> fall måste ju. den andra: parten | . heten. gällde. endast för. den ena . fidisk” brottslighet, hade det: . varit självklart, att ' man varit : tskhet ii en mycket” betydelse” . ändra: parten fick ' yttrandefrihet. Kritiken & av "radio "och. mv har [ ” plivit allt starkare, Den opar: tiskhet, som är förutsättningen för ett: statligt - monopolföretag, har, alltmer: åsidosatts, " Antingen I måste: här rättelse äga tum 'el- ler. också "måste monopolfrågan | tas, upp till: behandling. or Betecknande har varit ”förhål. Jandena 4 samband med uppfö-k randet av den '. spanska :mot- sgtåndsrörelsens hatfilm ”En sång, "ett vapen”. Juridisk expertis ha- de först förklarat den brottslig enligt gällaride lag, varför radio- chefen . förNindrat : uppförandet. | Efter påtryckningar "och" kritik från radikalt håll backade han tillbaka, t trots. att han förklarade, ätt. den . juridiska "bedömning, som först gjordes, ”hade fullt fog för sig”; Harl sökte upp: nya ju- ridiska experter, som. Yät förstå, att. filmen kanske ej, trots' allt strider mot lagen. I en" sådan |: fråga, kan" man för närvarande säkerligen få några. juridiska Jex- perter, som är villiga, ställa” sig till förfogande i önskad siktning. k Radiochefens "wacklan” och svag- | het- är. föga tilltalande. och - re- spektingivande, Så säger han vi- dare, att .han måste värna ytt- randefriheten: Jai just. det, I så också ” få kommå ' täll tals och framlägga ' sina synpunkter. ” Så var 1 -fallete Yttrandefri- sidan, och därför kan detta "ej kallas , yttrandefrihet. utan " sna- rare motsatsen censur. Just när det & o. m, varit fråga om ju- äl skyldig att se till att även den full fråga och yttrandefrihet i ett ch så kommer. nu: genast! en "Den: genom "tidigare . ställe er'. på nytt” fram "frågan - "om . inte räcker”till för att klara -all ” på den växande arbetskraftsbris+']=5 ; ten, Detta.-kan leda till att'en ” lägga : öven? ett . växande: antal : uppgifter på ! starka . med stort intresse, . LYXVILLÖRNA OCH SKAT- > teutgifter, vilket kan vara rik- r6 - surser så att exempelvis: en fyras delvis på andras bekostnad: prioriteringen. av” behoven, skri- Vi har redan ans! i a procentig > 'framstegstakt årlige krav. på reformer, Våra möjlighe: ter att öka” investeringsandelen. i samhället" kömmer att:bli mycket begränsade; "Inte minst beroende hårdare , förtursordning > införs också inom" den kommunala sek- torn, Om; hetr Sträng skulle um: gås med iunidéringar ” på "något slags enkagernang har. inte för- sports,. men, frågan tål. onekligen att begrundas. ” - Staten kar. för övrigt speciella skäl till uppmärksamhet på, den här. punkten; eftersom: regering och riksdag: fattat beslut om att kommuner .: och landsting. i Kritiserar man : den | förmedlade konta vå : Han; kan åtminstone spela s . något och » vilka. menliga. Carlbergsstiftelsens Jokale: - Expressens anseende inte hindra- de håns utnyttjande 'sor "skedde, "så "måste "man" kunna fordra” ett något: bättre omdöme” ae Sve- riges radio. Samarbetet. war styd- ligen” intimt mellan, radioledning- en” och redaktör" Michanek; "som 'mellan Sve- riges radio "och anqvist,” så att: " denneé' fick: 3.000 kr. för: filmen. så skandalöst får-helt enkelt” icke ären kokad. drick av. nor; | isom: "de -«(turkarna) . "dricka hett i stället av brännevin, och där mariricke” småningom: sopplar det in, så” bränner "man sig därav: illa, därföre hån" mig woch varnade ”att je .skullé se på honom och dric- av stekte. ärtor”. Si sradios-- (sk " dömeslöshet,. har.visa lig” i en: halvstatl En stor dä