=LT- Koncentration: a Sbyrcisen för internationell ut-T veckling (SIDA, £/ d 'NIB) har] 1 petita framlagt sina ekonomis- "ka önskemål inför nästa' budget- -år. Man begär 87A miljoner kr. Jämförelser med 'NIB:a tidigare . utgifter är inte omedelbart möj- liga eftersom -en genomgripande av den inter- omorganisation ' bariella — hist disdagen den 7 september; 1965 - "ITE fördubbla. antalet, "- te tiden blivit föremål för allmän- | Ostälga ser för våra bilar ak fegt | cent av köpes! lingen. Den je nömsnittliga” krediktiden torde .lig- -omkiri 12—13 7 der me- Trade , man personbilar. (nyå som b de) en: hetens '. Den ayligen offentliggjorda under | Beträffande: familjep har det under lång tid talats om att Sverige han ,speciellt goda ” möjligheter att göra” en" insats. I ägt "rum, Man kan emellertid av det Mb andra länder: har den politiska .och den-religiösa tron ett ök svenska bilaterala biståndet I kom- "mer att inskränka sig till ett få- tal kal mäljoner.: Om inte 'stora an-|' strängningar göres på andra bi]. : varit hinder i> vägen, för. en aktiv sök LV ang. pris och. mangi- åniomr bilt visar tdlige" siffror på margina- ler som kan nära. nog betecknas som oskäliga.. De: som såg 'TV- raktirellt” "den kvällen ' mär . under knappas! dra annan slutsats. För- resten '=—- siffrorna har äcke. blivit lagda - av ibilhandet folk. För Sverkras de del är de ideolo- giska och" religiösa hindren mind! "endet av riksdagens målsättning att förskjutag långt bort i tiden. Riksdagen fattade 1961. princip- "> beslut om-att det evenska u- : landsbiståndet' skall 'nå: en om- > fattning av 1 procent av: natio- nalinkoinstert, "Vi ”bårä nått" upp i unigel ir. 0,25 SIDA « «anser. att wii fortsätt” ningen bör satsa på' ett färre antal länder, Hjälpen skall - kon- » centreras till 7 å 8 u-länder, de flesta -i "Afrika, .: Av de fattiga , asiatiska" Jänderna ligger ' Indien EC "att få stöd, Genom denna Skon- |. ». centration hoppas SIDA kunna : utnyttja de satsade pengarna ef- i fektivare, Detta kommer att in- "och Pakistan närmast till. I 1 r : till an ra, hjälpbehövande . stater somönskar svensikt' bistånd. Man måste” dessutom avveckla ' sven- ska projek i ungefär hälften av det 20-tal länder & vilka Sverige Fe, Man. "mäste" "emellertid + koné "att de" amiljeplaneningsinsatser som gjorts i mindre skala tidigate nu, skall följas" upp med SS Bred svensk insats, "Därmed i kan "vi wara med -och” lösa det kanske "allvarligaste problemet; i söm värl: den "nå har; hämligen "Upefolki ningsexplosionen. ' Vad: beträffar den ”u-hjälp' som ligger utanför SIDA är det bara att hoppas att till nästa riksdag Jäm > ökning”: av” u-hHjälpen Centerz har den "restriktiva hållning man st ” unider "årets "riksdag: intagit ' till 2 Det' finns pulerade.: maximigränser dittid. och .kreditbölopp - = al Man kan, alltså utgå ifrån alt siff- rorna är riktiga. sa Vad. som ' även : bör intressera den stora; allmänheten 7 är avbe- branschen blev, under 1962 före- mål för: eh stor - undersökning ut- förd 'av Motorbranschens riksför> bund-:;((MRF). - ” Awv ' utredningen framgick bland "annat att 45 SE cent: av antalet nya bilan och vilket - gör. a fn kreditbeloppet : torde genom: nittligt ” utgöra cirka 40 - Procent - köpeskillingen ' för nya" per- sonbilar och cirka 50 procent för begagnade bilar. 