Mi =LT " Måndagen "den. 3 sept Ett litet misstag | sstförstärknlng s Chefen för LO:s utredni - delning, fil dr Rudolf Meidner, | i har gjort ett uttalande i' konsu- FR som p bla 4 Svenska Dagbladet, Dr : - i Meidner är välkänd som en syn- : nerligen vederhäftig ekonom, :en ” man som inte förilar sig ens i de ' ” komplicerade =: jordbruksproble- ; men Det är också ett i stort sett . välbalanserat uttalande. som -dr ' Mealdner gjort även denna gång. . Dr Meidner : erinrar om ' de ' . orealistiska priserna på jordbruks- « produkter: på den internationella ' " marknaden och dessa prisers sam- "band med de tillfälliga och väx- . lände överskotten, Han framhål- : "Fer även, att Sverige nu skulle kunna köpa spannmål och socker ' : tilllägre priser än :de som råder ; : nom landet, men att den nuva- " tande prisnivån står i samband 2 med " den jordbrukspolitik, som. > praktiskt taget alla varit eniga om : + och som i sina huvuddrag god- i i tagits även av LO. ' Så långt är allt I sin ; dessutom beräknas på en lägre . På betar - Inte ens för en man : vid Jord. bruksföretaget. har följsamhefen: i: 11 varit lika med utvecklingen i industrin, ” . Hur stor del av erbetsvolymen .vid jordbruk av' viss storlek söm ”kompenserats” för löneutvecklin-- gen i industrin : under sexårsav-. talet kan ungefärligt konstateras, då man: känner den: sammanlagda t; per brukni "och år, Vid'slättbygdsgårdar: med ..20—30' ha :åker är arbetsinsatsen - omkring '4.400 timmar per år. Vid” -gårdar med..30—50 ha är totalin=>- "satsen. omkring 5.000 timmar el der” något lägre: "Brukareris årsar: 5 hats förstnämnda” fallet och omkring 40; - Proc. i' det andra. Restetri av' ar. « betsinsatsen har. inte erhållit: nå; i gon följ samhet ln industrilé av dr dekla: mi med en liten malör inträffar; när > dr Meidner försöker beskriva sex. ; årsavtalets samband. mellan indu I sttiarbetarlöner och livsmedels- Priser! . . a . Då en ”avtalsrörelse blivit klar i har man slagit samman : den. av- i ! talsmässiga höjningen och den be- ! ” räknade löneglidningens storlek "för. det gångna året." Jordbruks= - i befolkningen, får åedån” genom prishöjningar en motsvarande in= - . ration wisar hur betydande felsom'- ” kar uppkomma," om "man Å; ett... sammanhang som detta råkar: ut” för Polycksfall. i arbetet”, De ople niohsbildande organen har här fått! ett felaktigt. utgångsläge. LO skall ' +. enligt uppgift starta en rad möten / : för att orientera 'om' prissamman=, » hangen.; Då finns möjligheter rät.” misstag som här, påta= . är Den först "cterade meningen är ; rätt, 'men när det sedan-kommer : till tilämpandet av den. Konsta- « terade löneutvecklingen 'i'andra ” meningen — blir beskrivningen "missvisande, Fullt så bra är det inte ställt och ordnat för jord- bruksbefolkningen, Det är ju en- dast en del av den i jordbruket insatta "arbetskraften, .. nämligen " brukaren :själv vid- gårdar av viss storlek,' som får” sin" arbetsför- > tjänst:korrigerad på'grund'av in- : dustrilöneutvecklingen, .. teoretiskt ': sett; I praktiken "blir" det så, att. , Jordbruket då" löneregeln” ”tilläm- ; pas” tillförs en viss ”prisförbättring, ; 6om i sin 'tur resulterar i intäkt + förstärkningar" allt efter omsätt? i mingen$' storlek vid olikä"gårdar, « + + Väsentligt är emellertid i detta sammanhang, - att ' förstärkningen beräknats blott :från - brukarens . arbetsinsats; och det är alltså en- : dast derna. del 'av ”arbetsvolymen