". me som sin kandidat till parti- t - "betraktas som särskilt - märkligt. . ökat mycket . påtagligt... ic Vi. gör »klokt i att ta. vara. på detta in-|- " arbetsplatserna, . kunna, lösas genom att man för- Nl tuellt för borgerligande! SM —= L T. Torsdagen" den 2 september 1965 L T = Märkligt o om , 2 Märkliga är en del uttaldnden, "som gjorts på senare tid angå- ende inflationens orsaker och » werkningar, .Vid SACO:s fackliga os kurs på Sundbyholm för några "dagar sedan talade bb 2 bud- ch ; 4 fen, i ”"Kjell-Olov "Feldt -om penning- värdet och att han därvid kom . in, på inflationsfrågan kan. inte Det hör 4 stället — med hänsyn » till den kända utvecklingen , — till självklarheterna. = . Gåttull förefaller däremot, det vis hans : argumentering... Han fastslog visserligen att inflationen med sannolikhet kommer att bli "sett stort problem i fi iden och n jäflationen skedde då han "ställd, frågan, 'vad vi egentligen förlorat genom inflationen, eftersom - Av hela k tiden haft en hög ekonomisk t- veoklingstakt”, 3 | det är h d Om man skall ta hr Peldt på orden — och det får man väl göra —>- bryr. han - sig -strängt taget inte om något annat: än' den - ekonomiska utveoklingstak ten i samhället i stort, Att hun > Uttal -lökat från 20 till 40, ha, medan, i SS Vid svenska : lantbruksskolornas | lärareförenings .. somnrarmöte -i | Skurup den 21 , augusti berörde | jordbruksministern ånyo wu lingen i: det svenska jordbruket. Som wanligt var det åkerarealen | per enhet som kritiserades och li- kaledes som vanligt var det USA | som. framställdes - som. jämförelse. Hr Holmqvist hävdade sålunda att jordbruksarealen per jordbruk" i "USA .under senaste tioårsperioden ige ökningen varit av avse- rt "blygsammare - format, ' Det des” att arealen :'per enhet i rätusentals människor : läm "genom "inflationen '. på, så gätt, att deras besparingar, kon- ” att : åtgärder I för "att korrigera den pågående utvecklingen kan : bli” nödvändiga, men samtidigt - ville - han , bagatellisera. de . hit- ' tillsvarande verkningarna: Detta . BOTEMEDLET FÖR ATT MIN- t SKA :SPÄNNINGAR nyt > och uppmuntra många äldre på ! arbetsmarknaden: 'är ' vuxenut-|. .«: bildningen, " skriver ”-V e s't- Imanlands Läns Tid- ining AE AES Intresset” för” denna. har också !'tresse, Det. finns nämligen en ic- "RE. obetydlig” begåvningsreserv . i "denna kategori — folk som skulle - kunna” klära mera kvalificerade jobb. om: de” bara”. finge: utbild- i ning, Med den brist på arbets- i kraft som näringslivet tvingas arbeta, måste det vara angeläget att ta tillvara allt vad varje in- sdivid förmår prestera. Och för den t enskilda människan i' denna "si- : fuation kan förvisso arbetsupp- : gifterna bli" intress; . stimulerande!" Den; - stor, del, .skett. just. mir 11.000 lägenheter, att "friställandet" av bostäder: pi » der pårtermentet, ” : Det tycks” inte. gon roll att. överflyttningen till bolagens och storfinansens | fa BOSTADSRÄKNINGEN - I. HÖST kömmer att. bli "mycket intres- sant, "tycker. 'B.o h us lä ng en Den bör. kunna ge å när. exakt grepp om ett något marknaden. 1964 revs ” närmare, "knappt "mot. 6.000 fem år” tidigare: Det finns: ingenting" som-sägei landsbygden, - inköpen av” bostä- till . fritidslägenheter och kontori dslägen- Heter i städer och. tätorter. ökat långsammare .:. än - 'rivningsverk« samhetén. Det skulle betyda att bortåt 25.000 lägenheter dras bi it .attivu allt” mer nödvändig, tvingas: man | porr. : också erkänna att möjligheterna "till. den ä frestningenÅ, i verkstäder och kon- tor är idag annorlunda” tidi- gare: cc. A "dast på fritid: Det: sblir ;nödvän- |: digt: och: önskvärt satt: vid: förlo- iskt vederlag” för kade studi- er till "dessa" människor; Tnenar