+ - : LAHOLMS TIDNING våra svenska "större städer her 1 regel ansetis, ha en ganska för- Iolo | skulle” ” bi s. ekonomisk . "utjämning ” > mellan” är utan" tylvel'örisk. Bidragande orsaker härtill har va- rit ett starkt "expanderande nä- singsliv . med . snabbt växande ' skatteunderlag, beroende bl a på ' ett jämförelsevis stort antal män= : värd ur flera synpunkter; En så + dan håller även på att växa fram. Att den nu sker genom kraftiga utgiftsökningar”å storstäderna är ä + på sitt sätt beklagligt, men detta ! visar. " också : att "en ”befolkninsg-= . ion till stora: tätorter" nåskor.. E de. produktiva. åldrarna, ! De bar inte heller varit särskilt dyra : så länge befolkningskoncentratio- nen inte var påfallande stor. Men ; i varken ur ekonomiska eller and; : inte. 'är det allena saliggörande " här den överflyglade det naturli? ga utrymmet, då busslinjer och spårvägar inte längre fick plats övan ord och då nya stadsdelar måste skapas, -började även; ; ut giftsexpansfonen ta stora p tioner med därav följande skatte höjningar. ”.. i « | Stockholm har haft en. jämföl + relsevis låg utdebitering, men nu signalerar -finansborgarrådet Hjali mar Mehr en skattehöjning med kr 2:45 pr skattekrona, Det bety=' der att, kommunalskatten 1 hur vudstaden stiger nästan chockar-. "aft" den” gruundläggande ”svazh ten i lagverket av.1853 inte förr- än'nu. blivit | allom : uppenbar. Under ' de första, fem sex "åren åv, NO-ämbetets tillvaro befann sig” "metodiken för utredning, öch handläggning av "dessa ofta. 'myc- ket f och ') de ärenden s.a.s. på experiment” . stadiet; men på senare år har man sultat av: NO:s och” näringsfri- hetsrådets' arbete, och man'-har alltid lyckats -åstadkomma Jös- ningar, "trots" ' det .--ofullkomliga maskineri. som "stått . till: NO:s förf . Nu'har sagda maski- tat från nuvarande 15 kr till 17:45, vartill k en kyrkoskatt på 50 öre. Därmed skulle Stockholm: "även ligga, om inte på övre hal-' van I städernas skatteliga, så dock. någonstans I mitten, ls ” Tidigare var det som bekant! även så, ett ortsavdragen var dyr- | - ortsgraderade, vilket t hög grad' gynnade huvudstaden, som ligger; d-ortsgrupp: fem. Genom 1961 års! skattereform : blev ' de ' emellertid" Ika för hela landet, eller 4.500 kr för. gifta "och -2,250 för ensamstå- ende. Därmed får- stockholmarna . betala -lika: mycket. & skatt " samma; inkomst som de "männi: - skor, som bor I de så k lägre dyr-. orterna, . vilket måste” anses vara;|j rättvist och riktigt, : Om det nu är .så' att en gynn-'| sam kommunal utdebitering, dyr=: ortsgraderingen m fl liknande fö-: reteelser av ekonomisk art,' sbidra= gi till at, öka Stockholms, drag. som "gå: Bör det "nu "uppmärksammas att: dessa" förmåner: "försvunnit, eller; : håller, på al örsvinria» Visserlis' gen finns « den ', lönemässiga” dyrovtsgraderingen . kvar, "men: den har fått så många ' törnar =: au senast då försvarets. fabrikss: verk. flyttade. Eskilstuna: och” personalen fick; behålla :: samma lön :som den hade: i-Stockholm tröts att Eskilstuna. är lägre” dyrt: Ort — alt dess berättigande stärkt ffrågasättes 1 allt vidare kretsar. . 3 En personlig omprövning av. vas ket'av bostadsort och boeniemil- 1ö så långt detta är möjligt, ev sysselsättningsskäl '.o.. d, torde emellertid : inte skada vare sig storstäderna eller mindre torter, och landsbygd. Om" invandrings-= neri för första "gången eklatant gått i 'baklås,: och frågan” om dess "ersättande med .något bättre har lltså -blivit . aktuell, Detta och "rad. på; 2 sam gjorda inhemska "och utländska erfarenheter ch låt dess tillämpning” <ombesörjas ” Feguljära € domstolarna”, ler.. till -utlåndet subventionez ras: av 'staten. med i-genomsnitt 17.kr, konstaterar