ond .som utgör. grund för ink för» "stör" "överflyttning till". annan Syst ber hur än r ”Htiken bedrivs. För. att: jordbru- : kéts arbetskraftsreserv måste si- > ha'talar också den. höga ;medel- hand. Vem tror för övrigt. att.de «inom andra" ytken som fallit of- fer," för. rörli hetspolitiken,. för "omskolning, och inpassning i nya, för” dem helt frå b — stärkningen: i jordbruket, "Man kan säga att så. mycket tillför lö= . neregeln! fördbruket, "att brukaren skulle kunna få samma pröcentiel« Ja inkomstförstärkning som "induär strlarbetaren, men när detta skett måste "brukaren ee sig om efter . möjligheter att- betala .den högre de ersättning : till de: övriga. fal st miljemedleremarna > för deras inz " satser. Frågan Mm” något: av den beräknade höjnihgen till bru -karen är kvar vid det laget, så- vida han inte lyckats klara” de andras. inkomstförbättring genom dig alksering, vilket inte & är tro- Det bör tilläggas för att bilden Aa bli någorlunda klar, att jords steler nu skall raderas ut' och, de i'dem sysselsatta skall ryckas upp med. rötterna ' och flyttas, så lär "de”itte 1åtå”det.ske" ck? -:samma'applåder,: Var den rörlighet som nderna, skall sluta vet ; lönen till anställda, och en; stiganz Lag hingsord ” inför” ”avtalsförhändling- arna, skriver tidningen” Fö ta Zz aren "apropå. finansm nisterns, anförande inf r dräts elk; rförbt MISSNÖJET I MOT STIGANDE” I Någon, går g' når man salut vis den gräns då ytterligare skat- - tehöjningar- inte är möjliga. skri- ver Sunt Förnuft Tid- skriften ” trör inte att. den grän» "sen är nådd i dag. Men politi- « kerna har bringat OSS fasligt nä- wa gränsen: i > Missnöjet" mot de ständigt. sti ' gande skatterna breder ut sig, i Ledan sprids i alla :samhällsla- . gar, 1966 års korimunalval ser ut att bli tidernas stora" skatteval, om blott partierna laddar upp or- dentligt, ger. klara besked, inte tassar omkring -med filttofflorna . och "lovar runt och håller tunt. Väljarna har rätt att i god tid fö- re valet få full klarhet om hur de "olika partierna ställer sig i skat- tefrågan, > Låt oss, skriver Sunt Förnuft, få det. skatteyal som" vi missade 1964, därför, att partierna kom ö- verens redan i skatteberedningen, ; ett. pactum; sturpe, som höll över » valet :men sedan bröts: av rege- " ringen i och med årets stora skat- : teomläggning, H Nan! " BÖNDERNA ANKLAGAS > "för att hå varit negativa ' till rörlighetspolitiken, men I o r'dt . brukarnas Förenings- I bla derinrar om att inga-har "varit så utsatta för den” som jord- I - Me bruksnärlngens folk.” Den "lilla + Procent som: nu redovisas som :jordbruksbefolkning har för öv- - rigt till stor del sin sysselsättning "i andra näringar: "Nu sägs det utan motsägelser att: jordbrukets andel i den för- ligare 'riskmioment: : På två stora områdan ser det särskilt allvarligt ut. Den ameri- kanska stålindustrin” planerar att " bygga ut” och moderriisera " stål- verken för att återvinna förlora-' "de "marknader: och "möjligen "er- övra nya, Nyä -stålverk, "styrda av datamaskiner, skall bjuda öv- riga > stålexportörer på världs- marknaden ' hård konkurrens; På samma sätt ligger det till på pap- ska p nu expand kraftigt.” Amerikanarna ” ”tänker rikta in 'sig på den europeiska marknaden. Både USA och: Ca- nada bygger. ut sin massaindu- ' stri. Vårt land får allt svårare att hänga med i konkurrenser. Siffror "över Åndustriproduktionen | - i 'OECD-länderna under | första |: kvartalet i år ger belägg för det- - ta. OECD-ländernas industriproi duktion ökade från första kvarta- . let:i fjol till" första kvartalet i år med 7 procent men det var fram-. ta goda "resultat. "För Västeuropa "stor och Sverige ligger undér det | västeéur ""Investeringstakten..