"LAHOLMS TIDNING d. =LT: ;Småföretagen i i "via. årets. 8. k. Metallkonfe- rens. förekom énekligen upptak: ten till "flere brännande diskus sioner. Alltjämt ger « det" som, för Ingen den pt ber 10 7 1965. LT = = LO:s: skruvstäd 2 I grund och botten är get hela en avvägningsfråga. Och det. är just denna avvägning som'aktua- liseras' genom - den : fräna ; LO- ittacken mot de s. k.: slåglöne” rTevar 'på den sen" anledning till åtskilliga” ret flektioner ' i - olika préssorgan. företagen. Är det: med; "hänsyn till riskerna' på längre” sikt klokt Särskilt' brännbar .var. li » vis frågan om de 8. k, låglöne? grupperna ' och 'låglöneföretagen. Detta sgäller i inte enbart småfö-] retag utan'många "företag med ett. stort antal, anställda, - 7 ; LO har. gått hårt fram i de- batten. Den karska och ovillkor- liga. ånställningen . har inte. ens ignammats helt av de socialdemo- , .kratiska tidningarna. T. o. m, Af att. gå. hårdhänt . fram -för';å winna fördelar genom att en än- nu större del av arbetsresurserna . i samhället inriktas på de ”ömrå- den; där -vi idag: har -kompara- tiva" fördelar? Var. gränsen, för - det ekonomiskt bästa — det” eko” bomiskt riktiga', — går, kan ing- en med bestämdhet ange. Vi vet dock att konkurrenssituationen snabbt kan förskjutas | "och" föra 7Bakom kriget mellan Pakistan ” och "Indien" skymtar skuggan av den" kommunistiska . 'stormakten Kina. Inte 'så, att: skulden till krigsutbrottet lägges på Kina men väl satt" Kina genom - sin politik medverkat till att göra detta möj- ligt 'och nu söker hindra att ett > Åv fil lic: Karl Ländegren s Nn De nd. a "Jedarna att” främst & psy- kologisk krigföring för att nå fram mot sina mål. Deras propaganda kommer” att bli ännu fränare. än den ärm och hotfulla diploma- tiska noter kommer att sändas ut i ögonblick, som de bedömer va- ra” gynnsamma för "deras syften, 1 härpå har vi fått i mo- vapenstillestånd k till stånd. Även över" Vietnamkonflikten ' fal- ler Kinas skugga och i Afrika be- driver Kina en intensiv agitation i syfte att framkalla kommunist- ledda revolter "mot regeringarna i flera av de nya staterna "på den- na kontinent, Det: står utom :' all disktission 'att det röda. Kina ut- gör. en starkt revolutionär kraft i samtidens utrikespolitik men där- [Den gamla metoden att söndra för "redan med' framgång, Exempel: ter till Indien under den nu pågå- ende . konflikten ' med Pakistan. att härska tillämpar det röda Kina fredliga gränsrevisioner med Bur- ma och Pakistan men gränsstrider "med Indien. Däremot är det högst troligt att Kina söker undvika mi- litära. konfrontationer med . USA iett sådant 1 med det sistnäl landet skulle gå å mot en definitiv försämring med risk! för öppen brytning. Både - Mao-tse-tung och flera. militära ' ledare" har karskt förklarat, att Kina inte fruktar ett atomvapenkrig. ” Även ' om några hundra miljoner kineser skulle dö kommer .- ändå några' hundra miljoner att över- leva säger de. Cynismen i. dessa ord står - emellertid i dålig .sam- klang med der politik Kina verk- ligen för. Pekingregimens rädsla för 'att råka i krig 'med Förenta Staterna är tydlig och klar. Det visar »bl, a. det försiktiga kinesis- ka manövrerandet i Vietnamkon- flik ten, : begränsad (och ofarligare) oppo- sitionssamling i Norge och en mer vidgad (och "politiskt ofarligare) hemma skulle det vara”agitatoriskt man fick" trepartisamling i stället lättare att skrämma . väljare med "Hr Erlander c ogillår fyrpartisam ' oppositionssamling .i :Sverige; . Här tacksamf för. socialdemokratin, om för mitlpartisamling + på - Opposi- tionssidan, eftersom det: då går det: gamla högerspöket, måste