Skattebetalär- nas Förenings: tidskrift Su nt OF; örn” det rimligt; att staten: på detta "rekommenderar "Vi Kar. "svårt att: tro, "att "något inträffa” å -'remarkabelt - « skulle: lysnlatsavelfler är rr ist 'en begränsad. del: av. de: totala 'f iflyg- 31 flyget bromsas, skulle ju bostads- kors murnilkätions- + och liknähde ;'p1 blem bli mindre” svårbemi . Samtidigt som de svårigheter vi- kande befolkningsunderlag 1 and- - tu .tandsdelar” för. med: sig, också. . SAMHÄLLET ” AKER SNA "det gäller ' att informera allmi + heten, konstalerar . Nästan” varje: dag. det till tidningsredaktionerna in material som ; statliga myndighe- ter och. företag, kommuner, lands- ting och samhällsunderstödda or- strömmar gånger 'så höga i som de: sverisk . asTiden.d är verkligen - mogen för. » myndighet ganisationer och i er vill 'ha' vidarebefordrat "till allmän- heten i nyhetsmeddelandets form. Det betraktas. tydligen som själv- klart av de ansvariga personerna i dessa myndigheter; företag och organisationer: att samhället skall åka snålskjuts: på " dagspressens bekostnad, Så snart vederbö loss "fler. krediter i Mån här! bara. fått svar, Klagomålen får väl Ses som: en. "bekräftelse på. "att finansi " nistern i varje fall på detta om rådet lyckats: med de' åtstram-' år eller inte. behöver ha ut några informatio- « ner eller vädjanden . till allmän- | heten görs det i ordning - ett ! "pressmeddelande" | för "omedel- bar publicering”. Det saknas in- te heller personliga uppvaktning- 'ar med påpekanden om hur an- " geläget det är att få fram den ; önskade publiciteten, I stor, utsträckning är det här |: ” fråga om ' ett renodlat : och ”— med' hänsyn till vederbörande resurser — ovanligt fräckt tig- Teri om gratisannonsering. En privat företagare eller någon av våra : :folkrörelseorganisationer : skullé' omedelbart ifråga om lik- nande” publicitetsönskemål bli hänvisade till tidni an» nonsaydelningar, . : KONKURBENSLAGSTIFT- N I NGEN i : har blivit föremål för . debått, gedan en möbelfabrikant vägrat att böja sig för näringsfrihetsrådets utslag; nu ifrågasätts , införande aven: tvingande lagstiftning. i stället 'för uppgörelser "på -: fri- villighetens grund, skriver Fri Köpenskap och :menar att tidningen för sin del "alltid hävdat att nuvarande regler är otillfredsställande ur flera syn- nen kreditrogleringen har. man, upp- nått i. stort sett samma "effekt, som .man, tidigare: åstadkom ge- nom den mera: direkta: byggreg” N ya. Tidning”) NE :',' Både statsministern och finans- "ministern ' har i'ett par:-tal > senare tid' gjort klart att de te finns någon anledning att: ta lättnader "i. den. ekonomiska politikens restriktivitet. Hr Sträng |” har dessutom ;meddelat. till ;' tröst |' vad beträffar” "bostadsbyggandet » slut som”: riksdagen , har”. fat Men den trösten kan givetvis 'be. finnas klen ' för kommuner både å Storstockholm och annorstädes om Ser sina "planer för bostads: yggande -gå .i kras, när: peng: uinte står att få, = etaljregleringar ' av | byggandet målinriktad -kreditåtstramning ' Oo konstlade '. hyresnivåer och | rela= till "att det aldrig blir fråga om ett reellt ' val: för : konsumenten mellan ” olika konsumtionsalter- nativ,' Detta är en konstlad - si- tuation och det är ur den: konst- lade sit sitt motsatsförhållande : mellån : äder å enå sidan och indu- strin å den andra, «0 oc ' Därmed kan man dock - inte "frita regeringen från ansvåret för punkter och att en lagändring är påkallad: Flera orsaker har bidragit. till” den politik, "som har - fört ' till denna situation. en kunnat notera mer markanta re-Jx” & töoch undrar: Är |: själv. nej] på- iden mn . Totalantalet jordbrukare, so flygsträckor ; C | rindustrise tt kärkåren Pp. : av rna om: det går