N INGEN i "sitt resonenianig | Änrar: om ' åsnan" mellan” " hötap- s gt: | vis i sin ordning att” ärbeteré kan åvancera till tjänstemän, men det är samtidigt önskvärt; att mån fackligt håll -k - på fackligt håll -kan, konkurrera "lade på. -utari” att veta att .ekot med större framgång om :de 1lö- kala "toppkrafter som ' mestadels är. aktuella "i -' sammanhanget. "Fackföreningsrörelsen: behöver dem för att kunna hävda sig på Hur : vill man "egentligen ha det? Tidningen fortsätter: ser "Som helhet är denna fråga om att knyta 'dugande personer till verksamheten — och behålla dem ir inte begränsad till den fack- "liga rörelsen utan gör. sig på- ;-mind också inom andra rörelse, ' Den är sannolikt av mycket stör- re betydelse än man i allmän- het föreställer sig. Säkert, .men : den lär aldrig hindrar, dugliga krafters avance- 'mang — och därav följande even- DEN STORA PRÖVNINGEN - ÅTERSTÅR . = för regeringspartiet, när det även blir aktuellt att ersätta statsminister Erlander med en . yngre ' kraft, anser K r i S- tiansbladet SN « Även den tidpunkten: kan väl sägas ligga inom 'överblickb begränsade» Visst. kar | n Det var helt fantastiskt. Vi kopp- "ning "från revy. «där ärrel. och : B. Perrolt É fungt i "vågskålen. : ' vibrerar som man förr föreställde nat, tills” "bättre möjlighetdr- kan erbjudas.” Det». är, en betydligt bättre > utväg, än. att i dag. bygga nister "i | sradioekot' häromdagen? Ljung, SS." gjorde 'e lyckad "parodi : på. ett Erlander-anförände! " Det allvarliga: hället. vslö- jade dock "ganska snart . att det | verkligen, var Erlander" som "med stor. skärpa > lade : både "Torsten |. Nilssons och . Palmes. Vietnamtal sitet gränsande lat sitt demago sänker - och. höjer rösten på” del” rätta ställena, han. trycker, hårt på” vissa stavelser, pauserar, tar ny' sats, svingar sig upp i effekt- fulla tonlägen; varierar ”indigna- tion och hjärtevärme; 'mässar och sig en frikyrkopredikant (läsare) i Albert Engströms Strix: :» Kort sagt, det är lysande" "och bådar gott inför nästa! "val: Om framtid, även om den kanske in- te är förestående" före 1968 års val. -Men under senare tid har statsminister — Erlander skjutit fram statsrådet Olof Pal- . ledarposten, när den blir -ledig. " Det är kanske inte svårt att för- "stå,: därför att statsminister Er-|:1k . lander 'i hr Palme troligen åter- funhit något av den studentpo- : .litiker från Lund, som en gång var fill kand, Tage Erlander . i "färd "med ' att göra politisk kar- |. " riär 'och med den studentdebatts- jargong, som varit honom till stor nytta under hans Politiska. bana. Men det "kommer också att fin- . nas motkandidater till hr Palme, ir första hand kanske hrr Rune och . Eric Hol Om när hr Erlander blev parti- ledare, dök han själv upp som valets svarte häst, som ingen ha- |. de gissat på i förväg. : Den som lever får se hur det i sinom tid går. jordbruksproduktion. med endast 18 Pp av befolkningen, eden" USA "redo- | erhåll Därför är det vanskligt att på det ington, DC; Sverige ' genomsnittligt ökats 'med 'endeast 1 11/2 ha:och att medelarea- len stigit till - endast 15 ha' per enhet.. Den av hr Holmqvist .an- givna ökningstakten för bruknings- enheternas'storlek i USA är fel- Sue Den "infiebär” 100-procentig ökning: av smedelarealen på: 10 år. Enligt = USA:s "egen: statistik sär ökhingen "40 procent på c:a 10 är. - sön” "sker i: verkligheten: i Så långt hé ”Holmqvis s får. dessutom sägas att jämförel- sen” "är vänsklig och ' kan /vara förrädisk. I regel bör sådäna jäm- förelser” inte göras. utan att före- gås av en ganska ingående analys. Denna, bör "dessutom inte. gälla enbart. en faktor. om : "Att något är ofullständigt i jäm förelse visar. redan. det