- | dustrin a är alltför fö fö finn svenska ETT HELTIDSJOBB ÄR DET: > > ATT STUDERA SIG FRAM : till' högre. kompetens i sitt .yr- ke: eller. till. behörighet . för. ett "nytt, "betonar - :F a 1 usKu "Det . är ganska få förunnat 'att "kunna. klara något sådant genom arbetsdagen. "Samtidigt har sam- hället all anledning önska att så skaffa sig större och aktuellare : värvsart om . ett. fåtal. år torde vara nere i 5 eller 6 procent, oavsett vilken in- - ställning ' till rörlighetspolitiken . bönderna har och utan att stats- ..makterna behöver tillgripa sär- skilda. pådrivande åtgärder.. När Fyra fi av dem som t,'ex. nu är uppe i 30- årsåldern fick: nöja sig med en- bart ” folkskola. Här" finns stora "produktiva kunskapskapttal' och > mycken” ”outtagen rätt: still Bebild-! HE enn och ersätter. den med, 3 2 det falla på en plats i i stället för på 3; jen; annan, Det” finns ; visserligen persmarknaden, där de amerikan- |, förallt. USA som svarade för det- |.' 'var ökningen knappast hälften så |" kvällsstudier efter den. ordinarie | -många vuxna som möjligt skall |" möjligheter ' att" öka: samhällets |” änniskan- u utan - att: själv : det "förändra : klimatet? K vilj :- ge ett svar på den frågan är dr H "Landsberg," chef för USA:s delega- tion vid, Meteorologiska -världsorga- inisatonens klimatologkonferens i "Stockholm. :, gilskan? "utan: tvivel redan" våverket klimatet på jorden, låt, vara I min- dr Sannolikt sker sr odat sen ' påverkan närihiftens koloxid stiger £:sam- 3 band med den särskilt 'efter indu- ; strialiseringen markant” ökade för= "måga ”att' absorbera den infraröda :värmestrålningen som här är av be- .-tydelse: Den ' förändring i klimatet - som detta åstadkommer sker emel- ; ;lertid långsamt och för vanliga män- niskor omärkligt. ' " istäderna: Om ”man' tär bort, växt- till marken; a medari snötäcket utan” för städerna. håller sig kvar” ä Särskilt? hattemperaturerna torleksordningen' : Människan : förändrar klimatet lika garna längs Medelhavets kuster för var: grönskande ' jätteskogar.: I våra dagar gör man försök att hejda erosionen genom plantering av skog, men det" är en svår och långsam process. SS En av de mest kvalificerade för att| : i | fall utfäller., regn. Däremot; vet vi ;linnan : metoden. kan tillämpas för "temperaturklimatet - : | molnvallen. kring orkanens öga med drar m inniskan, När. romarna skövlade sko="' ten röklg industristad än a vi på on landet eller i skärgården, - GÖRA REGN OCH "TA BORT MOLN Å Sedan ett 7 par amerikanska for- skare för 20 år gedan upptäckte att man kunde förmå underkylda moln avge sin fuktighet "genom att man beströdde "dem 'med' kolsyresnö och liknande" medel; följde en verklig rush på detta område, låt vara till en del av helt ovetenskaplig karak- tär," Sedan" dess; har tekniken att upplösa moln genom ”seeding” ut- vecklats..' Denna har kommit till användning . särskilt . vid flygplat- ser :men också vid ett tillfälle när det gällde att-skapa molnfri him- mel-för en: astronomisk expedition som . skulle” : observera , . en : solför- mörkelse.. "— Beträffande "artificiellt - regn har man inte kommit fram till otve- tydiga resultat. Vi:veti visserligen att molnen”. förändras och i-en' del inte .