2 ditenl — kan i le- på t eller. en, rak ränta på 6 procent, : Detta förhållande. ter sig” för- wånande, eftersom en rak ränta på 6 procent motsvarande en effektiv ränta på drygt 11 procent; Utöver "| räntan uppgick ett avbetalnings- -| tillägg på '3 "procent: uträknat på den ursprungliga skulden samt en ift. per ! ? wäxel .' (4 Jas på tre moment nämligen rän- ta, avbetalningstillägg "och ga Vad” räntan | beträffar kan ur: skiljas" två olika system — effek- | tivs vänta jellér / diskonboränta och is hr behöver - "betala", ränta för , det vid tvarje, : ämonterinigs tillfälle”. utestå- ende kreditbeloppet.' Vid. rak ränta däremot räknas r må hela kronor mid belopp på. 400—1000 kronor), : varande ränta : "Det är givetvis svårt — ja rent av omöjligt att ange den ränta som tillämpas - av ibilhandeln; ' Räntan proctnt 'och. upp till 20/25 ja, tillj ” ; | och med ännu högre. Numera har dock: MRF :upphönt med: att re- kommendera råk ränta och anger endast : en lämplig räntesats ": för varjerar "högst avsevärt — från 10 i a | U-problemen är äv så enorma dimensioner och tränger sig på så hastigt från -alla håll -att. det kommer att svida hårt vare sig indusbtrivärlden wäljer att handla på nivå med. problematiken. eller blunda vidare för den; men bara handlingsli: - i-wärlden ' en chans att själv undgå katastrofer- na genom att å allvarligt 3 föl sd. Ölad - konkurrens på sälj bör ge om inte sänkta så ' dock något så” näy ibibehållna och sta= bila priser, stegrade ansträngning« effektivare” samt” billigast möjliga försöka "förebygga - ieller mildra dem i ,u-världen. > Mer ' än "ett otryggt hopp kan" det ändå inte bli, . men vem char något annat Dagens Nyheter ' :En ökad dmpoint av fördiga livs- inedel skulle säkerligen | bidra tillfa att Pressa priserna på den svenska d Men det beror i så ränta, Den för vr rän- är 10,5 procent, avbetal- krediten : under ' hela: ”kredittiden oavsett "amorteringar, ER iatt:använda rak ränta procent av antalet b såldes ”på.' avbetalning. ' Värdemäsr sigt vå siffrorna. 43 procent resp. 58. procent, : Den: la. volymen utestående krediter inonybilhandeln uppgick: vid 1961 'års utgång 'till över 1: miljard : kronor, vilket gör ser till FN:s särskilda. fond och |” Gill "humanitärt bistånd.” "bör. ju om. ella tecken ' står sig Iooriama || cnu. er u-hjälp i Detta kommer med säkerhet att i medföra stora! svårigheter och av mttalanide framgår sycket orolig när ; det gäller möjligheten att göra | av; ”anta- Ve CR FÄmen om: avvecklingen kanske « är! nödvändig och-rationellw bes tingad är det angeläget att den ” görs hedersamt.” Mam" bör genom FN försöka få fram insatser som |” . kan ersätta de 'Svenska; antingen genom FN:s egen försorg: eller . genom något "annat FN-land Vi måste hela tiden sa den svenska Linsatsen” $ desg" stora" internatio- "nella sammanhang. Sveriges ån- "satser i u-länderna . skall-ånte koncenineras beträffandee antalet : länder." Man . skall ägjen h Hå I SIDA-chefens man är: dessa nedskärningar let mottagarländer: vi oc Ht "bara «koncentrera . sig : HL. ågra” få hjälpformer "och ' "utveckla; »dessa - sedan Som potatisen” var : en. säll- I synthet på” middagsbordet, åtmin- stone inte” längre än att en histo- ria" från farfars; fars tid. kan vara N vänd att.notera, Det var påskafton fal belt... Visserligen" kan. det hävdas att kännedom 7 vom. .straffpå öljd tjänst. Men -riktigast” måste" dock vara: att söka komma -till irätta med: orsakerna: och > underlätta den värnpliktiges' anpassning. ac > Orsakerna ' till" militär :vantriv- sel kah naturligivis” vara "många. Bland ;annat' innebär värnplikten |« ett" avsevärt - ekonomiskt avbräck. »Den eivila: arbetslönen ska ersät- - skilliga £-värnpliktiga r. måste id fav: den allt'snedare befolk "blått ' högerhåll. : pinga Tidningar skri- ver: Co. boöybet " Det + föreligger ' ternativ politik. I annat fall återstår intet an- nat än att på allvar ta upp en r debatt kring ett direkt statligt . I partistöd. Det finns säkert åtskil- » liga som där ser en effektiv lös- » ning, som ju onekligen skulle ga- rantera ett lugnare ekonomiskt klimat och en långsiktigare pla- nering. Men nackdelarna med en | : sådan lösning kan inte förbises — fjärmandet av. ett partis or- ganisation från den direkta sam- . verkan och aktivitet, som ligger . I de frivilliga i "en, | uppenbar nödvändighet för den 'stora opi- nion som understöder kraven på , en ändrad utveckling att också " ge sitf konkreta stöd för en al- avkoppling, söm”en hemresa: un”? "der permissicnerna utgör, : " ceras; "Man: hoppades förgäv värnpliktsutredningen 'skulle':v "så förståelse" och: föreslå ” lediga lördagar liksom fria hemresor. 4 Till detta kommer "som kanske oc den” äsentligasté” faktorn; den "tvära omställningen ” på "det psykiska planet: I Från en i stort sett självständig civil tillvaro! föres- den värnplik- tige samman: i:ett kollektiv; där allt. sker: på. kommando, och” enz ligt order, Det finns exakta, reg> ler för när man ska stiga" upp, här! man "ska äta, på” "vilket sätt man' ska” förflytta ” "sig" hur dags det ska vara släckt-på logementet - ete, Det enskilda” initiativet : ges ytterligt: "litet "utrymme - om . det "över huvudtaget förekommer; "I systemet ingår också att hög- aktningen och hänsynen Hi med- iskan blir 'avhängig gradb - män demokratisk synpunkt. . Självfallet behövs de : frivilliga . 1 id även ik , är en känslig fråga, inte minst ur all- teckningen. JORDBRUKETS VATTEN. FÖRÖRENINGAR den mån de består av uppvakt- | ; i ningar på bolagskontoren är "de dock umbärliga. " mes UNGDOMSOROLIGHETERNA . . har gått som en farsot från stad till stad, över länder och konti- nenter, skriver G ö te b o fgs- Posten. . Detta är bevis nog för att & traktas som en företeelse vilken i hög grad an- går det nutida samhället. Även i detta sammanhang spelar mass- media sin bestämda roll som för- medlare och stimulator, Utan att på något. sätt vilja komma ny- livs kan också konstateras att den nära nog ' oundvikligen påverkar re- aktionen inför händelser av detta - slag. Ett sakligt meddelande ska- par förmodligen ingen aktivitet : men dramatiseras händelseför- loppet en" aning lär reaktionen inte utebli, Däremot blir den in- te likartad hos den vuxne och den unge, hos den välanpassade kan och bör be hetsförmedlingen = till. och den missnöjde. av. skrär sd "Det är inte Tiktigt, skr er Jordbrukarnas Före: ”ningsblad, att den. nya, gen på området inte; till ckli klart skulle förbjuda utsläpp av vattenförorenande pressaft. och urin från” djurstallar: NN I vattenlagen sägs som en huz siloanläggning "och ' urin "från djurstall inte rå avledas till. nå- got vatten, om: det inte kan ske utan: olägenhet, Detta är :den mest kategoriska. formulering som förek tt a fall” som" detta” är ytterst diskuta- | över 21 "så pop på åtälla” vårens' primörer”; är”vi sä- Ägga otatise ta ftäförtalen. der möjlighet : till) . betydelse;. vudbestämmelse att pressaft' från | och h frågade barnen wil- eri | keg'de helst önskade; ett: ägg eller ilen potatis: , Svaret: kom; oSenn 21 dag: är "potatisen ” en, gö- varavoch. -nästån- Skr "hus Vad är "det söm i gläds kert överens” om; rien! ingen annan i Stockholm, där: ir: alle ä Tv som ” ovan bördttades.. Dock. upps | 7 = | skattas den tt; synes: tillämpas i stor utsträckning inom ' bilhandeln, Kunden får många gånger en ganska dimmig före- ställning - om .räntans' storlek när det gäller kirediter, med mak ränta, Vederbörande kund får en. upp- fattning om att räntan. är betyd- ligt” lägre när det. gäller krediter med rak ränta än när det gäller krediter med: vanlig diskontorä mot 6.5: procent" rak ränta, « så be- talar han i själva: verket över 12 procent — och då: är, inte avbe- "a NM talningstillägg . och : expeditionsav= gifter inräknat. . Skulle man räkna fr är man sä- 15. procent : i ntan "motsvarar vid gängse kredittider ungefärligen den idubblåa raka räntan, vilket gör att man lätt kan: konstatera vad olika fäntesatser ; sännebär. LE, ränteläget så finns Ånget mera ak- tuellt :material än, de. data som jisamlades' i 1962 "års utredning om" konsumtionskrediter inom bil- branschen, MRFs ränterekommen2 för nä | lämpar; "> ningstillägg” B procent — 2 dock minst 50 kronör ber. avbetalnings- kontrakt. :samt $ uti fall. inte bara på att jordbruks- produkterna... betingar ett - lägre pris? å eft” del andra lände: Även der ink. "pörto FÖRS mellan 6 och 8 kronor vid belopp upp till 5.000 kronor och över 5.000 kronor 1 0/00 + 3 kronor, ev: "Minimiräntan "är satt til 5 kro- nor . och : av. "avbetalningstillägget utgör 1/3 grundavgift, . medan 2/3]? skall återbetalas, om restskulden löses inom: & månader, Nat 516-18 procent Som: ovan nämnts föreligger inget utförligt material som bely- ser Iden nuvarande ' räntestruktu- ren, men av de uppgifter som er- hållitg - torde . den ; totala kredit- kostnaden ligga på 16—18 procent, sedan förekommer det givetvis bil. handlare som tar ut, betydligt | större ”kreditkostnader än dessa angivna" 16—18 procent, =... Ja, nog finns det fog för att på- stå att räntan är oskäbigt hög — och : allldeles-: särskilt när; det gäl- ler den ränta som bilharndeln : till- : Det : skulle : säkert inte na är > en” vär sntlig komponenib, På LO-håll ta- lår man om behovet av att slå ut låglöneföretag med , fackliga åt- gärder; Är ide : kanske”: beredda dorhaå 1. Sot Svensk. Motör Tidning Det finns. säkert inte "mycket av idealism ' att spåra i de ungdoms-' kramaller - som : ägt wum utanför USA-ambassaden. Ganska säkert än, att gj av 1 var med därför" att de tyckte om de ett tillfälle att göra det under idealismens ' täckmantel, Intellek- buella radikalister har ju "ganske länge nu gastat antiamerikanskt, så länge att mindre ” ”motstånds- kraftiga '. hjärnor. sätter likhets- kalism ”och ” Fanti-amerikanism, ; Att få. Överösa utländsk. malkts repre- sentanter och" den” svenska 'ord= att. börja” med delar av Ii diel: ” Det har. talats så mycket c om get betydelsefulla” sambandet "mellan rikspolitik' och kommunalpolitik. Fråga är väl dock om inte det wik- tigaste'”kommrunala 'sambanidet . är tanter med "| glåpord i i "den radikala idealismeris 5 nämn” — "det är sannerligen inte var! dag ett” "sådant ' tillfälle" bjuds skränfockar - öch brålkstalkar, ' Nod > Sy östra Sveriges” Dagblad im be ig "förklaring till kraval- lerna Stockholm ” är säkerligen det mellan de' lokala yndighet att he d i stomstaden gått bet na och [politikerna å ena sidan och medborgarnarväljarna & å Jen” and- 2 Upiala” Nya Tidning ) | skada om iden: bilköpande allmän- heten : ägnar . en - alldeles : särskild uppmärksamhet åt villken... ränta han "skall betala för: bilkrediten. Kanhända wederbörande tänkte sig för både en och två gånger innan affären skulle göras upp '— när han eller hon kom underfund med vad avbetalningsk: editen i i själva verket :kostan, >> : Nu nyt ite indske Md Prep edet förbrukar den nya ppsme tor ia stället 4 Fc skjuter] en.sflera': meter. lång gulgrön . ly- sande . eldstråle, | Firia . elekdrorer och ” joner 7 000: "eller ' 20-000 ' er. Celsius - heta fart i väg ' med. den rasamide. farten .på 45. eller:50 kan i sekunden”. genom jetröret — det är 'den tiodubbla hastigheten. av en kemisk raketmotors