a 1 : ranorns TIDNING d. den 22 —=LT. S Några herrar i Stockholm: har konstruerat en privat s. k, sam- lingsaktion benämnd Samling för framsteg. Om denna aktion” är inte stort mer att säga än att ytterligare en faktor kommit in i bilder som ” ökar ” splittringen inom partierna, ?Tidigare aktio- ner, MbS 'och Samling 66 har "En björntjänst litik, det är bara så att” emitter- partierna har en, annan syn På -vad som är: socialt " och : fram= stegsvänligt — liksom väljarna, Och det är de sistnämnda som ” har det'avgörande ordet; nät -det : gäller: att. permanentas det aruva- rande regeringsinnehavet. I”, 2 MÅ Samling - "för framsteg - är ett je mot ” ittenp ternas bat: ” åstadkommit en bitter vighet "och splittring inom de olika op- tierna, nå som gannerligen inte gagnar opposi- tionens sak. ' - : "Den regerande socialdemokra tin har all anledning glädja sig åt det. stockholmska, ”privatge- schäftet, Ju fler sådana privata aktioner som kommer till stånd "desto: säkrare sitter. hr Erlander i sadéln., Det. är beklagligt. att privata karriärintressen skall ut- mynna 1 sådana' aktioner. F. n. håller ett verkligt alternativ på » att. utkristalliseras av centern till ”regeringspolitiken, män aldrig så starkt betonar att Varje. sk ” samlingsaktion” gör politik allt mer: förvirrad” "och sällan. + -— t "-ANHa dessa samlingsaktioner. så mycket” bedrövligare som Te geringspartiet :insér , att mitten- partierna är en faktor att räkna med. Detta bevisas av de | ftiga s angrepp” som gjorts” mot mitten” et : från . social och folkpartiet — överläg pågår som "bäst mellan de båda ; Däremot. talar. social partierna. Vissa lt: har te- ka; dan . Astadk 7 i r 31, -Stockholmsaktionen — är - riktad mot det redan . proklamerade mittensamarbetet i huvudstaden. . Yffrots att tillskyndarna av Sam= ling för: framsteg genom väljar- nas åtgöranden hamnat : vid si: , dan av den lagstiftande försams- lingen börde de ibesparat opposiz tioner; denna björntjänst.”- Naturligtvis, skall Samling för framstég . avskärma 'de mörkblå. «Endast: progressiva . och sociala krafter skall få leka med, Men as upp av. Nya WW e.rime fands<Tidningenh kräver . - hur :kari det då sig att - :ett så. garanterat mörkblå. herre - 'söm - professor. Erik ' 'Annerg ibe- » finner sig 4 sällskapet? Han är bl. a.vansvarig utgivare , för. en av; landets mest konservativa, tid-« skrifter, ;Svensk ' Tidskrift,- där +» 'den'beryktads Birger Hagård. är redaktionssekreterare;- Men så är + det:' Även; de .mest mörkblå be: traktar ' sig som företrädare för en social och framstegsvänlig po- behandling, ingått med allt tätare mellanrum. den sista tiden.” : De ursäkter. som' ansvariga mynidig- heter kommer med. kan +? + inte : skymma « den "verkliga "orsaken katastrofläget på detta "område ” Hur: många förmildrande om- ”ständigheter. man, än. radar; upp, |€ kan man dock ' inte "bortförklara den brist på planering som är en av" orsakerna till "att: vi' har. det som'-vi: har: det. »: De flesta "av > ekvati "faktorer «r.har” varit UTRIKESNÄMNDEN . s , NONCHALERAS in ov av regeringen. Erlander, : > skri ver Upsala Nya. fra) nn in g Enligt grundlagen bör frådplägning med denna - nämnd ske i alla ' utrikesärenden av "större vikt: > : Men när regeringen formule- "råde sin ståndpunkt — eller. kan? "ske snarare sina ståndpunkter, — d. NVietnam-frågan genony