3 «de säljer — för en del kategorier M i: -- med "låginkomstproblemet " selsättning nu men som vill söka " måste emellertid öra arb - « måste förbättringarna komma via "viss roll. ', ekonomiska och tekniska utveck- - Slutligen konstaterar att rimli-], ga: höjningar av jordbrukets pro-]. .ducentprisnivå inte har. mer. än |. « "marginell (betydelse för konsu- |. " högskola + Biskops-Arnö gångria = L T Måndagen den 6 september 1 1965 I Te sal | Det är inte alls onaturligt "att | : svenska affärsmän stegrar sig in=' N för uppmaningar till hismödrar-. >, na attresa till Danmark och hand- > Ja, I den mån de, hörsammas be- . "tyder 'dessa affärsresor mindre ' : omsättning med åtföljande mind- re inkomster, Och sådant blir :väl ' husmödrarna har givetvis sin ful- ' '" Ja fribet att resa- till. Danmark, ' | Atkiliga. västkusthusmödrar för- dana resor. Och färjebolagen stär« senärer, "Fenomenet är inte nytt. / Det har förekomrait liksom 1 våg rörelser; Genom en'fortskridande . likriktning ev löner; sociala förs måner och dylikt kommer "dessa "vågor förmodligen att "ebba ut, - i | i i H i ; i Ea nyhet 1 den svensk-danska ; . > Eomomiska träfikproblem ---mellan- Sverige-Danmark ingen medborgare glad över. Men ' enar . nytta och nöje genom så- | ker sina dagskassor. via dessa re- ; "rande lär inlåningsränlan där vara "åtta procent, Annars ligger ränte= ; nivån vid 6 1/4 procen het, Det kan ju äveh; tänkås” att>, svenska sparare, som utnyttjar. des.) .danska- bankerna : uppge. sparkapitalet vid. deklara= + ningar en allvarligare bakgrund, . > Lånemöjligheterna "är dessutom | större : å de danska: bankerna. | Svenskar reser över Sundet . som säkerhet i "Danmark, / ippges' det, Förmodligen - förekommer i inte någon större. sparkapitalflykt till : ,vårt sydvästra grannland,' åtmin= -stone- inte: norr om : Hallandsås, Det är för obekvämt att ha bank : ”glömmer” ”att '" tionen. Därmed får dessa 'insätt=- i i IN ella I ' servicen: så långt borta; Men de -|. . . ”tendénser härtill, som uppmärk=., sammats i Skåne, har dock väckt ; 1 i trafiken är däremot att; sätter in sparmedel £ danska ban= ' ker. De danska bankerna lär häm- : i. oligen I genomsnitt" ge: 1.75 pro= : " eents högre ränta än de svenska, : : + Visserligen förbjuder den danska i-resorna till Danmark olönsamma; . " banklagen att utlänningar erhål- eller högre . diskonto i syfte att. : 7" adress, Och banken | 'gör inte: någ-- . ; en viss i 1 liksom inköp: ir : "resorna, Nu är'det emellertid 058 vare sig. prissänkningar . på svens, ska livsmedel för att göra, affärs- kulle- bli. alltför evårsmäl "företeelserna illustrerar de: över=. ra undersökningar om riktigheten i gångsbesvär” som” kan uppstå av I 4 2 härav: Högst ränta betalar » »den tt friare umgänge mellan folken fjärran | att vilja: rekommendera " brasilianska regeringens. åtgärder för att försöka . St Spöket: har avspeglat sig i' de” siffror, men 'de svenska före- I LAGLÖN. CH LÄGINKOMST Diskussionerna - om LO Jåg- hjälpa dem har ett visst princi- > -piellt intresse även fö näringen och på sätt och | griper man problemen: på ; ans ett « likartat” sätt," skriver : R L F-: >| döiingen 7 "IÖRLE:s haridlingsprogram . = antaget vid årets: riksförbunds- |» stämma — konstaterar man t.ex, att en väg' att komma till. rätta inom . lantbruket måste vara en fortsatt strukturomdaning ; inom ', näring- en. ' Men man "konstaterar också |. att detta är en: utveckling som ” endast kan ge resultat på sikt; Il: sitt remissyttrande över arbets- |: marknadsutredningens , r;betän- kande. ansluter , sig vidare RLF till en arbetsmarknadspolitik kom underlättar för individerna ' att -' söka sig till de yrkesområde som |". | inte. vara rimliga: med taänke»pålte att misstag eller: helt enkelt-bris+ |. tande kännedom om - "gällande be- Jä kan ge 'en bra och trygg inkomst. Bla. ansluter, man sig: till tan- ken att även de som har en sys- sig över. till en tryggare: och bättre betald, sysselsättning skall kunna få arbetsmarknadspolitiskt |: stöd för omställningen.