det s jöfrågorna' som; saml samband m som "yttrat . åt forskning, sträckas, också till de 'verkligt liga områdena.” N Bio adebatten har tärt 085 Vv ttelik. forskning. sot: krävs lingen - i Norge och. han "ogillar ken. et; ändå mittpartisamlingen i Sverige. Tyd- | och - att. kunskapsunderlåge Därför ligen hade han. hellre sett en mer | aldrig kan :bli tillräckligt. "mil Så. intresse, hället visat. dd | Stockhölms-Tiäningé a Visst peköver detta land" en fri och öppert i sexualdebatt utan: hyri- leri. Men: därifrån” är steget långt till det snaskeri Liberala Student> klubben. i" Lund, gjorde sig” skyll dig ' till. med sin .sexafton.” Hanå emot -vet”tnan relativt tibet om Ki- nas "utrikespolitiska ” :mål på såväl k re. som. längre: sikt.: Inte hel: et lätt att "skilja mellan pg Fc. ren propaganda. och - " ändrasi Sverige har i dag. genom ä skickliga företagsledare” och | a betäre" ett; klart vövertag” "> tohbladet, ställer den 11'septem- ber 'i en ledare 'åtskilliga fråge "eller med Sovjetunionen, om nu: a : | Västerbottens-Kuriren. . Dubbelläsning, brist” på 'grupp- rum, Brist på arbetsrum för lä- se Problematiken . är inte” ärskilt enkel, Det är naturligtvis ingen tvekan om att konkurrensen om arbetskraften betordrar effektivi- teten. Men en annan ' fråga. är, hur långt vi kan driva effektivi- > ;tetskravet 4 samhället. Med and- :ra ord: hur stor del av närings- "livet. kän "placera sig på de lön- tillverk ? övertag, även i. en situation; då vi genom” speciella åtgärder . lagt oss. hårdare på dessa; 'bransche; ? Schweiz har. länge haft. enn fan monopolistisk ställning på ur- "marknaden — €n ställning. som " grundats helt på. sen: suverän” yr- kickli; ;- Men 'hur. m; cket "Hur ståbilt är läget? " +» Är det säkert att "det som i dag utdömeg..såsoml; ej - konkurrens- «kraftigt ligger: i samma underläge -om ett antal år ete, fits sve -De som enbart ger uttryck för em, radikal inställning i den på- gående? debatten har inte sinne .-för. reflektioner av.' här : anfört "slag, "Men ingeni meå er allvarlig . vilja att be problemen på - längre . sikt kan avstå från dem." "Vb: har: väl alla som någon gång - studerat nationalekonomi . mött den gamla teser iom' värdet «av ett: allsidigt näringsliv. I.det- ia” begrepp;får väl bl, a. anses ligga den betydelseny att. detär | ” en fördel att. inte 'satsa helt: på ett fåtal: sbranscher, . En allsidig | produktion". ger" bättre garantier: Går 'det rena tillfälligt- dåligt, så går. andra” delar! av näringslivet |” » bättre, och ide. omställningar. som .bohöver, göras, om ' det: blir: be- . svärligt i en bransch, blir: ej av samrha omfattning i ett läge med differentierat. näringsliv . som”. om är kvar av den ställningen em femtedel” avs "priset... "schweiziska ” uret? ; Tysklan haft en liknande; suverän re : kvalitet. men: efterhand ' med - varor -som 'även- kvalitativt. allt- mer. närmar. ; sig Konkurrenslan” "ta :betraktelsesätt . . gäller | som, cant även inom; ett vissti: idag t ex, i: jordbruket. . Y Det 'finns "exempel -på "länder |: "som "har '&tt” mycket ensidigt: nä- | [Dessa har dock; regel : ringsliv, Inte 'strävat. efter" den, .utpräglade; speclaliseringen:. utan istället” gå tvingats: denna genöm starkt, be- gränsade: råvarutillgångar. extremt exempel är: "Cuba « sockerproduktion : som? praktiskt i g . taget . enda. grundlägga ; ring. «to. : « Det, finns i denif ; i inte: något absolut eller ”enty- « digt svar, Ingen. lär. hävda, att + det svenska ' näringslivet skall] specialiseras. på. ett fåtal bran- ,' scher.' Vi: behöver. inte det, ef- +. tersom våra naturtillgångar. trots begrä ger för ett