förhål- landet," att' Sverige. klarar upp sin visar. omkring 6, Skillnaden borde vara större om den citerade. areal. jäniförelsen ». skulle- . kunna: vara ; 3 - : Förenta: staternas jordbruk "är - som bekant "till "viss del ett prä- riejordbruk” och har byggts upp under andra. . förutsättningar än Västeuropas. Under: sådana ” för- hållanden är..det: lättare. både att nå; i större genomsnittlig areal och att. nå. större. ändringar under "en En oönan bes dande I faktor hetsbilden” är ;iden svenske. jord- brukarens; befattning aned: skogen, som. är”. äv vhelt :annan';storleks- y Jd ukels: storlek i i Sveri en svenska z sa enheter ärygt 40000 brukare, vilka hade sin huvudsakliga sys- selsättning i” andra näringar ' och således ej räknades som jord- bruksbefolkning!, Man; förstår hur vanskligt det är att göra areal- jämförelser. . En annan. reducering i antalet ”jordbruk” i Sverige är motiverad på (grund av. det . stora, antalet pensionärer - inom denna . märing. År (1950 fanns"41 000 brukare över 65. år, Det fanns alltså. cirka 81000 enheter :1960. som var problema- tiska vid en :jämförelse av det slag som här inledningsvis citerats. Sedan ''1960 har detta antal med säkerhet ökat till omkring 100 000. Olika faktorer, bestyrker ' detta. Antalet. enheter utan nötkreatur har ökat med. ca 50.000 från 1960 till 1965, samtidigt som den re- gistrerade nedgången . i.; antalet brukningsenheter - . stannar ' wvid 30.000. Antalet enheter brukade av ige och ut än den s som framstår mot bak- grunden. av 'jordbruksministerns citerade jämförelse. Däntill kom- mer dels att de.svenska jordbru- karna. genomsnittligt. har en be- pl Aktuell: Om Förenta Staterna, Storbri- och Frankrike" vore över” tyd tering, man har en intensivare produktion per arealenhet än de amerikanska jordbrukarna, > » Härmed är, "ite sagt ” "att den ovan skisserade . jämförelsen . är den riktiga, Vi vet inte lexakt var gränsdragningen går i USA, d.v.s. hur många av, våra småbruk som bör vara. ined för atv få en rätt- visande arealjämförelse med. USA; Det är riskabelt att handskas med sådana här jämförelser så lättvin- digt. som - jordbruksministern , gör den ena gången efter den andra. Om han anser att det går sakta med . strukturrationaliseringen .-i svenskt jordbruk, så kan det med visst fog lockså hävdas att det. går sakta med framstegen ' ifråga. om pensionärer resp, av p med huvudsysselsättning i. andra före- d | tag har troligen stigit till omkring 100.000, " "Vi hariför närvarande totalt” cr: ka 209.000 enheter med mer än 2 ha åker, Alltså: är :att räkna med na på jordbruksområdet i Kanslihuset; Hr Holmqvist. gör inte. någon part i samhället någon tjänst med sina ideliga ensidigt missvisande framstötar mot jord- bruket. En ' strikt objektiv ton skulle kunna skapa en helt :annan fär, en bättre förståelse och cirka; 110.000 :”k ella! jord- bruk,? där brukaren. har jordbru- |! ket som huvudsaklig inkomst. Det- ell kan nämligen inte sägas ifråga =-Apensionerade ” småbrukare, Totala arealen åker anges nm: till 3,2 miljoner - hektar, Härav kan cirka 0,5 milj, ha beräknas kom- ma på ide ovan , nämnda . cirka 100.000 icke: kommersiella ”enhe- terna och 27 'milj. ha 'på de 100.000 enheterna, vilka här be- tecknats. som. kommersiella.: Dessa senaré har alltså i medeltal 25 ha åker, " kontakt med jordbrukarna, ++ -'Tilläggas kan att med det ned- läggningsprogram ifråga om åker som hr Holmqvist företräder får han' troligen även fortsättningen en måttlig: ökning -i den geno; snittliga storleken på” jordbruken att registrera, Om det blir så kan man emellertid både i Kanslihuset och annorstädes - till : någon del trösta sig med att jordbruksbe- folkningen 'i Sverige: gör många andra insatser i näringslivet