-;'z ir . De omedelbara. förbättringarna |; som kan mätas j kalla, pengar |. negrupper- och. hur; man skall; r lantbruks- . fullkomligt ansvarslös åtgärd, J System s gatt" inördande” med Be ' Detta här "klart "framgått "av il ågra "uppmärksammade" fall; då 7 tå med optimism på framtiden. ' Man "tror. att. den nuvarande: dets-ekonomi på fötter och man - och säljs I ett land som ännu : >" bara står I början a av en enorm > utveckling.” = ss | Åkarna” åker uppåt " Stockholm (TT). + Det. finins i Sucide. omkring is 000: åkeriförietag > med - inemot 30 000 lastbilar: Två "tredjedelar | av fö "av: enbilsåkerier. största! elagögruppen efter jord- bruket; berättar” tidningen" ”Arbe-' -Produktionsvärdiet inom iga” 'lastbilstrafiken > Doch för sig till synes.b : "kassans stämmelser legat ; bakom": "brot- ten”. Riksdagen. som i: år :be- handlade en - motion' där en över- syn begärdes av föreå ringslagen " tillstyrkte” kravet vunder- f strök; dessutom: att; en: en-ökad -Upp- does om”; lagens -innebörd bor- ke, .nas del' komma' som ett resultat |” ' av förhandlingarna med. arbets- KR givarna, . För 'lantbrukarnas del : bättre priser. på -de'-produkter spelar, dock även andra ' möjlig= heter, tex. de direkta". statliga |. stöden eller möjligheter till för- värvsarbete utanför lantbruket, en Som företagare och producen- ter är emellertid lantbrukarna" i dessa sammanhang i en annan ställning än de anställda. Man är | - så att säga mer direkt beroende "av de egna företagari e; suppfattning. dek- ”larérade' socialministern i ett.in- terpellåtionssvar "förra: hösten: i informationsbroschyr .,- om ':: den allmänna försäkringen skulle ut- håll; "Däri skulle' på ett lättfatt- » ligt sätt org iski « tiga frågor.” : Eg dan: broschyr: inte kommit "all: mänheter u Vv : vaktan. på : detta vore det på sin « plats- vatt. tex. riksförsäkringsver- ket” genom annonsering, i; dags- "pressen, riktade uppmärksamheten på, de fallgropar, arbetsgivare 0. "inom "ramen för jordbrukspoliti- " ken och den allmänna samhälls- lingen 'skriver . tidningen, ” som 'menternas levnadskostnader. Jordbrukarnas För- eningsblad inför ett tra- fiksymposium på Nordens folk- veckan. Tidningen tar upp en i dessa" resonemang oftast uteläm- nad faktor, nämligen järnvägs- dödens andel. i ökningen av an- |: talet trafikolyckor: "> Samhället — regeringen "oh riksdagen — är självt inte utan skuld. till ”nödläget, eftersom de är närmast: ansvariga för , den "statliga trafikpolitiken, som f.n, består i nedläggning "av järn-; vägslinjer, Detta är ett ofelbart, sätt att tvinga f.d: tågresenärer ut: på landsvägarna, där de genom att ytterligare" förvärra: :-trafik- trängseln. medverkar till att dri- |: va olyckfallsstatistiken: i höjden. så uppenbaras På ett grymt sätt kortsyntheten i att driva trafik- politik ur exklusivt företagseko- nomiska synvi att använda järnvägarna som ett allmänt, enligt alla erfarenheter |:. relativt. sett väl. samfärdsmedel. Att trafikens offer till:så hög " procent är