att” "få : der som vidtagits. Med - leringen, skriver. U psalajte för ev, oroade kommuner: att vil: torde ligga i nivå med det. be-]' fat, | tioner har på” olika" sätt bidragit |" . som tern, och finansministern drar ut |: > Uttalsadena nyligen" från indu- strihåll, om : behovet :av arbetskraft "industrin - under ..de närmaste åren — ket gällde ett uttalat öns- kemål Jom 120 000 man under 'ett antal år — -ger självfallet” anled- ning. till funderingar över. vad "jordbruket kan komma att bidra- ga med! Det är väl bekant att ra- tionaliséringen i jordbruket under | hö de - senaste 15 å 20 åren" varit källa till en betydande. del av framstegen- inom :andra näringar på så sätt att jordbruket genom effektiviseringen kunnat avstå ar- betskraft, som på olika vägar kom- mit 'såväl industrin ' som service- näringarna tillgodo. Är jordbruket nw.uttömt? Finns några väsentliga reserver kvar? En viss uppfattning kan. erhållas ur följande enkla analys i av”, befolkningsdata' från 1960-talet -:" början. '. Diskussionen syftar . till. att. belysa vad. 1960- talet kan. tänkas. innebä å detta - först. granska en grupp $som”måhända numera främst fal- ler i blickpunkten då det gäller överflyttning > genom -' strukturra= +tionalisering, ::nämligen brukarna, alltså. fjordbruksföretagarna.' vi skall" därvid -utgå' från. läget år som vi har åtskillig sta- olika källor från just jligheterna att ekrytering' : « till: "industrin > intressanta upplys- tt totalantal: brukare år: 11990 avsea 239 000 kommer. inte ät; 206 000 på åldersgrup- 55 yd till de estriktioner som till- lämpas: inom :. vissa: arbetarfack, et: emellertid ha: sitt "in- ven I brukare kommen- pen, H5—54 n vember. 1960..66 300 ördbrukare. a åldersgrupperna upp till 44 år fanns. endast 66 438. 'brukare, / «Det ser alltså mörkt”ut att under 1960-talet" "kunna : hämta ';: något större : antal -yrkesverksamma ' från jordbruketzt till”industrin, "så --länge vi-hålley; oss till 'brukarekategorien. Satt av” de '0a239 000 brus | - november "1960 ; ca deltidsjordbrukare- med 0 dagsverken u utom, går- ällså. till" stor dek tredan ; fått. hand "11960-tälets'; > hörjan;.. Det har nyss" konstaterats, "att det totala” antalet"; brukare. i. åldern 66 000.=Dessutom” är hävudparten. av: ”deltidsjordbrukarna '; inom + de"J1ö helt. yrkesverksamma ino; si ,om man > skulle” botten= jördbruksnäringen på fö 45-år,i skulle man med h och : servicenäringar endast ha några tiotal tusen (éven= tuellt. omkring .. 40 000) . att hämta, Då skulle: emellertid hela jordbru- 111 g Irsta L för att.Jå4 om vilka reserver som kan finnas, måste "man utgå från |' hela;-den , yrkesverksamma befolk-- ningen” i "Jordbruket. Den ”yrkesverksamma” eller för- en) samverkan mellan” oppositionspartierna ärin- ite "så" énkel som vissa: politiska åktenskapsförmedlare tycks in- la sig Man 'har visserligen 'en ”geménsani' nämnare sett, men "Sedan" återstår" diver-; "genser” ”att ta ihåll med, som spe- "Jar eh. "itomordentligt stor roll "på det skonomiskt-politiska plar Hr "Hedlund, . som - | onekligen : stors"erfarenhet från spelet i "riksdagshuset, har också låtit "förstå » detta. efter. överläggning- ? arna med folkpartiledaren om en |. " Jmittensamverkan,- "Man: vill och . snå; resultat, men utanom de pol iska" aspekterna » hänsyn” tas "till - : valtekniska och + måste överhuvud praktisk litis- ka" problem, Det fordras stor, er- farenhet och skicklighet 'för att nå. fram till en lösning. >-' Xx. Under: allvarliga överväganden .