än att sköta den. svenska, åkerjorden. går” en ck annan bild C. P; vaden | Södern har klarat sig mycket bra, efter de svåra upploppen, samtidigt som "man - där och på ” andra håll SA, | i ' Förenta. Staterna : diskuterar de . h . OCH. BOTEMEDEL Pusentals ”- amerikanska: . negrer som. har slagit sig: ner. "utanför De'har startat egna företag, öpp- nat. egna affärer, etablerat sig in- om "de .fnia yrkena eller. anställts | ä djupare o guvernör Edmänd G- Brown har tillsatt en I ir som 'tjä :De har egna hus, deras sutbildningsmöjligheter är goda och alv fler har. vunnit po- med bl.a två framstående negrer som medl för ett und sk | orsakerna och dra upp rilotlinjer även av, detta "skäl; Av mycket” » stor jämförelsen. sär "ookså "själva för” definitionen + av . vad ett jordbruk. Med andra ord: vad har man 7 tagit” med : ÅS USA" och kan dra” den bild >vi officiella data. ur:csio k, sätt som jordbr gör för lämpliga" åtgärder De flesta observatörer är "ense om att fast- än: wisga” omständigheter kan vara Angeles, dän voplorpen skedde; är några, av de ..bakomliggande'. -pro- blemen välkända också i åtskilliga å Loa möjligheter: som; erbjuds inte minst litiska,. förbroende åå: det Lokala, delstatliga. oc federala planet. FatN : "Men de som Iyckata så bra är bara en . minoritet, som '.på ”grun av- uppfostran; utbildning. och all män. fallenhet kunnat tillvarata de Db "dels attlt : | fiskare ” vara. säker på, . att hur J torde :vara- otänkbar; såvida inte svårare”, . framtida 4 ens om hur kärnvapenmakten skall förvaltas kunde Västtyskland be- redas : ett reglerat medinflytande. Nu däremot kan ingenting regle- ras, Tyskland blir ett problem när västmakterna är splittrade, det är en gammal dakttagelse som antag- ligen inte förlorat sin giltighet, ;- - Handeltidningen". ” Så tnydkeg kan” varje "fritids- lockande” "det: än kan låta "med en sooialisering av fiskevattnen "och med staten som allena be- stämmande, så följer därav knap- past något gott för. fiskarnas del. tjänstemän” av alla. de grader, som skall försörjas och småpåvar här och där, wilkas största nöje är att ställa" till trassel. och lämna blan- ketter för” ifyllning till allä. som önskar fiska. Och det kommer att kosta pengar, som måste betalas av fritidsfiskarenå. Jakten är där- vidlag "ett avskräckande ? ;exempel på hur many av mångmiljonbelopp lyckats "undanhålla praktiskt taget allting från det: viktigaste av allt =. 'viltvården. Kring lägerelden Om klokheten; i-att + avskaffa Brattsystemet i stället för att mo- att tvista, . det 'skedda har timat och "en återvändo”. i någon. form ännu. mycket . effekt,: Men' om "klökheten Tratti- att? "den. sägas," föräldrarna 7 hemma . under "hela uppväxttiden. ." . President | Ji chnson diskuterade dessa förhållanden i c tal vid! i W. nu, + den ' gynnsamma ekonomiska konjunik- turen. Den stora". majoriteten! av. SA fa negrer. som |drog mot norr var är den förtsåsnde utvand- ningar, ringen '-av -megrer : från lanidsbyg- det . och "mindre samhällen, i syd- jaterna » till städerna ixnorr och jämföra Ä företagsstorlelken om definitionen Vv "Jordleruke "som kan, ha (ägt rum -d "UBA. Vi” här som - bekant tillräckliga svårig- heter: att klara ”av..den: detaljen:.i vår-egen statistik, trots” att Statisi tiska centralbyrån i. Stockholm ligger "inom. närmar äckhåll' än Jordbruksdepartenien ti -Wash- : Enligt : officiell" statistik. fanns "i Sverige. ån 11960 239 000 bruknings- enheter, med "mer; än 2: ha "åker. väster. Några, "statistiska uppgifter kan: . snabbi har gåt. | Uertid. inte beredda” på kon- i med 'förhålland Porsön och" Iden hårda konkur- rensen, .på' arbetsmarknaden" där, med -desa- stora. krav ' på > yrkes- skicklighet och specialutbildning. När. grupper av emigranter” förr kom till Amerika "eller. amerikaner |: under tidigare skeder flyttade från Vid- sckelskiftet. bodde: omkring 90 procent äv de.amerikanska negrer- na: I Södern, majoriteten av dem på. landsbygdieni Bara .15. procent bodde: i.