4 LAHOLMS TIDNING den 23 öptemb r 1965 LT: = -=LT 7 ; När får vi en ny "har lappat litet här och lagat li- "tet där, då och då höjt bambi- "drag och bostadsbidrag, men nå- gon mejäl hjälp till barnfamil- jenna, har det inte blivit. Skill- och i många fll ökat. : När det gäller familjepoliti- tenstudentterna, redogjorde | för -oenfersynen på” familjepolitiken. Det ekonomiska stödet huvud- familjepolitik?" E "familjer vana ställda utanför Sy- stemiet med böstadsrabatter? Av- sikten med dessa var tju att hjäl- på "familjer till "en: bättre ”bo- I mot stad. Genom att knyta bidragen till enbart moderna bostäder vil- 1e' män locka familjer att höja sin. standard ' genom ebt . Hytta hus är det & "deg, mär det inte finns bostäder?" När, många fa- miljer änte kan få en bostad som o Infört? = Den arabiska politiken har 3 des- sa Hagar ett slags toppkonferens i hor här” fått en särckilå betydelse anvellan knappast betvivlas, att denna asia- tiska konflikt kommit att avsevärt rubba den arabiska storpolitikens cirklar: fyller nutida "krav på od låga inkomster, do 31 het, | hur många barn de än har, får [22 de inga bidrag. De är diskrimi- - Varför inte slopa denna; form tier för. Pakistan, och det lar + deniå. tibots': ap Fegeringen i Madrid in- hån ”atrikt tra; av bidrag och efter behovsp ning. ställa Pengannia dinekt' till ljers oavsett om skulle kurna i fre punkter: 1) Utjämning «mellan > bamnfamiljer och andra " grupper." 2) Tillförsäkra famil- att dessa änte alltäd har ”möjlig- Jom het att bo modernt? För. fler- barnfamiljer kan hyran : även varia be- jama en god grundstandard.'3) Kvinnans valfrihet måste beak- stas mär barnen är små, | ” Soim så ofta "skett med förslag "på andra områden her skett med cerltelms. förslag på familjepoli- tikens område, De har stoppats tungaride, ä all ovmmerhet ox om de själva skall stå för eldningens-+ Vi her. pckså problem av helt annalt slag, exempelvis den situa- tiors som, uppstår när ett barn blir sjukt om modenn förvärvs- ; Här krävs fler hemsa- av det FLN 1 (ICE partiet amhkeok med hänvisning till att utred- "ning pågår. 1å igens lägo med ansträngda ekonomiska wesursar kan deb ty- ” wärr ånbe bli tal om en i bästa mening progressiv familjepolitik. Man Iam säga ati vi 4 wisg mån > försuttit '. möjlighle ; Detta -mariber.: Kostnaderna för sådana Ya ka bl betungande, SEA TE öv- | tager : litet,” klart stödjer FN:s och gene-- ralsekrelterare Thants ” bemödan- den oc "ett bilägganide av: striden v Kärshmér och fönondar ett rigo- stridande" staterna. > + =, > "De .ä” Casablanca ” församlade atrabstatternag tedarne och diploma- ter har nödgats konstatera, att ide- Tag , egna; gemensamma: problem och” Ånfressen hett kommit i skym- undar! shni vil- -I- Madrid, som utgör en: k ständigt observerad utkik mot el tagås,' ellt pressen härvid åberspeg- - 3 röst vapenembargo . mot bägge, de ng > . Han som” var' frånvarande. ' Nasser . "kanske - främste ” av arab- tschefernia, Boumgiba” i Tuniisi- icke i Casabl bet. Hans - frånvaro kan betecknas som ' ten ' men demonstration, mot Nasser och dennes ' politik. > Av största” lresso är aft alt |äc taga, Jt ekings Pro propaganda i de IN kiet” "av Hera era ot berör dem alla. På 'grunfd av det faktum, att reli- gionfer: alltid epelar en förstarangs- malt ä. de. islamska staternas poli- tik; så än delb givet och ofrånkom- st. sartitl [de illa känner” He solidia- riska mad det islamiska ' brodlerlan- den "Pakisten. Men den mest infly- av produktion, om mod tving- ika av do arabiska . a FN Nasser | i :Egypflen, : är som as stanna hemma. : Ibekankt.Shå fill Ad Man skulle" kunna . npl SR Ma dära: : utesluter dock inte att do allra största orättvisorna utjämnas. vi han möjligheter elt nedan nu hö- oda "baatnbidnagen med, 500 kno- nor' och göra dem vändebetstän- idiga [Vi han möjligheter. atlt re- dan nm: "införa ett wåndnadsbi- dmg på "1200 kr, för mödrar i med småhalnn, ; fö oec CT "| Men när kolumner dessa blyg- : samnia reformer, etapper På vä- - >, gen mob att verkligt familjestöd? i Hur länge skall en del barn- FÖR DEN RESANDE i "ALLMÄNHETEN" Du "är pilotföreningens ” betänklig- heter , alarmerande : även med "kännedom: om föreningens benä- Jgenhet att ta till i överkant; un- i:derstryker. Göte b or ge sir idningen: NM > Anser piloterna på våta trafik- "plan vissa flygfält vara ”riskabla tatt landa på finns det bara två jutvägar. Antingen” avlägsnas fd- ;rorna eller också läggs trafiken "ner, På de aktuella flygplatserrja behöver en del träd och buskär :huggas bort eftetsomi”de” äkyrd- . mer landningsbanan. Flygvapnet "hävdar å sin sida att växtlighe- en behövs i. . kamouflagesyfte, Därmed torde saken vara av- "gjord. Militära och civila. flygin- tressen > kolliderar" och” eftersom dältet är flygvapnets får civilfly- get dra sig tillbaka, om någon : kompromiss inte kan nås.' "+ .