ungdomar. har tidi- gare belysts: . Vid en trafiksäkerhetskongress i våras visade en forskare med klara siffror att tonåringar är olycksskyddat i stället ' förd: e. kan . råka hamna, i om de inte . i detalj satt sig. in! i försäkringslagens, alla: paragrafer, Det. gäller". dock - att inte: blott beivra , utan även. att söka för- "träffa i störstadsregionerna trots ” älla "strävanden att hämma" till- "växten där. Sammanlagt” 82 pen cent . av » ökningen, faller ;; Stockhölms-, - st « Göteborgs- N öh Malmö-fegionerna, erinrar 'A rf bete . -. De sk; ; utflyttningslänen: tas, förlora ännu mer: folk under den närmaste 15- -årsperioden, Ett glädjande "undantag. är det nä- ringsekonomiskt , hårt "aristrängdå : Norrbotten, .som beräknas: få en Mindre 'men” dock ökning. Endast . mycket kraftiga Iokaliseringsåt- gärder synes kunna få bukt med " befolkningsutvecklingens: nuva- rande inriktning, Och "även -om det kan anses önskvärt, att 'mot- "arbeta allt. för kraftig «och kost- : bar .urbanisering, är det frågan |, om vi har samhälleliga. resurser till "att motverka "trenden i den " utsträckning, "som - "skulle ” vara nödvändig, Fansen so tg ba Det. vore ' väl bra illa beställt med: 'välfördssamhället o om det i int . te fanns resurser. till: det-som:;är 2. Hr'Aspling framhöll: då, att en | TF ”arbétas och 'delas ut till alla hus- |P' "fram till 1980: kömimer att inzF "under 11885 ' komma att bi £'2 smöjender | kro- är t viva Sandel tilv emtalet' lastbilar sjunkande” på! grund" av att; de stora ålkerietna snabbt. blir stönre; Fontfarande har emelertid' landets tre stön bergs: och GDG: tre. Procent ; av. lig . ökning av Joeribil lar i vån. dard korr E av, em kraftig ökning av bärigheten:, Under. den senaste 10- årspericden, Den fortgående: höj- ningen”; av ladt tbilskapaciteten har |- medfört. latt ' fraktpriser per” -ton- kilonveter her. sjunkit, neme':i: 17,4 öme.. .s Utåt, mot kunden, samverkar "de aninidre - företagen i lastbilscentna- ler, oinka' 400, och de större föreö egen” regi r till: antalet” ca 200; "För drygt två” år sedan läxade ' Chrusjtjov, upp den ryska -kultur- | ; eliten, varvid. han "gick ' särskilt ”härt åt författaren Viktor Nek- rasov; "vars: fördomsfria « ssyn. på västvärlden” 7 irriterade :> Chrusj- tjov.. Bannbullan' avslutades med att. denne. förklarade att Nekra- "Sov: inte längre ; hade "ätt göra i : det "kommunistiska partiet. Än Nu: är: llerna ombytta. No rasov: är sedan ; länge" rehabilite- rad. Han har återkommit med en lång " "reseberättelse: från 'Frank- > rike;' lika - -person! lig. och upprik- tig som de tidigare; och han. har ; gort: er film ”av sin en: "så kritiserade” itallenrappört.. Fil- men? ”3å minuter. i Italien”, har "fått fina” ”rescensioner i: : sovjete .'pressen; 'hrusjtjov i i "sitt "stora” för- maningstal i” "mars 1963 redogjor- de "för: Nekrasovs'- ideologiska 5 lössläppthet: skrek :de' 600 åhö- ”Tarnå, "enligt " tidningsreferaten, : ”skami" i 'korus, Nu, i augusti "1965, ”vinnlägger sig alla om att undvika Chrusjtjovs namn” och talar sig i stället varma för Nek- ”Täsovs "äkthet"; st. os NN «Detta: var en bild ur livet. (Helsingborgs. Dagblad) Skarp ppa. det grinande inflations-" svenska- företagens försäljnings« : tagscheferna i Brasilien ser än- Vv esidenten skall lyckas få lan=. vet att svensk kvalitet behövs . sinåföretacenis th sta "åkeriei, "SLAB, . Sells |: tagen: som säljer sira transporter i]; JE . | till picnjänernias "slälkste, båda hade” "brasilianska arbetskraften är inte bara billig — den är också mycket bra, säger direktör Björn Sun-' ”deman hos Monark 1 Sao Paulo. Fabriken producerar omkring 10. 