Told den 9 9 eeptomber 1955 re I Mälardalen konkurrerar nä-| ra: tre miljoner människor om utrymmet ander fritiden, Värre blir det i framtiden. Enligt be- räkni Stockhol de- hind: "andra , från., + län "att öka -med cirka 470.000 människor, under åren 1965—1980, vilket betyder ytterligare träng-| sel i fritidsområdena och fritids- byarna, som enligt vissa exper- : Vi: kommer att få ter kommer, att få småstadsk att" bli lika, svåra för Sydsverige inte bara med tanke” på folkök ningen utan också danskarnäs in- | tresse för denna landsända. På in- ternatioriella ” koloniträdgårdskon< gressen i Köpenhamn för en tid sedan : avslöjades”. avancerade plarier på ”kolonisering” av sto- ra: områden i nordöstra Skåne med en rad fritidsbyar, motell, ibåthamnar, friluftsbad, golf- och tennisbanor, affärer o. s. v. Dessa planer. helt, uppgjorda över hu- vudena på berömda kommunal? män och invånare, Inte bara” på danskt mtan . också : tyskt håll tycks man betrakta stora delar av. Sverige, som sin egen privat- sak, som något som inte 'berör svenskarna : själva varför man gör vpp storstilade "planer på uppköp av jättelika områden. Det är. en” tendens som: man måste reågera emot, + - I Danmark kan inte 'en utlän- ning köpa jord må. grund av det stora intresset från tyskarnas" si- da, Nu bör man lägga 'märke till ' en sak. När, den förste tysken |- köpte en jordbit reagerade ingen eftersom det inte hade någon 'be- tydelse, När. emellertid en: flod > BV: tyska köpare började. välla . fram sade. "danskarna, helt natur. « råde. Saken är bara den att det ” värken blir: enstaka i torp eller fritidsområden i utan så " stor skala : att mi: snart” kommer "att ställas ' ' Inför samma” . E problem "som "Danmark, wisavi tyska” kö- "på Är. det ”dåti ite bättre ” att sätta. stopp "från. början? vad . hi KT att. d 1, . som" turister och hyr: en fotas hur. -man över. huvud = skall: göra! med landets cellulösaindustri; om fritidsintressena skåll gå före: "Det finns knappast 3 någon pla utmed våra långa Kavskuster, där en cellulosafsbrik utan-att störa fritidsbebyggelsen: skulle kunna - placeras, om män ängslas för lukt ,.tre mil därifrån och befarar för- "stört badvatten . genom - utsläpp långt ute till havs, Skall: vi helt | enkelt avstå från det väldiga rå- varuöverskott som finns bland annat i de västsvenska skogarna och som ständigt blir allt större, eller hur skall vi' göra? .. sx Att fritids- och sysselsättnings- .intressen kommer i konflikt med varandra är inte sällsynt och in- te heller märkligt, men man kan våga hoppas 'att teknikerna gan- ska ' snart slutligt löser såväl luktproblem av, detta slag som vattenföroreningarna genom in- Fustriavfall, MI EL DEt RIVS FÖR MYCKET ; Långt ifrån alla hus som rivs är så dåliga att de av den anled- ningen bör slås i spillror, skri- ver:Bohusläningen: och rekommenderar hr Sträng, som har hand om kassan, att granska rivningsverl ä er Han har ju på senare tid för-' > klarat, att det borde byggas mind- - re lägenheter, - för att antalet skulle kunna bli så mycket kög- re, I rivningshusen är de små lä- genheterna i flertal, 'I stället för att snedvrida hela bostadspro- duktionen och bygga' lägenheter som ingen. » vill ha när bostads- bristen en gång i världen (när?) kan tänkas hävd, borde hr Sträng medverka till att små lägenheter i äldre hus bevaras — i den mån de kan göras beboeliga med mo- derna mått mätt. 9.000 lägenheter på ett och två rum och kök