-tycks:det också vara möjligt att ' under ; nu : föreliggande förutsätt- idépolitiskt | dast "var krygtlta | 1960-talet. rap. retagatå i åldersklasserna” upp, fil a | 2å0 000 yrkesverksamma | bruket." Det har då räknats med] Jordbrukets vanorna | värvsarbetande -+ befolkningen si jordbruket utgjorde enligt 1960 års folkräkning” 854 228. , Häri ingår alltså både företagare :och anställ- da. I antalet . yrkesverksamma i jordbruk . ingår ; emellertid flera grupper, vilkas befolkningsnume- rär 'ej direkt påverkas av”jörd- prukets et ana nEr Hit trädgårdsbruk c och pälsdjursskötseb vilket märmare framgår av. följan- de "översikt, Efter 'reduktion för här 'åsyftade . grupper. kvarstår 331 123 yrkesverksamma : i själva jordbruket. ; Åldersfördelningen finns ej 're= tll att: säkerställa rekrytering. till ca 120 000 jordbruk med i genom- Fuel snitt två sysselsatta, Det årliga behovet av nya -y för - rekrytering. avtar givetvis "i viss mån med strukturförändring- en. ' - Inte heller ifråga om detta ”ma- terial” finng utsikter till mäasstill- skott till industrin och andra nä- ringar: Ett par tiotal tusen kan det gissningsvis röra 'sig om under 1960-talet.”Det förefaller som om de wid: årtiondets början” yrkes- verksamma trots 'allt skulle kunna betyda i det” närmaste lika stora överflytt: "Från: h dovisad för de 331123 yr samma, som var knutna. till själva jordbruket. Dylik -fördelning finns däremot för" gruppen ”jordbruk” i dess helhet, d.v.s inklusive trädgård. etc, - Om” denna åldersfördelning till- lämpas' på de 'yrkesverksamma inom själva jordbruket «d.v.s, på antalet 331123) erhålles en unge- färlig' åldersfördelning för yrkes- verksamma inom jordbruk 1960, - Denna statistik visar att endast ca. 137 000 yrkesverksamma i jord- bruk 1960 fanns i åldersgrupperna mellan 19 och 45 år. Det nämnda antalet torde innebära, att någon mera ' betydande övergång av:ar- betskraft i-åldern 19—45 år från jordbruket till.' industrin knappast kan vara: att påräkna. En fortsatt stark minskning av antalet yrkes- verksamma i jordbruket har ägt rum - sedan 1960. takten : har kanske t.o.m. warit ökad — och kommer tvivelsutan , att fortsätta - I under resterande del: av årtiondet, men. nedgången kommer på grund | : av ”åldersfördelningen att i. hög grad gälla - den äldre delen av jordbrukets företagare samt" "ske i samband med ;: avgång på grund av ålder. :. + - i amtidigt: 'som” det konstateras, att några betydande flyttningsbara reserver ' knappast torde- finnas bland den yrkesverksamma be- folkningen i jordbruket —' det tor- de röra sig om endast några tiotal tusen '— - finns :' anledning - ställa frågan, hur stor överflyttning som blir.' möjlig "ifråga - om "den > jak srtörtjänar : «dessutom att « om- Fväxande generationen : inom: bruket. Enligt 1960 års folkräkning fahns 101000 barn under (16 år inz om jördbruksbefolkningen: Av des- sa kän, dock endast tio årsklasser dvs. .' 10/16 "väntas inträda" i för arbete "under : 1960-talet." Det rör-."sig > alltså” om totalt : 119 000. Ungefär ' hälften: är: flickor,- I det är ovisst: vilken andel av'dessa som 'längvarigt går över » till. för- värvsarbete ” man "antar att vatannan av flic- I korna går till förvärvsarbete, skul- le det totala tillskottet "från :jord- jordbruket) "bli: - 90.000, under; Frågan är nu, fur många” blir ” över - sedan : jordbruket"; fått sitt rekrytering. För jordbrukets rekrytering har "man" att: räkna 24 huvudsak, pojkarna, ” Som SS vägledning] kan ange: illräckligt för att rekrytera [S "jord- genomsnittligt, 40. år i yrkesverk- samhet, Detta tordg vara ungefär vad. som behövs för. rekryteringen inom": jordbruket: under den när- maste tidens situation. Det räcker/| Ena av 7 Skattebetalarnas Förenings huvuduppgifter är ätt gripa in då rättssäkerheten är i kläm, skriver Sunt Förnuft i anledning av några aktuella fall av olagliga kommu- nala beslut. Föreningen har tillgång till er- forderlig juridisk" expertis, 'som också i allt större utsträckning tas i anspråk för bedömning "av kommunala rättsfrågor av- skilda slag. - Föreningen har också den fördelen att den kan agera som tidning genom Sunt- Förnuft. eller i med klagoskrifter och andra "hän. t >och| olyckör. i- bruket till arbetsmarknaden (inkl.