av. landsbygdens ban har i'dag en "ytterst. .påfres- |; - tande., och” tröttande” resväg till . a "stora" vägen” för skolbuss mil efter, mil. Efter, skon bus lerdasi Slagna av åtskilliga kilometer : Då å ” islänningarna. och. med danskarna" som trea,' Och kommit" mågon. att- slå” fast, att ”kaffet' är; dej hav. på "vilket "de ävenska folk relserhas Skepp. fly- Sch ning "kring I kaffet som just nu. på går på Nordiska ,, museet ' och "som så smån gom kommer .att: skeppas läns slut upprepas, pro Den hårdnande - lika” gärna” tas”som ' ett . ken. som. motsatsen.".-De flesta "medborgares - lott. här : blivit; att undergivet. böja sig för myndi; = heternas. åtgärder .i. " den . dystra förvissningen att : det: ändå” inte finns något att göra åt "saken, : Men: den som orkar ätt om då es dar mot. inom: de "gränser, satt, han” må göra det; som ir spå den'allsmäktiga råkratins riumfvagn: « SVÄLJA: KAMELER' OCH SILA något's bridge klara vad: ;prisbildning som. grepp, ÅA den fria ningen :i-regel. medför. (bostads- " köerna. och liknande är 'utmär ta illustrationer), så vore det för= visso” en '. tacknämlig :insats . för: folkbildningen.'. Däremot... är det faktiskt svårt att. förstå, hur det 17 ta "skulle "kunna" bidra till satt; bromsa prisstegringarna. +, : Dessa" beror nämligen, so! je ;i. prisbildningens lagar aldrig Få så litet orienterad. människa: vet, till -lar på: och, som herr Sträng uttalat får lov' att sätta en' broms på den fortsatta utbyggnaden, följer där: av att kritiken också. måste riktas mot statsmakterna. Och därmed har man också på sitt sätt börjat erkänna brister i regeringens e- konomiska politik, Finansministerns fortsatta upp- görelse med” sig själv skall följas : TEBESTÄMMELSERNA - ' behandlas. i. en ledare i Värmlands Folkblad Skattereglerna är: så utf de -k p g- och: fiianspolitik: och på oOrgahiseråde ”grupers' framgångs- " rika "försök att kompensera ' sig för dess följder — "och helst mer än så. De fall:av medveten upp” trissning av priser som förekom- mer från enstaka företags” eller | branschers - sida : bör. visserligen hållas efter. men spelar i prakti- ken en mycket: blygsam roll för penningfördärvet, . > "Tyvärr finns det eme! ertid ledning «att ' "befara; att man' i en inj som den dande mest ”kommer-att ägna sig åt att hänga > dessa småtjuvar, medan: de verk- ligt" störa. skälmarna.. Med uppl i Om att man får göra avdrag för rän-| : - tigt i och för sig, men det kan inte vara riktigt att utnyttja av- . dragen till att. bygga lyxvillor "Detta är 'ju vad som. sker, när man bygger en halvmiljonsvilla, lånar stora' summor i banken och drar äv räntekostnaden vid dek- larationen. Den skatt: som ' man "på "så sätt slipper undan :måste betalas av andra, också av dem "som: absolut inte har råd att själ- va bygga det enklaste hus, och progressiviteten gör att den blir större ju större inkomster: man har: Företeelsen kan' också. ut- tryckas så att folk som tjänar låt 0s9 - säga 15.000 kronor om året måste vara med och finansiera lyxvillorna ” åt "dem som' tjänar 100.000 &ronor eller mer, ” Det är lindrigt sagt förvånan- de att denna möjlighet har stått öppen” i åratal — och fortfarande står öppen — och att de politiska partierna har ett så måttligt in- tresse av att eliminera den. Det är en sak att stateri lämnar Kaffet”, blev den; olja, som” smorde hjulen: i knarrande.start, . som, loc- kade? likgiltiga.. eller halvt « huga- de "med sina. trivselångor. och sin ig 3 metiskap; Det . blev. också, "grån att ; ha varit'& tens dryck "i" 1700-talets: kaffehus —rsämlingspunkter " för” > politiska, filosofiska -och litterära diskussio-' ner. och endast. för el 3,5 kö lör ha gå rg åt fö "den kung liga mathållningen . i Bender. I ar- Ä: Ining” ingick läremot som> han. Det. är eljest: illa , smakande, likä. som. det vore Jag . «intellektuella :debat-' + industrins . produk. tvåhunhdraåriga kaffekvarnen ärvinte olik den. som "brukas" änsi dag. -av:dem"som fortfarande -själv ala" sitt ;kaffe- och inte' haft »köpa med sig en elektrisk från .mågot --utlandsbesök, r mma - finns, de « veterligen inbe.r ännu : eftersom » de inte: har lyckats: bli S-märkta. Numera "kö : I per man : oftast sitt. kaffe: färdig< rostat -och, malet. Allra godast och mest "aromrikt: blir ;det - trots; allt |. om :man brygger: det "direkt, efter malningen på egen kvarn. + :-r «Innan -man:: hade kvarn krossar de man kaffet i en spåéciell kaffe- mortel.;eller: i» en. kaffekross med ett. rullande. hj Nn rostningen | so; igare,. ofta. i ;; och -hand- T ponger” för "smör, "socker, i mjöl och |: annat nyttigt som byttes: mot: kaf. fekuponget," ller den. livliga svär” 1 fens' vingar. Nordiska "museets" ”utstä fån NO då 5 140.000 ir. lets örlösa koppar är utsökt wack- ra med: de djupt skålade faten.” Så | nar-oM skäffet som betydande jan= är kaffets: delsvarå: Sedan någr :.:Peht .Hillerströms tavla, en: syntes, av. trivsel och 1 visar. att katfet var: 1700-talets eleganta dryck. I "dukningen fram-. ta lan: kanna och sockerskrin - i ' silver . och kaffekopp . : 1700- talet, ” E fat. I v vår tid är kaf-' fokospen sen. av: de mest omhul- dade" av. ja d.experiment” söm reglerar tillgång 12 'modligen : -mer..,än . motvägas ', av och;: de” ' konstruerade. alla i möjliga -| na-att "använda sin röstsedel på : | 'enklaste sätt. I' dag betvivlar ing- "I klara 'der "lagstiftande " uppgiften | 1entäl : Med tänke 'bl 'av på i. de afro-asiatiska . länderna. hår ett kinesiskt- angrepp . På Indien förefallit ' osannolikt; ; kinesiska militära ' framgångar ” skulle ' före den politiska belastning som skul- 1e följa med en sådan inblandning. Men om), kriget mellan Indien, och Pakistan. fortsätter och om. Indien hemför :vad' som ' brukar : kallas segrar, ' så ' kan' Kina änse sig ha fått en' förevändning att. ingripa mot ett. ”aggressivt”. Indien;, In- bördeskriget 'på den. indiska : halv- | kan stå både Indien: och: Pakistan oändligt: dyrt.” an . iDagens "Ny ter ' När Louis" de, Geer räknadé fram vårt. tvåkammarsystem hade både] han "och" häns samtida. en: stor] portion "skepsis mot" rena” folkväl regler för att hindra 'medborgar- en: människa att svenska folket är kapabelt att i ett allmänt val ploc= ka: fram "en; riksdag,'. som, skulle lika bra som" den nuvarande -två- kammarriksdagen och med: betyd- ligt rationellare” arbetsmetoder, - från produktion, försäljning och” distri- bution reglerat . genom. ett, kaffe- avtal, ett märkligt”. internationellt och” priser” :länderna: emellan. För närvarande år Sverige" sitt "hu- vudsakligen'- från: Brasilien.':Un- der 1709-' och 1800-talet! skeppade de svenska: ostindienfararna hem det ' från” "Java: Ceylot öar 1: Sydostasien; medan ' det, ännw var en" exklusi- vitet” och” kuriositet, från -det-land som ,så poetiskt” kallades. Tyckliga Arabien :s= s "Under. 1600-talet "ansågs kaffe bl. a. i Italien som. ett: läkemedel. Linné betraktade. det ina ”An- märkningar om > Coffée : om inte som: läkemedel, så näst intill; ACoffée sär . då ”gott..1). fö dem, finna 'sig' illa: disponerade sef- ter-.-starka” drycker... "dagen... rut intagna..2) för dem som äro däste av en:stark middagsmåltid.. 