NN mt et 4 | LAR OLMS TIDNING : non B den 20- Nocom de 1006 | Fritidsby för för Ör 15. 000 männi skör” i planeras: i orörd bergslagsvarur | " STOCKHOLM (TT) I Ski äs sk Måndag den 20 öd september 1905: I CT) = Ft | Aktuell ren kom menita r a 4, häll - pr "An 3 ök- | Det är härl som åtskilligt av di F 1 : a dagarna. har från K liggjorts en enkät k Si ett fritid: hälle 'P 8 "oktober" 4 samband hing angående utvécklingsplaner- - gångna årens framgångar bestått.” för vära 15.000 människor, Det är” ett ' av "de största fritidsprojekt " med återinvi äv. Ski - : nä inom industrin.: Undersöknin-", Arbetskraft. har. överflyttäts till" f.." som: planerats I detta Iand. Nära 5.000 fritidshus, golfbanor," cent- -tebergs herrgård där skogsmästar- - Nänna Svart?” upplevelse "visar - Butiker. behövs. inte i. framtidens gen är en länk i de arbeten' som områden med' högre ar : rumanläggning och barndaghem ingår bl a i projektet. Bebyggelse- ; skolan är inrymd." REN att nya spår plötsligt kan bli syn- ;livsmedelsdistribution,' ommanttår i rag aren frånde —.. Mot denn ak i . området omfattar. 3,500, hektar och intill detta ligger 500 kvkm ströv= + Ta ” lliga, och de skulle åtminstone! -fro ett par' skribejater fi DN. Jångtidsutredning, Svaren från de -.. Mot,denna bh grund : åden med niånga fiskrika sjöar. Inom en radio på 15 mil bor; 500 KVEM STRÖVOMRADEN kunna föra till klarhet. Den tys-; Stora lagercentraler som” leveré- ”ligtvis frågan om i Tio 1.800 1” undersökningen "ingående . d ungefär 3. milj människör, Antalet städer inom denna cirkel är 42” . föret; - och fritidsområdet 'sträcker sie in i tre län — Västmanlands, Örebro och Kopparbergs län. ” i r-ungefär ett år” sedan Hok bl nndens ordförande Sven ommunalnämndens ord- "Sten -Wikström och rektor :'" Domänverket har inrättat Klotens och ' Malingsbos revir till ett stort ranhäs de fritidsområde om, ungefär 500 kvkm. Intill detta om--- råde finns stora bolags- och' stats- skogar inom Skinnskattebergs kom= mun; omtalar hr Arvidson. ” » Vid Storsjön, drygt en mil nord" väst om samhället Skinnskatteberg skall bebyggelsen ta förm, I görlie gaste "mån skall man söka skapa ett fritidsparadis för nutidens jäk- -tade ocH stressade människor. Lätt- skötta och funktionsdugliga ”enfa- miljshus skall. byggas; och det skall bli vägar och parkeringsplatser samt ka regeringen: försöker . med 'all' rar rutinmässigt direkt” till” hus- makt sätta punkt, Lyckas der |hållen blir lösningen: Det är dock med detta kan det inte innebära |mycket osannolikt: att. dessa, uUtoa något annat än att: dess oförmåga | pier . någonsin.” blir "verklighet — att lämna sanna besked blir 'det | det: finns gränser "för "vad" 'män- bestående intrycket.', Hade "den niskörna tål av, robotisering, , verkligen : velat bättra 'sig i dettal. . stycke. skulle :vi aldrig "behövt misstänka att. den : hindrat : räd- dande . händer att nå en 'döende' man och förvandlat en” framstå- ende rysk vetenskapsman till lög- nare, Är' detta” slutet så är det tades i vad att få å något gäller planerna för produktions- = tillskott 'av vitalt" intresse, och utvecklingen så att man önskar ” det är väl känt att blickarna allt- öka produktionen fram till 1970 " jämt riktas mot jordbruket,” Där med i genomsnitt '7,5 procent per ' med "är också frågan högaktuell; år, :Chefen för industriens utred- 1 vad. - den »-: alltjämt . fortgående