X - tilltagna belopp. - ekt = =LT- Fredag den . ” september 1965 LT= Välkommen! ”Möjligheferna att bilda ett stort borgerligt parti diskuteras i hö- gerorganet Östersunds-Posten, ; Tidningen pekar på dels samver- kan mellan folkpartiet och .cen- iern, dels en nybildning, till vil- "välkomnar; de” betydande grupper av progressiva 'som ;i dag återfinns i högerpartiet”. betydande” dessa grupper är. vara "svårt att förutsäga, ken inbjuds alla fi st åcke-socialistiska element; ” Klyva högern skulle enligt ör vara den' enda vettiga lösningen, och 'ÖP trör att Ppå samma” sätt som” socialisterna på sin” kant samlas irett stort moderat parti : — socialdemokraterna — och ett litet, ytterlighetsparti kom- -:munisterna — så skulle en mot- svarande partiindelning på oppo- sitionssidan i ett stort framstegs- vänligt : borgerligt parti, ' och "i ett litet parti, där moralkonserva- tism och socialkonservatism. sam- lades, ”bäs vara mot väljarnas åsikter”. ' Tidningen” hoppas innerligt, "att 8OCIALA BIDRAGEN BÖR | ANPASSAS fs ad : > Sobialnämnder, . barnavårds- nämnder, barnavårdsmän, advo-1. . katet, domare; kommittéledamö- ter, riksdagsmän — det är många som sitter och mäter till penning- summor åt medmänniskor att'le- |. va på, skriver. Gunnel Petre Å Sunt; Förnuft: ist ; Lika väl som normalbeloppen” i i den privata ekonomin alltid mås- té "justeras "med - hänsyn till "de individuella ”förhållandena,” mås- te också. taxorna och de färdiga tabellbeloppen anpassas" till de i in- dividuella fallen": : »- En grundlig analys" av bidrags- mottagarens —-'och vid under- hållsbidrag: utbetalarens —; eko- iska situation och individuell « budgetering av de utgifter. som : bidraget skall täcka vore i många fall”. sönskvärt, både ' för att i rim- "lig mån ta hänsyn! till de aktu- » ella" utgifterna" och. för att gar> |”, « deta, utbetalaren -: mot: ', felaktigt inom "den; ommunala :socialhjäl: pen. i Förenta” ”Staternå” a betar, med - sen. "regelrätt, ning, för "Klienten, där, man . steg för steg bygger. upp, den” 'hjälpsö- 4 I mot... "Medel-Svenssons. > försö att: "skydda sina. pångar,, not Ar]; Vestmanlands L Tidning rov Mn "Så länge ' mest pehni; facket begrep. hur de skulle'vi da”? regeringens”. inflationspolitik! s till” egen fördel, gick. det tydli-! = "gen an ”Mer' när" nu folk - men.. börjar. placera 'sina' slantar -på ett förnuftigt sätt, i L aktier och i fast egendom; ' då är "det: "dags att ta fram näpstinstru- ” ment, - Akileplaceringar har på Sena- re 'år i många fall givit 'en orim? - ligt fördelaktig utdelning, - markägaren ' har ibland -. blivit " gynnad på ett sätt som, om man inte vill kalla. det. orättfärdigt, dock måste te sig rätt svårsmält. «+ Vad man nu förbereder i fråga om motåtgärder: har ett gemen- - samt drag, De riktar sig alla mot symptomen, håller sig i perife- rin, Det är möjligt att sådana åtgärder ' får 'en viss effekt — visst går det att bromsa aktie- förvärv och någon form av so- . gialisering av samhällenas mark ckså tänkbar. Men bekymren kommer inte 'att ta slut. '- Så länge vi har en finansmi- nister, som inte. bara lovar FA Pp värdesför- sämring utan ofta håller ännu mer, så länge kommer männi- skorna att söka och även finna utvägar att skydda sig mot in- flationens affärsknep. BILANTALET KOMMER ATT . FÖRDUBBLAS på få år, påpekar ' Sm åe lands Folkblad som sätter sin lit till statsrådet Skog- lunds” efterträdare på kommuni- kationsministerposten: »Många behöver bilen för att komma till och från arbetsplat- sen, men även dessa kommer att