3): för dem, som "hava god.:föda, men” .in- tet; arbete, varav .de "eljest. bliva Eg | Västtyskland" Europarådet ”an- ” lordnat en "utställning, den tionde i raden; "som "för ' första gå! » | Stores > . Utställningens '. ledmotiv är "Karl den store — hans verkan och var det: också helt comme il: faut det en fullt utvuxen inte ofta man. kan. tälsa | griper och skakar, "Den. utspelar sig träd , i. himlen", rar god "skönlitteratur; "originalitet, språk som nära,.' skönt poetisk " men bland tomanförfattarnas Pa ra, en som är flygfärdig från första stund. ock, här lika självklart hem- ma i skrået som äldre kolleger med tio . eller, kanske: femton böcker bakorn sig. Men i: Elsa Maria Ottos fall 'råder "det inga tvivel om" sa- ken — hennes bok "Det växte ett (LT:s: förlag) har? . alla .de efenskaper som konstitue- |- bredd och: fantasi 'och ill detta ett. det är. en ren fröjd att Jan Elsa Maria Oi här en "all deles. egen” prosa; mustig. och: jord- ibland när | känslor” och "stämningar bär högt, och med: det: instrumentet: har -hon s på landsbygden, i Lemz- malösa by, där. "människorna - inte är sämre eller bättre än på de fles- ta håll men allting framträder des- to: tydligare, därför' att perspekti- vet. är 'så mycket. trängre, ' Kvin- norna: kan i ensamheten drömma om trädet i himlen, men snart nog tyngs. demot jorden igen, och den bitterljuva hägringen:' flyktar.. 'Tyngs. mot jorden, -men helt fri- villigt; gör. också Johanna, horan och", tjuvakonan med. den” leende munnen och - den : lenå,' blomstran- "I de: hyn, så "olika sina stretande medsystrar --i -Lemmalösa . by, - Så högt. som till: himlen tänker -hon aldrig, . Männens -är hennes träd, till utkomst och- glädje, och - Johanna är- himmelriket -för dem. :Självupp- tagen och loj, småslug och anings- "mångåriga > bidrag "av >Iokaliserin, itiska skäl, en "annat att allt fler av vå- ra största företag får ta i anspråk mångmiljonbelopp ur sina" inve- steringsfonder. - och. utnyttja . de ' generösa skattelättnader som gäl- "ler. för dem; "om "de" sätsar en bråkdel av detta belopp” på nå- gon” anläggning i" stödområdena. Investeringsfonderna ' skall” som ek : (Handels idningen) åstadkommit en roman ' som både att någon” det | av storindustrins invésteringsprojekt sannolikt kommer att infalla un gen. förhåller det it ko Bi "förlorar: MM sin effekt, om inve- "”steringarna sprids: ut på både go- da” och dåliga år. I" realiteten hål- ler" regeringen på tt med inves- ”teringsfondernas . hjälp. -utveckla ”ett: slags: subventionssystem :- åt ij ett "urval av. våra exportindustri- er. "Metoden blir inte mera tillta- « lande därför: att den i första hand drabbar :utländska konkurrenter, lös seglar hon som en ödesgudinna genom byfolkets - vardag ' och - sår hat "och split ' varhelst hon drar fram.'-Medvetet ond.-är- hon: väl inte: det räcker nästan; med att hon” finns tilll: ec. t Elsa Maria Otto kan berätta så det :lyser om 'orden,' hennes . språk kan svartna till förtvivlan och "bit- terhet och blåna till skönt vemod. Vems var skulden till allt elände i byn, , medan Johanna ännu uppe- höll 'sig där? 