revs ” under 1964. Hälften kanske kun- de bevarats med en ganska rim: lig kapitalinsats — i måg Varje fall om man jämför med nybygg- nadskostnaderna? En betydligt försiktigare riv- ningsverksamhet skulle kunna ge hr, Sträng det han är ute efter — 'ett' antal smålägenheter som ger tak över huvudet i brist på annat, tills bättre möjligheter kan erbjudas. Det är en betydligt bättre utväg än att i dag bygga nya smålägenheter, Förresten kan vi glädja, hr Sträng med, att det "964 byggdes ungefär 300 enrumslägenheter Ki stuga under "semestern? - Dan- skarna hindrar utlänningar, från att köpa jord, men själva svårt att själva klara våra fris tidsproblem; ja frågan. är om, vi har resurser att klara mer än en brålcdel. "av dem. .Kommunérna 4 att få "oerhörda svårig- heter att klara den service, som en: omfattande » fritidsbebyggelse > blir n inslvården : blir : ofta "utsatt för de" shest' kritiska ' synpunkter — från [såväl de vårdades som de i | jävndighetsbevakandes sida. Vad söm är sant 'eller direkt lögn el- "ler väm! . : förefintliga misshälligheter är ytterst svårt att avgöra. . Ett. är emellertid säkert: missförhållanden "finns och' de blir sannerligen inte mindre av att an- Svariga:: söker: släta” över och för redrar ått skjuta skulden på det oerhört svåra arbetsfält och labi- la” klientel”. som "är deras. Det är faktorer; :som varje normalt fuhtad ka? måste förstå ändå: Vad kräver." ”, till de” kostnader som läggas "ned." Tove (Kan "man "säga att vårt -land |, är så' stort att vi har plats: till helst? ' Nej, " måste ' tyvärr bli. "skrämmande ren på. många håll: bli helt 'utnött, -: Vi trodde en gång a! så; mycket "skog; att: v slösä hur mycket. 'som helst med " trä! Nu vet "vi "atti vi inte. har outtömliga resurser. Vi' har hel- "Jer' inte” outtömliga. markresurser och: vår Hatur är i sinte outslitlig. -"" Fritidsutredningen”' bör! gran- 5 Hur länge. Kan -dét. egentligen "dröja innan en; "samordning: kom: mér: till stånd: beträffande :läså-' rets" start .och "slutför" eleverna: Vi-är införstådda med ”att”en"så- dan samordning innebär problem. Lärokurser' . och" stipulerade; mun- dervisningstimmar" och" ledighets- dagar kan: krångla; Hi det, hela; det. är sant. Men :v lemet inte är. olösligt En rad 'skäl. talar. reform. Låt" oss ett: allt fler föräldrar har bary i "olika: skolor." På. hösten -.bestäm- mer det barn; som; börjar skolan först, när familjen skall' återvänh- «tern .eller .sommarnöjet.. På våren bestämmer: det ..barn .som. "slutar . skolan sist” när” ss ; skall ”k Å; sig tank EN LITEN: GLIMT FRÅN HY: ', RESSKOJARNAS ARKNAD: personalkonsulenten. fått hyra en möblerad enrumslägenhet ” en förort för 298 kronor i månaden: » Det är obekant hur bra..möble- ringen är, men vanligtvis brukar den" inte vara mycket.att hurra för i "dylika. fall. Att betala ca 300 kronor i månaden för en sådan lägenhet är 'dock inte -orimligt, - kan man -tycka,, Hyresgästen — statstjänstemannen”. hyr emeller- tid inte av.fastighetsägaren utan . trakt på lägenheten. Denna per- son — vi kan kalla honom för hyresgäst I nr 2 — har ordnat det så, att hyresgästen nr 2 erlägger hyran på två" håll.” Den . ena de- Jen av hyran sänder hyresgästen" "till fastighetsägaren, -den . andra” delen till hyresgäst nr 1, Till fös-' tighetsägaren ' sändes : varje "må nad 118 kronor och till hyres nr 1:180 kronor. ;-: Vår utmärkta socialdemokra- "tiska regering och - dess , många | - blåögda stöttepinnar