000. cyklar varje månad, . : m är Sveriges I största industristad utomlands, finns i dag” omkring. 35 svenska företag 2 som från börjar investerat omkring 50 miljoner: dollars (c:a 250 miljo- ner svenska kronor) i sina industri- er.. Efterhand ' har, ytterligare in- vesteringar skett så att den' sam- manlagda svenska insatsen här ne- re är alltså betydligt större än den nämnda'summan..:" . > ' Flera företag som är av lika ka: raktär och storlek (några både till- verkar och säljer produkter medan : | andra 'gör antingen det ena :' eller det andra) har under den 'senaste :tiden tvingats skära: ned sin pro- iduktion. med uppsägningar av an- iställda som följd. Många tecken ty- "der dock på att en omsvängning är i på: 'väg — den allt större -befolk- "ningen ökar sina "krav på. lev i nadsstandard "och detta”, driver. på Futvecklingen. r I President Castelo Brancos åtgär- r för att: minska konsumtionen: i stället för att som föregångarna ba- Fa öka hastighetern på pressarna "som tryckte nya berg av allt mindre -värda sedlar har inte gjort honom populär > bland : alla.” brasilianare, le; som, tänker, mer på mors 'gondagen än "dagen vet att det nya ystemet , kan gå: Jandet; ekonomisk ige,” har” enörmä” potentiella” till- gångar. och svensk industri kan q åvenska "företaget i i Bräsilien:' Före- "taget "Bom" också är . dét äldsta "— bildat år 1926 — 'sysslar företrädes- ; vis med import av papper och järn- aror. Efter Janérs "i storleksord- ing Kommer. SKF och' Scania Va- "De flesta "svenska industrierna ligger 'samlade inom ett begränsat område aav femmiljonersstaden Saa Paulo. Här ligger t ex Scania Va- bis stora fabriksbyggnader, därnu omkring 800 man sysselsätts. Ars- produktionen just nu ligger på om-= kring 1.200 stora lastbilar, av vilka brasilianska staten köper en stor del, På arbetsledande poster i Scania Vabis -i:'Sao Paulo finns 13 sven- skar. "En "av dem är verkmästare Herman Norrman från Eskilstuna. Han har tillbringat tre år här nere och har tydligen förnyat sitt kon- trakt. Det betyder att han blir kvar ytterligare två år. Han säger: ' — Våra maskiner här nere är inte så automatiserade och effektiva som i Södertälje; Men våra produkter är bra. Vid jämförande tester slår vi ofta Södertälje på fingrarna. 4 "Att-den brasilianske arbetaren är duktig och mycket ambitiös intygar man också på Monark i Sao Paulo, : :— Dessutom är ju den brasilianska arbetskraften mycket billig i jäm- förelse med den' svenska, säger" di- rektör Björn 'Sundeman.' Det lönar sig alltså inte att investera i'allt- för dyra maskiner. En 'arbetare här tjänar” "omkring; 200-250 svenska c Monark” svarat för den betydande delen av. marknaden :i sin bransch, Varje månad ruliar 10.000 nyå cyk> "Hos. Monark "Iiksom" på många Å andra "Svenska" "företag i .Brasilien har man haft känning av de bistra i konjunkturerna,: Det. går inte lika lätt att sälja och att tjäna pengar som ' tidigare.:. Det -har tagit emot men man är beredd ssa vidare. :”"Brasilien. är verkligen &t land som har" väldiga, utvecklingsmöjlig- heter. SE Yngve” Aströrets fhgslond levnadsteckning -”Hjalmar 'Lund- bohm”'' (LT:s : förlag, -382:—) be- rättas, att den store Kirunachefen som” delegat vid. förhandlingarna an et nytt handelsavtal med USA 1917.; sammanträffade. med. Fritjof? lensen. Mötet 'förlöpte inte ' utan ganeka häftiga sammandrabbning » ar. Men mitt ' under dessa" måste de ha förnummnät 'emw djup och in ärmide själsfrändskap. Båda hörde' med katt. och järnvilja genomfört en livagärmirng på olikartade, men inta alldeles lobeasäktade cmråden Båda hade mött föntal, avund och intiriger med gammia oberörda, oåt- komliga: Tugn.' Båda hade sammia vi famtasi. och samma « renlissansartale vitalitet. Nealnsens valspråk: ”Svårt "är" det [30 går att ogöra - omedelbart, omöjligt det som tar något längre ttid”,. kunde, också" ha varit Hjal ".