realktionsstråle. « [finns att köpa. En. försäljare , hade ett litet Jager. svensk, färskpotatis, priset 'var.sade Hon ”bara”,15 kro- ot, jag upprepade frågan, en hon; i förra veckan” kose lade "de 24:50. På "min fråga 'om det var någo: m : köpte till det priset; svarade hönt”Det "blev inte så mycket som" ett :skal: kvar”; 10 Som wi-ser så är det något visst produkt inom jordbruket. som . va= rierar "så: somé, potatisen både. mad beträffar. pris och" tillgång, » Mes- fadela, verkar: de vö föga; men märk > odlar! potatisen, konsumenterna får nästan alltid betala "ett. fact” pris, när odlaren får: +. jsex.: 18—20: öre så kostar den i detaljhandeln - 10— 90: öre... Hur ' priserna ställer . sig när det :är sämre tillgång har iag inte. varit. i , tillfälle att. få .veta, men; att priset "på ”gammalP” po- tatis warit över en krona har Jag inte hörb. Det ser ut som iom. pri- set hos leverantören” — jordbru- kaven — inte? hade någon; ;större "Vad beror nu - allt 'detta på? Skulle det hog den ”knölen” kun- na "finnas något" magiskt som den ena gången. är till överdrift efter- - traktat och annars bara. att'den skall finnas till; Och. så måste vi också nämna "en annan "egenskap som' denna underliga produkt har, den kan i ”förädlat” skick butel- som Atävand, År dö lika, avskydd : Cen "fintliga utsläpp” t. v: får tålas och en» övergångsperiod : medges "för den” i längden ängliga ”sa- med: ”pärerna”,: Det är : väl ingen]: jeras 'och täljas: till wilket prissom |: =Den yskva fysikern Gäönther Au: vid: för Strahl der; Lue und Raumfahrt” (Institut för 'wealtionsmotorer. för luft- och rymdifant) - i' Braunschweig, + Väst- tyskland, "har ; utvecklat. en. ny elektinomagnetisk motor. som . inte är större än en; ;VW-motor. Denna alldeles ' nys ' "motor. blir” möj- ligtvis de. framtida” Fyridskeppens i yttre ser den tyska. fy- sikerns" frea-miotor ut som en pan- hva i vilken olika kablar och 'slang- ar” mynnar ; samt" ett ' tjockt rör. Reamiotorn. kar -alstrå en 1 d wa 1/10 eller HH, gram gas” i sekunden. Den behövliga 'enengin . att. accelerera gasens atomer skall senare alstras av” solbatterier eller. genom” kärn- reaktioner; . "Tine utgörs motorn; av en hålig= het i vilken en metallstav skjuter tfikant acoeplerade pålägg'— kanii längden - inte, vara. tilltalande” ens för bilförsäljarna.: : Skall "de tvätta gare Vrspdlitie p på nya bilar, Där- med skulle: även BE bd begag- katoden "och slungas ' Spiralformigt på sin uppgift... Det kan tydligen tt få en innehållsrik framtid. Och föräldrarna låter sina telningar]! löpa fritt. mt pi > gator och stttorg om utt genom idet ojämna med "oerhörd"; fart hetens” ä in." .Maball får en laddning; hålighetens vägg är där- emot elektriskt positiv. Hålighetens vägg är "utanpå omgiven av olika magrieltispiolar "som är så lagda : att Denna: nya 7” elektromagnetiska reamotar klan emellertid inite skjuta något. rymdskepp : från : jorden till rymden, Den skall: bara användas magnetfältet . i » själva hålighet Della metallstaven som katod och hålighetens vägg som” anod — är 'finhomogent. . Magnetfältets styrka. avtar - proportionerligt : åt hålöghetens - öppning ' till: Motorga- sen "förs. nu - till. den. cylindriska håligheter, Därvid upphettas gasen och elektronerna avskiljes, De ge- väll | scm "redan befinner: se å omlopps- banan. "på flera" hundra kilometers avstånd fråm jorden. I ,sådant fall kan'- den velativt. ringa accelera- tionskiraften — bara den inverkar i flera veckor på rymdskeppet-— få' upp ” farkosten- till hastigheter som är mycket ;stönnre : reak- nom de frigjorda ebektrorenrnia till- tionsstrålens, å | tionskraft på , 250. eller . 