-städer- i. Södern och 10 procent,” Å' stadscmråden. i" nord- staterna ole så väster. År 1960 hade d allmänna : gjordes visade att nästa var fjärde neger! var stadsbo 'och att omkring 50 mrocent bodde i staterna, i norr | fonns "emellertid på des- : och" väster, ala till städerna fanns det många '- arbetsuppgifter som : stod |: öppna Given-för dem som" saknade yrkesutbildning. De "war ' visserli- gen. ' lågt : betalda, ' mem; de" kunde stin Dögmra sig. Idag: är indu- ” I Splittrade familj : Bristen på arbete för icke ut- bildad: arbetskraft påverkar 4: sin bur > ;familjestrulkturen ..: bland: - de NÄMNER | i Ne "York, (LT). ' > Dr: Murray ” M. Copeland,. ord förande i i American Cancer Society, har : publicerat en lista, över de åtgärder | och fo , FORSKNNOSkA + Intensiva "forskningar pågår. om alla dessa områden, Det har hävdats av ledande vetenskapsmän med god överblick av. forsknings- som» han: belralktar trängande 'i på "cancer. : Den upptar följande punkter: : 1) Utvecklingen av ett blod-, urin- och" biokemiskt prov” som inté' bara ger utslag för tidig och ännu ' okänd oancer utan. också graderar ”en patients. mottaglighet för” cancer; : :.2) -Upptäckt av Cncervirus och av”... organismer som; :'förorsakar camcer : och framställaride: av. medi- ciner: som bromsar deras: tillväxt eller "förstör demt +" 3) Utveckling av säkra och ät fektiva"” vacciner som : förebygger speciella typer av: cancern, som ' mest etet på att bekäm- i a att mera kunskap! har vunnits om cancer under "de''se- naste 15 åren än under alla'år se- dan jukdomens gåta först började - Alla: uppslag: bör Prövas 4. «— iVi -måste ' givetvis iaktta;all möjlig försiktighet och 'skydda pa- tienterna ” mot skadliga biverk- ningar av nya medicinska preparat och ny teknik, framhöll dir Cope- larid "då han presenterade” sin lista. Men ingen tid'får spillas då det gäller ' ått börja tillämpa nya mie- "I dicinska : rön vid behandlingen av cancersjuka, "+ : -— Det medicinska värdet av en veterskaplig” upptäckt är. bara så stor som .dess användbarhet inom | . sjukvården. Under den nuvarande "Stad. k inte or emel: 4) Möjlighet ätt insätta immuni- lan i och erbjuder honom" rollen seriigsåtgärder. — "genom" wacci sont kapt i Dödsd eller | ner; ikroppar,' sensibi- |” Mäster Olof. nod så liserade Iymtoeller, immunibtets- tydligt | 9 rr sti lyti och SS SN SN NS mikalier som förorsakar . cancer andra” substanser — som. direkt ':5) .Ökad, kunskap om: vilka: kör hos' försöksdjur ' och i hur stor utsträckning sådana - : kemikalier kan elimineras från li 1 och : Iken "attt "ignorera / nå "informationsexplosionen”, då tu- sentals skrifter, når oss med mer | - eller mindre osorterade fakta, siff- tor, tabeller, iakttagelser, spekula- tioner och” slutsatser löper vi ris- a av "de biologiska nycklarna ' till kontroll av cancer, får inte ske, un- derströk - dr. Copeland. Vi måste se till att: varje Iovande teori om överhuvud -taget” från: människ ing - som framförs omgivning. 