hr Pal mes och Nilssons anföranden, så 'skedde det utan att någon sådän rådplägning ägt rum, Vid nämn- dens å förklarades från oppositionens sin då att frågan säkert, skulle” hå skötts på ett annat och bättre sätt |. skrift Den dåliga. planering: om ' utrikesnämnden - först fått yttra sig, Det är förmodligen rik- » tigt — och det var kanske där- för regeringen smet förbi 'kon- sultationsprincipen, + += =' Vid torsdagens sammanträde » erhöll ledamöterna = vitboken 'i Wallenberg-affären först när de infann sig: |- - ha De borde. självklart ha givits - möjlighet att förbereda sitt ställ- ningstagande genom att tillställas förhandsexemplar, Nu fick ' man 1 stället skjuta upp avgörandet till ett nytt sammanträde i denna vecka. Men. resultatet av denna klumpiga handläggning blev allt- så att presskonferensen i :sam- band med vitbokens offentliggö- rande kom att hållas innan utri- kesnämnden haft ' möjlighet att slutgiltigt ta ställning. : . Tidningen finner det också an- " märk i värt "att ledamö "under mer, än fyra år hållits” i "fullständig "okunnighet om : pro- fessor Nanna Svartz vittnesmål. t na DET NORDISKA SAMARBETET skall självfallet stå över parti- nivån och även om det länge va- rit en socialdemokratisk familje- affär måste det fortsätta efter re- " gimskiftet i Norge, Danske stats- ministern är.också på det klara därmed, menar He lsing- borgs Dagblad: | ' Hr Erlander tycks ha en annan syn, i varje fall har hans dekla- ration i TV där han talade t om en tragedi uppfattats som 'mycket märklig i i Norge, Den, norska tid- ningen Verdens Gang som är opolitisk är besviken över att hr Erlander är, så ensidigt uppta- gen av arbeiderpartiets tillbaka- ' gång, att han inte har en tanke på något annat, Tidningen und- rar också om hr Erlander inte kan tänka sig nordiskt samarbete med någon annan meningsriktning än arbeiderpartiet. . . Den norska tidningens förvå- ning är naturlig, Här hemma har vi dessvärre blivit vana vid att landets statsminister alltför ofta " tänker som =<socialdemokratisk partiordförande i första ' hand. Kraftprovet att lyfta sig upp till sin post som statsminister blir] . kända. Någon hållbar ursäkt för I; att” inte: väga in långtidpsjuk- vården "i den. prioritering, som måste ske” och: väga inden med tunga: vikter, .-finns. inte, Bristlä= get. har” fått: växa :fram,just. un- der .den tid då inkomsterna « i samhället ökat kraftigt och .sam- I4, hällets' inkomster än kraftigare. Just: på detta område är jen ” rist "Särdeles : gacceptabel” "fast- : a sätts "för 'en, hård kritik av arkitekt SAR Holzer, Wästlund :i - senaste” numret åvInd usti i: förbundets” . tid: en leder till dyrbara förseningar: i " produktionen, dåliga expansipns-. möjligheter . som i extrema; fall leder till omlokalisering. äv. före- | ret. tag, dålig” trivsel hos de, anställ- da och ” 'oekonomiskt” "markutnytt-. jande, anser han! Arkitekt ”Wäst- : lunds beskrivning äv :det svenska I "industriområdets brister. lyder:"”? " Bebyggelsen är oordnåd '? öch ger ett splittrat intryck. -Samord- ningen är dålig mellan gamla an- läggningar och tills och ombygg- ” nader; Där finns de. mest ' skilda på byggnad 'mer, ma- terial och färger, liksom på de- taljer, murar, grindar och entré- er. Anläggningarna har ofta en . tillfällig "karaktär, Byggnaderna, särskilt de' för lager, uppförs ' i "enklaste