än om vi verkligen: som. hel- het ökar: utfallet. eller" bara” låter tecken som tyder. på att .vi' under vissa. "snävt. begränsade meteorolo- giska' villkor. får fram "något mera regn. än. eljest. Det: återstår dock emn' hel: del ytterligare. ”adt i 'utforska dagligt bruk i i praktik iskärnor: för att på det sättet: för- tälar: rént ut och. säger opassande saker. En amerikansk" -statskun- skapare som heter: Robert "Sinai hö : kallat de amerikanska hjälp- -Prögrammen för: uländerna- ett . ”totalfiasko”. "Inte får man säga i. för vad de allra högsta. Styrande tå "Jandshjälpen är en' dålig 6 er- sättning: för '1800-talets imperia- - lism, både. ekonomiskt. och . poli- i tiskt. Alltför ptor del: av Hen amerikanska” ” hjälpen” h ar "i "nat helt genomföras, varför det ännu | svåra "materiella "skador 'och' skör- ').stor del. av den nödvändiga. neder- Inte får man "brista" i respekt |” söka frigöra ' dess latenta” energi. ; Orkanen; skulle därvid : upplösas. i "spridda 'skurområden och dess vind= hastighet . avta. Hittills” har.:. dock ”andast två sådäna experiment kun: är vanskligt att uttala. sig 'om för- sökens Inverkan, . Dessutom måste - man ha: iiminnet att dessa väst- indiska” orkaner visserligen orsakar dar människoliv men 'samtidigt ock- så förser USA:s: öststater "med en börden., En alltför intensiv orkan- bekämpning skulle sålunda kunna leda. till svår torka inom stora om- råden, Vid. sådana experiment kan dessutom oväntade följdverkningar lätt inträffa, vilket manar till stör försiktighet. sa KONSTGJORDA SJÖAR "HAR LOKAL INVERKAN De amerikanska , experterna . har, kommit till samma' slutsats som de svenska när det gäller de klimat- förändringar som blir följden när man skapar konstgjorda vattenma- gasin, Deras inverkan på klimatet begränsar sig vanligen till de all-' ra te omgivni säger ppmännens egna fic- skor" och" används till” Hvittnar: i varje föll "om | här svårt det: ärätt klara den; äälandshjälp | :omvatt.det här i världen "finns "saker; "som "ter" sig: omöjliga > att "klara; Då "får. man komma” ihåg att. åmerikanarns brukar : säga «Det "omöjliga måste v vi ha fordra från enskildas si- "da; Men den rätten blir i stor ut- sträckning. illusorisk om: den tas | "ut: endast” i'form-av. studier be --.drivna såsom? hårt övertidsarbe: |- et måste" vara så pass et ”fektivt att en, vuxenstuderande lättnad. i sitt förvärvsarbete un- >.ga sin och familjens ekonomi, un- "att "det" svåra gör vi med det-'| |: den tunna ytan som täcker vatten- dr Landsberg... Det har varit fallet med Lake Mead i USA och kom- mer säkerligen också att bli fallet med 'dén "stora "sjö som" uppstår ovanför Assuandammen i Egypten liksom med den projekterade stora "sjön man skulle få i västra Sibirien, om man dämde upp floden Ob. När det- gällde" . Assuandammen” torde man: således endast "kunna räkna .med ökad luftfuktighet endast inom -de närmaste kilometrarna från dam- men och samtidigt en viss dämpning 'av. temperaturen I samband" med sjöbrisen.:: 2 LJOR ÖCH AVDUNSTNINGS- SKYDD fv ÄnA "= Ett. av" de mest hoppiagt vande sätten att förhindra avdunst- ning från vattenreservoarer I tor-. ra och heta trakter är att sprida . oljehaltiga hinnor av :kemisk art över vattenytan: Metoden har med "framgång använts -på Japans ris- fält. Bäst kommer dessa ' medel till sin rätt när det gäller mindre vat- " tenytor, där vinden