bli sittande i köerna eller ta sig fram med en ” tighet” det" - och bristerna i det omskrutnå utbild-' rt rna kan Ti Hur]. = som. Snte”ha' "någonting ; emot nä- att ”välkomna” dem, "som av turliga "skäl sedan län; ha' känt sig” " hemlösa gra” ” hinder: för d - -ansluta sig till: progressivå " mittenpolitik; a utgör det. kraftfulla, alternativet - till ”söcialderiokratin.” ' Det' bör ' helt:' enkelt. vara. måste äger |. partiet. Det torde" inte. heller nu| lessa iden som naturlig utväg för de progressivt . tänkande. inom högern att stödja, en. sådan > framstegspolitik stoden! kommer” "säkerlige! i: : fortsättningen att” "känna: hur- bräcklig = "den Ater- ven sig hemma. på den - "yttersta "höger- är >har” annonserat efter en arbets- 'marknadsreporter. för” TV-aktu- rar, om hr Rydbeck? undfallenhet”: - hjälpt en brist som länge” varit; allt . svarar frågorna 4 geriom att över- räcka” 'Tadiochefen'' två "blommor, den, ena för. att han. äntligen be- län rsta nblicken v Hottet ”Chambord är överväldigan- des Manskör söderut från Orléans 50. s.ocht kommer:' då" fram ill; den höga” slottsmuren; som... 35 g omger den: väldiga slotts- ex portar i muren för. in ika' många; -huvudalléerna ” slottet. . Först | palats,ervars + dimensioner. "endast överträffas . av själva. Versailles. Chambord har en. fasad på 140 m vå sidoflyglar, "som vardera q 100 m.. . Över. fasaden, dens 440 Tum, reser sig. en, 'skog ri; kupoler» och ;skörstenar, gräpperade kring det - höga : ceti- traltornef” "med sin: stora. låntertiin”, Det” är: "som "en "explosion av hela ns - överväldigande" ”ska- och -: fantasikraft.', Vitt > [området av "Blois. iGrevarnas lilla "jaktslött revs och: Frans» drog" upp : linjerna till'ett nytt:slott. Området kt. och "föga" lämpat” för | ki smen detta på:sett opassande sätt vi ningssamhället.” vara "stor: » Måtte skolpolitrukerna' nås iatrider + mot: -enhetssystemet, isar, änsligheten ki n let "ta fasta” "på de:brister"i. skolpoli-' tiken som -framtvingat” den. radia kala ”lTösnir i Hä dh beräknat : fransk kejsaren : iUppskattade.- + märkbart redari. det. första = välkomnandet; Hela skaror av :unga vackra kvins Hör, klädda” — eller: kanske: sna- rare 'avklädda. — som grekiska gu- dinnor svärmade kring: hans vagn och. str rut :blommor:-på den väg”han dades, Men ' ett ännu djupare - intryck ,. gjorde .' själva byggri När han beundrat den kan” t.ex. fråga sig. om det -ä "demokratiskt": tt: intagnings] föryngring: 'av de. politiska” . SSU upprepar si a krav på en är por "för- samlingarna: Fr aktionen SUtma? ningen"; "presenterad på : månda- gen; vänder man :sig.mot 'den så kallade förgubbningen: av: kom-' munal-- och landstingåpolitike SSU har gjort 'en "undersök: ning omfattande landstingen, medelåldern är 56 år, och en där rad kommunal" och: stadsfullmäktige, där Motsvårande siffra är 52 av åtta kilometer i timman, som det redan framgått av statisti- ken.. Här skymtar ett stort pro- blem. Enligt till åldersvariati tierna' är. små. vv SN år; "mellan, par- "Att de valda ombuden i våra är g skiftet . på: kommunikationsminis- | terposten blir Olof Palmes vär ttligt mycket äldre ”än>: sentligaste — uppgift syssl med massmediafrågan. Han lär dock inte undgå att göra en grundlig " undersökning av möj- ligheterna att komma fram på gator och vägar. Det är alls ingen oväsentlig fråga om bilarna måste stå stilla eller om de fortfarande kan röra sig i ett samhälle som dock rör sig framåt, ” meget jare behö naturligtvis s vi i och för” sig vara något fel. sina inte Men säkert