nuvarande ” körkortslag- stiftning. Den hör i dag till .de mest liberala "i Västeuropa.” I flertalet - länder är ' körkorten giltiga endast under en bestämd tidsperiod, oftast fem -: år. , y - Det är rimligt att den ens] de får "finna 'sig i. "skärpta. "krav , också på andra. områden för "att "vi. skall "uppnå den” höjning av måste - efterlysa, fortsätter HT: är så pass: sällsynta |. ät de nästan uppfattas. som en "orättvisa ' av den som åker- fast. Regler som inte" behöver efter- ;.levag-kan inte. ha annat än en demoraliserande inverkan på tra- > fikkulturen. - "På Göteborgs ut- ”fartsgator” är 50-kil 'än- Den | "5 söker bli kvitt :ge- som handlar öm” er tragedi” på |. "är enligt "min uUppfatt- || Boken : kan : uppfattas "som: en - i abontdebatten men framför allt !. som en påminnelse om det obarm- c hävtiga val livet ställer den en- . skilda människan inför,- inte bara |” N okritiska” påhejare inom. det ' en- och, ingripandena mot uppenbara j:: den enda wägen till. gemenskap 'mellan människor och grupper. När rd Karlsson debuterade litterärt 1952, var det: som poet, Dikterna i ; FA Dostrof' som for- mellt: tillk värk”, 1950 men Sm bocklerl. Om bida. äl ärlig, som glömligaste av. bokens bekantska- ag SN far | hyckleri, [ ler att de per. Denna förvärkta, av /' livet ; JEN Solektivroman. (22 rättelse | I sina ser t som | misshandlade 'kwinna ar paradoxalt de positiva makterna i tillvaron, Det är ihon' som räd- dar Terese tillbaka till livet efter ett självmordsförsök, Hon hjälper kraft av sin tro, som inte är — äl efterföljd utar rim och meter och med. djärvt bildspråk, : avspeglar hans brottning med religiösa. pro- blem "och 'de allmänmänskliga ibe- [Kr kymren med iden svårerövrade ge- menskapen; ; : ll utan själverövrad — Terese till en förtröstan som låter henna leva widare och i. gemen- skap, byggd på makten att förlåta. Kring denna avsidesgårdens Maria står en glans som hör hennes för- namnet allena kan verka. Manias make Abel har tilldelats en. otack- roll, han skildras som I. (ur sviten. . Vittnesbörd”) Dessutom; wittnar” om, hans ' livliga ' naturkänsla och hang kärlek till det västerbott- niska "då tt. I: ”Utmark” (1963): har”; han" med” större artis- "Htisk behä kning : fångat, I idska- , debutboken I" 1 och -obehärskad, , Ty . "I men stunder 'av ånger och ruelse | visar att han dock icke är renons på personlig värdighet. + :.=; = ”Nådamyren/” : blev" för. Sigvard Karlsson en: framgång som. .för- pliktar.”'Hans många tacksamma läsare ser med förväntar fram mot hans nästa” bok.” ln Ragnar Oldberg. 1 r Har 1 ni. försökt . låna : pengar på på sista tiden? Det giok kanske inte så bra, —' fick" ni några pengar det; troligen, på ”skruvar,: Det pit” hårt på lånemarknaden längé och under detta år har det blivit ständigt ' kärvare, - Vad är det med bank ti var- vida” medel har sjunkit a med 2 miljarder kr.” a Vad” är "Tikvida medel? .. j ” Likvida medel? / Det är den del av tillgångarna 'som. utgör en af- färsbanks. — och - väven: alla nr Fidel Castro, hör till dem & som a | också i den svenska. debatten i idealt dat. därför att han gjort revolt mot en reaktionär «liktatur, Avgörande blir dock den egna maktutövning- en, och den karakteriseras ' nu av desillusionerade , medhjälpare ” som ett förräderi mot revolutionen, " | Handelstidningen a Ng På regeringssidan är man i full färd med att utreda iden framtida jordbrukspolitikens utformning, vid sidan ” av ' jordbruksutredningen. Det kan därför wara realistiskt att räkna med, att jondbrukspolitiken 1; framtiden, inte kommer: att ut- I heter. vi