'På det: ger författa- rinnan inget entydigt svar. Mitt i all "hettan ochiinlevelsen 'bibehål- ler hon ,en föredömlig distans till sina figurer; en objektivitet som man sällan eller aldrig brukår fin- na hös en debutant; LK "Elsa: Maria Otto: Det växte ett -träd i himlen, Hätt,.27:—, inb. 32: LT:s förhg.. . äte: i.A ga sitt rike-han dittills styrt från sin- na. härtåg och vintersäten i olika delar. av, riket ett politiskt, aridligt och kulturellt «centrum. .; Från Aachen 'som han satt, sin "person- lighets prägel på och 'som han un- der de sista tjugo åren "äv sitt. liv bara - sällan > Jämnat försökte: Karl Ides" heterogena ' delar, I" Aachen koncentrerades ett tidevarvs alla strömningar: som- genom. ; denna koncentration” sträckt sig över re- la riket samt —' åtminstone indi- :rekt "gjort sin-:verkan gällande århundraden framåt., sc oc Med tanke på 'Aachens betydelse utställningens besökare göra bäst att först: besiktiga domkyrkans” mel- lersta ' del vilken - byggts" av. Karl den, store - såsom "palatsets kapell och som i nästan oförändrat .skick bibehållits.. Denna väldiga, åttahör- niga byggnad i vilken Karls tron av ' marmor . fortfarande," finns "på sin. ursprungliga :plats' röjer kan- ske bäst vad som menas: med be- greppet' "Ikarolingisk renässans”, Se- dan bör: man bege "sig över till 'kröningssalen / i ' rådhuset 'som 'vi- lar på den 'gamla kungahallens fundament. Där. finns 700 föremål utställda som tydliggör. hur "”Aa- chener Hofschules” blomsteringstid på denna plats blivit till genom att konti t xis- ka, romersk-antika och: bysantin- ska källor - " sammanströmmat och förenats.” . Epoken, den karolingiska renäs- sansen, åskådliggörs genom frag- ment av skulpturer och byggnads- delar, : genom = gravfynd, vapen, smycken och mynt, genom kodex- ar, tavlor av elfenben 'och guld- smedskonstens i alster samt ”genom åskådningsplanscher 'och modeller. Av alla dessa föremål. torde — i första hand nog utav rent emo- tionella skäl — sådana vinna >det största intresset som på ett eller annat sätt gärna sätts i förbindelse med den store kejsarens person t. ex. talismanen ' han : enligt 'tradi- tionen burit om halsen när hans grav år 1000 öppnats på kejsare Otto II:s befallning. Eller relik- skrinet från Enger som sägs” ha varit hans faddergåva till saxarnas hertig Widukind. den store 'sammansvetsa ' sitt väl-. för den karolingiska epoken torde |' = "Även i vidaste mening s finns det anledning att. ifrågasätta om "den svenska - - bostadsplaneringen” lyckligt > Utformad, oa srees på. detta område: kan” dra” utomordentligt allvarliga nade och i landet.” i Å ? | ; Sydsvenska Dagbladet d någon samhällsekonomisk a vinst ge- nom "att småbarnmödrar går ut i yrkesarbeté? och överflyttar en del av ”bafnpassninigen” d äl institutioner; är. omstr lunda'- Jätt” att i besvara.” ld och i Ngä- Vinsten ön vittnar om en: dårskap . som k- "Frågan Häruvida det uppkominer c nin; kan öja . fagdkar Haj ör År Vårt. land går som!” bekant in i' en': period med: | påfallande: stor "arbetskrafts-+ brist. . Den arbetskräftsresery 'som de handikappade. "utgör, kan sam? hället i ett dylikt arbetsmarknads läge inte bortse ' ifrån, något som . lits i flera” "ståtliga 'utredninga Mycket ', dalar” "alltså för-abt de förbättringar - som skol- överstyrelsen föreslår bör” genom-' Sveriges vadio - har i "sommar int -nyheter ' :på rengelska,? tyska turistsäsongen : ; lagts Men idi 200 000 finskspråkiga Sverige ' äker” ”fak- tiskt". inte til Finland”. igen -. när sommaren jär" Öv över... :Den- stora | öpråkminoriteten” är” här för -att arbeta; och F det. är "naturligtvis håtsprogrammet gjort Jycka,, F in= lands, radio har visat stort "intres- se för” saken och: verkar villig? att satsa. medarbetare” och . "pengar; | men Sveriges Radio'; följer” som be- kant "skolåret 7” räknar "; bara sådana finländare som är" turister. : Sveriges" Radio "borde kunna h; pa de icke svensktalande” finnar” na. med. några. minuters