inte river upp kan: få åtminstone . en avsevärd - 2 der stidietiden utan att vedervå- |- derstryker er dningen.. de sterila ber skulle det "radioaktiva spillet” bli gar av det som förr -— ytan. Kostnaden t för att läcka dessa ytor är dessutom relativt liten. Att hålla 'större ; vattenytor ' täckta vå samma sätt stöter på både tekniska "| och ekonomiska hinder, En bieffekt vid metoden förtjänar ått nämnas, nämligen att den medför en för= höjd temperatur av vattnet, vilken Att vissa grupper har mindre] betalt än andra beror'dels på va- riationer i arbetets art och dels på att olika företag kan betala olika löner, Det är svårt att se hur mad skall: kunna ändra på detta för- tion om' inte de. "verkligt. sjuka. går till arbetet” för" att "komma undan bestraffningen att inte få friskpre- mien ..och om inte olycksrisken ökar när mer eller mindre krass- liga . ska: "sköta produktionen. För Jär systemet — dc handet hållande. På en fri arbet nåd lär det vara oundvikligt: med sådana 'skillnader i lönesättningen. Enda. möjligheten : att lösa låg- lönefrågan är, att' den arbetskraft som är lågavlönad söker sig över till lön ift k- vara att: rekommendera. : > Utvecklingsarbetet inom handeln måste: inriktas på att avlasta kon- na onödigt. arbéte, . Det . Vestmanlands Läns > Tidning | Under : stådande "förhållanden finns det” nog bara ett sätt att ge ett handtag 'åt, folk .med små in- komster. ” LO-håll och:;det vidare avvisas av andra - parter bara, därför att det" kommer från LO. Finansminister ... Sträng har|Pi dock genom” statsminister Erlan” der redan” avvisat. förslaget; Det är en rejäl skattesänkning .' för dem, som. har ke allra lägsta in- kan d ka på vat nas djurliv, Detta är dock ej gör skilt utvecklat 1 risodli; it Denna . väg är. fram- komlig, Den höjer icke' industri- na. I områden, där vattnet är myc=, ket dyrbarare än vi i Sverige kan föreställa oss. har dessa vetenska= pens landvinningar redan haft en ens kostnader; Men den' ger verk: lig” hjälp ; åt idem)' som . har:”ide minsta inkomsterria "och" som. följ- aktligen knappast får" vara med om”. Välståndssverige, Det värsta stor betydelse även ur ek synpunkt, - " VÄRLDSKLIMATPROJEKT ”” ” ”.En mängd olika projekt har res! dan kommit fram när det gäller att ändra klimatet i' större skala på olika platser på jorden, Man har: sålunda , föreslagit ' att: man 'skulle' spränga ; bort". istäcket kring nord= polen medhjälp av atombomber. Dr. Landsberg» anser, .som den efter=" tänksamm vetenskapsman ' han är, att förslaget. är föga" realistiskt. 'Al-; la de ”atomhomber. som! fn finns . lagrade", hos” stormaktern; : förmodligen: inte "räcka i smälta bort detta istäcke. Dessutom ” katastrofalt för de omkringliggande ” länderna.« Naturen "skulle troligen : också snart återställa. balansen 'och efter ett par år återställa istäcket t dess forna skick eller på något" ans nat sält hämnas för ingreppet, ' >: > Man? har ? också ' föreslagit damm,: som : skulle” söårra "Berings: sund «och därmed: hindra de kalla : strömmarna, att : komma" in i Stilla havet. i Oceanogräfernas ' realistiska ' beräkningar « har; emellerti visat, ' att dammen: "skulle: bli.: ämligen Å ineffektiv” löch femperaturen; i det: berörda "området stiga med ömkring ' 1 grad; vilket" skulle vara alldeles otillräckligt för att ”av) ägsna /istå ke ; Ett :annät projekt har gått ut på att med hjälp av jättelika speglar, : uppsända med raketer i rymder