-Det är emellertid beklagligt att än en gång tvingas konstatera . tre kvarts år utan att något "arg "ligen matt. familjepolitiken: har ut- vecklats fullkombigt "planlöst: och ånlte. följt: med . tidens krav.” Ja, man han inta ens fått-upp ögo- nets för att vi rätt in i utbild- -minigssamhället, i vilket allt fler bann 'går i skola långt över sex- tor år, Trots detta betralktas försötjanide, även. 'om ide” går / » skola. - Visserligen, utgår”. studié- bidrag, men det är för Idet för- stia lägre än "barnbidraget, för dett, andira börjar” de mwerkliga. utgift bena komma ' vid den" åldern, 75 ” Planlösheften! '; och - förvirringen på - familjepolitikens område år efter. år har gjor 6 ia det nu blir svårare. att : till Sex sjömil pläderar 'A rs je Ka e:t;åter för. Kravet kom; Fjorts |" åt” saken," Initierade kretsar talar om att utrikesledningen anser, att det ligger för mycket av politisk dynamit i frågan för ätt nu kun- Hå förorda ett beslut om-att vid ga: territorialvattnet till sex sjö- mil, : Det" är. svårt att anse den si Vara > riktig att stäl mellan flygvap- net och pilotföreningen är så an- "strängd, Mest förvånas man kan-= ske över att flygvapnet inte an” sett sig ens kunna tillmötesgå en begäran : från - pilotföreni att . landningsbanorna skall målas för att ge större säkerhet för pilo- ter och passagerare, : «Det får under inga omständig- heter bli så att säkerhetsfrågan "riskerar att bli en bricka i ett prestigespel, . FRENENRSOTsONTen va + DEN SOCIALDEMOKRATISKA MYTEN so 0e0ocs -- uppfattas inte längre som en tillräcklig garanti för framgång och det finns tecken som tyder på att socialdemokraterna i vårt] land håller på att få det klart för sig, skriver Kw älls- Pos- t e n.Påtagligt är också att man vägrar" göra klart för sig att d "politik att kretsa kring andra frågeställ- ningar än de som varit aktuella under de senaste decennierna: ;. Den epok då stora generella sociala reformer dominerar poli- tiken går mot sitt slut. I stället väntar = mindre publikfriande Uppgifter som socialdemokratin i « det längsta skjutit på framtiden — hur man skall kunna komma till rätta med bristsamhället, hur man skall kunna ge minoriteter- na i samhället en med flertalet likvärdig tillvaro, hur man skall kunna utforma en u-landspolitik . som står i rimliga . proportioner till våra resurser, hur vi skall ställa oss i ett alltmer utbyggt internationellt samarbete, där en neutralitetspolitik av vårt nuva- rande inskränkta märke kan komma att utsättas för störning- mor : ”"gocialdemokratin gör. vid det här laget ett tröttkört och idé- mässigt urvattnat intryck. Det finns många tecken som tyder på att. valet i Norge utgör inled” ningen till en ny epok i nordisk politik, ” 'Tendensen' till en breddning" av territorialvattnen en' inter nationell "företeelse: Den. väcker naturligtyis. alltid - opposition;..om " det finns en motpart. I tider av relativt. utrikespolitiskt. lugn" bör "det vara 'lättare att genomföra ett beslut än när spänningen är i stigande. Att kravet har en stark saklig motivering kan ing- en bestrida. Det. vore intressant att i så fall få höra de argumen” ten, . | — Naturligt är. emellertid att frå gan aktualiserats från försvars- sidan: Vid Östersjön har Warszawa- alliansens länder ensidigt" stad- " föst. en breddning upp till tolv sjömil, Det vore löjligt att:ipåstå, att en 'svensk utvidgning till sex » nautiska mil skulle innebära en utmaning. Inte sällan röner just den svenska” neutralitetspolitiken en positiv uppskattning i Moskva och bland dess allierade. De kan rimligtvis inte på allvar bestrida vår rätt i dessa stycken, -. "Frågan har varit uppe till cm- de i försvarsk för. ett par veckor sedan, nofe- rar Arbetet. Det är emellertid . osäkert om det blir något förslag. Tidningen anser det uppseende- väckande om ingen av, lédamö- terna "ställde "om att kommittén ittén fick ' anledning a ställning till kravet. . - no LÄGLÖNEGRUPPERNÅ - : tilldrar 'sig allt större. 