har, med, sin | mer än 20 år gamla .hyresregle- |: ring - åstadk en bostad. djungel, där hyresskojarna, skär guld med täljknivar, tillägger t t 4 skriften. ist mer än under 1963, ' ytterst; ringa” och når inte upp . måste praktiskt taget 7 hur "många som markexploateringen härd och man fruktar. att natu- kommer att : säga tulipanaros"; : 20 | ner : sig » illa ; :|son: beskriver' kriminalvården dä" hem,.: 'Exempelvis från” semes= 1] ligt verk. 1. Siockhola har genom |. hyresgäst nr 1 och den andra för |; man” Tefterlyser är hur 'man, på ansvarigt håll vill komma tillrätta med” uppenbara brister. - Man : kan. förvisso - förstå att de många: arbetande krafterna . inom kriminalvården — liksom befatt- ningshavare på många andra om- råden "+ framförallt önskar sig ar- betsro;' syDet. vore: bra om" detta uppfylldes; men det 'sker inte" ge- nom att man söker tysta ner rös- ter. -som -ropar, Eller . genom att söka påvisa att.”det' är Jätt att | Generaldirektör Torsten -Eriks- soi ;kriminalvårdsstyrelsen har i en" artikel: i'Wxpressen (fp) kom- menterat ett, tidigare inlägg . från en "fånge; som beskrivit sina upp- levelser. inom. murarna. Hr Eriks- son betecknar : ; mycket i inlägget tFär gelseklientelet, de 'som kom- mit på: avvägar i sämhälet, kän- Lr nåt åberopas. Det kar inte vara generaldirektör Eriksson obekant, att de krav på kvalifikationer man från ansvariga ställer på en över- vakare är minimala, ibland knap- past” några alls, : Bedö ktive persons möjligheter att "klara av ett övervakningsuppdrag sker på tämligen lösa boliner.' Visst — är man langelägen och ' kanhända också bemödar sig att utröna vil ka personer som arbetat inom det saciala och därigenom skulle kunna : tänkas ta sig 'an arbetet, men några mer bestämda kvalifi- kationskrav finns inte föreskrivna. Att man numera t.ex. kräver att övervakare kvartalsvis (tidiga- re halvårsvis) ska rapportera till skyddskonsulentorganisationen om den övervakade är knappast ägnat att effektivisera övervakningsarbe- tet i stort. så «ol De - - frivilligas arbetsinsatser måste självfallet vara av elemen- tär. betydelse för kriminalvården, men detta bör i och för sig inte leda till den allmänna glorifiering av arbetet som kan utläsas av ge- : I neraldirektör Erikssons wuttalande. Medaljen har sin baksida och den bör 'också wvisas. Exempel . Här ska bara ett par exempel anföras... De. är, hämtade från Stockholm — -men tendenserna finns även i andra delar av lan- det. En yngling som wutskrevs' från en lunigdomsvårdsskola ' fick en övervakare som vid besök i hem- met förklarade sig vara kommu- betare, har hade haft ”mycket nal dlade, unga som äldre — 'blir: ofta hätis- ka i och” deprimerade, .: Vårdarna kan” knappast beskyllas för att en | så, stor, del. av.de missanpassade upplever sin situation på det sät- tet — oavsett -hörfvården sker." " : Skllängt "generaldirektör - Eriks- i dessa ; avsnitt bör han säkert veta vad: han talar. om. Men han kom- mer. också. in: på frivården, . den som: ömfattår klientel dörat: till skyddstillsyn, villkorligt frigivna etc. och sdet> är: 'den-- "redogörelsen som' förbrylla : Hr. "Eriksson ' nämner att krimi- nalvården "omfattar. : dag ca 25 000 personer, Mrs - 000 finng på an- stalter, .ö rivård. I:detta klientels” Vård "och behandling del- tar ”inemot-. 4 000 > heltidsanställda kriminalvårdare och -över 10 009 frivilliga övervakare; + - siffror ,ser - onekligen bra ut.