500 : pond (1 ponid = klraft som ger ett gram acceleration” på 981' cm/sec.) ” förhållande ” till accekratkonskrat ten .uav 'startraketerna för rymd- skepp som når upp till hundratals ton är kraften mycket: ringa. I > Släget vid "Waterloo vanns "på "Etons "lekplatser, hette”, det en : gång apropå de engelska inter- komma" jonerna I börjar rotera kring > skrivit en kärlekshistoria :”Gärds- gårdsbyggarens hus”: (LT, 25:—), som rymmer både poesi och dra- I ma och är häftigt angelägen även på. "andra sätt, igenom de konflik. den : Karatkdigt. älkka erar. Wat lén sammanför . två rakt: motsatta männi per, .: den - bohemiske levnadskonstnären och - hustyran- nen med habegär, och - resultatet kan bara bli evt: kortslutning som ett åsknedslag, en sprakande. blixt. ter ' på det moraliska planet som La : Sommaren är nu slut, den. som- maren . sony ' blev: borta," nu .är hösten. ett faktum.: Denna månads första dagar "blev 'den' föregående maten lik: med regn och kyla. natskolornas-- iell per. Vad dagens Sverige. beträf- -far!ö adet "tydligt att fosterlan- - dets iväl .grundas;' "eller rättare sagt fotas, ] på. de kaserngårlar och $ idorgolv — utanför 'matsalen . Skulle den formuleringen skärpas betydde det att' jordbruket place- rades i: strykklass jämfört med andra' som förorenar vattendra- gen, Härför finns. varken. tek- niska eller andra sakliga skäl, : -!I kraven på lagens efterlevnad har hittills en viss moderation gger d en: sak- Kunnig och nyanserad uppfatt-|. ning bl. 'a. inom Statens vatten+ inspektion. som gett uttryck där, åt i vissd cirkulärskrivelser till dj. bh eller | lamentera menar G. P, som - upphetsar varandra :' till att'slå sönder och provocera är ett var- ningstecken. Här gäller mera att komma det onda till livs än att i största allmänhet, Jänsstyrelserna. . Man har tagit hänsyn .till att de. tekniska frå- gorna vid :'rening av spillvatten från jordbruksdriften ”ännu' inte är helt lösta och till att genom- gripande ' omedelbara = åtgärder|" skulle svårt. belasta : jordbruket sk -Både och r tekniska skäl talar för att hes « + föroreningens problem. - Nya utsläpp , bö: fö a hin APpr r> för. för jordbruket jämfört med and- ”fa: " vattendragsförorenare, . "Alla ” förorenare torde ha möjlighet att Yfå' anstånd. "Vad beträffar” tätor- "terna, de "allra största vatten- fragbalastamna, har möjlighet till 0: m.' intagits - jptiftningen, ” ON rag! i ker Liksom alla andra måste” jord< bruket vara: berett: att så” snart som 'möjligt göra mer åt förore- ningsproblemen. TT anvis- ningar. finns numera utarbetade. Kapitalutläggen , är ' emellertid stora, och det kan helt enkelt va- -ra.så att pengar till -Investering- arna inte finns. .- Angeläget är, lärför att” pl. a. "statliga lånegarantier kan 'använ- das även för att. klara! vatten- Detta innebär inte: någon favör sx där de värnpliktiga står i kö fle- ra gånger om dagen. Hur skulle "man - annars: kunna « förklara ' att : rättvisans hela maskineri satts i rörelse för att om' möjligt näpsa "den ”soldat, vid. F. 8 i Barkarby som ertappats med att upprepade | gånger” ha” smitit ” förbi flottil- jens matkö. För .dettå serhörda tilltag får han” nu, stå till "svars . inför Stockholms rådhusrätt. Det « tordé "påminna, Oss" ”alla om att I matkön är en 'av ”militärlivets o- rubbligaste institutioner: i. rök och damm . bidar - den "svenske ” soldaten tåligt sin del av kronans kaka” med tillhörånde smörpor- tion. Ve den. som försöker gå en "genväg" till grytornat. Magens Nyheten. on Sedan kom : äntligen, en liten tid med någorlunda skapligt väder. Jag "kan Motera följande: Den 2 augusti kom ett