heter dagligen: året runt,” Stockholms Ti ningen 71 nykterkets felsens alkohölpo= i ett rättvise mang. i | barnpassningsfrågan” ligger ; och frihetskrav” från É Cd Gud. Hines intet” anseende till personen, Rom, 2: 11. - -> Paulus skriver: detta i "ett. Sam- | manhang, där. han framhåller: att) judarna. inför |Gud har intet an- seende till personen. Ibland. kan: det vara uppfriskande att läsa de slitna bibeltexterna på något främ- mande språk. I en-:engelsk över- sättning läste: jag: ”Gud har. inga favoriter”. :. Vi. människo ha voriter, -somliga människor tycker vi' om, andra inte. , Vi drar våra | gränser. ”Vem är ' min ' nästa”? frågar. den'. lagkloke:" : dagens evangelium, Mot vem har tåg skyldighet att :visa "kärlek? -- Och Jesus — och "med honom hans Kyrka — svarar med att tala om kärlekens gränslöshet,.--". ” Vi måste se verkligheten i; ögo- nen, Vi är olika, Det är inte bara de 'rTasmässiga olikheterna, .. som skapar sådana problem," Vi är alla så olika, 'vi har så olika gåvor. Många : känner-. sig helt lottlösa. Detta kan vara ett svårt problem. Vi känner gränser och murar oss emellan, : ' Vi måste acceptera' denna olik- het — och: göra något positivt av den. Vi. är inte lika — det. bety- der att vi med -wvåra. olika gåvor skall ' hjälpa varandra; Men sam- tidigt som vi klart ser: denna 'olik- är vi lika. Det finns ingen enklare och mer talande sbild' av Guds kärlek än den Jesus använder i dagens text. Gud är. människornas. Fader, som låter, sin sol gå -mupp över både onda och goda och som låber rég- Man torde också: bli frestad att söka göra, sig en föreställning hur. (Forts, å sid; 7» net falla över både rättfärdiga och orättfärdiga, Som föräldrar inte ' gör någon skillnad på -sina barn, "då det -sällor- deras . försörjning. gärnäsfarl het skall vi veta att inför. Gud : ri ud, Skaparen, « idetz i heller. 'Hädaren- får kraft att: röra sin tunga" av. den” Gud far. Denisom” "går ond: fått sin förmåga" att röra "sig av samme, Gud, som han. med. siha gärningar, "skymfari Då det gäller vår frälsning, sände (Gud sin Son, Jesus' Kristus, "till. alla: människor. Hans: frälsningsvilja : är universell. Den känner inga. gränser: Gud vill ratt stella: människor- s .blivå frälsta och komme; Hill sänningens kunskap, ; « + Och nu Vänder sig Gud å deina fullkomliga" såsom, eder ; : himmel- ske - Fader : är, fullkomlig. Det or- det får vi. inte rycka loss ur, a Sitt sammanhang. Vi kan aldrig” "bli fullkomliga, :om :vi- med det menar Guds "alla fullkomliga” egenskaper. Men Jesus talar här om Guds kärlek, ' Den är "fullkomlig. ” Den känner inga: gränser, Jesus vill sä- ga: Älska: -zmänniskorna > utan gränsdragning, så som Gud gräns- NH löst älskar OS, Men «kan vi "det? "Att ' älska ' vår "nästa" —' även ' ovännen "— det kan vi. vsty när vi- lär: loss :se på "vår nästå”. som en; - människaj.. för. vilken.('V Jesus Kristus också ,.gick i döden: Att bedja För vår ovän kan:vi först, då det blir klärt för: oss att okså han är: innesluten "i-Guds kärlek. närmare? Hur skall murarna: kuns na rasa? Det'finns bara;ett sätt, Det är-att. vi :kommer Kristus närmare;., Då jag: ser, att jag vär en- -syndare,, som var dag "lever av Kristi kärlek. Hur: kan jag då med kärlekslöshet "möta min näs. ta?. Så är första. »steget” tilbomin nästa att. jag .ber Kristus tränga in i mitt liv och. :besegra min kär. lekslöshe het: med; in: ; kärlek;" främst hos dem; som .det lilla mys . adiony=' St a Hurv skall ,vi komma varandra '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.