26): "Exakta informationer om vtgenstrålningens biologiska 'alk- tivitet ' till ledning för läkare, tandläkare och andra som använ- der röntgeri; -— ' ett ' medium; som både kan förorsaka och bota can- Th "Framställning av nya och bättre preparat för bekämpning av cancer och "informationer ' om bur de bäst kan utnyttjas — ensam- ma eller i förening med op--stiva ; ingrepp, strålning: och: immunise- | fring.' LA av kompetenta forskare .underkas- 4as noggrann Prövning. > "Dr Copeland uttryckte sim till- frådsställelse över de förslag som, lagt hjärtsjukdomar. cancer och slaganfall, enligt vilket ett antal - lägsta ink . | hemifrån, då han känner sig mer Okwalifice- rad; kvinnlig : arbetskraft har ofta lättare. att få arbete än manlig, främs t : på. grund, av efterfrågan på hemhjälp, Detta Jeder inte säl- laiv, till "att mannen” ger sig iväg som en' börda" för familjen. än &cm "dess överhuvud: ts I "Andra faktorer bidrar också till instabilitetern - bland ;'dé : nyinflyt- tade. negerfamiljerna, Familjesam- manhållningen bland negrerna var under. tidigare ekeden jämförelse. |. vis, svag. — ett. förhållande :som önses gå tillbaka "till slavtiden, då ' familjerna" kunde skingras , av ET Levnadsförhållandera Istomstäderna; "som . kan medföra svårigheter äver, för. familjer com alltid bott i' städer, förorsakar ofta stora" : anpassningesvårigheter -. för il genom” socialvården och på frivil- : i ”låginkomstdistrikt' skall upprus- Howard-uni juni: ”Om vi inte arbetar ton I j för allt stärka . familjebanden . så i skolorna och på dekplatserna, lighetiens wäg,.så att vi kan bryta denna : förtvivlans ; cirkel”, -.' sade han. Presidenten påminde . om” de olika” åtgärder "som ' vidtagits" fö att börja lösa dessa problem, Enligt presidentens - program för kamp ' mot” armiodet arbetar : man nm: målmedvetet, spå” att.- minska äldre arbetskraft och" ge federal hjälp åt distrikt: som kämpar, med ekonomiska svårigheter på grund]: av' tekniska. - förändringar" ' och strukturell - arbetslöshet. Skolorna tas med federala” medel för . att höja undenvisningsnivån. Den nya grupper tillgång, till goda bostä- der mot låg hyra och står i samt band : med . andra ; anistri att' bryta: rasgränserna för' bosätt- ningen, där sådana existerar, Ge- nom. ' olika ” sociala . hjälpåtgärder söker" "mån hålla familjerna, sam- mönt "Men em dessa omfattande: i äin- satner är otillräckliga. President Johwsem har i höst sammankallat en konferens till Vita Huset under temat. .”To fulfill "these >rights”, , d.v.s, att uppfylla. och bygga vi- dere "på "de "medborgerliga rättig- heterna, - ov. skaror negrer " som "flyttat från landsbygden i sydstaterna till. stor- städerna: i miorr är svåra och kom- plicerade. Mem det kan, också häv- das att aldrig har någon regering embitröst och omstart tande" ntegerfamiljerna, speciellt för! dem com "varit. vansel vid idet enklare | och: mindre komplicerade. livet. på: gö inoritet” delaktig! av de al na välståndet. : or "ITRE FINGRAR 'SOM ETT.E. > > Rn 3 BILISTS: NYA HANDTECKEN : "FÖR" TACK OCH URSÄKTA De "kontinentala ”motororganisa- tionerna har — enligt motortid- ningen Vi Bilägare — enats om att introducera och wutbreda' en allmäneurfopeisk hälsning bilisterna emellan. ' Genom att hålla upp tre fingrar. på vänster hand — tum- men, pekfingret och långfingret — så matt ide bildar 'etg !E (—Excuse me, Exousez moi och Entschuldi- gung) säger man nämligen tack Hl sina medtrafikanter eller ber lem: om fursälkt. "Om ' det a handtecknet ' också ' blir interna- tiorellt - gångbart. "återstår förstås att. se. 2, centra skall. "upprättas på olika håll i USA, så att "patienter över- allt snabbt kan få den mest avan- cérade behandling och wård som står till buds vid varje tidpunkt. Usis, Pr för den nya gesten OSS bilister emellan har redan satt in med pukor och trumpeter nere i Mellaneuropa. Och vitsen med det : hela är att vi med 'denna — för alla korrekta I bilförare ge mensamma symbol — ber så myc- ket om ursäkt när wå råkat hindra svära en , medbilist, "Eller tackår för | en hjälpsamhet av något slag i trafikvimlet. . - Ni skall alltså sträcka ut den 'vänstra handens tre första fingrar (tummen, pekfingret och långfing- ret). så att de blir till ett E om ni vill vara. med i den nya, vänz liga given mot edra 'medtrafikan.