-Yngve Åslröms” inte minsta, för- tjänst är, jadt han dill läsaren för- medlar. ett så levanide intryck ' av en. breda och. wika personlighet ha stejgit till 'uppgift.att skildra, Först och främst fänigslas man av det. osannolika. Den: ganska me- delmåttige skolpojken, som sluttar. de a. andra ringen, var några år senare. en" erkänd .och fr land. dboh Hjalmar I ”L I för att komma orsakerna” på. spå- ver än mäturbigtvis. att studera He . eventuellt "kunna ävslöja ved com Jav' ungdomarna. borde . män . ha "I de Idock änte Tösa"de akuta proble- : ingripanden. ” 'Men klarar . aldrig lar ut från: äbriken,.s Som är dimen- ; : ning 1 syfte att utrön; Lä 0 hälla oo Gå Jerkola 1] | annat fall' kan vi aldrig lösa ung- ju” Jags.. Jur mycker hr. Hor- r / sin 1o- jalitet root vårt "politiska ' system; dröjer : den misstanken kvar att han omsider upptäcker. problem även i. vårt land som 'motiverar den” form, ev demokrati ham aä- domsproblemen. Första "villkoret sger. fana Så” vatuirlig 4 ni rad sf andra, länder.. ; Hir. 'H tycker” ”avbjort ia cm amnalytieka > djupdykningar, Det kan man: förstå ' Att: hålla sig på ytan är närmast ett vilkor före en man med dubbla lojalitete er, : . Handelstidningeni . o.s.v. En omfattande ! psyktatrisk uindersö ing av: var och er skulle driver dem. till ligistupptåg: "Även detta är "kanske omöjligt på grund av bristande. resurser, men en dell" möjlighet att undersöka. Man tor- företag- mal] ordning av. iden. statliga: 42 men genom en sådan undersökning hr. Men dagenting har egentligen h hänt, De statliga företagen sorterar” ”anz der” sex, sju "departemenischefer, och "vem" kan, begära "att de kall . ha” tid an ägna sig åt t företågonk. rädda ide bart som ännu inte: nått miods- och raggaråldern. : "Svag begåming, naivitet "och 'kandet ' efter. äventyr" är: ju en kombination com är "tillräcklig för att konstituera > fotfolk i upplop- pen. Men: kara. detta att” också dessa låter all hänsyn fara, . krä- ver ju gina forskningar. Under. ti- den är det emellertid alldeles nöd- vändigt att samhället Skyddar "e8 |, och medborgarna — även. ungdo- marna själva — genom rescluta utfärdas om; förbud - "mot. använ> dandet. av. körriktningsvisare « för "akuta pöbelupplopp med aldrig så välsinnade teorier om orsaker; och "vid ”konflik Där ' än: de itveklösa ”ingripandena långt : effektivare, utan att meant därför behöver - befata "att man endast : skapar nya .spänningstill- a följa om ättningen om. alt: brodriktionstillskott” på en ; fbostadstlägenheter 7 fram bl. a. läget beträffande :! den - fastighetsbildning gen "är fallet skulle pe i ningar att utan förseningar klara z taljplan erforderlig fastighetsbild- som fordras "för att. genomföra de i upprättade”: .bostadsbyggnadspro- grammen, Även om undersökning- | YC ännu inte slutförts synes redan "nu: ivissa "slutsatser. 