-Den personella sidan av vården skulle. med "andra . ord" våra: rätt tillfredsställande, sa fö rersskaind finns av; - kriminat- fe heltidsans! ällda på 000. AN övervakar ——: på vilka en ;storide av: ansvaret ligger om en "frigiven & iv. -— som tyvärr. till delas: Itför många. övervalknings- fall - ” "uppdraget .. «är blygsar. 25 kronor. per månad och |' klient och. detta har också föran- lett misstanken att en del perso- ner” åtar'”sig ” fler övervaknings- ärenden. föratt. därigenom 4 komma [Om man t Inu. bortser från detta i och föj "viktiga faktum an- gående" efsättningsfrågan kan" an- av en person isom har hyreskon- | -- Det; -mycket . inom. hem- bygdsvårdens. områden som : är gammalt "värdefullt arki vmaterial. Litet varstans: i. lokalt upprätta- ..de -hembygdsmuseer' har. till all- mänt . beskådande” : : hängts "ut ' handlingar, merendels helt uni- ka "och: ofta' flera hundra år ..gamla, De hår tidigare legat göm- da. på” kistbottnar «och i byrålå- "dor: och därför "kunnat bevaras - under ; generatloner. Utställda på " dylika. museer — oftå nubbade ' med. hätftstift- på en vägg — har "på! några. år skriften bleknat, Ppapperen;. har bränts "sönder av ljus "och .sol, och faller. isär vid minsta beröring, . . + Samma .sak har skett » med tu- " sentals fotografier, som musei- ” männen i välmening har samlat; - hängt upp på väggarna och för- ” stört. Material av dessa slag skall " självfallet inte placeras 'i'stän- digt ljus; utan katalogiseras och -förvaras: väl .skyddat, till framti- da glädje och nytta! : (Wordvästra Skånes med ungdom att göra” och hade 7—8 övervakningsfall. -. När ynglingen ifråga återigen sökte sig till det gamla gänget — söp och stannade hemifrån sökte föräldrarna få kontakt med denne övervakare för att få hans hjälp. Det visade sig då att han hade hemligt telefonnummer någon kontakt blev det alltså inte, Få den. vägen stannade också weryvakaren”. : "När ynglingen ” så” småningom gjorde sig. skyldig. till. ett brott ledde ',det . till Hällby :ungdoms- fängelse för ett. år. Efter frigiv- ningen fick: han igen: en .överva- kare; ros l : överhonad | "Denne hade (enligt Sn betydelse. Dppgifter: a | bl. a. från ynglingen själv!) bortät hundratal klienter. ' Vid kollatio- nering hos olika myndigheter va- rierar uppgifterna om antalet, men tar man genomsnittet rör det sig om ett (50-tal. Denne man får mycket goda be- tyg, på. sina håll -— han har ”kla- rat” många svåra fall. Hos skydds- konsulentorganisationen -' under- stryker man att allt dock. göres för att han inte skall få för många övervakningsfall. Han har upp- draget som heltidssysselsättning. - Hur som helst: hur duktig han än är, vilka kontakter han under årens lopg än hunnit knyta med arbetsgivare som vill ta emot fri- givna etc etc, är det orimligt be- gära att han; skall hinna ägna sig i önskvärd tutsträckning — åt de många svåra ärenden -:som gärna överlämnas till honom.” : "Narkotikaberusad ' : Efter drygt fem månader hann övervalkaren besöka hemmet till ovannämnda yngling. Trots upp- repade vädjanden från föräldrar, Då låg 22-åringen svårt narkoti- kaberusad i sin säng. Läkare ringz des och det blev sjukskrivning. ' (Handläggningen| av detta = fall från lövervakarens sida hade. i stort sett bestått i anskaffande av ett arbete, från vilket ' ynglingen försvunnit långt innan övervaka- ren besökte hemmet eller överhu- vud hade reda på hur det låg till med -”skyddslingen”, - Överhopningen av