våldsamt regnvä- der i trakterna strax norr om-La- gar, med skyfallsregn under flera - medan ' strah strax söder om Lagan hade uppehållsvär der, ste "Nu. har Hösten kommit 4 gång på allvar och. det blir en bråd tid för. våra orters 'lantmän, en stund noteras att i år har det varit ett gott svampår, nu har en hel del svampsorter kommit, såsom" blå- blod och soppor. Till skillnad från I år ute I skogsbackarna. Och sist kan jag nämna att rovfåglarna fortfarande är fåtaliga En ökning mu ett par månader framöver är åntaglig, just nu när vovfåglanas ” sträcktid börjar. Gärd oo det: är Ferdinand i Björkfallet, ”förträff- lige”. Ferdinand, som hägnar in allt han äger, allt som ständigt för- är hans enda glädje i livet. Han städslar en dräng. över merag under, hans idoga slit och : gom visade det. ljuva Livet på Mal. lorica," svenska" turisteng ljuv: d Det var delvis” ett ganska träffan- de "reportage." Av. antalet ' filmme- ter att "döma tycks huvudnumret strålar 'spolas: ned" i ständigt. törs- i tande svenska gap.: Vi fick också se människor trängas i stolar; på stränderna! Å "minst kika kompakta massor” som "inför. en popföreställ- ming.;' De "som: inte mymides i ligt svängrum 4 badvattnet? ., Till alkoholslaskanidet på” Mal< lorca kommer man med jetflyg på två och en halv timmar, Kvickt går det, minsann! Men itian vak- de efter äventyren på bårerna; TV-filmen blev ingen god. nes sklam för det ljuva tturistlivet,. . Pål i ”Västerbottens-Kuriren ;, till byborhas: förvåning, ty "ver trodde wäl att han sville kasta ut penigar på främmande arbetskraft, när han hittills suttit möjd med de bägge kvinnorna På gården; hust- run som han har dresserat till ett arbetsdjur utanför all . mänsklig gemenskap och dottern som är på god väg att följa i moderns' spår. - Men. drängen Gunnar kör med ens in en:kil-i Ferdinands för- träffflighet, ham ställer sig genast i opposition till den livsfientliga' at- mosfären på Tjörsfallety,. i... allt präglad av hä och tyran- nen. Och dottern Greta ser plöts- ligt en möjlighet att kasta av sig oket, Gunnar blir hennes befria- Te, ger henna en kärlek som; hon nog drömt om men för länge se- VS är är Idet bäddat för dr. Zärdsgårdsbyggarens sum a för storm: och för svindlande glädje. | här] Ingvar Wahlén följer upp konflik- ter steg för Fam med kraft -- och intensitet och med den varma medkänsla gom han alltid har åda- galagt i sina tidigare böcker. Han har a rig varit så till sin fördel som i: Gärdsgårdsbyggarens. he ”Gärdsgårdt a Roman LTs ERE - ee Gunnar Svensson dan gett upp: hoppet om att & | ETT: ORD. + PÅ VÄGEN "Av Håns fullhet hava a u alla fått, ja, nåd utöver .nåd, in ax Vi JOH, 1: 16 NGuds fallhet” — det ligger nå- got : gåtfullt - i själva ' uttrycket. rö är som tony vi undrande måste ÖR Vad finns" väl egentligen [4 0 ordet Svarar: Gud är full mår fos. honom, den evige, gränslöse, absolute, finns ” det oändligt mycket nåd, ja nåd ut: över - nåd, "Men då ”fattår : tron om ”detia pl RES Allså är Gud mig; Nåden måste "bestämd; ' ju vara : ma du inte nåd Och" är han full full av synd, s& en Gud fför:mig. med en syndare. av nåd och jag Ode han ju ju vara nåd : utöver nåd, Hos mig finns Han är frälsare, Jag mäts, All synkl på synd. är guudare, Vi önker j möjlighet att köpa och inneha bil, | ar att leverera en bättre. vara 'och tt ställa till bråk — och här . såg . tecken "mellan ' intellektuell :rädi- " inte sysselsätta barnieny, hjälpa dem ' vara att: låta lalkoholslask i långa strandstolarna .— fick de ttillväck- =” nar inte lika kvickt. till medvetan= En evig Ocean av v kär, |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.