ningsinstitut," professor Ragnar ; minskningen av jordbruksbefolk-! M Benzel, anser emellertid möjlighe- : ningen kan komma;.att: innebä - terna mycket små: och vill redu- . för de andra näringarna. Nämnas'; cera till 5,5. procent. Orsaken till ' kan att. den reserv som under bans försiktighet var arbetskrafts- | : 1960-talet + kan / påräknas : från' situationen, . Den . av .. industrin " jordbruket till större: del uppstår" -gkisserade expansionsplanen, skul- - genom ' minskande rekryterin; 1e nämligen, kräva ett tillskott av . genom” att företagare” flyttar "120.000 arbetare till industrin, -me- + till andra ' näringar” Orsaken” till; "dan mari i själva verket kallt räk- > detta" ligger dels" i åldersfördel. nar med att industrin inte kan få ningen. bland. jordbrukets före hade man 'fått förhandsinformatio- ner .om att kommunen bör tåla en belastning av maximalt 5.000 fritids- hus: Därmed stod kommunen inför idsoön, Statens skogen valet att tillåta spridd fritidsbe- i . att | byggelse eller någon form av. större s.: Via ”fri-]k t; ration, « Resultatet av utredningen skall VE angeläget; band” med den; frivilliga studie. . verksamheten över. huvud ”täget. är att den" kan samordnas "så att de tillgängliga. resurserna” använ- I des. på . det. mest irätionella sättet, så att man undviker dibbélarbes > Handelstidningen > V en enda män till, <> I gare; dels i den redan” ara hal anordningar för sommar= 2 vine le DV S : | ter? och 3 s.misstiktad "konkurrens. 3' Situationen är naturligtvis" fattningen. av 'deltids- eller: hel- tersport —- simbanor och hopptorn, De militära gfälten! borde "gö-' ”blematisk ur olika synpunkter och ; ä tidsarbete inom andra näringar: mot alla som (kän misstänkas änte strövstigar och ' fiskevatten, skidspår I, > till, au avel för ". civilflyget. Man har en känsla "äv att derna vilja .gå dess ärenden. Och de blir allt "fler. En ständig: ström . av flyktingar söker sig bort från, de distrikt. som : Viet - behärskar. Enbart under det senaste halvåret aspekt har blivit” föga obsärverad. Det kan t.'ex,. inte vara riktigt att. på. en; ort flera" bildningsför- bund' arrangerar: likadana! kurser och slalombackar. ' "Redan föreligger färdiga ' skisser på fritidsh som tillverkas” av sådan. standard att de redan från " även högst intressant, En förut- > gättning för den starka expansio- nen i näringslivet under de gång= '; na åren har varit strömmen av Flygvapnet "opererar enbart -under vissa begränsade "tider, : varför det finns: möjlighet” att : bedriva civil > personer som alltjämt är brukare | av jord, tra : : OD nsunperiod som nu går et mo Vietnam har blivit :iVietcong.;.De. mm” gerillan hade stora angrepp folk t.arbetsföra åldrar från lant- "Mani kan knaj ppast hoppats: 3: iscensätta under ; dessa har 600000 flytt från sådana. om- | början - per , lufitfarp. på de. militära fälten utan te att konkurrera :om elever bruket till: stadsnäringarna.- Vis- den ekonomiska. politik / som. be- månader : har" inté "kunnat genomi råden...Nå; ond av flyktingar. omtalar hr Arvidson.: - . fatt störa: den militära flygtjänsten. i syf = M >drivits "de: senaste '10—15: åren i 8 Aykting; I na. : Ibland leder det, till: att” äm. serligen "hår inte jordbruksfolket Sverige i-stort. sett varit inflå. | föras: ietcong här" fått nöja äg i'motsatt. riktning har inte rap- .