där : de: fått utveckla. ssina tunna 'skär- : mar förhöja temperaturen ' på vis= sa platser på jorden. Omkring år - 1985 kanske teknologin utvecklats därhän att ett sådant projekt kan i betraktas som. mer än en ingenjö; önskedröm, slutar dr Landsberg. Ökade: ans språk. på -|undervi isningen inom. lantbruket” : ”"Stockhölrm (TT). i snabb takt, erinrar lantbruks- styrelsen . om. i .en 'skrivelse till jordbruksministern.: Därav - kunde den slutsatsen dras att även me- surserna - för lantbruksutbildning efter hand skulle minska men så anses ej vara fallet, snarare tvärt- Om, «- - Moa Pr : Undersökningar: visar att under de år då rekryteringen, till: iord- bruket .var som "störst endast en mycket liten del "- mytillträdande jordbrukare och i jordbruk an- ställda skaffade -sig, någon jord- bruksutbildning. . Antalet elever. i de grundläggande .. yrkeskurserna visar. emellertid de "allra: senaste åren en' viss tendens. att :: öka. Samtidigt har nya kursformer av förberedande slag och för :vidare- utbildning ökat, cv Utredningar visar ' att >; utbild- ningskravet | på de i jordbruk sys- selsatta blir allt större. En fortsatt ökning av efterfrågan på > kurser av olika slag är därför i hög grad önskvärd och förefaller även tro- lig. Styrelsen” har räknat med en ökning av'3 procent per år. Detta skulle år :1980 innebära ca 2500 elever i grundläggande yrkeskur- ser.” > - Många av lantbrukets skolbygg- nader är uppförda i början av 1900-talet, och bör efterhand mo- derniseras eller ersättas ' med :nya byggnader. ' -Den beräknade. ök- ningen: av 'elevantalet ställer även anspråk på en viss ökning av de samlade" :lokalutrymmena = inom lantbruksundervisningen, Ökning- en torde i allmänhet åstadkommas genom : utbyggnad till större skol- enheter. Styrelsen bedömer me- I delsbehovet : för "nybyggnad. till. 5. milj. | kr. per år, "Antalet jordbruk . väntas "minska" hindret för denna lösning av pro- blemet " är: dock ' finansminister | Sträng. I sin: hållning ” kommer | han” att få allt stöd Vv. dem; som sitter. med de stora inkomsterna, "Kvicksilver ä spåra, : men Idet- sentals” v vkemis] län om vatt tar redå på. Det är. en hHonichalans ; 1 obehagliga. kvartal. får en "extra prem je på 15 kr; . Inom företaget ; räknar? man med. en stor utgiftspost : visningen ' är färdig. Den. : kompenseras genom höjd produk | "Stockholm (TD) + Folk- ' och .bostadsråkningarna är: av den allra :största betydelse för ' den. akademiska 7” forskningen och "undervisningen i, kulturgeo- | 1 grafi. En "mycket stor del av Iden vetskap: om > Sveriges: befolkning, bebyggelse och näringsliv som ingår i våra handböcker i geogra= fi :vid : universiteten. bygger. på data, som 'insamlats av, statistiska centralbyrån. "= In. Den ' som ' framhåller detta” är Gerd Eneqvist,' professor i -eko- nomisk geografi vid Uppsala uni 'versitet. ' Professor Eneqvist . fram- håller att särskilt viktiga är där- vid folk- och bostadsräkningar- na genom de detaljerade 'upplys- ningar; :som' de ger. om landets kuldurgeografi; Man kan peka på, |: hur ' i den: enda goda översikt över vårt land,' som för. närva- rande finnes,. nämligen Atläis över Sverige, ' de flesta "kartorna . över befolkning, bebysgelse och nä | ringsliv - utgår ifrån: dessa - räk- ' | ningar jämte jordbruks. och .in- dustristatistik. Utan täta och de- taljerade + folk... och .:bostadsräk- ningar blir: det inga aktuella kar- tor över' vårt lands. kulturgeogra- fiska