sö AN LT Fredag den 10 Slöseri LKAB; det stora malmbolaget, har j år existerat i 95 år ehuru först under 'senare år statsägt. "ansett detta så märkligt, att man ordnat mycket omfattande festligheter under ti- den 6—42 september för. ett så stort antal personer, ”som. trans- port- och lokalförhållandena med- givit”, som det heter i en tryckt programbroschyr- -om- 98 sidor. Antalet. inbjudna uppgår till. 269 "för alla dagarna och 444 för vissa "dagar, - -De -förra 'kommer till Styrelsen har största delen från södra och mel- lersta Sverige. Deltagarnäs re- "gor med extrattåg och flyg satmt "underhålls under alla bekostas ' äv bolaget dagarna + (staten). Flera”av: deltagarna” hår sina frå- flyg till. Läleå; och den 7 är det mottagning med ' Im 'militärmusik, en, ut- "av ma gning flykt med malmångaren Laponia i skärgården och invigningsmid- "dag. Den 8 är det invigning i Svappavaara, den 9 visning i Ki- runa och öubileumsbankett den 'NAGOT AV DET VETTIGASTE SOM SAGTS ii den. "pågående debatten. om vilka åtgärder som . bör- vidtas ledni Sdomick d0 visning i Narvik "och miädag] på Grand hotell, varefter :åter- resa till hemorten äger rum 11 och 12 september. Det kan- man kalla ett grundligt festandel.: . Det. bör uppmärksammas, att . det gäller ett statsägt sbolag, och att: utgifterna således i realiteten "betalas av skattebetalarna. ' Man har anledning begära alt få veta, hur: stora kostnaderna-samman- - lagt warit. Det är tydligt, ått nåä- got: sådant ej kan tänkas + i "ett privat företag..På- grund ; av att retpretsentationsköstnader +.: inte längre som : tidigare är avdrags- gilla, har enskilda företag. i hög grad” inskränkt? "dessa. ” :. Några Å detta av de finns Ord "och | Bild, ”kultörtidskrift £f de nordiska länderna, som nu går ti på 74:e” årgången, har "hela tiden! redigerats från, "Sverige men haft inåt tydligen 'mycket - verksamma ; ehuru” utåt .sällan. sedda ombud i; grannländerna, Den ärade publi- första "tiden ' organ för 90-talister- na.-' Några - av Heidenstams vcen- trala dikter: här ' haft urpremiär. Ellen Key' vid” sekelslutet presen-! terade. Almqvist som vår moder- : naste diktare, Tidskriften uppfat- tades och uppfattas alltjämt — 'se . fredant:: ståndsföreteelse” med den , = goda: dyg 21 längden blir ju: sånt lita en. formigt, och: : behov: av: ändring : ” Ändringen kom i - och - däremot tydligen” ej 1 detta fall Der kan starkt Afrågasättas, 'om 175-årsexistensen ' varit giltig an- "ledning till några särskilda fest- ligheter, men i varje fall har den "stora "omfattningen "äv dessa "och därav "följande ' dryga ' kostnader och slöseri med statsmedel. väckt föga. smickrande 'uppmärksam- het.” Ännu "ett. fall :av skatsdrif- tens ”avvigsidor. NE en notis heter. det att "det är ”den mäktigaste. festvecka, : som LKAB väl: någonsin kommer; att företeelse, - "som: ej kom- "med av de ungdomsikravallerna ': : framförde häromdagen - i TV" överläkare Gösta Harding, . Stockholm. Det är värdefullt att just en erfaren barnpsykolog , understryker att vänlighet ej hjälper mot mass- psykos. När andra hävdar samma uppfattning anklagas de. genast för. bristande förståelse för ung- domen, skriver B.o r å s Tid- ; ning me "4 Det finns ingen anlodring att betvivla att en av orsakerna till ” uppträdena är 'att många ungdo- mar i städerna och : förorterna helt .enkelt har tråkigt! "och" inte vet vart de skall ta vägen. Kraf- tigt 'ökat ,stöd åt ungdomsverk- samheten ”. behövs otvivelaktigt, Men man får nog räkna med att ' det 'alltid "kommer att. finnas en .del ungdomar, som hur mycket ' samhället än gör för' dem, vill . lösa