| Sekretesskäl -kan inte anföras. mot : som inte :lockar så ” många, gått raka vägen till industrin utan tionsdrivande och-inte inflations- med'att avskära några vägar” och | vorterats, mågor - entusiasm... för |." 3.000 HEKTAR FISKEVATTEN - förslaget, eftersom den' civila "och nen,” ? över "huvud ” taget" inte.alls/ blir representerade, ' när ' cirklarna och kurserna" sorganiseras, . Så :gott är det inte . om x lärarkrafterna, att män kan kosta: på 'sig en "sådan: angripa. "smärre - isolerade » poster ringar och. mindre samhällen: ;» Gerl r visserligen lyckats : mindre : :distrikts- Vietcong . och för den 's. k. folk-|-. resningen: finng'. inte på ort och ställe I . . delvis gått över i andra näringar, ” gom $i sin tur lämnat arbetskraft till -industriri. 'Det är. ett. erkänt faktum; att den 'omfattande ratio-' naliseringen-i jordbruk: och skogs- Kök och vardagsrum blir lika i: inom kela området, sedan står” det var och en fritt att' bygga vidare Hu- sen skall uppföras i klasar om 20— ” bekämpande.: Man: kan” inte hel- ler, förneka "att; dettå: :i stor; ut- ” sträckning beror på: obenägi tem att. vidta sk; politiskt i impo= | militära — marktjänsten : självfallet skall ha skilda områden. Beträf-- fande” ”krigsflygfälten kan "deras läge och : utformning. förutsättas Bra. men lingen" av större|l: Ett; kännbart ' nederlag . bruk varit en viktig förutsättning ' för den allmänna expansionen, il Pärlpgslivet.s Al in Inom. parentes kan finnas an- ledning understryka, att en höj- ning ev industriproduktionen med - amp; ne lar ökat, Var- med 'en 'tragedi.. En: flicka, "som 7,5 procent per år. under förut k anjen. aäfrie till” rTegeringssidan: öl under... sig "de" folkrike . trakterna | g + Od | sättning av ett stort nytillskott av | ”' På "det hela” taget je.dag.. acrmäler sig. P0 30. viet- har "gerillan " "änite :-noterat : några ge” orter "8 om” automatiskt blir i enligt” uppgift plockats upp i.Mal- |" handlare. "fabri > réger : arbetskraft naturligtvis: inte” är er. fb psykologiska krig- I- de över ' Vad man. i till skillnad från många hast”. förts » någon : nettovinst; Ty, den totala ktl arena? j kategori nskilda: företågare 0. jattidra Sydvietnams'. befolkning; Över .60 | att lägga ner stor möda på att'ska-. ök aln Däremot: enskilda; företag, skall: sestydligen » I procett-rav; Sydvietrams 14. mil- | på tillfällen” för: barn /och' ungdom ett'ökat anti männi: or. att både: idka -härdande friluftsliv: « kan”'expansionen — öm: den: går att genomföra: — betyda en ökad Sroduktion &ller rättare sagtlökat” on! upp ull behandling risker- > naför! rovdrift.i .den moderna |- 'växtodlingen. Han + lägger” Pott vejenskapliga; uta " mänsklig a och. ekonomiska "punkter, på problemel vs " Skall,sade "han, mi rådieheten kunna bevara sitt : försörjnings-: "underlag ' måste rovdriften : ibe-j mäs ras, Härför fordräs, .fmetle; tid förståelse för de:bakom jor bruksproduktionen KE 'bio- : logisk pulära åtgärder — en obenägen- |. -het som It fr un- "der valår' när .rösträkningsmate- -matikerna" styr. handlandet.: Mot den bakgrunden" vilar. något av löjets "eller » bedrägeriets :.. skim- mer över' den' nu”startade pri tiva" centra har fallit. Dess förluster: har. varit: mycket känn- bara” och på grund av. det hårdare motståndet :> och " de «allt svårare ö nr. under vilka: Vietcong ou måste operera har desertering- Hålla: fram som syndabockar" för men, detta säger familjen néj till, eftersom, det: händer. satt. batteriet) le; hos dem som” har” ligt billiga. »livsmedel ' är oföre liga med ' ett : -kan förvärras, om , inte; resursbevarande. jordbruks. Alltså -amåstesvi.: för. Framtiden räkna: med - att livs- 1 medlen stiger i pris. Situationen jord- 1", » brukspolitiken får. den . nödvän- I: 14: > diga ekologiska anknytningen, "tillräckligt ägnas åt' att bevara åra ” ods "de "naturresurser som - ” lade ' marker :utgör. "I andra. sammanhang. - brukat vetenskapsmännen inte' bli utan stöd när de ställer krav på jord- bruket att-vårda naturresurser- - na» det må kosta jordbrukets ut- : -övare vad som helst. « =. De borde också få stöd. Oo : pärfngsutövare kommer förbi, DEN SVENSKA” FISKEX-' PORTEN. HOTAS «oo av de svenska fiskarnas lånd? Smal är ge ställer problemen i det, eko- » nomiska sammanhang som ingå "passar henne, . å ten ti HEN tac FE är att. "ningar utomlands, ”tid- ningen Företagaren : 82 procent av sina sillfå P; F kratin "vägrar göra klart för sig att mor "politik . kom . placerade västkustfiskarna i fram- förallt danska men också tyska hamnar. Man kan förstå väst- Hemmamarknaden kan f.n, inte låta dem på långt när fiska för full kapacitet och då anlitar de självfallet hamnar, där .avsättningen medger fiske för. full maskin. Verkningarna emellertid — hemlandet med för varje vecka stigande ef- tertryck. Beredningsindustrien har svårt att följa med i svängarna — råvarubristen tvingar till ökad import och denna växande im- port blir i sin tur en nagel i ögat . kustfiskarna, drabbar mer att kretsa kring andra”. .po- "HNtiska frågeställningar än” de som "varit aktuella "under . de ' senaste decennierna," Den epok då Stora sociala", ref "domi . Po- sl - > Lärsarbetsnämnden vill "alt han |. ”F skall få utbildning" på annan ort, lära jser på: timtjänstökningen'; för Sy Wwietnam sökt. un= Bydvicinarm, - som”. en Kr förklarat fack : stor” procent. av. befolkningen: som för a ätt kunna Srandsk atta i förställningar + -om' iska Vv eg Yaraktär av Etolkres- betydelse” och: inga -betydande' ad- |: I näri ilsträcker sig ängs" I Kontroll "över " de” tätbefolkade områdena i landet skulle öka Viet- congs : "politiska «styrka, och " ge Nordvietnam '. möjlighet att föra kommunismen till" makten i söder. Men "i sina ansträngningar. att slå 30 hus £ varje klase. Mellan kla-' .sarna' blir avståndet minst 100 me=' a "Vatten: och s Moto frågorna uti reds noggrant." Vägnätets utbygg= nad kommer att medge snabba och: komfortabla "förbindelser med alla' vilka Vietcong . anses. utöva : :kon- troll : bör. "endast 2 joner bor- på slätterna : i söder; längs. de: två stora floderna! Me- a | kong” och Bassaci.: Där produceras mer, . än tre: fjärdedelar, av: riset at: dit. befolkningscentrum : från Ett -: annat. Vung Tau, öster! om Saigon;' upp till "Danang och Hue.: Regeringens rensningsoperationer har. som, bet kant. varit mest framgångsrika just i. dessa trakter och betydande : jar |- Förenta Staterna + fortsätter för I £ si del att yrka på förhandlingar; ör Satt. få slut . på den tragiska könflikten. Denna alltid utsträckta hand tycks" förorsaka! en hel del cs hervositét i Hanöi och! > Peking; « som allt "gäll USA:s ”förhandlingsinviter bara är Ten ondskefull: komplott, en. N0g- grant egillrad fälla,, Osäkerheten i - 'Ide” båda? > kommunistiska metropos till "en lerna ' förorsakas” kanske ” de 1 meglidningen . blivit " ett problems" Om "man: dusi riarbetaré "var der” vävtalsmä medan”löneglidningen låg i på: drygt bast ae Sture Eskilsson i tid: Hessonten inte bara arbetsgivaren och arbetstagaren. - Den «har blivit ett intresse också för statsmakter- viga"! ökningen" 1964: ' 1,5 procent | 5- procent;: konstaterar direktörs- | | assistenten i' Svenska Arbetsgiva- den "statistiska rapporteringen etc. Den 'mest "angelägna. uppgiften ” nu fär att minska differensen'i löne. [tat sig för att successivt låta Viet- TI congs militära operationer ebba ut, : som. tyder på en sådan” utveckling, ” : | om : inte: Nordvietnam "kan förmå projekt av liknande art syftar till är och :att få möjligheter till en 'åtrås värd gemenskap, med dans. och för=: åtröelse” ' Några: anläggningar ' som "står 'på schemat” är 'golf-' och ten- nisbanor,.' "ridhus; idrotts=' och boll- planer; elljusspår och skidlift, res- "bå «.uted; redan kända av -stormakterna Kapten. B. T. Flodén,. Västerås AM "på ta Föré eningen' i Lund vär nära "att sluta - Man: behöver i ; sannerligen. inte vara i moralist för att. ställa « ssig och servicoanläggningar. KM N Yr :r Strövstigsnäten utvidgas och det- ta: blir förmodligen den största att- raktionen för alla -dem” som ' söker sig från kvalm och rök. Ungefär ilishet att str konfliktens! omfattning småningom kommer att avta, på samma sätt som skedde med ; ”verillastrideraa |" i. Grekland, exempelvis. Det skul- 1 ; betyda att' Nordvietnam : beslu Ännu ' finns ' emellertid ingenting en tserna. men det är en tänkbar vändning, sig att samtycka till förhandlingar den ; eftertraktade: militära I Saigon diskuterar” man nu den oc och) även. sedan insikt. vunnits. om att |”. 1] segern | ande ' vorgögratipfopagan åtföljande :ä -exhibitionistiska svävningar, "7. >. ”- Ni demiska - ungdomens.- fostran. vid F - ärevördiga "Alma; Mater Carolina nerna på en'segrånde. mittenpoli. tik. Åtminstone. hade nog "den stor nat ' liberalismen ' åt. sitt: öde... Nordvästra Skånes" Tidningar '- aldrig. kan :komma inom räckhå glidning inom” olika b - För .LO -har lönvelldningen, en- e- lligt "författaren, blivit en irrite- rafide? käpp i hjulet för strävan- : [dena att driva" en' solidarisk löne- politik, De' speciella höjningar man åstadkommit för låglönegrupperna har ätits upp av den: "större löne- :” Franklin Sawyer "”Osvuret är bäst, men det finns i detta nu:starka skäl,'som talar.; för att budgeten-kan föras i hamn Hin ingen för andra '- ier. na och arbetstagarorgani än :Varför , har företagsledni ingarna inte kunnat fullfölja sina inten- tioner. beträffande löneutveckling- en? Företagens redovisning ä är ofta inte: tupplagd - så att den faktiska lön klart f) Inte ' heller : tillåter - ackordslöne- formen” en exakt styrning av löne- utvecklingen. På löneområdet fin. ner, man- också. ofta en besluts- mikslg, decentralisering, 3 litiken går mot sitt. slut. I stället väntar mindre publikfriande upp- gifter som "socialdemokratin idet längsta: skjutit: på” framtide: . hur man skall :kunna komm sätta” med” bristsamhället,' hur man skall kunna ge minoriteter- na i samhället én med: flertalet ättning på löne- området skulle "kunna formuleras H inom 'en så "låg total ingsram som möjligt skapa bästa. möjliga position vid konkurrensen om "arbetskraften. ” "Den väsentliga orsaken till lö- neglidningen är bristen på arbets- kraft." Trots "detta horde: "arbets- givareorganisationerna: kunna