övervaknings- ärenden omöjliggör en kontinuer- lig bevakning av varje enskilt fall — det vore omänskligt begära att det kunda lyckas, Ändå är nämnde övervakare säkerligen — och med rätta — värdefull social- arbetare. Inte därför att det är svårt att få övervakare i allmän- het -— wutan därför att det är svårt är få sådana som åtar sig ”svåra all” - Vad gör' man? Vad som är svårt, för att inte säga omöjligt, förstå är att landets högste .fångvårdstjänsteman : inte med ett. ond vill. beröra. tänkbara möjligheter . eller initiativ '-till att eliminera" de : ovan” påtalade, .-vä- sentliga brister som :' vidlåder fri- vården — den. som ändå: tillmätes och. måste tillmätas ' allra. största ta "Irma Ahlbom - Å ouston;. Texas (LT) : -Den nära: åtta. dygn långa Gemi- ni: 5-flygningen' krönte: sen sexmå- i |nadersperiod - som, i intensitet. hit- tills" .sakiar motstycke i det ame- rikanska så "rymdforskningsprogram. met. "Under. de" sex' månaderna - f. 0. m-avgustiii år hår man inom ra- :för det: amerikanska rymd- prog; ammet bl, a: > Fått fram : histortens första ”nävbilder” ; av . planeten :Mars. Dessa ' bilder - sändes per radio till jorden: från Mariner 4 efter. en sju månader och 520 miljoner. km Lå rd genom. rymden. siella' telefon- 'och telegrafförbin- delsen via em satellit i rymden. Privata: telefonsamtal och. telegram sänds nu. över Atlanten med hjälp av 'kommunikationssatelliten Early Bird, som" också förmedlar TV- sändningar från den ena kontinen- ten till den (andra. —: Erhållit världens hittills bäs- ta närbilder av månen genom rymdfarkosten Ranger 9, som i mars kraschlandade på månen och sände TV-bilder från 'månytan, " Vid Bethpage-: testas en modell Module), Från” Gemini till Apollo: RR | -tusenmilasteg. mot månen. — Sänt upp en serie experimen- —' Öppnat den första kommer- tella och. vetenskapliga satelliter i banor (kring jorden, Några av dessa kommer, att under en lång tid ut- föra: astronomiska, .' experiment, Andra. utforskar den yttre atmos- färens fysiska struktur och" andra åter samlar. uppgifter om den när- liggande atmosfären, > 7 oo : Företagit tre dubbelbomanna- de rymdfärder, varav den andra i ordningen bjöd. på den första ame- rikanska' ”rymdpromenaden”. och den tredje utgjorde historiens hit- tills längsta rymdfärd, . "Tvåveckor sfärd planerad Efter dessa framgångar står de amerikanska rymdexperterna - teknikerna beredda att ta itu med nya och än svårare uppgifter, Re- dan: i oktober är det dags' för uppsändandet ' av Gemini 6 'med astronauterna Walter' Shirra och Thomas Stafford ombord. Under färden, som kommer att vara i ca två dygn, skall man söka ordna ett rendezvous. mellan två farkoster i och jer NE TE I kriget mellan Indien och Pa- kistan är: alla" stormakter indi- rekt - engagerade, Deras... inbördes rekt indragna . är, i dagens läge främsta' hoppet att kriget skall kunna begränsas i' tid och rum, Men även '. om «detta lyckas så kvarstår hotet att hela :maktba- lansen ,i Asien rubbas på ett sätt som är ödesdigert för flera .stater än Indien och Pakistan, ' Dagens Nyheter . 