tämligen brett register. UPPROP. UTAN UTPGIFT , En. privatpolitisk organisation; d Sami; . & för” fi "har inlett" en reklamkampanj" med "ett upprop där man slår in öpp- ns dörrar. Man' vädjar till oppo- sitionspartierna "att undvika in- " bördes tvistigheter och" utarbeta ett gemensamt handlingsprogram, kommenterar, ' Sk å n ska Dagbladet: ”' - Uppropet kommer” som” jästen "efter "brödet. Vad det gäller cen- tern och folkpartiet pågår som bekant överläggningar om de po- litiska frågorna med: syfte att uppnå ett iv. terföljande. ”Tillsanimäntagot, jen mycket. stor bransch! Står viialla i der 0: indu trilätider., at ] har ju nämnts tydligt. nog förut, och "det är tillsammans med: livs- a 'medelsindustrin- den inkomstbranschen ill. vil vara. toppeffektiva, som : möjligt ifråga om . närings. livets, inriktning, Men då kom- " mer vi inte ifrån att i-viss mån : välja mellan hasard .och säkeri het.. Var det inte någon som sade vi inte har råd att- eva”, "De till jordbrukets ckonomis- 1 en del frågor är man för övrigt "redan överens: Vidare har cen- terpartiet föreslagit en borgfred mellan! samtliga tre oppositions- partier, Vad vill då egentligen herrarna bakom uppropet? Jo, tydligen att högern skall ge av- kall på sin politiska uppfattning. Man kräver att alla tre partierna skall föra samma politik, Men om nu väljarna råkar sympatisera med sina resp, partiers politik? Skall deras mening då . under- tryckas? sov : Några, beskäftiga herrar, N som genom olika omständi i ka-.- för örelse .. anslutna jordbrukarna tillämpar redan. huvudsak. "den , av Harald Esbo vid biocidkonferen- "sen presenterade anpassade bet- ningen; i som » jordbruksdeparte- mentet nu också gått. in: . för, framhåller tidskriften mannen"; '. Från jordbrukets « egen sida har kraftiga insatser gjorts "för att minska kvicksilveranvändningen och anpassa betningen. Så" har int kommit så långt fram i teten in- om partierna som de själva anser sig böra göra, skall inte bestäm- ma vad andra skall tycka i Po- litiska frågor, - Uppropet fyller ingen uppgift. Centerns och folkpartiets folk har |; ingen anledning befatta sig med det illustra uppropet eftersom dessa redan har ett samarbete. vad det gäller högerns sympati- sörer anser de sig nog också ka- pabla att avgöra vad de skall tycka och tänka utan några pek- pinnar från karriärsugna upp-] Topsskrivare. t. ex. den totala, , förbrukningen | av kvi i kg kvicksilver : räknat' minskat med 20 proc, från 1963: till' 1964 och 1964 till första "halvåret? 1963. "bund från vilket denna statistik med utsäde, Sämtliga centralföre- |. ningar utom en tillämpar för det egna utsädet .. anpassad ': betning trollanstalts. normer. - : Utsä "ensam om att släppa ut kvick- silver i-naturen.” Tvärtom intär |; industrin; en > dominerande - ” plats : H med 93—94 proc. av totala la kvick RIF-tidningen, Ar so la ot >å skall vi naturligtvis: satsa" så rätt c ”att vi snart har det så bra, -att Professor I med 50 proc. från första halvåret | Svenska > lantmännens . riksför. |: . härrör har 50 proc. av handeln |. ” : enligt Statens ” centrala frökon= : ttningar” - görs av - kinesiska: poli- tiker, 'Det- försök" till -bedömning kinesisk politik som här nedan har 'en ' osäker "grund. att stå på men, mot bakgrunden av den politiska ' utvecklingen i Asien under 1950-: och '1960-talen är det kanske” inte” alldeles" :verklighete- Kommunistkina ä är starkt: "natio. nellt medvetet och desslikes myc- ket - maktmedvetet.”: Mari ” får + se denna + nationalism. dels 'som'' en reaktion mot de. vita. stormakter- ti nas förödmjukande : behandling "av "I Kina" under: de : båda föregående I