måste. också fåre en me” ningsfull fritid. Ett första steg i gl den änna endast inledda ' utveck- lingen är att vi accepterar nöd- vändigheten av. en spridning” av ledigheterna. Men lika viktigt är att vi samtidigt strävar efter att göra. all fritid innehållsrik och attraktiv. i : Västerbottens-Kuriren . Näturligtvis "kommer radiochefen att.. helt lojalt. följa LO:s anmis- ningar.» Liksom han av samma orsaker givetvis också kommer att se till att Sveriges barnmorske- förening" får sätta till medarbetare som ekäll syssla: med frågor om formas ' av”. jordbruksutredni annat än formellt. : De. praktiska riktlinjerna dras upp inom rege- ringen.:Varje panti har naturligt- vig rätt att ihom partiapparaburen sätta igång vilka utredningar som helst. Det torde dock tillhöra säll syniheterna att regeringen har en utredningsapparat vid sidan” av den statliga. : Jordbruket har "anledning att se upp med vad som här: härider. Och vi har alla skäl att Atminsto- ne : önskå ' jordbrukarna en ' god skörd som motvikt till all, owiss- het, NER sir : "Nordvästra" Skånes Tidningar Flera sjukhus har för att effek-. fivare kunna utnyttja personalen infört dagvård, d.v.s. patienterna bor i sina hem och vistas på sjuk- | huset under dagtid. Trots att dag- patienterna i allmänhet genomgår ett, intensivare undersöknings- och 'behandlingsprograra än dygnet! runtpatienter, svägrar sjukkassorna ; Jatt "erkänna" "dagvårderi. som: sjuk- husvånd' igeh att erlägga 'den'gäng- |! 3 | 52 sjukhusavgiften "på fem kronor]. . per patient och idag. Det avgör rande -'för " sjukkassornas - Bedöm] EN ning är alltså (inte vårdens kvali? 5 | eb. utan war "Patienten övernattar. SlAv formella hänsyn” bromsar man en utveckling som: gör sjukivården billigare och; " vad. viktigare" är, ger flen" sjuka möjlighet : att . Få vård. Människornas väl får vika |? företags — betal t betyder det tillgå för kan de' inte låna ut pengar? Är ide tillvilliga? ".Snåla? - Ingetdera.' : De. är hårt "klämda iksbankschefen som, i ' sin - tur örsöka hålla jämna steg med rSträne 'om . inte alltid lika om: kreditpolitik, "likwi- tér ' etc. :' Även ' bankled- känner "givetvis ett stort ansvar för: penningvärndet' och vad därmed"; 'sammanhänge: er, . Kreditpolitik? - Likviditetsk ? Vad är .det, hur och. varför? vi skall” försöka. att något reda. ut begreppen '—= det kan emellertid bara > bli' em "skumning på ytan ibland sälla ”ord;. som "möter I" de dagliga ' nyheterna, « Låt. 0sg: först återvända «ll: må- stående. i inledningen :— - att "det är 'svårt att'låna pengar, . Låne- marknaden: har inte. varit så hård sedan , Koreakrisens dagar "i. bör- jan: av 1950-talet :— : åtminstone inte om man ser till det mått som bankernas. förmåga att lämna kre- dit wanligen' mäts. med, Det -första halvåret ' har mån kunnat sen en m ' vanligt hård åt- str: in nas” tik affär ; skilda” näringslivet -borde nog li- tet. oftare. stanna upp en smula -och' betänka det faktum,'att vad : som . ytterst formar samhället och därmed väven / "näringslivet är den kalisering' av denna kan. fort nog de kraven på ett. samhällsöver- tagande av. nyckel-: och :basin- dustrier” realiseras. I ett. sådant "sen inte mycket värd. Man: kan "lugnt dra på i 70—80 km i tim- men, och känner sig kanske . rentav. .förpliktad att göra” det för att"inte stoppa upp trafiken, "En" felparkering, som väl sällan -innebär någon direkt trafikfara, - bötfälls. däremot . snabbt obönhörligt. ma +. Det: borde. anses 'angelägnare att på. något sätt hålla efter dem som -kyndar ute i trafikström- men,” Fnderstryker HT. Den vill. infö