sitt fritidsproblem genom att ställa till bråk. Att försöka "pra- ta förstånd” med dem. som rent - mer att upprepas I 1 : eller"; vid - något - annat : statsägt "varken här OMSÄTTNING ' utgör ingen kungsväg till Tön- samhet :påpekade: "Ann om" '8- bladet i L un sedan; "Tidningen och återkommer med nya uppgif” : ter. apropå, TV-programmet om storjordbruket: : Sedan "dess : har '-lantbruksf bundets ' driftsbyrå .. beträffande Halland 'presenterat en samman- ställning, som "i ..huyudsak be- kräftar. sagda. .omdömen.., Unders | 2 sökningen . omfattar ' 180 ' bruk- ningsdelar' i olika storlekar upp till '50 ha jordbruksjord. Av-re- sultaten ' framgår kort och" gott, att. de minsta: enheterna på -5—10 ha redovisar den "lägsta arbetser- i med 399 öre pr tim? ut sagt: önskar pl a bråk med polisen är meningslöst, åt- minstone ,: när 'de «uppträder i flock. Då "måste ordningsmakten visa fasthet och bestämdhet. =. + Dessbättre tycks allt fler kom- ma till" insikt därom, I LIVSMEDEL OCH" BOSTÄDER ? räknas båda till livets" 'uppehäl- | & le och nödtoft,- produktionen i. jäv både är föremål för i särkläss starka statliga ingripanden, erinrar Västerviks Tidnin- gen FProblemlösningen går dock i de bäda fallen vitt skilda vägar, bl. a. på grund av den po- litiska maktbalansen j samhället: Bostadsindustriens arbetare är skyddade av starka fackföre> ningsmonopol.. Någon konkurrens från andra länders lägre löner existerar inte, Branschens an- . ställda får se om sina intressen med stöd av en delvis genom statlig hyresreglering permanen- tad bostadsbrist. Staten och kom- munerna betalar med skattebeta- Jarnas pengar digra subventioner för att mildra verkningarna av alltför högt uppdrivna bostads- » kostnader, Subventioner till bo- stadskonsumenterna kan man sä- ga. Subventioner till landets högst betalda arbetskraft kan man också säga! För livsmedelsproduktionens del är bakgrunden till de statli- ga ingripandena däremot en helt annan: Jordbrukets utövare bar enj. konkurrens som är värre än så, nämligen konkurrensen från en världsmarknad där priserna ligger lägre än mot- svarande produktionskostnader i dumpingbetonad våra . konkurrensländer, Strängt taget är det ju så att våra jord- brukare inte ens skulle allvar- ligt frukta en konkurrens med priser motsvarande produktions- kostnaderna i andra länder. Den konkurrensen — där vår tämli- gen höga effektivitet finge tävla med andra länders delvis lägre effektivitet och lägre löner — bjuds emellertid inte. Konkur- rensen med världsmarknaden är en konkurrens med priser: lägre än produktionskostnaderna. I så- » dant läge räcker det inte med Ett kraftigt effektivitet, ydd blir god digt och detta är som bekant den främsta orsaken till jordbrukets utsatta förhandlingsläge. När staten stöder jordbruket genom att. medverka till ett gränsskydd, stöder man en -låg- inkomstgrupp vars låga inkoms+ ter delvis beror på en orealistisk konkurrenssituation, När, staten genom subventioner stöder en del av bostadsmarknaden, stöder "men .en höglånegrupp. Skillnaden är så markant den kan vara, me- nar VE. CM | föpporter av” innehåll, E | driften: 5 förd torleksgrupp 13—20 ha kommer -upp i 605- öre," grup pen: 20-30 ha: till högsta .”lönen” 618 öre 'mot' 545 öre för. jordbru- . kare med' :30—50 ha.. Till detta j driftsl ättning Pp ed tatt, Lars Bäckström blev re-. ör 62. Under denne poet," H tiker, : även känd provinsialismen,” nyenkla ..; skolan ; etc.) har. Ord och Bild: vunnit an- seende . som en” vital, ' nuinriktad, : energiskt nyerövrande "publikation," före vilketallt redaktören: skörda- de mycket välförtjänt : beröm .