århundradena och: in på vårt eget århundrade och dels .: som en vilja gent. emot? omvärlden, I sin strär van att.omdana det kinesiska sam- Thällets " sociala” struktur. vägledes de nya härskarna i Peking av Karl Marx -imen. i sin 'kulturella 'verk- sarmhet - låter: de" arvet från 'Con- fucius bestämma”. rörelseriktning- : vördnad de visar >. kulturtraditioner i Två --ytferst för Kinas” utrikespolitik kan urskiljas. il Det; ena är Formosas' återförening t kinesiska riket: och: det att uppnå huvud- målen eller försatt stabilisera gjor- där. ölitiska Vinster. Till: dessa se- äl ' 3 allt politiskt. ch mi litärt" inflytande: i Asien 'av "vita "Förenta": Staterna och aväl- "som ” ”Sovjetunio- ckså ledarskap över alistiska" världen; d. v: As och mö regimen - på: "Formosa. skyddas: av USA kan' en återerövr ing 'av den-1 har. ämligen "Indien - politiskt. och: - militärt.» försvagats ".så : pass mycket, . att: det: inte -kan göra Kina. Tangen” som ledande makt stridig.. Vidare -fordrås givetvis, .. att ” | såväl" Sovjetunionen ' som .; Förenta Staterna ”utestängs från” mera sentligt "inflytande i Det; är Ao mål regi upp: för - " målsättningar, Sannolikt kommer "de "kinesiska möt denna bakgrund och de dko- | ; nomiska, "konsekvenser en utebli- en n lösning « som KE kom "fram till vid' den s. k. toppkonferensen om kvicksilverbetningen,- skriver "RDF. tidningen" En anpassning av -betningen — om nödvändigt genom regle- " ringsförfarande --sSå att man . håller sig inom den ram som är "nödvändig med hänsyn till'skör- . dens kvalitet m. m. förefaller "förnuftigt i dagens läge; Det. är | I också -hödvändigt att man sätter ..in väsentligt större resurser när . det gäller, forskning inom natur- förgiftningsområdet. Det : gäller ” silverbetningen inom jordbruket utan att förutsättningslöst och . utan alltför mycken intresseeko- "nömisk skevhet utreda alla typer av -naturförgiftning. Jordbrukets s"bidrag” till denna förgiftning är Isom- "bekant, relativt liten i för- "källor, t. ex. industrin, ” Inom jordbruket känner ” man "sitt 'ansvar för naturförgif "då inte bara att skaffa fram full- | sgoda"érsättningsmedel för. kvick- j ållande till” andra förgiftnings- : : Gotland är en sagoö. Enligt Gu- tasagan var ön en gång en förs trollad, ö, som bara höjde sig över vattenytan på natten, På dagen var ön "spårlöst försvunnen,' och vatt- och den passar "särskilt bra, Psalm. författaren,” Kolmodin, "föddes på Gotland, och på en resa såg vi källan och: den" gotländska som- maräng, som inspirerade " honom till net "låg blankt. Förtrollni kunde. bara hävas genom att nå- gon steg i land på natten och tän- de en eld på. klipporna. Så gjorde Tjelder. Förtrollningen i bröts, . och ön blev hang”. : ror man .på ' "sagor, så var det tack vare :Tjelder, vi kunde” till bringa" vår augustisemester på Gotland.” Får "jag berätta om nå- got av det, vi upplevde? | Sagor och sägner är. mågot myc- ket :: väsentligt” för ' gotlänningen. Han kan många och berättar gär- na. Kanske är 'man litet vidskep- lig: på: .Gotland : fortfarande. Förr levde man isolerad ioch trodde på mysarna . eller . trollen, Och . "en bästa 'bostaden för. dem var 'na- turligtvis ”, "> Lummelundagrottan, Gotlands' droppstensgrottor. Här finns : droppstenar,.: som ' växer 1 mm på 20 år och alltså inte' kän- ner av den moderna stressen. Här är- grottväggarna ' fulla av fossiler, förstenade ' djur / från , förhistorisk : | tid, Det lär kallt och fuktigt, och steriarna har underliga, : fantasieg- gande former; Tre: nyfikna gym- nasister "upptäckte . för : många 'år sedan. nya grottgångar,' där. ingen " | människa - förut : varit men ville hålla sin upptäckt hemlig så länge som" möjligt. Men 'till -slut sippra- de 'den ut, och en berömd grott- forskare fick komma hit. Men han var för: rund, fastnade i ingång- en och fick) resa hem; och banta, innan han gjorde ett "nydt försök att tränga sig 'in i de underliga åroppstensgrottorna, : E: dag ; hat man utforskat nio km grottgångar. - Historia är något, man inte und- går på Gotland. Gotlands" historia består: till stor del av sägner, kan- 'I ske” inte? den: bästa. källan för hi- ä | storieforskarna” - men eh av 'de få; man har tillgång- till. Var. och en r. sin frihet att ro, vad han vill det, "som berättas: Visby”: "var 'gång' en ktig : handelsstad Många; kyrkor, söm fanns 'i'staden, Bara an känna rygg Kyrkpöorten är” bredast nere: och" smalnar "av" i'.en spets uppåt," och det "betyder, att man 'skall vara :”väl omsluten” ;”. vå "kyrkan; Klockan elar lv kl let Den: blomstertid : nu ” kommer, Sån in gäl . Titelproblemen hopar sig över . vårt arma land, En byråsekrete- "rare — fi rlåt, "förste byråsekre- ”téraré "I: "har upptäckt” katter "bland hermelinerna i telefonkata- - logen: . bland de äkta grevar och : baroner -som "där finnes upptag- "halo fullt demokratisk bok- I stavsordning . tillsammans - med > ofrälse apparatinnehavare — har insmugit sig falska' sådana, "vilka icke! "fått sina "titlar" av. ”stats- överhuvud eller, regering i suve- "rän stat” och sålunda 'enligt en er in den : åttakantiga |” ; domkyrkan. Där"! kan 1 "I niska” trädgården och vid: ingång Jag "skall bara nämna ett. årtal ur Gotlands " historia — den 27 juli 1361. Det var den dagen, den danske kungen Valdemar Atterdag be ? de gotlänni => vid - brandskattad Visby Digerdöden . hade : härjat bara tio :år tidigare, den 27 juli var en het sommardag, och man var . rädd för' mesten, Alla, som dödats i: striden, ' kastades i ner huller. om buller " i massgravar. Detta blev värdefullt för forskar- nav Vid. utgrävningen 'gjorde man många intressanta fynd — 'skelett, rustningar, garnla; vapen, "Av. ske- letten kunde man' läsa ut mycket om ålder och sjukdomar,:och man vet, att den gotländska hären. be- stod av många barn, 'gamla. "och vanföra, "= . "Och naturligtvis finns "det en gen. om hur Valdemar ' Atterdag kom 'in- i staden... Året förut; 1360, besökte kungen Gotland och 'för- älskade sig i en flicka, som hette Karin; Han : lovade komma tillba- ka nästa år och göra Karin till Danmarks drottning. Har kom till- baka, men med sig hade han en stor -här. Karin gav. honom :sta- dens ”nycklar,. och så - stormade danskarna in i staden. Men Karin fick sitt straff. Hon murades .in levande i ett 'av-tornen i ringmu- ren, och än idag kan man under den mörka spöktimmen höra hen- ne sucka och stöna. "Men Gotland är inte: ara kul tur. utan "också natur” öch ovanlig natur. Längs vägarna växer blom= mor, - vi 'aldrig' ser på- fastlandet. Den: första, man ser, är Sicorian; en intensivt blå blomma, : som. -är en sällsynt trädgårdsblomma hem- må. men ogräs på Gotland. Nam- net . a VÄ : obehagliga minnen > hos någor, . Under” kriget tillverkade - man "kaffe av roten, men! Sikoria- kaffe” får. man nume- r er; och oaturligt vis rösor, -:som ; blommar så rik- ligt.” och täcker: Visb då "inte "rösen, : som" landskapsblomma. Det är murgrö- nan, som klänger på hus och träds och som på .. Gotland . blomm: : inté "I: Visby kan man besöka Bota- en mwälkommnas av två plataner; som liksom -: semestrande turister : klär av sig så, mycket anständigheter tillåter." På sommaren har, plataz nerna" ingen bark, men 'på "vintern klär de på sig igen. Utom en mil? jöskadad stackare, 'som bara