1 p Prisbildningen är en så pass in-|P vecklad historia att inte ens mäk- tiga LO förmår dirigera den, Den grundas på ekornomiska' realiteter, | bl. a. den rådande. hårda konkur- rensen, som fungerar :utan hän- syn till och styrning av pris- och 'kartellnämnden, LO och socialde- mokratiska kvinnoföreningar. Helsingborgs Dagblad . I många ' kommuner är social- vård och sjukvård fortfarande skilda från varandra med vatten- täta skott.” Den skarpa gränsdrag- ningen :går. ut över de vårdbehö- vande; Det finns otaliga exempel | på tragiska gränsfall som inte fått den hjälp de haft behov av därför att de båda samhällsinstanserna inte lyckats etablera ett vettigt samarbete. De miserabla förhål- landena inom äldringsvården går utan tvivel till stor del tillbaka på denna splittring. [Det är med stor tillfredsställelse man noterar utredningens krav" att det nya verket skall få' väl utbyggda re- gionala organ” som; ”kan-verka för ökad integration mellan: medicin, och socialvård. . Tandelsidningen' Detaljregleringar av. byggandet, målinriktad ' kreditåtstramning och konstlade hyresnivåer / och srela- tioner har på ' olika: sätt bidragit Ä till att det aldrig. blir. fråga om ett reellt val för: konsumenten mellan". olika konsumtionsalterna- tiv, Detta är en konstlad situation och det är ur den konstlade si- tuationen som. statsministern” och finansministern. drar ut ' sitt” mot- satsförhållande "mellan bostäder: å ena sidan och industrin ä den andra. Därmed kan man dock inte frita” "regeringen , från” ansvaret för ned" en | Agena- raket som i i förväg sänts upp i en satellidbana. ="... - » Denna' Gemini-färd kommer att inom loppet av några + månader följas . av Gemini .7 som >: skall stanna I rymdejn i två veckor. Färz- den "blir: således "ett dubbelt så omfattande ' uthållighetsprov som den senaste flygningen” med Gemi- ni 5 misstroende och ovilja att bli di-|. lem "till "rätta, som "glömmer. hi synen. när de sätter. sig i "bil n? mogen ålder kommer det att fin-- nas behov av - Paradoxalt nog kan nuvarande rika.. möjligheter ' för .. ungdomarna. till utbildning. i hämmande på . deras : Denna . vaknar. hos - många först. efter slutad skolgång, Då behövs. för dem . möjligheter. till vuxenut-', bildning. oa 2 . Några. avgi ande insatser - vuxenutbildningens . ännu inte kommit till stånd, - trots ". att sex år av 60-talet gått till ä än-. da serve ansvar för sin förkovrar, den politik, 'som har förts” . till denna, situation, Trafiken" i städer och "tätorter går "snabbt i "dag." Men den. får inte gå så "snabbt, att oskyddade: trafikanter utsätts :för- skada: till v "och lem; Det: gäller' tydligen att åter sätta in, en: kampanj! för fatt öka respekten för övergångs= |Iställena, Hur "skulle det vara om olisen . på de olika orterna för- sökte ' öka uppmänksamheten : och å ett vettigt sätt försökte" tala > Också när dagens "ungdom hått - "vuxenutbildning: en. .del - fall verka: . studielust | Växjöbladet. 5 på | "område" har” Samhället, arbetsgivaren och. den 2 fackliga ' organisationen måste" ar- : beta .spå och samverka till att nya" och goda vidgade "möjligheter till fortbild- = ning. Men mu, mera än förr, är” det- "också nödvändigt att. de an-: framkomstvägar ” "ger edvetna'.om. .- Apollo vå "väg Den -» snabba utvecklingen inom det amerikanska rymdprogrammet leder mot ett omedelbart mål .