än- 2 tills -han med. nummer - tre' i :salufört under etiketten sex- extra: — löpte linan ut och åstad-” kom den första? skandalen: i' det. ärevördiga - magasinets - historia, - utmärkt temanummer, kring äm-" net ' pornografi, men det kom som annan: sorts. läsning, ,: : Skandalen sandej "hållningen till. numret «i 30 :år. dariskt ombud; för Ord och Bild. Samtidigt som Idar Aarheim i: norska: Morgenbladet'. : uttalade - | förhoppningen att den > "svenska aristokrati med kungen i "spetsen som” förmodades vara tidskriftens enda garanter skulle svara på de inna. som ämslenslitieratar: lovade: att .ombestyra” att: de -dan- ska ombuden skulle avgå, ifall inte de”. svenska «redaktörerna '”. gjorde det; hotade - I ning av danska" ännoniser 'Osv; Där- med hamnade: dr "Lehmann. på fel sida "om ” gränsen "mellan le itim kritik" ock . rena ; uttala” "ogillande ö inte janses obsssinde I i i nu rådande pornografihausse' — så : har ,text- innehållet också andra inslag. Den med respektive" 64—96—98 och 87 "öre pr.ha- åker (alltså inte - -pr timme; det. hade varit för bra att vara: sant). Även" ifrån : Danmar ' Man. pekar här på de landet, att på senare år en män; äng gårdar ' under : 10 ha" försvunnit . medan de något större enheterna ökat. i antal. Däremot: har- ut- vecklingen 'inte avgjort gått "i riktning "mot en viss egendoms- storlek; - Härav, drar > man” den slutsatsen, 'att” ingen. bestämd storlek ' varit ” påtagligt fördelak: tigare än andra i ekonomiskt av= seende. Om en viss areal skulle visat 'god eller ”bättré” lönsam- het, skulle .jordbrukarnas' intresse med en :maturlags obeveklighet ha utkristalliserats kring 'just denna bestämda driftsstorlek. Det skulle ha 'trängt igenom” på: de övrigas bekostnad, -. pet Liksom här - hemma tyder mye- ket på att mjölkproduktionens. e- konomi kräver större besättnin- gar. En 15-30 kor menar man är för få för att betala en anställd ladugårdsskötare och för många att passa in' i det ordinarie lant- bruksarbetet, SLOPAS, ' Dev : . Skulle staten få behålla mera |. duglig personal, framhåller Sven- ska 'lokmannaförbundets skrift L ok mannen: Lönekineseriet har urartat till det parodiska och- fordrar snart en särskild lärostol vid universi- teten. för våra blivande förvalt- ningsjurister, . N Genom ett lönesystem med ett 30-tal lönegrader på löneplan A måste rimligtvis den” siffermässi- ga skillnaden mellan varje löne: klass bli så pass liten: att det fordras ett större lönegradshopp tid- om det skall bli någon påtaglig] - t | het inom sexwallivet etc; den alle- | städes ” oumibärlige” docenten "Joa- ; Fchim Israel skriver: om" manssam- ”I Barbro Backberger'. hävdar i: en unge "idéhistorikern Töre" Frängs- myr. drienterar: om förhållandena kring sekelskiftet då Anton Ny- ström var:en av de. rabulister som kämpade för fritänkeri i öppen- -hällets sexualmyter; uppsalapoeten framställning som: hår. nästan ' alla förtjänster utom nyanseringens att det låg bättre till. med kvinnofri- görelsen.. på Fredrika Bremers' tid än i våra dagar för att nu näm- na endast tre rubriker i ett' ovan- ligt. (innehållsrikt häfte; VA som dr Lehmann hota med att "söka "avlägsna en ” misshaglig redäktör,:,.väckte, tillbörlig vrede i de svenskes - läger. "Det sensatio- nella ”är "inte att 'der goda sma- kens 'vänner reagerar så 'konfyst söm” herrarna Lehmann” och Aar- heim "gjort, det - sensationella och beklämniande, ligger i'att den ra- dikala” sidan ' , svarat: "med, samma Di som går i spetsen här- utom redaktör ' Bäck- ström. själv Stockholms-Tidningens kulturredaktör Göran O. Eriksson. Hans fär