| .60 000 i tillskott under tiol- åldern upp till 16 år kan : givetvis väntas ett betydande tillskott, som dock i 'stor omfattning går till servicenäringarna. 5 "Hur man än vrider 'och "vänder på de tillgängliga befolkningsre- surserna inom jordbruksnäringen, | ” synes det svårt att få fram några så . betydande = flyttningsreserver från årsklasserna' under 45 år som vad man ibland från "andra håll tänkt sig... En. avflyttning . från jordbruket av personer, som vid 1960-talet början var 45 år eller mer, kommer givetvis, att ' ske. Många' går emellertid till service- och: byggnadsfacken. Det kan vara intressant att efter denna : analys göra en enkel sam- manställning för att söka komma något närmare ett approximativt svar på frågan, hur många män- niskor. som, under 1960-talet kan komma att. gå över från jordbruk till andra näringar: ” ; 1. Antal yrkesverksamma i . jordbruk enligt. 1960 års folkräkning 000 2. er er under ' 1960- . talet (barn 1960 mellan” tt 6 och 16 år) ?!) + 90 000 3. Avgår som yrkesverk«'" sn : samma . 06 40 " Kvarvarande yrkesverk.: "samma utan ändring genom " 3) Det har förutsatts att hälften av flickorna går till förvärvsarbete, Om man” antar, ? att: "jordbrukets arbetsvolyr” rninskar i samma takt som "under 1950-talet, "kvarstår" ca 215 000 - yrkesverksamma - i: jord- bruket 1970: Den möjliga "avflytt- ningen "under 1960-talet skulle "då vära ca :100 000: Det" bör ' kanske ärkas,' att” ingen hänsyn" tagits arbetsföra. åldrar, ;Be- träffande -talet:-100 000 må särskilt uiiderstrykas, att detta avser hela årtiondet, Halva tiden 'har; redan gått och: det är sålunda utan:sär- skild= analys "synnerligen vanskligt att bedöma; den: .-ytterligare' över- flytiningen ” nder årtiondet, Av- flyttningstakten hittills under” 1960- talet har: varit” högre än ' under 1950-talet -och " än; hälften 'av'. den nyss angivna tänkbara: ayflyttningen redan ha iygade om att ett stort icke: ;ocia- listiskt parti inriktat på » wäljarma- foriteten så” "småningom" kommer. det skall ske. Om" partiet ' fram- avgång . genom ' sjukdom '” och | - Det: beror .på : högern -hur,. .snabbt över för en konsekvent framstegs- vänlig politik skapas ett klimat, |: där det hittillsvarande motståndet mot en bred samling smälter un- dan, Dagens. Nyheter" [ " Häromdagen: ' förvånade krimi- nalvårdsstyrelsen världen med att begära" normala” löner” för > Mångar- na, Lagstadgad semester och sjuk- ersättning skulle inte heller; vara ur' vägen. Nej, fångvårdstoppen har inte fått fnatfen, om någon trodde det, ' Den. har bara ' dragit konsekvenserna av vad FN 'har sagt om alla människors: rätt till arbete på lika willkor. Mer om- störtande var det. inte. När tänker | socialnärmnderna ansluta - sig tilll dennå:' förträffliga "deklaration? De anser” tydligen” inte "att arbetaren alltid är 'sin" lön värd. Inte om han hör hemma i socialgrupp. IV. Då får det "räcka med snuspengar. Mandelstidningen : "Det är inte « mer än rimligt att | folkhögskolans "elever :—'. liksom sjuksköterskeskolornas —' ges ”vä- sentligt vidgade." rättigheter”, "att delta i: utformandet, .de regler, som” skall. gälla! förde speciella och kollegiets- förmyndarskap: "ska- fig par "bara otrivsel och dåliga utbild- sendef utöver vad lärareresurserna i erskådlig tid kan förslå för är skol löverstyrelsen tydligen beredd till” ytterligare" sänkning"; av kva- litetskraven,” denn ] att "yrkes ls skolan kan delvis "täcka sitt ökade lärarbehov "ur .en' mera ”okonven- tionell”. lärargrupp, när. samtidigt |å ägt rum.” : I siktet jär inställt på att yrkessko- |k förbunds; förbundsstämma . 