aspekter, Dessa i sin turligz- ger till grund. för de flesta vik- tiga planeringsåtgärder i landet. På folk. och bostadsräkningar? nas material bygger i sin tur en hel del av de kulturgeografiska institutionernas arbeten med centiat- . och ' doktorsavhandlingar. Nämnas kan en rad undersök- ningar om 'folkomflyttningar, om pendlingar, om städernas typer, om karaktären -av;: storstadsområ- dena, om frekvensen av binäring- ar, om förändringen . i: balansen mellan näringsgrenarna etc. Folk- och bostadsräkningarna har också direkt tagit i anspråk de resultat, som kommit fram: ' vid bearbetningen . av dessa sifferma- terial. Arbete med. avgränsningen | k av- landets tätorter" för” 1960 års |" folkräkning görs på - geografiska institutionen i UpI --Ingen god bild av ett lands kul- turgeografi kan erhållas,- om ' inte redovisni nas enheter är små, Det” har” ”anvisats från |. bör, inte" utan |; bör vara möjligt att. koncentrera inköpen till en. gång per vecka och från lagercentraler. distribuera varorna direkt till. kunderna. : Direktör. Rolf. Millqvist.. 12 ombuunisipropaganda har mött oss under några kvällar iv. Progr i. var: intr ta och för . den okritiske : betraktåren';: i TV "verkar dagens Kina vara, det stora : lyckoriket, där” alla "männi. skor ' är. inställda på vatt. itillsam- mans skapa” drägliga förhållanden för alla » medborgare. Man : önskar vid : dylika programsynpuhkter i TV "att någon Person" kömmente- rade "bilderna - och hjälpte den okritiske. betraktaren att. se bak" Ori i propagandan... Broderskap Dagens Nyheter - meddelar: é en stort. uppslagen - artikel: på" första sidan + att.”den. skall. slopa ordet öken "och kalla' alla damer för » hittillsvarande praxis. anses köntakt med dem" bryt vi oss” säl- 27 | ten : Ada i A:son i :Susegård'. fryj> ehuru hen ingalundä i pensionärer." 'skriver Arbetet KÖN "Det? Minns” ju” ingen” Fimlig ahled- a böckerna i bagen.' Med denna fostran” drivs ungdomen in i ett effektivt..samhälle. som. I rä ver ; betydligt : mera av hono; gapet mellan ;'skolan 'och ' vuxenz= | samhället - har" vi tvingat polisen att uppträda som 'extralärare' i :5o- cialt = :beteende.' Både" poliser och ' ungdomen ' är "lika dåligt redda för detta nya läge. [ETT- ORD SE PÅ: VÄGEN "Den ' som kommer ' till mig, ho- nom ' skall : jag sannerligen icke kasta ut. 2 "En underbar inbjudan! - :Men" också .en förödmjukande 'dem!, Det ”skulle! «alltså verkligen ha funnits orsak 'att kasta ut: mig, för annars skulle Jesus inte ha be- hövt säga det, Så usel och syndig är jag. — så: frånstötande och av= skyvärd; att jag hade. förtjänat att min 'Frä stötte bort. mig, ” Men” desto härligare ' är inbjuds gen: » försäkran: ”Den som tb mig, h Som tiligen me kasta utr rd i som kommer” + står: det. -vill- kör,. inga” själsanalysert ' RR Nr ra! Famnen är vidöppen! Den. är aa förlåtelse, frid, lädje och ann uselher mitt. "besvikelser, "mina Zz NA För väderleksprognoser kan ' det räcka att få veta, hur . framtiden väntas gestalta sig i Svealand, Gö- taland "och Norrland, för vår eko- nomiska' politik måste man kunna urskilja betydligt mindre' områ- dens " särart, framhåller '. professor ; mitt arbete, ö he mina bekymmer, mä | mig. själv, med. krop : Tack, "tack, Herre, : De skall san- nuigen, inte' kasta ut mig. mmen: alla som - arbeten han, . Allt är redo! dag åt ”Nåden, sorgsna! salighelen,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.