en högt begåvad man, så- som: det : framgår. av hans: spalter, även om han.i sin ängslan för att säga något entydigt. ofta skriver som Yngve Gamlins gubbar talar: förbättring. Läönes; bör därför ändras & så att det blir ett något så när rimligt lönelyft i och med att en tjänsteman blir befordrad... Ett fåtal lönegrupper bör , förekomma ' och man : också gå vidare och ge individu- ella valmöjligheter. Man kan” t ex. ge valmöjligheter mellan Jö- nelyft eller att vederbörande får längre .semester, tidigare pen- sionsavgångsmöjligheter eller till överflyttning. "till andra ' förvalt- ningsområden för anställda som så önskar och har speciella -fal- ih som bör till . Samtidigt .. med lönesystemets "ändringar "bör. en drastisk ned+' "Lars. Bäckström — ”Wärning ske i telfloran, häv- dar tidskriften... Det finns' inget behov. av att tjänster skall titule- Tas: ”spårtekniker” och "”Iokin- uspektor”. + Prefix som - "över" och . är verbalt -misslyckade. Arförste” Man kan' kalla "tjänster '"”medar- ”betare” kort och gott; slopa be- ”.greppen "som Ytjänstemän” och - "arbetare" en: uppspaltning 'som föder förlegade klasskampidéer” i kationen 'startades 1892 och varv . där, Det: vari Ord och Bild som! ' — som en utpräglad höre- i": smaken som. högsta. journalistisk ; - :Sex-extran är ett i och för ' sig; =. en;chook för dem som av'alla för regående nummer vants. vid helt > = som nitisk litterär skolbildare (ny-!. ' grannländerna. Mest aktiv ;var dr:'. N " Johannes Lehmann, sedan mer än För dem som känner honom när- mare sägs han ha' framtoningen av ett geni, något som hans med- arbetare professor: Viotor : Svan- berg kraftigt underströk i en ra= diodagbok häromåret. Han är där- till liksom Bäckström -uppenbarli- gen jen lidelsefull "natur, : båda av: omständigheterna att vara . beredda: att kämpa för: tryckfriheten tills siste. me- ningsmotståndanen: tystats, "+ Det edel "som" Göran 'O. Eriks- | - att' den! gäller" endast för dein som yttrar de rätta åsikterna, dem som håller: med oss. Detta är en villkorlig. yttrandefrihet, - som inte är. någon. frihet alls, tens natur är sådan att den inne- bär risk för' att oändligt. mycket : enfaldigt, - olämpligt. "ler rent av ont kommer på tryck. Den risken ; måste vi ta, ty det andra alternativet," som kanske skulle ge garamtier . för att vi skulle få slip- pa, allt" detta" icke" -önskvärda, har såsom" omedelbart inses” inte i en a yngre, + underförstått" .mot . porno- grafi . välvilligt” inställda — krafter. Om: denne kritiker "hade åberopat enbart 'det 'danska ombudets mot- åtgärder,: skulle: förslaget: till rep- ressalier sett mindre :anstötligt ut. Denna eventuellt förmildrande om- ständighet' kan: inte "anföras i fal- let. Bäckström, - När han —' just. i Stoockholms-Tidnirigen, '—"-föreslog författarbojkott mot Svenska Dag- bladet.'var det för" att pricka 'en å tidning som anmält olämpliga åsik- ter, dvs. Ord” och: den upprörda reaktionen på num- ret i Danmark och Norge. Detta är ' verkligen ; primitivt gammaltestamentligt öga för” öga, tand för tand: avsätter, danskarna de svenska -rtedaktörerna,; så av- sätter : svenskarna de' danska om buden. Den föreslagna avsättning- en på: grund äv inopportuna åsik- ter kan”svårligen fattas annat än som ett straff för nonkonformis- tiskt betteende. Hrr Bäckström och Eriksson tänker” sig tydligen. den så högt. skattade, tryokfriheten så krati att"'skaffa, Det idiot- perfekta idealet, som" inte! räknar med att så mycket i denna: ofull- komliga värld är ”sårbart,; törnåt och" skavankt”,: bjuder: ingen "lös- hing. Den enda ' tänkbara ' håll- |: ningen heter tolerans; tryckfrihe- | - ter i våra hjärtan, ovillkorlig tryckfrihet. Det är inte något lätt- vindigt. ideal” utan" > förutsätter tvärtom. ansvar. och. hänsyn .