1 Eskilstuna 'den: 27. september. en vi ik 'hetsbe- rättelse som ': visar én imponerande utveckling,” iUnder: .verksamhets- året har antalet cirklar ökat med 577 till: 8.776.: Deltagarantalet - har ökat .med 5.826 till 73467. - 1: - Den: största ökningen. ligger på skogssidan'...v genom ”"-att.. ämnet ”Skogsgården växer” rönt 'en sår dan" uppskattning . att. det lockat det: största deltagarantalet. Skogs-! frågorna har tydligen » en 'särskild i aktualitet : just nu. 1.090 cirklar? med 9.300 deltagare ägnade sig åt ”Skogsgården växer”. : Som "särskilt. glädjande beteck. nar studierådet att samhällsfrågor na” i.allmänhet blivit uppskattade ämnen. :”Samhället och vi”. studez 1 rades .t. ex. i 595" cirklar med] 4.908 deltagare. -”Vänner i: värl- den” var ett annat uppskattat äm- ; vändelser direkt till. lämplig myn- dighet, om så bedöms fördelakti- gare, Mot övergrepp och olagligheter från . kommunala Organ finns så- lunda korrektiv,' menar Sunt För- nuft. De som är insatta: i kom- , munaljuridiken har stora möjlig” heter att — oftast med: förvånans- värt enkla medet — åstadkomma rättelse. Men: på "egen . hand är den slagen än slant. Han har i prak- tiken små "möjligheter att begagna sig av. den insyn .som offentlig- hetsprincipen medger, han saknar kunskap om sina rättigheter och |år han klarar inte kommunal; MNuridi- enmcn oc Det är uppenbart, skriver Sunt Förnuft, att man inte "skapa ett organ som står de enskilda till tjänst med hjälp i alla olika mel- jnhavanden med. kommunerna. en de mer flagranta miss; en och de otillbörliga ingreppen Ä den enskildes -rättssäkerhet borde kunna bekämpas hårdare än mu. En lösning; som' ligger mära till hands vore att instifta ett. slags kommunal JO som. kunde ägna hela sin tid åt att göra inspek- tioner i i kommunerna och övervaka att | erna h ne där samarbetet med CUF och Vi Unga medverkade till det goda resultatet, Överhuvudtaget har stu- dierna bland ungdomen ökat i en glädjande wmfattning;' é De ämnen som studerats i an- slutning till: speciella kampanjer och rikstävlingar har av naturliga skäl - varit de: dominerande. Men goda reusltat redovisas även p andra områden. « Litteraturämnet ”För inte så länge sedan” stude- rades t, ex, i.172 cirklar utan att någon speciell kampanj förekom. Antalet . föreläsningar har ' ökat markant, eller från 695 föregående år till 1.293, här är det de. änd- rade. tsbidragsbestä som .. medverkat. Det torde vara av samma anledning som antalet expertbesök i cirklarna ökat med ca 600 sedan föregående år, - - Skåne störst : : För första gången kommer ett distrikt upp i- 1.000 cirklar. Det är Skåne som står för denna pres- tation efter att ha ökat: cirkel- antalet med 57, Andra distrikt. som visar vacker ökning av antalet cirklar är Gävleborg, -+F- 60, Värm- land, + 63, Skaraborg, + 51, och Västmanland, . +' 50, Den utredning om de framtida 'merna som behand- De "ningar + "varje fall mit ti- .. erna -emellan” kunna. skapa ett resultat, som håller inför .en kri- tisk granskning. >: : (Nordvästra "Skånes Fara STidafngarn. 