'kunma. drag av : -undersökningsmaterialet.;'.Så- lunda framgår att den helt domi ; nerande delen : av. bostadsbyggan-= det. i anslutning "till programmen är avsedd ”avt . komma - till” stånd inom oniråden " med. detaljplan. "För bostadsbyggandet erforderlig fastighetsbildning. måste erheter redovisar. balans "av för- rättningar - för bostadsändämål är att. erforderliga ”deltaljplaner inte upprättats .: i Sa ET tid. Kunde 'idetaljplaneringen "ski ett tidigare stadium ringsprocessén än ingsorgarien . ha - bättre förutsätt- all för bostadsbyggande: inom de- ning. Styrelsen har "nyligen i samråd med . ISvenska : ko förbi tillskrivit rikets "köpingar landet och > frafoh ållit de: dem en liknelse, för att lära dem att de heh okrönte kung” som Albert .Eng- ström såg honom, En illustration ur Yngve Åströms nyutkomna lev- nadsteckning över .den store Ki- runachefen. I Lunidbohnig insat" för samernas bästa... Han var deras 'vän i alla skiften” och har lär väl ware' den angelä av att ' då: mera omfattande , bostadsbebyggelse , är. aktuell, kommunen: god tid: tar initiativ till erforderlig detaljplan- läggning: Samtidigt :här styrelsen distrik' itarna. ”att fortlöpande inventera" och : i". god tid till kommunerna lämna upp- gift om eventuella områden,” vilka i anslutning till bön än as. Styrelsen har också föreskrivit att shetsbild: ingsförrättningar, vil alltid borde bedja, utan. att för- : tröttas, : rv set LUK): 181 M ' Och så berättade han liknelsen om der oröttfärdige domaren och . 0 oh tittade Jänkan, .. . till sist. står dessa ondt ”X ”Skulle' då. Gud icke' skaffa rätt åt sina utvalda, som Topa tillsho- nom klag "och natt, och är han sefändig, män et gäller dem, Jag . säger eder: Flan skall skynda sg geolog, vilken tillkallades som ex- pert vid” inbernationella” företag. Genom - tillfällighetennas spel blev industriman och lent atv "de märkligaste, Sve- lat: ”fader”: Där måniga i hans ställe "skulle ha art ' dvallt | fö och rationellt; hade . han blicken öppen för deras egenartade kultur och ville låta. dem behålla sina nedärvda livsformer, så långt möj- lighet "fanns." Speciellt uppsklattade han och förstod han deras rika sägenskatt.. Det var genom hans generositet, som Johan Turi kunde fullbarda sin märkliga inventering om dlapska” kulturtraditioner. Mer Lundbohm, tillhörde det klart insåg, att ”rikedonv förplik- tar”. Vad ham har uträttat för Kiruna och för Norrland: i dess helhet, därom ' dinns diet ännu i denna. dag, många, kam böra vittne. som ävllig 3 His än” väl förtjänade Lundbohm de berättar Yngve äl ä lovord, som der danske diktaren | Åström med de sakkunskap i och för' sig fasci de nog. Gud Fatt av honom i sitt rätligar red Om Fökighotena ET Men detta" almar | hyllningskv vit ed rättigar etens är inte Je som | Klerunga: ' ”du, - hvis Vilje varsom | poesi”. En bok för dem som gärna waernet fattig Trold og Ellekvind”, sin egen och närmast följande ge- nerationer. Anders . Zorn, Albert Engström, 'Chri H: 11 Ite qninst -är-k att skaffa” dem rätt”. iv. '7—8). ka ingår som ett led i genomfö- rös arlur underligt.. motsägande ät randet av absolug föra 2 Bram, skall ges absolut förtur. är I bara ett tet” säll av är som( har fått röna I äv de månen helhjärtade stöd, a aldrig svikande vänskap och obegränsade - gästfris Om allt detta läsen om 'hanklling och ' vilja, minst mär ida förenas "med sel Mensa pande ' fantasi. när tiden är hals "lärt dig s>skall han är ånne, när väntetiden fa SG Helge Akerhielm; det du skulle ;lära skynda till din; hjälp. ide senfändig, när det a själ, bed foch trötta Tngye Åström: ER Limnd- ” VTA! V Pi > Änbinn (UT: förlag = Han! är in gäller idig, na inte,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.