även ' [seenden kan ihålla ” | form som ger" en divektvald riks- [na utse" hela riksdagen utan kom- | minala mellanhänder. "Socialdemo: - | verkligen åstadkomma” i .|och. geno Tryckfrihe- |: No "kom . Nordiska” rådets största - ”svag- 1i het. är. dess avsaknad .av, folklig tikernas klubb. Men det har. visat vara en .utmärkt plattform för och en institution som i vissa av- » regeringarna varma. För "självtillräckliga' minist- rar kan. kontakten 'med Nordiska rådet ' vara direkt hälsosam. Psy- del för att bryta” de isoleringsten- politikerna, i alla våra länder. a Dagens” Nyheter v Det är alldeles yåligt ätt: "det finns en" 'folkmajoritet för. en, rer dag, Väljarna tror sig om att kun- kraterna kan ju försöka övertyga dem , om. att .det överstiger . deras Bestäm & "sig regeringen för att krafttag en "ordentlig" anslags- höjning möjliggöra. en radikal ned- skärning av 'elefonkön:'vore det sannerligen på tiden och kunde betraktas som 'uppnåendet' av åt- minstone ett av de ”djärva må- lenY.;. Samhällsekonomiskt skulle en sådan ansträngning inte heller vålla någon snedbelastning, ty pengarna kommer snabbt tillbaka. ; Sydsvenska Dagbladet I Sv sige koncentreras nu in- tresset. för. .oljeletningar främst. till Östersjön, 'som "vi. kan? göra” an- hos de seldigaste opponenter:; > ET Ragnar Oldberg - ; Heidelberg (LD) "En elit" kända"; cancerforskare från öst och "väst '— bl. a. från New . York, London, ;, . Edinburgh, Paris: Lissabon, Prag — träffas i den gamla universitetsstaden' Hei- delberg i slutet av september. Be- sökarna har. inbjudits, av det ' nya Surj. Great Britbin: and- Ireland, Instituto -Lombardo "di Science" e Lettere i: Milano, Schweizerische Gesellschaft - fär Chirurgie "och Österreichische :. Gesellschaft " - fär Erbforschung und Bekämpfung der Krebskrankheiten. Sedan 1963 är professor Bauer . också- ledamot" i dheitsrat . (hölsovärds- tyska trum. : Heidelberg " vars : inrättningar och Telefonkön bara växer hos te-|. leverket. "Nästa: år beräknar man att kön av abonnenter som 'vän- "tar på teleinstallation ska uppgå - till inte mindre än 64.000. Tele- styrelsen begär nu: ett tilläggs- "anslag på 11,5" miljoner . kronor för att kunna minska kön med 17.000, . Det är möjligt att det behövs större anslag för att nå den ef- fekten. Men ibland har man skäl undra hur det är ställt med ef- fektiviteten” i monopolverket; Ett : exempel kan- belysa: En abonnent "— inte" i 'våra "trakter!" —' hade fått fel på sin telefon och ring- "de televerket för att få den re- parerad.' Samtidigt undrade: han om "det: inte” vore idé att samti- digt' byta "ut den” gamla” appara- "ten mot den s. k. kobra han för "länge, sedan beställt och tålmo- digt: väntat : på? Den andra ap- . paraten skulle ju | > Nej,” det” "gick" inte alls, svaret. Varför? Tog det så tid att koppla in den nya? Nej, det-tog "bara några minuter. -Nå, .var det kanske så att teleman- - nen som skulle komma inte. kun- de installera en kobra? ' Jovisst . kunde han det,” Nej, saken var den att' det var en annan av- delning: som hade hand om så- dana byten! - Byråkratiskt och” befängt — ett prov på konsten att få två man att utföra en mans jobb. = - -Melsingborgs "Dagblad. skopliga pamånts. bl: ar anläggningar är en sevärdhet t.'o. m. för cancerforskare. Programmet upptar ' utom . centrums '. besikti- gande” deltagande i det första ve- tenskapliga - symposiet . som skall hållas ' på det nya cancerinstitutet. Bara" i