kl de på sig: mer och mer. teve 'Trädgården "grundades av säll: skapet DBV, uttytt ”De . badande De "kallades. så, därför att de ba- dade sommar och vinter i Öster- sjön, och det var en sensation i början av. 1800-talet, . : Visby är en idyll — åtminstone ser Iden ut att vara det. Gränder- na 'är, smala — som små över- raskningar- på 'stadspromenaden. Ingen vet, vad som: väntar bakom hörnet — en trappa upp i himlen eller: en' murgrönsklädd ruin, den rosenklädda ringmuren eller: ett litet pepparkakshus med sagostäm- ning. Gränderna tyckg avsedda för romantiska . drömmar "och stäm- ; | ningsfylld meditati Men det will > kungörelse av den 10" "1762 icke får' förekomma . " dessa ; beteckningar. : 7" Vi kan inte annat än beundra förste "byråsekreterarens flit och ” nitälskan — vilket fruktansvärt "arbete måste, det inte ha wvarit att först ur rikets telefonkatalo- ger: framdraga alla grevar och - baroner från A till Ö och däref- ter genom grundliga efterforsk- ningar om hur titlarna 'uppkom- mit skilja agnarna från vetet! Givetvis måste något göras för "att i framtiden stävja det upprö- rande Tnissbruket Med tanke på med ”rådand Ibrist inom tele- ;och "man är helt beredd att bidra till en bättre tingens "ordning. Är iman lika w villig i inom t ex, indu- "strin, som med all sannolikhet på | olika - sätt. bidrar väsentligt. mer verket synes den närmast = till "hands liggande lösningen vara att "göra bruket av falska . feodala titlar tekniskt omöjligt genom en massadling av alla i katalogen : b n uill 'naturförgifi frågar (Dagens Nyhleter)' jär livsfarligt i Visby. Gränderna i' Vi gjorde långa resor över hela jag bara varna för! Dagdrömmar är inga gågator. De är livligt tra- fikerade gator utan trottoarer och inte ens enkelriktade, Den, som är envisast, får köra först och gör det med sådan energi, att de många turisterna i panik - trycker sig intill de rosenklädda husväg- garna. Men går man ut.genom någon av de: många portarna i ringmuren och över vallgraven, så finner man ett annat Visby — mo- dernt och välplanerat men kanske inte lika charmfullt. Gotland, Ja, resorna var långa, för Gotland är en stor ö. Det finns ingen järnväg på ön men mycket fina wvägar, som anlades av en duktig” och 'framåtsträvande man, som hette von Segebaden. Det var också han, som lärde gotlänning. arna äta potatis, och det war ingen enkel sak. Gotlänningarna' trodde nämligen, att ena ändan av pota- fisen var giftig och satte, hellre d blyinfattade fönster, som sparsamt -Jsol och bad: som . modern semies=: vännerna”, några Visbystudenter, som wille göra något för sin stad. |'' rarna och framför allt en betydan- de brist på kvalificerade lärare är det mest ' påtagliga resultatet” av skolreformen hittills. ; ; Undervis- ningen" blir lidande , på ”ofullstän- digt utrustade undervisningsloka- ler, lärarna blir. jäktade och'irri teradé;; elever - och: målsmän”" lika” så, Det är. .kort' sagt ganska bes "Det tragiska äl att psykiatrin just "nu: går framåt med 'stormsteg och att möjligheterna ' att. bota de psykiska "sjukdomarna och få pa- tienterna Jåterinpassade i" samhäl- let är .större än någonsin” medan samtidigt personella” och” 'materiel- | la "resurser saknas för att helt kunna - utnyttja den - gynnsamma situatione Många. "fördomar hos utrotas, ; meni fördo marna hös' stat och hos med: cinal: styrels tycks 'sitta' fäst: som. ber: fom; méntalsj ukvården : Nestius förklarade vid tillställ-' ningen ifråga att ”vi måste bli vän med vår sexualitet”. dé "stidentlibörålerna "borde först | Libli vän med! vanlig enkel anstän? dighet innan ”de åter tar: till ordå .Arrangeran= i sexualdebatten "Även: om. | Libetala stidentkldb- ben, visat . att den; är rénons...på ' . : | vett och. smak : har den" tydligen "| gott födgeni. Galan :blev en: kas-' sasuccé! I fortsättnirigen kan klubs ben sö ert reda. sig utan. ekorio- miskt-'stöd från andra och mindre fördomsfria Ifberaler; -Kariske' här den - en. framtid på" Reeperbahn, eller "åtminstone på "marknaden" i Kivik? Om. den” inte; vill, byta” flagg föreslår vi "att den åter s ex per in. sig : ån . still Hobirgsgubben i söder. Norra I Gotland : är kargt och: fattigt, men förstår, att. ner sig. nästan. som. i land,' Fåröborna är stora: original, och, er del -har aldrig :varit utan= för Fårö. De är. slagfärdiga : och får. alltid. sista: ordet, - men '"vän= liga och hjälpsamma, så länge man inte retar dem. En.gång i tiden var de:också ryktbara vrakplund< rare, > och: när :fåröbon' bad - Gud ”yälsigna sjö” och" strand”; så has de bönen en speciel Ö honom: oi sl -På vägen från norr till söder såg i en hel del av Gotlands många kyrkor, muséer. och- gårdar, som tillhört. -berömda män och ' fort- farande står kvar i. sitt. ursprung- liga skick :med. möbler . doch inred< ning. Och kring. varje gård fanns en saga eller kanske: en sann be- rättelse om--den;7 som” ång bott aå I Vi visste inte noga men jöt. av att höra: någon : berätta, där vi stod på det:ojämna golvet i ett rum. med: murgrönsinramade; släppte in” ljuset,.. andades. in -un- ken luft. och kände oss, förflyttade till en förgången: Vid: +' Gotland . är: en: sago Där ka man "göra resor i' historien ' och känna. samhörighet" med det 'för= va intensivt i nuet och njuta :av termänniska. sö vi Ulla Johansson. FRIA ORD ”RÄDDA' BARNEN - FRÅN TUBERKULOS”, "Så lyder temat för Rädda” Bar- nens höstkampanj, . Tbe . härjar våldsamt bland barnen i ;u-län. derna; :Brist. på. pengar, hindrar. en, t. ex. barnen i Korea. Rädda Bar, klinik i Pusan samt vaccination av cirka 260.000 förskolebarn och samtliga : nyfödda, ”Tbe-vården i Jemen: och Algeriet - intensifieras | ä och regelbunden'- matutdelning till de mest behövande fortsätter, Tu- ven i Sverige — är det inte ni vår tur att hjälpa? För 40 kr kan 2 barn vaccineras” mot uberku- Vi vädjar "därför åter "til E att skä en slant när ni se vå a bössor i olika sammanhang, Bi ång posters Också” tacksamt på Postgiro 416; 000259 Halmstaå 885 Laholm eller Lia Barnens Lokalförening i i "Sonja Edén; - - täncgerna i. sina gamla hederliga" rötter, På von Segobadens fina vägar" : södra, delen: är jordbruksbygd, och Tel : Gotland flutna; samtidigt som man kan 1e-4.. effektiv. B. C. G.: vaccinering avi. nen planerar att uppföra en tbe- |: berkulosen- är så gott som- avskri- M ” genom, 2y död, äl ; fortfarande: "fast många tycker; det fåter: "illa, 1 butike; med - - för mycket. Om, 1, icke aven. | träns le icke bestå, > att. räkna ned Göd St ite a med sig själv. Att tro är je se bort - ifrån :-orsakssamman- hang, och : naturlagar och -i. stället pd På z om som har givit la- garna rön spränger människoli- EN naturliga ram och rör vid bå s allmakt, Otron är den. plan- - SOM av sig själv växer fram i den naturliga "människans. hjärte- a Tr. Eden på är” Guds nya "plantes FR en .Pånyttfö da människans > Men - denna: trosplanta. får näring tro. :Och otron ärr dess ' Varje gång du ställs ir valet 'mel-' Jan tro och otro —"'och det gör du gligen '— Sa du i.vaälet .mel- och att dö. >: kh roller du'inte trö; så skall. du inte eller : bestå: Hj Herre, ja; | - jag vill tro, Tal dig ja 4 : g par; Hi min” suckan: värden. bh | SE iv mig en tro som kk; imitt . hjärta. aliggöra
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.