material och ger intryck av att var provisorier, som bli- vit 'U . verkar , ha uppkommit av slump på kortast möjliga ' avstånd |-- - ifrån byggnadens? godsentré.. Där . växer de snabbt till hinder för de yttre, transporterna, M trivseln 2. och hygienen,” «3 Tomterna saknar. klara indel- so ningar för entréutrymmen, par- kering, transportleder, lager etc. Utrymmet verkar trängt och ofta . saknas : alla expansionsmöjlighe- ter. Transportlederna är =: dåligt | - samordnade, - Järnvägsvagnar, godsvagnar, personbilar och, gå- ende blandas och hindrar var: andra. Gator och vägar är trånga, ineffektiva och dåligt underhåll- : na, Dessutom belamras - de av mängder av parkerade personbi- lar, då gemensamma parkerings- platser är sällsynta. Skyddsom- rådena, som skulle lämpa sig väl f" för träd, parker och plantering- |” ar” är täckta av skräp och bråte. Ingen har intresse av att under- hälla dessa markbitar och. stan- darden faller successivt. ' - Lösningen ligger i bättre kun- skaper om hur ett industriomir. de skall planeras —' här har vi mycket : att lära. av. USA” "och England — och i en' gemensam centraål "organisation för ofiråde, Des " Fr NERE i Hör "och "Kolera” har förts” in i ” Sovjet. unionen via Afganistan, har rys- sarna, nyligen rapporterat: Världshälsöorganisationen, : WwHO. Epidemien bröt .ut i: början : av och nu har Iden nått även Sovjet. nast och det är alltså möj en smittad person att 'stiga på ett hemifrån innan sjukdomen bryter leras -genom ' internationellt sam- dens olika: hörn.” mosa,;; Hong: Kong, > Macao: Malaysia, Indonesien, Syd- Vietnam,” '. Kambodja, Thailand, hittades på "en en” som, . väckt," : "Mörlbannelse, ” ha ”medslå "de: tappra”; sen är. senare, 1851, gav ”Kolera ' visar sig i'form av snal föringen I blir. färglös, kräks,. fryser; får kramper och kollapsar, urinavsöndringen .upp- ”pulsen', försvinner” . : GANGES” HEMVISTEN. ce "Fram till "1800-talet var koleran begränsad ' till 'Asien ' och nästan uteslutande : till. Ganges. delta i Indien, RN oda: har sin hem- tfarande- i ora [ehe de iv. '1800-talet" söred sig RE först till det tilll Europa; Amerika och Afrika, Det var t soldater, pilgrimer : och handelsmän, som med” sig - Köleran;, spred & uropa.. och, Förenid Staterna att mån | tvingades samarbeta för att skydda "sig." 1851 hölls den första internationella -"hälsokonferensen i Paris, Med gerhensamma' ansträng-' ningar, lyckades" man då sjukdomen att .gå tillbaka foch. på . 1920-talet dien';.och kringliggande" områden, Även” "där ; minskade antalet fall kraftigs från 164.000 ”om året un- dé 9 vit 11 0007 år 1960, > Sjukdomen”? för "alltid 'skulle ”för= svinna;” di k El: ”Tor-koleran : upp den klas- och:-gjorde" sitt "intåg siska Ne ang område, rantänläger” vid Röda ' havet. 1905 hade några. pilgrimer från Mekka dött- iv lägret :i en sjukdom som påminde" om "kolera., Det "blev en epidemi som spred sig på ön Ce- lebes "men inte: längre och -sjuk- domen kallades: El Tor: (efter .] "1961: "dök H sjukdomen > G "plötsligt året i östra. Iran- -och Afganistan ” Kolerär är en fruktansvärd rea="' kitet idag" i åtskilliga asiatiska län- - Skder; Symptomen visar :sig inte ge- . Ö jligt för flygplan och bege sig tusentals mil ' ut. Om 'inte koleran kan kontrol- arbete finns 'det alltså risk för att: ££ den Återigen får- fotfäste i värl- . å |: WHO. har" sedan 