på- verka utvecklingen genom att göra som blivit följ- den av den alltför snabba löne- utvecklingen har' gjort att "man inte uppnått de verkliga förbätt- | ringar för låglönegrupperna som man - trott i avtalsögonblicket. - Även , om ' det är ett samhälls- intresse att få löneglidningen :un- der 'kontroll kan man med :ett klart nej besvara frågan om sta- ten skall gå in som part i löne- : förhandlingarna. En orsak härtill är att staten. troligen inte skulle lyckas bättre är. organisationerna. Ökade arbetsmarknadspolitiska insatser -— utöver vad som redan görs — tror författaren dock är en framkomlig väg liksom" sänkta "anspråk och bättre budgetering av den ' offentliga sektorns egna ar- betskraftsbehov. . Det bör . också finnas möjligheter att' rikta spe- ciella åtgärder mot en viss bransch utan regeringskris och lshot”. tet: har: redan nu "hunnit v omkull samtliga motioner :i. saken.' ;I detta nu föreligger ingen vege- I ringspr pc ition — den drogs till- Så -kan' man "enligt - Hufvudstads- bladet i korthet ”sammanfätta opi- | "inom rteger bete 'i Finland. Inte heller" "inom oppositionen : tycks man trö på någon +regeringskris. : Regeringen Virolainen fyller 1 år den 12 sep- ga flera månader till sin livslängd. det är regeringens ambition att sitta kvar" till” riksdagsvalet i i juli nästa år. oc te oc. 34 Budgeten blir som väntat höstens stora . politiska fråga i Finland. Huvuddragen. i budgeten; är redan kända även om' riksdagen ännu inte" har” fått förslaget på sitt 'bord.' Bud öm- då höstriksdagen. har inlett sitt ar-' tember och kan därför väntas läg-' Statsministern har "också :'sagt att; baka i våras — 'men ett nytt lag- förslag har utlovats från regerings- I håll. Förslaget om . valringar' har |” åter "rönt kraftigt mothugg inom | = hela vänstern och det är vid det” här laget ganska klart att försla- get ' åtminstone "läggs vilande över nyval... Förslaget. om..valringar, är en del av en planerad totalrevi- sion av hela vallagsstiftningen:; Valringar "innebär valförbund av högre. ordning utan att partiernas självbestä Det skulle bli möjligt för: partierna inom en valring att uppträda un- der eget namn, med egna deviser och med tydliga partibeteckningar för de ' enskilda kandidaterna. Samtidigt skulle valringen konkur. rera om mandaten genom sin sam- mer ytterligare ät "öka . — "med ca en miljard nvark; För att ba- da röstsiffra.. Vänstern an- ser att systemet gynnar det bor- gerliga -lägvet, - där- man - lättare extravagans; - Här." skulle; i första hand kunna. ske ett samarbete på det "lokala : planet, men-; för vatt det skall. komma tillstånd ;ford- : ras nog: direktiv: och > rekommi Vem kommer tillrätta bd unga föräldrar, som är så upptagna: av sin egen välfärd, statussymbolernå, '. resorna, umgängeslivet och ”sexet” att de. sällan. får någon. tid över PÅA-VAGEN "Hoppets ” Gud ” up; all glädje och frid i tron, så att I haven ett överflödande" hopp i den helige Andes kraft. ROM:"15: 13.5 :'Tänk ett ögonblick på innehållet i denna vers. Dert är. en.