- ter, Bokstaven. E' har dessutom den för både engelska, franska, och tyska att orden för tack och ursäkta i samtliga fall börjar med H:— Ebkeuse me; Excusez moi och Ent- | schuldigung, -— Vi behöver vara mera vänner på vägen loch förslaget om: en för alla bilister gernensam hälsning ligger för övrigt helt i. linje med tankegångarna + även på svenskt kom mentar: Det "blir statliga fiskekort, statliga | difiera det är ' det inte så fruktbart i” tyden cidene som”inte-är mede mig [rå i måste” det. alltid de hjälper inite allt det andra vi gör, - bostadslagen avser att ge låglömes |ä gningar |, | tänker på. henne, " Menar” ” belnykferhetsrörelsen att måttlighetsrörelsen är en allierad eller 'en trojansk häst i arbetet mot alkoholmissbruk och alkohol- skador? ” så : Dagens Nyheter . "Det är naturligt att nykterhets- rörelsen, "angriper alkohölseden, men, den angriper: inte den' en- skilde konsumenten, utan vill "ge honom skydd genom medlemskap i sina "organisationer. Nykterhets- rötelsen vill samarbeta med”! alla som seriöst will arbeta för: folk-. nykterhet. En folkrörelse” not äl- koholskadörna kan ' dock ” ber existera på helnykter :grun : rt Nye "IOGT-ordfötanden ba : Olof. Burman”. På: Metalls I kongress $a - man klart ' åfrån,” att mar inte. ville ha någon "pantibok "som rättesnöre för "anställning i radioföretaget, men att man måste kräva ”kun- skaper och omdöme hos radio- i fackliga rågor, skall han, känna till fackföreningsrörelsen” och dess problematik; Kravet verkar' själv- klart. "Att det ändå måste ställas på "ett så auktoritativt forum” som metallkongressen,' visar hu rättigad kritiken har varit herr Rydbecks monopolfirma. - Om fler sluter upp och ' hjö till; blir det: kanske till sist rät över. ett massmedium 'med så sto- ra psykologiska. möjligheter” t påverka vårt tankeliv; att: "man ansebt' att. veklamöTV. skulle: vara fr | ohederligt." Ändå bearbetas n vi av en aunderstucken och förrädisk ame- rikansk Propägånda" mot vilken” i > Förhållandet - har dimensi av en” "verklig ”kulturfara. Jännu har - vingen "undersökning . publice- rats”. som. talar; > om - hur mycket av; programmaterialet i-TV som pt. i USA. TV-tittaren kan De: problem" som mött de” stora |: + och något eamhälle inlett ett mera Ju: > un männ kar > "att du eller en: -män- niskoson, att d y måste mitt hjärta ofta fråga, Särskilt när det känner sin ringhet och skuld; Vad, är er människa? En: hand? | full stoft, i wilket det är liv och från vilket livet en dag försvin- ner' och" låter kroppen bli stoft och bli ett med jörden iger: på drifter och 'önda begär = ett ”jag” 'som - ingen ser och . alla ändå känner, ett ”jag” som hän- synslöst : vill: fram och skjuter andra: åt bidanf föratt själv leva i- solen och så till sist befinner sig med alla de andra i. Vad är en människa? Ett liv som famlar och söker — sont pkäm- par och lider och dör. 3 -.: Ja, vad är en männi: tänker på henne? Att du kröner stoftet med: oförgänglighet och för henne fram till evigt liv?' Att du förlåter synd och lyfter henne upp still ett saligt liv med dig? Att:du låter der som famlar finna? Abt du leder honom genom livet 'och lå- ter din rättfärdighet sol lysa över honom? . SW nen te N Herre, vad är väl jag, att: du tänker på mig? Ingenting harcvjag eller .på annat sätt störa eller. be- motor tionshåll,; mr beneralsekretersna Bengt ersson i KAK det, altus - Ag otuella É mindre förtjänat. Fngenting. gör mig mer salig, 3 tjänstemännen . Om någon talar | försvarsöjNighetor fr det no. Vad är en människa? "Ett knip-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.