1981 fått rap: : potterfom-att den särskilda form 7 lav. kolerå.som kallas El Tor före- . Sydkorea, , Japan, For-' Filippinerna, : Burmay- Pakistan, Indien” och Ner; 1, t H > från: Alexander | av b "attack utan feber, Av=. den, åter: begränsats 'till In-| OR. If van, börjat. hoppas: att ; ke på upp och spred sig hastigt i Asien. Då: uppstod frågan om El Tor verkligen var en form av kolera eller: om det war något annat. "WHO tillsatte en forskningsgrupp som "avgjorde att El Tor måste. be- traktas 'som” identisk 'med - den klassiska - koleran och behandlas på” samma. sätt. INTERNATIONELL, | "Sedan det ödesdigra året '1961 har: WHO gjort kraftinsatser för att bekämpa den nya koleravågen. Framför allt hjälper organisa- tionen de' drabbade länderna att förbättra behandlingen av sjukdo- men, förbättra. hygienen och öka forskningen på området. . I Genéve har ocksi ticnell " karantän-cerÉ tats. Nya fall — sord ras till cen- tralen. som i sin bur ivarnar: hota- de länder', och talar; om hur de skall skydda” sig mot'sjukdomen, : .WHO- har; också en vaccinbank ändelse . nya, svåra epi- ryter . ut. Ett ”kolera- läkare” rycker ut när Dessutom" : bedrivs e.i laboratorier och i'ide' drabbade områ- dena föratt. få fram bästa ' möj: liga | skyddsåtgärder: - Resultaten publiceras bl. a i:en bulletin, ”Kolera-information” som ' ges ut regelbundet, '' ov SÅ LÄNGE DET FINNS FATTIGA... : "Resultatet är" att sjäkdomen : ”Stockholri' (TT) ; En. ny, konsumeatsituatlon håller på "att skapas, "som "avviker, från tidigare” beteenden: Stora grupper av bårn och ungdom upplever: sig älva och 'sin omgivning I på / ett ett . Den” samepojke som "av hä- "radsrätten 'i Boden dömdes till en månads” fängelse, ärför att han "rymt från sin militärtjänstgöring "Kar överklagat” dömeh. Förmodli- gen har' han den förhoppningen "att tillämpad -' rättspraxis kan erges "om "den "i. det -enskilda "faller ä är dålig. . . Några” sådana garantier . emell inte alls. -- Gr "finns het NY onsumentupplysning i i skolan. helt "annat sätt än tidigare gene- rationer, = > skriver . Fackläraren" och frågar: + sön "Kan. skolah utnyttja denna si- tuation, som en grogrund för. att träna unga människor tillen med- veten" positiv ' konsumentattityd, som väl behövs den dag som den unge står där med sin första lön i handen, redo, att omsätta iden i varor och tjänster? ' Att träna barn och ungdom så att-de kan lära sig att värdera och bedöma varor mtifrån egna synpunkter är en angelägen upp- gift för dagens skola, fortsätter tidskriften. Skolans undervisning på konsumentfostrans område lig- gen "dock 'ännu i ksin linda. Det saknas först och främst ett diffe= rentierat program för hur man på olika stadier ' av mundervisningen skall angripa hela problemkom- plexet,: Det saknas i, stor ut- sträckning läroböcker som, allsidigt belyser konsumentproblemen. Man har ännu inte heller tillräckligt studerat metoderna att göra läro- ämnet spännande, . färgrikt och fa- cetterat. -Målet för denna under- visning är långsiktigt och därför svårt att nå. ; - > I fackskolang' sociala linje ingår r att dö ä en. iska till" en > månads. fängelse, därför” att "hon i ovan miljö drabbats av en svår depression och hållit sig undan i "fjällen, är nämligen" "möjlig så + länge sambället tror att man där- igenom hindrar andra värnplikti- :28a från att rymma, Om