— en laridning på 'månen före 1970 års utgång. "De planerade ”” Gemini-färderna med numren :6 till 12 skall vara genomförda i mitten av 2967; men redan innan dess. skall. man ha fulbordat de 'första förberedande rymden. Gemini : 6-kapseln skall söka kontakt : och "sammankopplas öretagets anläggning på Long Island i New York av månlandningsfarkosten LEM (Lunar Excursion som skall användas i Apollo-projektet för landsättning - av två astronauter på månen, . . färdig: Hallen har en golvyta på "32 hektar: och får-en svolym-av- H kitet varv runt jorden. flygningarna inom ramen för mån. projektet Apollo. Den' första upp- sändningen av bärraketen Saturn 1B har planerats äga rum i mit- ten av maj nästa år, men man ar- betar sedan en längre tid tillbaka på företag över "hela landet, på rymdceentralen i Houston, : Texas, samt på Cape iKennedy med wut- vecklingen. och 'tillverkningerav Apollofarkosten, träning av Apol- - lo-astronauterna' samt förberedel-] om rymdens' erövring kunde +f vandlas? Fill ett” gemensamt; även-' tyr, där de. två giganterna' kombi- nerade sina resurser. Men en så- : dan” samverkan : kommer ”säkerli- gen under avsevärd tid framöver att bli starkt” begränsad, En av- spänning : i rymden förutsätter en avspänning. på "jordytan, "Det är trots allt på den som majoriteten uppehåller sig. . Det” vore .nätur] igtvis tilltalånde, Fskilstuna- Kuriren Nr serna för uppsändandet av Satur- nus-Apollo-kombinationen. 167 meter höga : monteringshallen där kombinationen” skall samman- sättas är nu till tre fjärdedelar = 3,5 milj m?, Denna världens största byggnad är en del av dens. k. ”månhamnen” som är under upp- förande några kilometer fråry den plats på Cape Kennedy där Con- rad och Cooper nyligen sändes upp på sin wekordlånga rymdfärd: 'Gemini- och Apollo-projekten Jöper sålunda redan sida vid sida tills Apollo h-lt tar över och tre amerikanska mastronauter-- ' någon gång före 1970 sitter i en Apollo- kapsel — på väg till månen; ”- t Kanske astronautbesök ... Den stundtals hisnande snabba utvecklingen inom rymdforskning-' en bidrar genom kommunikations- satelliterna till att vi alla kan leva med i de spännande rymdhändel- serna. Den allra största spänningen känner självfallet de astronauter som vi vanliga jordbundna var- dagsmänniskor knappast kan göra oss en föreställning om. Men Coo- per -och Conrad skall snart stå till tjänst med, ”inside. information”. Efter Gemini 5:s landning tillkän- nagav president Johnson nämligen att han ämnar sända ut amerikan- ska astronauter på goodwill-turer |' runtom i världen, Det blir nog li- tet ovant för rymd: fararna att ta fle- ra dagar — fa, kanske veckor — på sig att tillryggalägga ett enda Jlåtas. Utan. förtjänst. dighet.. Av idel kärlek För ' Kristi med ärlig bön: :vänder sig till ho-" nom, . i Överträdelserna '” Synderna ” blir gärningarnd ”tillräknag' intel kvalen Tomheten : försvinner, . fylls, med heli;j het viker för' d hi £; ligheten - ”och ' feskrivlioa Ka Sä Jesus vag klippan; på vilken jag Där, där allena förbliver jag try, , skådar ryggen Usis opej oå . Saliga äro. "de vilkas rträdel- ser äro förlåtna, och villtas synder äro överskylda, Salig är den" "man . som Herren icke tillräknar synd... ROM, 4: 7, (Ps, 32: 1-2) Ja, visst méåste han vara' salig! ' Ty är det något, . som" bringar osalighet, så är det synden, Ingen- ting gör. en' människa så tom och olycklig, så farvlig och ovärdig som att 'synda. Och - -ingentin; "kan rycka och tära N på en människas . sinne så son det” att bära , på missgärning. Men så kan: också synder för- Utan vär- och, nåd, skull. Bara syndaren Då svarar. Gud: med ett: salig! bli förlåtna! Miss- erskyl; de Oron avlöses av frid. Samvets- ger plats för tacksägelsen. då . hjärtat glädje. All” osalig- obeskrivliga friden. YBBer.” städs i a Prövning mitt” eng alighetshopp. hopptullt mot h mm len
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.