finns det äsikts skillnader eller olika 'grad av en- gagemang "i viktiga frågor" mel- lan yngre och äldre politiker; som mellan yngre och ' äldre lik- väl jare. Det gäller, av allt att döma, tex: :u-landsfrågor och / särskil- da... ungdomsfrågor, "Därför > änir : fångenskap, : set mäktiga 'torntrappan: på inre borg- gården och 7 sledsagats - från rum till rum, fyllda: av” renässansens yppigå :I möbler; skäll. han ha yttrat: Detta 'att: han ä Charnbor' s historia: blev; "då öar | Karl V:;'sv. Tyskland gästade-den ji: kungén; Kungen. hade inga] sfick.:det. som" gåva. ill" jä eslottets : Chambord i Frankrike leder sex'huvudalléer och" lika många "Portar i : : Fasaden, är över 140 m och slottet har 440 rum . Men sonen Henrik rö tog vid där) fadern slutat: "Också" på' hans tid ägde" där rum en historisk händel- se. ” Här ' undertecknades 1552 en traktat. mellan; franske kungen och en' rad tyska furstar, en traktat som -med Frankrike införlivade de berömda biskopsdömena Metz, Toul och Verdun, «og | s Solkungen DR pet nära 100 år "sov slottet en ynen. törnrosasömn, tills" själve Ludvig XIV "tog det i Ibesittning. Under sina tidigare” "regeringsår vistades han ofta på Chambord, dit. han muren. es fattat okoltlössning | från ätt” föns- ter i. Chambord, Han gav order om att hela slottet 'skulle sprängas i luften, [Det skulle - betytt en ka- tastrof. av. stora dimensioner för fransk och. europeisk konst, efter- som mängder av samlingar från Parismuséerna var evakuerade Just på Chambord. Hur. det" gick, un har: aldrig riktigt blivit klarlagt. Men: säkert är att en fransk lantpräst, kyrko- herde i iden församling där Cham- bord ligger, lyckades få den tyske officeren på bättre tankar. Slottet undgick att "sprängas i. luften och brukade dra. p för: en kilométerlång procession av rid- dare, :hovmän och väpnare, » Det måste också. ha ;. varit en g syn, då. Solkungen i kväll- ningeri "vände tillbaka”. från jakten i>spetsen” för : ett "stort ':fö hovets. damer'” samlades : på ' deh väldiga takterrassen för att. hälsa Honom" välkommen, . Men” kung: Ludvig" "i älskade jakt; Han tog .också med sig sina: : skådespelare till. Cham- bord; och på dess scen-invid trapp- tornet . uppfördes. "de nya komedi erna som Kungens teaterchef, Mol-|. jére;' hade författat under vinterns lopp, Det. var : en. hård --nervpress Moliére ställdes inför, Om kungen ; Ludvig "XV läm- nade tdet till sin: dystre "svärfar, exkung Stanislaus av Polen :—' en gång ' Karl: XII: sl .Protegé som gick; omkrin började. . "upplevde: - slottet ämbord. vid-mitten av. 1700-talet, ältherrer "Mauritz. av Sachsen 40;000 ' guldpund. om -året' som -tack -för sina tjänster åt Frånkrike. Den gamle. krigaren ; ville" inte » ändra sina : "vanor . utan” exercerade , här två . egha ” kavallerigementen : och inställerade' sex kanoner; som han erövrat i strid, Disciplinen- bland trupperna: var. järnhård och 'vid | ri en förseelse ', var . det” inte långt till närmaste träd: : : Efter Mauritz av "Sachsen förföll slottet: och användes, för. diverse damål tills fi ka" staten . köpte är ' verkligen' > kvin mänsklig, skaparkraft. matar alla: fall : Frans.'1:: inte: fullborda -[ Chambord” så 'som "han hade pla- nerat.. de andets: finanser: var hårt. änsträngda, och kungen hade inte : ens ' växelpengar:' tillräckligt för att:lösa ut sina bägge söner, Trots . all sin energi" lyckades - ; N det 1932 och började" restaurering - Tyskarna skulle spränga Tv me slottet Ne Men ännu en dramatisk episod skulle utspelas : där." Det var -i slutet av augusti 1944. De tyska arméerna : befann sig . på återtåg. då --dessa had åkat i spansk En tysk officer ansåg sig ha upp- "Stockholm . (rm): . "Den «nordiska : sakkunniggruppen för" strålskyddsfrågor,' som "arbetar på "rekommendation av 'Nordiska rådet, har gjort en prognos för det kommande året, ur 'vilken framgår att det årliga" nedfallet ' av radio: aktiva ämnen kommer att succes- sivt" avtå, skriver tidskriften” ”Nor- disk Medicin”. Huvudparten av. de 1 ämnen:; som, tillfördes' "atmosfären under: 196 1962 har nu depone- rats'på marken, Redan' under 1965 blir , därför. det "årliga" nedfallet mindre. 'och '-kommer "endast "att uppgå. till: ca hälften. av nedfallet under 1964. Halten av cesium- -137 ooh NU MINSKAR. RADIOAKTIVA. . "NEDFALLET LE NORDEN ten blir. dock strontiumvärdet "når got högre. - Någon Dy förorening med jod- 131 kan inte- - förekomma. under 1965 såvida inga nya atmosfäriska kärnexplosioner äger rum. » Kol-14 under" 1965" väntas ” bli älften. av. värdena” för Enstak befolkningsgrupper inom de nordiska länderna kan till följd |- av att de lever i områden med särskilt hög nederbörd eller genom att de har extrema kostvanor ut- sättas för en avsevärt högre, till- försel av radioaktiva . ämnen än vad som gäller för befolkningen i övrigt. För sådana grupper kan sträld från nedfallet komma och str -90 i li 1 kom- mer: dock" inte : att! minska lika snabbt eftersom' radioaktivitetsupp- taget även : är” beroende" av ' den totala - mängd. radioaktiva ämnen som upplagrats:' i marker. ' "Det väntas att "mjölkens halt av strontium-90' och cesium-137 komz mer att.bli något lägre under 1965 än: under d1964.: För den totala kos- fö ryngringskrav berätti- "Stockholms. Tidningen) att: bli större än den los som erhålles från den naturliga strål- dessa extrema doser blir nämn- Vän högre under 1965 än ' under Radioaktivitet ” från de hittills utförda kinesiska kärnexplosioner- na. har visserligen kunnat påvisas inom de nordiska länderna, men den har varit utan betydelse i jämförelse med övrig aktivitet. Denna . prognos . gäller givetvis endast under förutsättning att inga "tillika "med |” ningen. Det väntas dock inte. att| prästen att den franska gisslan som tyskarna tagit släpptes, ; : eur te verk: åt ' 'eftervärlden.; Tusentals besökare, konsthistoriker, . kultur- historiker :" och 7 arkitekter” "liksom vanliga. turister” reser varje 'som- mär dit för. att :se-'Istanbuls :torn och kupoler , under Loiredalens blå himmel, Kärleken "ever på: svältkos "I marknaden.: På så sätt räddades ett av den saker ute i Europa som ytte gare skärper kravet ' på en; reform. EEC- -kommissionen ' har ” under sommaren -' presenterat ett andra förslag till gemensam , mervärdes- skatt och i' Västtyskland och Dan- mark är liknande förslag högak- tuella. Samtliga” dessa fö mycket : gemensamt , med ' det . vi lande: svenska. Er fortsatt svensk | - passivitet är” således inte ägnad att stärka den" svenska exportens ställning. på den: internationella .: Vad "som » skett” visar att en svensk :reform 'oundgängli- gen måste komma: Hr Sträng bor- de från sina 'egna' utgångspunkter få svårt att blunda för' det kravet så i länge till: ;: : a Mittpartierna har inlett ett. sam» arbete : .som” syftar ' till samman- slagning ” ' två? frafnstegsvänliga |, Detta : är 'e ellertid ”endast ett steg ' på "vägen, ' "låt" vara "äv: stort egenvärde, mot en samling av hela den borgerliga: oppositionen i ”ett parti.” Eftersom. högern. under sin nye ' partiledare ” återgått till en profilpolitik av tämligen :extrernt märke, är det under den närmaste framtiden: till mittpartierna: sam verkan. som vännerna av: föränd- ring och förnyelse måste stö av: dess. ”strävan- "att ger -arbetsänt påssning”. ”Kräver man” av” dem dör:a av vällevhad. 