samepoj- ken på grund av de iella om- entkunskap som ett särskilt ämne: I övrie gymnasial och högre utbildning -. hoppas man att den också får en plats vid sidan om andra läroämnen, 'särskilt i lärar- utbildning samt yrkesutbildning med speciell inriktning. itutet: bildad nyl studiesektion har under en period kartlagt — arbetsuppgifterna samt tagit kontakt med de centrala ständigheterna skulle få en mil- & dare dom, riskerar man ju rentav -.att alla andra i militärtjänst blir lika. deprimerade och". flyr till månadslång Hsolering.. i fjällvärl- den, in i Det 3 är blott genom hänförelse ! honom då övermäktig. j man kan höja sig till stora dåd.” ' (Stockholms-Tid Pond cå ningen) en skolmy dighet och lärarorga- nisationerna, och har nyligen star- tat smed att utarbeta en del:ma- terial för undervisning och stu- dieverksamhet.' ' Sektionen = vill också i samarbete med folkbild- ningsorganen bygga upp -motsva- rande material för.vuxenundervis- ningen, då konsumentproblernen är ständigt nya och ständigt ak- tuella; igång ett: ovanligt ambitiöst ' pros ekt, som "går ut på att man skall inrätta inte mindre än 90 ”häl- :socentra”' i landet, ' Med stöd av både världshälsoorganisationen och ' N:s barnhjälp utbildas nu sköterskor, barnmorskor, 'socialvårdare : ch annan personal för de blivande hälsocentralerna,' Till det sto- a projektet hör också att förse byarna med friskt dricksvatten ur . nya -'och' hygieniskt skötta brunnar — viktigt inte minst med tan- å att kolera och många andra sjukdomar sprids' just genom dricksvattnet. På bilden demonstreras en ny brunn för personalen a / vid en hälsocentral, ; : hålls tillbaka. Den har hu samma dödlighet som -tyfoid, tre procent. Man hoppas kunna utrota den helt. Men så länge det. finns. fattigdom, överbefolkning, undernäring, bris= tande. hygien. och okunnighet: världen, kommer koleran, fortsätta att trivas. >. . 7” Förbättrad; levnadsstandard, för- bättrad hälsovård och hälsovårds- utbildning och bättre -livsmedels- hygien. är WHO:s mål. Inte minst för att en gång för'alla utrota ko- leran från jorden. - Nu kräver hela gonsin — att regeringen med för- lägga - Raoul" Wallenbergs öde, kollega att - fanns i livet 1981, Han war. inte död. Var finns han nu? :' . « Nordvästra Skånes "Tidningar. Ett ”mittenparti behöver / inte bildas av nödtvång, det har val: utgången. i Norge visat. Här. vann oppositionen valet, när - partierna gick fram "var för sig," förklarar Expressen (fp), som; slår fast att ett mittenparti bestående av ten- tern och folkpartiet ändå snabba- re' och: säkrare än ett borgerligt block leder ' till regeringsbordet.: Det är säkerligen riktigt men en sådan partibildning bör vara or- dentligt underbyggd av samstäm- mighet i.de politiska frågorna. En sådan samstämmighet tycks' också vara på . Od rapporter ; från på- gående överläggningar mellan cen- tern och folkpartiet. har! ju. hit tills enbart” varit positiva. I - , "Skånska Dagbladet." Det skulle: vara ett allvarligt misstag att i mittsamverkan nu pressa 'in hela högerpartiet som det går och står, || i Eskilstuna Kuriren (p). Det kan mycket väl hända att vårt jordbruk inte heller efter en omstrukturering skulle kunna kla- ra en priskonkurrens, baserad på ilstrikt ” företagsekonomiska /princi- per, med t.ex. Danmarks och Hol- Kanske: även" jordbruksutredning- 3 en är för optimistisk, när