önskan. | Tro hvad den innehåller — så skall den" bli: uppfylld på” dig: > Hoppets. Gud -är källan till den na härlighet, I Från honom ström mar det ut inte" droppar utan en hel fullhet, 'Av vad? Av slädje på våra yrkesfiskare, =. N insatser" beträffande ' .löneformer, |i en viss situation. - tg ; på i är- » För att rätta upp P den här be- pvärd g tillvaro, hur, man ol administrativa hjälpmet 1 vid lö] 7 : mo : maste sju nilade på i det när väntas kunna förena sig om denna od frid.” "Hoppets Gud ”uppfylle dan behö man rå utforma en -u-landspoli- . . ve: . ett lånemoment" om" 650 miljoner form ' av samarbete än vänster- tron”. SE 20. glädje / och frid i radikalt angripa själva kärnpro- som står. rimliga. propor- H mark. Den förra budgeten klarades |P arterna. s glädjen och ofri de Ben: vika för tioner till våra resurser, hur”'vi lera tidningar . konstaterar ' att iden : för friden. , blemet. Tidpunkten förefaller va- med 375 miljoner mark men under det kommande riksdagsvalet redan Tron. skalj inte vara ett:nervöst skall ställa oss i ett alltmer, ut- ' lårets lopp steg lånemomentet ge- fc ra inne för grundliga och förut ät a ; . - nom en rad tilläggsbudgeter till hu kastar sin skugga över riks- 'e utan en stilla vila, Hop- sättningslösa överläggningar mel- byggt intemationellt. samarbete, I "löver 700 miljoner mark. = dagens arbete, sAfrarorganet Suo- 13V: am Skall vara "uppfyllda jan fiskets ekonomiska och fack- liga organisationer å ena- sidan samt ken privata fiskgrosshan- jordbruks- nämnden , och övriga berörda myndigheter å andra, anser Fö- deln, '.- exportörerna, retagaren. HUR LÅNGT SKALL EPTER- bem ti till enn kk a I dig ä en : GIVENHETEN ' 2 ony fpo inor av Ek Revy. Vilken omfattning |Riks majoritet ä ellertid | far- På sin lösning.. Tidningen no- 18 är jag av hjärtat nöjd, " mot inflationen drivas, frågar - den” tagit visar» diagrammet ovan .Den avtalsmässiga timtjänst- i detta nu mot decentralisering 4 terar att man inom oppositionen u' är min: enda tröst. och i RLF-tidningen:' kningen. för industriarbetare t ex. 1964 var 1,5 - procent men varje fall i den form-som "har har diskuterat behovet av en ny| är min nöd om stora, - : toeeäningen "läg samfiälat på drygt 5 procent SL fö Stora -utskot- ne "är du min, hjälp, det" där en neutralitetspolitik av; vårt komma att utsättas. för : stärningz " Socialdemokratin” gär | vid -det här laget ett tröttkört och: idé mässigt "urvattnat - intryck." Dét finns många tecken som tyder "på "att valet i Norge" utgör' ins nuvarande inskränkta märke kan I, "Decentraliseringer av: statsför- 'valtningen och förslaget om s. k. valringar hör täll de frågor som kommer att få en framskjuten plats i där politiska debatten. Den förra frågan har mött starkt mot- åller på. tal om budgeten att man än en gång får se. hur svårt det :är att -bromsa upp ökningen av. statsutgifterna utan: att sätta regeringens. hållfast- het på prov. Tidningen "påpekar att ' ökning - överstiger 1960 1961: 1959 1962 fun) AVTALSMASSIG ÖKNING. [EZ] LONEGLIDNING .Löneglidningen har blivit ett allt större probl "en käpp. i hjulet för LO:s solidariska SN, om HL a. sätter” - 1965 1963 1964 stånd i rik meni sättningarna följer inte partilin- jerna. Bakom - förslagen står i främsta hand agrarförbundet och en rad ' riksdagsmän . från både vänstern och det borgerliga lägret. den årliga tillväxttakten — ca tio procent — men att den är hälften så stor som i den föregående bud- geten. Tidningen anser "också att li; liga en fullhet,. en. ny prislag för jordbruket vän- | -' har od val och. frid, så att de Ove; i helige Andes lödas > hop den, k,” Glädje, frid. rö, h Ande, kraft. ro oo av” allt detta erbjuds or «(Forts å sid. 7) : visst,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.