ä, ett varningssystem - som återställer respekten för elemen- tära bestämmelser. Den metoden I. « trafiksäkerheten : som = samhället | : s med framgång i andrå och | - läge innebär en 'strukturrationa- Hisering, som drivits” "hårt - och konsekvent. mot 'utplånandet av Iså många småföretag” som; ;Möj- > ligt i sig själv ett incitament till sett. samhällsövertagande av: "de å störkot Strukturrationaliseringen skulle .då säkerligen, i- - varje fall inom "näringslivet, övergå från en he- lig ko till en högst ohelig sådan, åter att lagom är bäst återigen på ett "mycket handgripligt sätt bli ibe- :sannat,; 3 al ro e Det. är herrar. som har|.. s på itiska Utvecklingen. En radis förlo reta "resultera i att de aldrig tystnan-]|- .-och "det gamla slitna ordspråket | ;(q . Riksdagsman Bengt Siönell (ep) i Svensk Industritidning, . placerats -i "kontanter eller. så att de; lätt” kan dörvändlas ' till: kon- tanter,” d. v. s,' huvudsakligen kas- samedel;" epapper.. -och .utländs: För jatt, då någon mening i ”kon- staterandet att .de likvida "medlen sjunkit etsk ot. innebär ;med + n viss : förenkling. 'det;. procentuella förhållandet. mellan en "banks. lik- vida medel och dess. > inlåning. derär -bank- erna att inte; underskrida" en wviss dikviditetskvot" — 30 - procent , för de" större" affärsbankerna,' 25” för” de mindre, Bankerna försöker 1 hål- bom | e vi införa ett nytt : dikwi « Fritiden blir längre; den 'utveck- lingen kan utan, vidare ” förutses. Men målet”. måste sättas" högre än endast . längre. "och" längre i sledig- skatteintäkter" klaringen. till! åtstramningen under den gångna våren genom ' att Jkandets . valutareserv" "sjunker; - 'ge- non att:den: sedelvölym” allmän- heten" använder växer kraftigt etc. 'Nu är det: ingen, katastrof :att så 'mycket' likvida - medel ' dragits undan: första. halvåret .— under vårmånaderra inträffar ju stora skat börder.”"Likvidi 1 dan la dessa ' kvoter, de vet: att det, finns. en--lag.. som, när myndigheterna finner, det påkallat, kan: :sättas > i : kraft” 'och : tvinga banikerna att hålla kvoterna De. kvcter ' som nu gälle fastställts . utifrån rent - penning- ar” få "god måspädning under hösten genom ' utflöde från statsbudgeten. En iförutsättning för att detta skall komma bankerna till "godö är” att Riksbanken ' går ' med : på saken, Den kam tycka att det är bra att bankerr.a hålls i kont kopvel och nkter, Föret: ekonomiskt sett: och med tanke! på insättarnas trygghet kan betyd=' Net. lägre, kvoter försvaras, ” Märknadsoporationer Ale lilvvid 1 i De ikvida” medlen & I ud kerna. Det är inte bara en: sväng- ninid mellan; ena" och andra helv- |.. kan fås att variera, Det huvud- sakliga sättet är genom ;& k. marknadsoperationer: — Riksgälds- kontoret '— statens kassainstitution därför gå in: med sina marknads- Säsongsvängninga rna. är under alla förhållanden svåra för ban- året, utan också månad för månad. Det "hör samman bl. a. med : att — kan i, ex. ige ut ett obligati lån med sådana villkor — kont- fristighet och hög ränta — att det lätt finner köpane bland - företag och 'enskilda. : Följden ' blir att pengar som annars skulle ström- mat in i bankerna i stället ham- nar i statskassan. Riksbanken kan också sälja värdepapper som; den redan har eller lösa in andra pap- per "än bankernas och på detta sätt dra in respektive späda på Jikviditeten, , "Det finns andra sätt. på 'wilka likviditeten exempelvis kan bring-: ag att minska; det . vi "månad äger rum både vanliga skatteinb växel — det är iden havudsaldiga för] födelsekontroll ' och. barnbegräns- ning é