den be- dömer. en 80-procentig =självför= sörjning vara: möjlig, Om: nu inte livsmedlens” terms of trade” qradi- Studiesäsong en har börjat. lar, "och andra arbetsgrupper har samlats" för det kommande" höst- och ” vinterhalvårets arbete kring något av de många 'studieämnen som” tillhandahålls , av. SLS eller LTK "i. samarbete” med andra or- gänisationer.; Fem -rikstävlingsäm. nen "och. två :studiekampanjämnen kommer , att dra uppmärksamhe- ten till sig denna säsong. a - För att börja med rikstävlings- ämnena nämmer vi först ”Lantbru- ket i samhällsekonomin” som kom- mer. att få särskild aktualitet ge- nom sin anknytning till 1960 års jordbruksutredning. — Utredningen kommer ' med ” sitt betänkande i början . av 1966. och cirklarna är då beredda att omedelbart ta itu med' jordbrukets framtidsproblem. Den 26 april går rikstävlingen. ar- = | rangerad gemensamt av CUF, SLS, RLF, SSR och LTK. : ”Ung idé”. är CUF-arnas, speci- ella : ämne för "året. Ämnet rör främst kommunala frågor och cen- terungdomen kommer genom det- ta ämne” att "preparera sig inför nästa års kommunalval, Cirklarna i ”Ung idé” kommer under vinz memo ”Plats på scen” ' är "det: femte rikstävlingsämnet och även 'det är ett CUF-ämng i första hand. Cirk- larna skall-arbeta med-tre små enkla pjäser som tillsammans med studieplanen, ger deltagarna möj- lighet , att studera såväl” tekniska 9.000 | ÄGÅRBYTEN PER ÄR. " Man räknar med att cirka 9.000 gårdar byter ägare . warje. år; I pengar räknat rör det sig om vär- den fön cirka 1 miljard som där- med omsätts. Med detta i minnet förstår man hur viktigt det är att gårdsköp och generationsskiften genomförs må ett .sådant:sätt -att inte jordbruket i onödar på värdefullt kapital; : "Det är inte lätt abt avg: mean skall bära sig åt för att ige- nomföra ägarskiften ' på ett. eko- nomiskt vettigt sätt. .I' ”Gården byter ' ägare”' ges dock' svaret på sälja eller köpa är det wiktigt att i god tid känna till hur man för- bereder ett ägarskifte, En brett j k att ge- terns lopp att utarbeta ki la handlingsprogram vilka ingår i den rikstävling "som CUF. arran- gerar den 19 april nästa år.” ”Trivas tillsammans” är ett am- nat CUF-ämmne i' höst. Inom: ra- men för ämmets' rubrik tas våra vanliga, samlevnadsproblem ” upp till behandling. Samlevnadsproble- men får alltstörre aktualitet i vårt moderna samhälle där människor ur skilda miljöer får mer och mer med” varandra att göra. Rikstäv- lingen anordnad av OUF går den 5 april 1966. - . ”CUF för Dig” är ett ämne som har formen av en grundläggande |: ' kurs i föreningskunskap,. Behovet av funktionärer i rörelsen är stort och omsättningen livlig. "Behovet av skolning Iblir därefter, varför ett ämne av elementär art är stort. Tog svling i OUF-regi 14 april 1966, > - -Denna illustration i är hämtad ur där den åskådliggör hur kri 1 |nomföras för ämnet ”Gården byter .Bakom' denna LE står : CUF. SLS, Vi-/Ung: SSR, LTK samt Trygg-Fylgi . Det andra av höstens två" kam- panjämnen heter ”Bättre . bröd- säd”. Ämmet skulle lika gärna kunna kallas !”Från frö till lim- pa” eftersom ämmet inte bara .in- nefattar rent odlingstekniska' frå- gor. utan även berör problemet hur man får fram bättre brödsäd med bättre ekonomiskt utbyte som resultat. STATEN OCH KOMMU... NERNA.. En. mängd nya ämnen presente- fras för höstens cirklar, .Ett ämne som lär