förbigående noteras ytter- ligare en höjdpunkt i programmet: att vänden professor Karl Hein- ;Jrich'-Bauer; internationell ' kapaci- tet inom cancerforskningen som den 28 september fyller så år skall hyllas. FN Det var professor Bauer s som tog initiativet till grundande av det tyska - wanderforskningscentrum, Man har även honom att tacka för att detta storslagna > och ' ytterst moderna institut inom sådan kort tid som två år kunnat uppföras och tagas i bruk, På grund av sin stora » :organisationsförmåga, sin energi och seghet då det gäller att genomföra sina beslut ' påminner han om den tyska medicinens stora banbrytare såsom t. ex. Rudolf Virchow, "Ferdinand; » Sauerbruch eller August. Bier. Karl Heinrich Bauer, föda” i em liten "by i Oberfranken 1890, stu- derade' medicin i England, Heidel- berg, "Miänchen . och '-Wärzburg. Han valde först kirurgin, blev ex-' traordinarie' professor i ' Göttingen 1926 och utnämndes 1933 till or- dinarie professor 'och 'direktör för den kirurgiska kliniken wvid uni- versitet i Breslau; Tio år senare, 1943, gick prof. Bauer till Heidel- berg där han-1945' valdes till umi- versitetets rektor. » Med sin ”Mu- tat i der von råd) i Bonn. NN ok söker goda oornalister, " Stockholm (TT) « Brist. råder f.n. ipå goda lant- bruksjournälister som kan skriva populärt, uttalar lantbruksstyrelsen och i anslutning härtill begär den hos riksdagen anslag för att ordna fortbildningskurser för- agronomer, lantmästare mi; fl. sd: sikte på medarbetarskap fack- och P dager press, Styrels erinrar.” om "riks- dagsmotigher som "väckts''4 och för- bättrad tbildnings- och stipen-|yr diemöjligheter för lantbruksjour- nalister; I sitt yttrande över dessa underströje? styrelsen” behovet” av väl icerade lantbruksjourna- lister i i såväl agspress som fack- sen är ett av våra snabbaste .och billigaste - media för information till jordbrukare m. fl. yrkesutöva- re om forskarnas och försöksmän- nens senaste tesultat och: under- sökningar. ning finns redan nu möjlighet att genomgå journalistinstitutet. :' Vid sidan av denna möjlighet förelig- ger ett stort behov av kortare kurser på 2—3 veckor i journali- Gesdhwiilsten'" = " stik för p med 'fackutbild- om uppkomsten av övulster) (1928) tilldrog Bauer sig för första. gång- en alla" forskares uppmärksamhet som. är infresserade av cancer- gåtans lösning. En sammanfattan- de" framställning av cancerproble- met' samt hans egna bidrag på området : ställde . honom . sedan i den främsta raden av forskare som kämpar mot den hemska sjukdo- men. ; Forskarens livsverk : krönes "nu med inrättande av centrum i Hei- ning på lantbruksområdet.' Sådan utbildning kan ' främjas av staten antingen genom att lantbrukssty- relsen inom : ramen för sin 'fort- bildning anordnar särskilda kurser eller genom. att staten lämnar bi- drag till kurser med annan kurs- anordnare än lantbruksstyrelsen. '. ad per kestyrelsen « föreslår, att det för budgetåret 11966/67 beräk- nas medel för att genomföra en 2—3-veckors journalistkurs. :Kur- sen, som skulle anordnas av lant- "|emecies Prof Bauer, bruksstyrelsen, skulle i första hand emeritus, men fortfarande out- tröttligt. verksam: hör nu :till de tyska. vetenskapsmännens = elit. Utom sitt medicine doktorat inne- har hän två hedersdoktarat (med, dr. h. ce. och juris, dr. h, c)-och är hedersledamot. i talrika "veten- d (Ass syfta till att ge journalistutbild- ning åt agronomer, ” lantmästare m. fl. med sikte på medarbetar- skap i fack- och dagspress, Kur- sen, som beräknas behöva genom>- föras med ;wissa 'års mellanrum, föranik Det är främst