u-länderna och att endast polismän eller ordningsvakter, med polismäns befogenheter får. komma ifråga när det. gäller att läsa upp efiterlysningar . i / radio 'och' TV. äldre. akademikers sida om, lek- lorstjänster "för sådana. program som sysslar med ”skolreformer och tillgodosetts, återstår väl endast för Ihr Rydbeck "att könstaterå” att Sveriges” "radio ” är en” institution, där det" inte finns plals ” för ”så landet "inköpta" filmer "av "typen Perry Mason; Lucy' Show och Prärie —— för att inte tala cm Burkes Law. FR blan + 5 Helsingborgs "Dagblad Et bättre. nykterhetstillstånd är en viktig samhällets angelägenhet, och det förefaller då naturligt" att ett : samhälletZ. organ . som” skelan ägnar. mera” uppmärksamhet åt det. pfa ning” vid: Tentan vår; och. alt "de. inte ser och : hocdorensers "Tisning ”av mer. i en” i människas väg, . måste betyda något, bidraga” till ' etandet och dra smeningar: och :öppfatt; en blyg) debutant, stötvis och hac-. kigt.. Kanske” för att "ge. intryck av. naburlighet? ; Ibland eldar han upp sig, särskilt mot hr Ohl in, Då blir han ”engagerad”, som det heten "Ondeni delas upp "i stavel- fimpa,” än” med "långsamma i iglide ka vibrationer, om det gäller det kommunala sambandet ' (svamlän- det)" eller. något annat älsklé gs- ämne, < Pål i Växsterbottens- och inleverering av 'oms-pengar, Riksbanken her. viss förståelse för detta --och:>lånar pengar till bankerna mot viss ränta, i dags- läget 5,5 procent. Men här kom- mer 'likwiditetekvoterna in igen: de kanker -som-' ligger på rätt. sida om gränsen dår låna upp till I ten, av sitt eget kapital mot denna räntefot,. de. på fel sida bara en fjärdedel. När bankerna överskri- genom. att statens . der hälften respektive en fjärdedel i drabbas de dessutom av den s, k, vr (Forts, å sid. 7) : LIKV rationer trycker ned : rörelserna ” . Pot ” svänga Det här diagrammet . visar. hur främst Riksbanks likviditeten så att d ' under den genomsnittliga" rekommenderade 1 Ilva mellan kvartalen visar de i mod artikeln" b > IIKVS 4 IYKV. ens Marknadsope=- alvårsskiftet nått ” itetskvoten, Våg« >esktivna säsong-' brun a r att jag icke sj mig på grund av mina övermåttan höga uppenbarelser, har jag fått en törntagg i mitt kött, en Satans ängel, som skall slå mig i ansiktet, för att jag icke - skall förhäva mig. . - Hur oa al KOR. 12: ur svårt är det. inte för. att hålla oss på mattan! Det skall så litet till för - att göra. oss 'sto= ra, men let skall ofta mycket till för "att" göra” oi "små, - Även en välsignelse "från Gud, en ' härlig gor evelse, en speciell nåd kan ra oss övermodiga. Och när vi kan ; förhäva ass på grund av det som" är nåd, wisar det tydligt, hur | fördärvad "vår tvatur är. Men Gud ger "oss inte förlorade. Han Körjer för oss i sin nåd och visdom, Han tar ibland till och ter köra Tr låter cs Idellia vår SA skröglighar "och vår ringhet, och trots wår. bön om förlossning; låter han: förödmjulelsen fortsätta. Ty genom den will 'harn oss den sanna välsignelsen: nåd. Ja, "visa 055" att nåden är nog för des. Och art, diet; bana är män wi. som wi är starka, . : Därför: "Bli inte: missmodig, om törntaggen sticker. Den måste | göra det! för att” bevara" dig i ödmjuk- Sedan även kraven från Sveriges . ågans återinförande på "högstadiet N värst mycket ' annat . än "från, ut- böcker” "och allt" annat 'som kom-" statsminister: talar han ibland som. "so. "behandlas Är växlande . ningar över "vokalerna, än med -en : . våldsam epurt. över både ”vokäler . Joch konsonanter, gärna med) star»
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.