mötag med särskild upp- märksamhet är ”Staten och kom- munerna”, Kursboken är skriven (Forts. å sid..7) ' kursen ”Kyrkan och . samhället” den svenska kalt KR opinionen — kanske - mer' än nå- världssvälten blir ännu svåra nyad kraft arbetar för att klar] lands rationellt 'skötta'. jordbruk: |: många frågor. Antingen man skallln, "joch allt, allt vad han I +? ce a » Handelstidningen. NH "Det är svårt att planera” inom Framstående ryska läkare har be-|flyget, eftersom den tekniska 'uf- rättat för en framstående svensk |vecklingen knappast är ”stabilise- Raoul Wallenberg rad, Kanske trafikeras intikesnä+ tet. inom ett årtionde av flygplan som kan starta. och landa "på ett par hundra meter. Men i dagens situation verkar det realistiskt att hålla isär målsättningarna för fly- get i morra och södra Sverige I södra Sverige "måste: flyge kurrera genom hög turtäthet och regularitet. Där fordras tämligen få men väl utrustade fält.-I norra Sverige gäller närmast "att' knyta så många orter. som möjligt, dill linjenätet, medan regulariteten blir: en » andrahandsfrågas: Siv " : . Dagens Nyheter = Uf alla "andra avseenden ; ; anses det . självklart .'att- barn: harrätt till en mera fredad och. skyddad tillvaro under uppväxttiden; Vi har avskaffat barnarbetet, och vi strä- var att ge. barnen: en skola, som tar hänsyn till deras "naturliga ut- veckling. Kan det då. vara rim- ligt att via Tv stjälpa” över - "bar- nen : elände Aa k suggestiv form? ' Även ' cm förbud i fråga om viss film. Iställs under debatt, lär. -myckef'f »få vara benägna 'att helt slopa Men : konsekvensen ” av” en: "sådan ståndpunkt måste bli,” att TV, in inte nade "på", "söhdagen > partimedlem- marna utt slopa ktilltalsordet ”kam- som andra . människor -—, sär kilt de partilösa — kan ta anstöt och tycka sig stå ”utanför”, hette det. > Partilösa,. det finns alltså sådana i Östtyskland. Av. propagandan: har man annars fått den uppfattningen - att alla är så ”möjda så "med Ul- bricht; att. de stöder "och" tillhör hang parti, "det enda tillå ia. De partilösa måste' dock” vara "en hält obetydlig” klick - och t då"”är ”det onekligen flott av' de" "Styrande « att inte stöta dem, / Må a föreningarna: Funktionsändamål , för återuppförda lantgårdar, som. man ' vill se "dem behöver. inte saknas. Städerna har på många håll gått: före med goda N hän tage livets vat. ten för intet. UPP. 22: 1. Livets vatten är det vatten som i livets kamp ger kraft till. hell gelse och till arbete, som ger ut- hållighet och glädje, som tillfreds- ställer livets alla behov -och dju- paste on nelan och & — framför allt — upphäver. syndens ned- brytande krafter och" reser upp det fallna, Livets vatten är egent= ligen allt vad en människa be- höver för att. leva ett fik och segrande Hiv. N en om detta vatten är så vär- än nte, vi så mycket : er a: år vi ? Är det för alla?. . Hetta ve Ja! Gud ske lav! Det är för al- ”Den som will?” Det ställs: inte Upp "något annat villkor. än att vilja ha det. Den som vill. för sig av detta watten — av ket så mycket han vill låtelse, . kraft, glädje, ” seger; fri behöver.' 'Ty "ingenting, är. vÄppen, detta. vatten fås för Tiälgången till källan och källan tar aldrig slut, Kärlek från utb" | frisk och ren: kla ch rens: Ö där d van) id lod, fen djupast tend möter gömmes:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.