2 att” övertygå' regimen. i ;:Nordvie nam som: : att: "dess" vederlag. så 'att de mera: effektivt kan kom- pléttera', och” stödja sydvietname- serna. :2, SA genomföra” gemensamma amerikanska” och ' sydvietnamisiska I flyginsatser -mot: Nordvietnam: och bringa ledarna: i : Hanoi till. insikt om; att: de" är ' invecklade i" öperation vars pris kommer att "bli avskräckande. - mn vn Att stödja Sydvietnarns: ri g så "att politisk stabilitet. kän råda: Samtidigt måste Sydvietnaris ekonomi upprätthållas "på pni så- dan nivå att inflation hindras. Det är. också nödvändigt: att. eliminera varje" ,risk "för 'en "intern kollaps — som. Hanoi söker åstadkomma. 4.' Att' göra det fullständigt 'klart för Nordvietnam ' att Förenta" Sta> terna "alltid är redo'att slå” sig ner vid förhandlingsbordet för över- läggningar med var 'och en som uppriktigt söker fred, Nv Problem för Hanoi . : Denna. strategi ställer Hanoi i in- för "tre stora problem: "0 ns " 1 Att motverka Förenta Stater- nas ' insatser i Sydvietnam, Hanoi inser nu ätt dessa är obegränsade och att Förenta Staterna är berett att stanna i' Sydvietnam tills se- gern. är vunnen. 2.” Att begränsa den ” förödelse som tillfogas - Nordvietnam av amerik k och sydvietn isk flygplan. ot 3. Att må "dessa mål utan att släppa in Kommunistkina i Nord- Vietnam. För en vietnames, vare sig han bor i norr eller söder; är -I kinesen den traditionelle och ha- tade fienden." - Hanoi börjar nu inse att Syd Vietnam -med Förenta ,Staternas militära och ekonomiska makt på sin sida, aldrig kommer att kapi- tulera;) -Vietnams armé håller mak. ten 'i Republiken Vietnam. Hanoi måste begripa att generalerna är helhjärtat . engagerade ' i denna kamp och aldrig kommer att 'to- Jerera en regering som i: smyg eller öppet köpslår med Vietcong eller Hanoi, -: I elva år har sydvietnameserna vägrat att gå med på någon över- med År 1954, då de kunde' wälja ' "mellan att ställa sig under kommunistiskt | m välde eller en fri styrelse, visade det -sig att folket i norr med 10 mot 1 valde att gå mot söder för att. leva under. fri styrelse hellre än att snärjas av kommunismens band. Med andra ord, omkring . 2 miljon : flyktingar: strömmade . sö. nya, större” kärnexplosioner äger rum; derut från " Nordv' tnam medan är: en 'strategi med rimliga 'chanser i deras kamp mot Vietcong. ” en: a | plågor. De vet att Vietcong tvingar 'amerikanskä strateg nam: och i USA:s” s bara 80.000. begav; sig. no; "Sydvietnam. , .+z Vad som, var, ett Den inhemska” "folkvandringen,” som förorsakas av Vietcongs'aggression, visar alt de flesta. sydvietnämeser är. beredda": att. lämna, sina hem för att undvika ant. komma under Vietcongs makt,” : Närhelst VNietcong har ' ökat. "sitt tryck” i-ett nytt. område har flyk< tingar. .strömmat.. ut: därifrån ; för I decenniurs sedan är. lika sänt idag. | petogivaren-staten"; säger styrelsen. Dess formuleringar. är visserligen vaga och kan ges föga förpliktande tolkningar, men:' eftersom” det he? ter - att. förslaget ”innebär ' "något av-en revolution: i gängse syn på fångarbetet”,. tänker man sig tyd ligen en reform inte bara på pap"? iteori, Så pår Gösta. Skoglunds "avgång. kom- mer trots allt. en'aning överrås-> . kande.” Hr” Skoglund har . ” faktiskt inte gjort "intryck av att höra. till de särskilt ”trötta”, "statsråden, Hans aptit: på. uppgifter av” ekiftande slåg har "verkat obegränsad. , Det har. heller icke synts -vara. något fel.med. arbetsförmågan. Hr Skog- lund är. flitig ;:i - debatterna och störtrivs.. i, kamrarna. : Gärna ' har an uppträtt : i”radio, och TV. som” ”publicitetssjuk”. Man: i kom- mer : i ”alla "läger ' att "sakna härs vänliga” och försynta' person.'