2 het med givna"-lagar samt ta emot och utreda” anmälningar: om: över- grepp från. enskilda kommunmed- lades. av. förbundsstämman i. Ud- devalla har följts av liknande ut- Sr aingar i flera distrikt. Den be: lemmar, De. rent politiska dena skulle han däremot inte blanda sig i, tillägger Sunt Förs ruft. on är un= der genomförande på flera håll i "T dera främst i de mindre tätorterna. bl,” a. för att de kommun slagen: lättare skall kunn nistreras, 5 Operation FEMSIFF — Vår verksamhet” har tecknats äv en. mycket, kraftig "ex- vi.: startat. Jkampanjen., "till.:10.000 cirklar: inom två å.; Vår: organi- sation' torde "ännu haä”en”hel del outnyttjade ' möjligheter" att' expan- - — Vi är klart medvetna om: ätt det kommer att :ställas allt större krav ' på oss" som studieorganisa- tion," understryker: Allan: Sund- qvist vidare. Ett.stort ansvar kom- mer att vila på studieorganisatio- nerna . i framtiden främst ifråga om . vuxenutbildningen. Trots allt vad samhället kommer ”"att - göra |', på detta område -kan inte proble- met lösas utan bildningsorganisa- pansion sedam 1950-talet, säger + 1. i studierektor Allan Sundqvist. Den-> » i" framtiden ;'och .därför här ; .FEMSIFF lificerad' "utbildning, os som” kan | "förutsättas, bli” konkurrenskraftig med ånnan "gymnasial utbildning”; vore rätt intressant att veta, Vad okonventionella : "metoder. vid lä” rarrekrytering: till "andra ”skolför- mer betytt av'sänkta krav. på ut. bildning är: allom -bekaät.: 2 + Nörrbottens-Kuriren '" "Antingen. skall” man vara : 'burgen eller nästan. medellös för. att. nu- mera- kunna'-hävda sin”ju rätt, Något tillspetsat. sägas - vara. situationen och ju titieh lern. har upp alldeles riktigt beskrivit läget han i ett remissyttrande över f "3 fandet bart . påpekat ” att; frånvaron "av " tviste> mål vid våra domstolar inte häng” er samman: med: ökad" sämja" bland landets -innevånare "utan. helt.-eh- .kelt med: att : man "inte anser sig pott .Sydsvensk Dagblådet > 2 tm METER ” Tv-debatten- iom utlandsbevak- ningen :blev 'en.: värdefullt tankei je: vanemässiga | Protestan= Wi ashington. de can pe från! Ingen” av: :deltagarpa. i ”"meningsut- bytet” lyckades sätta: :Ahländer” på tionerrnäs "medverkar" 7 Cirkelsdeltagarna kommer vidare att ställa allt större krav, på den studiematerial. Bara. -en sådan. sak som, framställningen av : bildband kommer att kräva mer service framöver, Det är mot denna bakz grund man får se vårt samarbete | med Liberala' studieförbundet. Ge- nom detta” samarbete räknar ' vi med att få större resurser att möta framtidens krav.” Det. är därför vår mening att fortsätta och yt- terligare fördjupa detta samarbete, Vi är inte heller främmande för en direkt sammanslagning med ti- den, framhåller Allan Sundqvist, 3 :: När, det. någon gång lyckas mn gift man att få sista ordet i en dis- kussion är det vanligen då han får säga "förlåt". ” Tacksamhetén beklekrar en tal lyckopost i vårt dagliga. um- gänge. Den gör livet rikare, - ' Det är mycket bättre 'att vara service vi skall lämna i. form av I - Herre, i jag. z lider nöd; tar äga an in: sak. JES. 38: u. s "så talar konung Hiskia; då Gud ger . till” honom, att han skall | den aänt damma nöd wid, tanken på att döden närm; = på and ar sig: Jag u Men också inför livet man ofta känna. detsamma, Döden är det stora okända; Men är ju också livet detsamma, Vad livet skall föra med sig för 'mig IE dag vär mig alldeles okänt. Det an bli något. riktigt... gott --och fäajande., Men det ' kan också ' bli ot svårt .— ja;' något . rent fa- sansfullt. Och; hdårför Ag man nog utbrista: ”Jag lider nöd, Herre”,' - "Men Gud ske. lov!. Vi "behöver inte vara rädda, Det, finns en som går å borgen för oss, en" som. tar sig an vår sak, som sin, "En 'som går i god. för ' vår skuld, ”en' Som tar "på: bus. vår borgensman, -- Jag är trygg; Herre — du tar landet, I princip innebär det att avd skall de! fattig och älska än-att vara” rik med ett tomt hjärta, Ires t. a a 3 ; ig an min sakt, slaget ' till" lag om ”rättegångshjälp tal personer; av.: vilka: i en del . dö. Och efter honom har tusen- , "egentligen " åra brott, «en: som . vår ställföreträdare: Jesus Kris- "
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.