en. poli-| för västkusten. fö komas kl Vi har viktiga intressen att. bevas ka, också i kampen , om: Nordsjön initiativ, ett nyttigt debattforum naturtillgångar... press, Den erinrade om: att pres- |. : För grundligare journälistutbild- . mentat” iga maskineriet. Låt ' 083: hoppas att man inte. glömmer havet- utai- r Östersjöns ekull. to lar Handelstidning . Göta. "Rosén, byrädirektör 4 tor cialstyrelsen, har” gjort stidlelie. a söksi kologiskt har det: betytt - -eri hell na. fört det, .i : | denser: som Jätt anfäktar hemma- |tionerandé organisationerna; borde ges- resur- ser att faga. hand om de ungdo- mar "hon träffade där, > on ältlägret vid motortävlingar” i, Karlskoga. Hon har ' fram-' hennes ' tycke, revolu- : rslaget att ungdonis- > Vi inom”, ”ungdomsorgan satio- nerna gläder oss åt att byrådirek- tören äntligen" uppmärksammat, att vi finns, till. 2, pe ae " - Ung Center ' tyvärr fi efaller' kontakten inellda” barn” och föräldrar. ha bli- vit allt svagare, . och inte , minst i vårt land är. detta ett framträdan- de. fenomen... .Benägenheten att skjuta barnen ifrån. sig'.och Jåta dem klara sig själva är . tydlig. Härtill. bidrar väl också" det -för- hållandet att många hem .ärysplitt- fade genom” ' familjemedlemmarnas er ng utanför. h tt, En liten notis i dagarna, vari upplys=' tes att just Sverige har: de minsta lägenheterna, or : stärker många barns känsla av att vara hemlösa. Trångboddhet har. alltid skapat problem, inte no ö genom; "kravallutbrö olustiga : ”raggarseder. : Det: har. rätt ”naturliga f klaring: man bara ; kan; befria' sig från g ärad lever i en-värld för sig, po "värld s&om på, ett "oklokt sätt har ..kommit- att isoleras från de vuxnas: samhälle." Främsta -or-. saken är att vi har reformerat och förändrat samhället utan" aty för- utse alla! följder. därav för . ung- dom Ne Vä storböttens-Kuriren Än. har . tyvärr. våra. statsråds idrottsintresse inskränkt sig till att besätta honmörsposter 1 olika” fö bundsstyrelser samt '. att .. hålla ”hurra-vad-vi-är bra. Stal >. vid större tävlingar. Så länge. stats- makterna . inte visar" något "verkz ligt. intresse f rörelse” "tvingas föreningarna visa bort "massor av "pojkär. och flic= kor, som tar kontakt med idro' en. 'Ledar- och lokalbristen. ett gammalt. problem” som kräv er ven rejäl > kraftinsats 'av - regeringen. Idrotten ' kan : inte låta sig nöjas med, förslående" och vänliga klapz par på axeln, Det behövs « en kraftz insats. . HIRSEN " Nordvästra” kånes Tidningar | Nu gläder jag mig mitt i mina lidanden för "eder och uppfyller i mitt kött vad som fattas i Kristi lidanden." ” - "Är det” något som ännu fattas i Kristi lidanden?. = «, "Det ä är full Vd = SVE mer Men Herrens församling är ock- så kallad till lidande, Vart och ett av' hans" bam skall smaka delak- tigheten i Kristi lidanden; Vi; ser dagligen för. våra ögon sådana som går mutan Gud. Och så wvet vi att det finns miljoner, som vi inte ger' och som lever, smör- ker och: gudlöshet,' Och detta” kan kärleken: inte-se och ' veta. utan ätt känma smärta. En kristen-som - har fått något av Jesu sinne: bor- de :dag och natt känna” något "av kärlekens. medlidande med + den ofrälsta världen... : (en: genom detta fylls nm. - dandesbägare! Den . RAN skall fyllas,' innan den rinner över. med frälsning - för. världen. =. Guds: folk . undandrar sig Kristi lidande, kommer världen. inte, att bör lämpligen anordnas för 25—30 «> (Forts, å sid 7) - att utfylla "det som uppleva frälsning Det "fat ännu något, Vill du Nara med om änn: fatt? : vår största, folk=
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.