. Må- hända har. hr. Skoglund, känt, Aryét ket av den; främstormande, unga generationen "så starkt, att '. han föredragit > att' redan” nu” träda? åt sidan. De alltmer dominerande och åtskilligt komplicerade radio: och TV-frågor;. som väntar” på sin” ning, har heller inte. legat så sär< - Skoglunds intressen. och läggning; yttrände. alt | huvudsåkligen'”I "beror: på” "automatis- om: .såskopparna”, Även slöhet: "och döras idéer ;irite rik gt att inte hamna under k istiskt välde." Mellan .600 000 'och 700.000 människor har gett ' sig äv för att undandra "sig; Vietcongs : kontroll, Ingen motsvarande: flykt har.:ägt/ rum från ' områden till territorier. i Vietcongs: hand. 1 aomgt os. - Sydvietnameserna . vet : vilka > är deras : vänner , och vilka. är: deras fiender. De .vet att Förenta Sta- ferna är . deras allierade," deras vän; som” bistår "dem : Iis : kampen; mot "den gemensamme en Vieteong. fo ma En. växande insikt: Sydvietnameserna vet alt Fi rej ta Staterna ingriper för; att -rädda dem" undan” Vietcongs :- förhatliga bybornas söner att inträda i' mili- tärtjänst, De vet att Vieteong dö: dar förtroendemännen i byarna har användning. Vietnameserna vet också att Vietcong tar: ut" 'mycket |" höga skatter och till slut 'konfiske. rar huvudparten av risskördarna, : - . Under tio års strider har Viet- cong-gerillan visat att den är: väl att dess planering / är -god och ' at: den : angriper beslutsamt för att nå uppsatta mål. Men sedan Fören- ta Staterna nu har ökat sina ”mili- tära insatser i "Vietnam har Viet- försämras. De lider stor. a förluster. Den lokala rekryteringen försvå- ras. De' sätter. in ett nordvietnameser, som” aldrig tidi- deserterar till ånad.' till sjöss och i markstrid, ger bakom inte bh; sjunde de moralen 05 Vieteanlunkan- Sängar . också material och m; nam fir nomnskap till Sydvietz "regeringskontrollerade | : och kidnappar dem för. vilka” del" utbildad, och väl disciplinerad: — congs moral visat tecken "på -att ökat antal gare varit i Sydvietnam, Över 1000 Tegeringen, varje + Förenta Statens” makt i löften; är hos Vietcong, . utan infiltrationen.. av ite i tid. be- av sig sj "oc CT ARPG. 12 10: inte. lätt att stå framför än låst järnport, Om" man inte hära nyckeln, kan” man inte öppna män: isko ve to ofta fråmför stängda. dörrar, och n vara: lika Omöjliga att: öppna som Sn fskängd jämport, : ” ” it en. väckt s e framför, ”frälsningers gärna kan ån ung kristen, känna det framför den ÖT ' som” för honom in till hans "framtids: väg". Så. kan: en uds rikes arbetare känna det på sin- arbetsplats. "Ja, ofta i livet kan famfö ipå de mest olika sätt ställas en. trons nyckl TE yckel ka u dem, Det vill: säga: vänta PR et» Och räkna med. Ihonoiny så" skall SN öppnar sig står" vi g självt? Nej, det är. Guds starka; osynliga » Som” omärkligt låser upp. (Forts. å sid, 7): han” upplåter. kan, ingen u - Räkna med Gud, så skall snart: finna: dörren "Öppen, > h a en ' del: stämplar "honom: orättvist - skilt. väl till "för e- man med hr ” ” kostnadsökningarnia | Det - har. inte Summan a öppnade = sig för dem .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.