'upp- märksamhet i och 'med att den nya avtalsrörelsen nalkas, kon- staterar tidskriften A. r b et s: - ledaren: : "I sitt anförande” inför Metalls kongress trodde LO:s ordförande Ame Geijer 'att 'de lågt avlöna- des problem inte enbart kan lösas genom förhandlingsinsatser, - På grund av problemets art förtjä- nar det att uppmärksammas även av de politiska instanserna, betonade han och föreföll med andra ord vara villig. att:solida- - risera sig med den uppfattningen dl fått en” plötslig och ' Skiv förstärkning i sam- band. med -krigsutt mellan ' Kasbirkrige och Pekingpropagan im militära vamförstlå med Moskva betraktas med "kritiska ögon i Peking. : - Det är dramför sllt i de nordaf- rikaniska arabstaterna. som, = fram hårdast och 'skickiligast, Xö Aktuell - kommentar | militärtjänsten i Boden har dömts till. schabl en. ef, "på en för sit äridamål speciellt inrättad . fylleriklintlet ” strullé! en händertagen" inte behöva riske- fängelse. Straffet blir säkert - en god hjälp att övervinna den värn- såmeldelst. fånga än även moderata muhammiedanska kretsar och und- ren att ora utbryter, som Ian .. staters myndigheter en- ledning tt ingripa Peking har fått en kärkommeni möjlighet . att att den ki mege- fingen också kan driva Jen inter- samför d: itik med västerländska ' stater. ' Som mönk cao i (Kina, somi' får Beva i fred " och mo utan störningar eller fi entligheler : från ' Kinas sida - (un- derförståtit: i motsats till den lilla portugisiska kolonin Goa i Indien, som: brutalt erövrades av Nehrus trupper för några år sedan). Den- na lilla detalj I den kinesiska pno- pagandian i tamalbeftarhernia är talan- mnbg, och visar med vilken: skicklighet Peking förstår att spe- la sina kort i avsikt att styrka Indien och ”Pakistar:. Pekings pro- pagalnidaoffenisiv går ut på att visa, alt (Kina är jen pålitlig och nh frofart hjälpame åt alla asiatiska och afiri. kanska mniaticner, som ' vill befria sig från Iimperialismens ok, vare sig implenialisternia "är amerikaner, ryssar . eler . hinduer, . Kineserna ödar. sig i denna propaganda och; "som logisk Fr därav; även också "om att försvaga Nassers an=- seenide och Änflytande, "alldenstund till New Delhi, vid siden av Fi irmor” ersätter fu New Nörkt (UT). AS i A,En lång" "rad -”av de | Iysaride konstverk som skapades -: gångna | tider” inom; måleri, skulptur och mösik kom till tack. vare-'att konstnärerna. stöddes. och under- hölls "av durstar ; 'och "biskopar, kungar "och påvar. "I vår tid sam- lag..de: stora rikedomarna på and- ra händer och många stora företag framträder idag som konstfrämjare och mecenater. ' "Inte: minst är "detta". fallet. Förenta ' Staterna och i det avse endet har de amerikanska arkitek- ill | terna verkligen : hjälp till att. ge 'Tkönstskaparna en ny och köpstark' "Arkitekternai vill sätta kar :1' den 'strikta kon- n; vill bryta kontorshu- sens. raka linjer ” med '.skulpturer och: pryda sina moderna hus och anläggningar med utsmyckning av skiftande, slag. Företagsledningarna har : också. kommit ' underfund om konstens + stora betydelse när det gäller att skapa . en trivsam : och stimulerande arbetsmiljö; inte bara i: direktionsvåningen utan för alla É et är ju : inte heller Sn m man, lyckas. impo-s kundkrets, besökare med "en sobert' kulturell stil. över företaget. Ledningen. för flera”: &tora. . amerikanska -> företag I. har så gripits av' konstintresset att deras kontor blivit veritabla konst- gallerier. ?; 7 New Yorks handelskammare. har nu instiftat en årlig belöning som skall utdelas till företag 'som er- känsla ' för deras stöd åt konsten. Bland -:dem ' som "först "belönades var.S. .C:. Johnson and. Sons, för sin” samling av samtida amerikansk konst. Denna "samling har under titeln "VART: - USA: NO ställts i en rad länder och Visa des i Stockholm i november 1963, Andra: företag som fick handels- kammarens: >. utmärkelse : första gången .den utdelades var Hall- att låglöneföretagen skulle stam- . pa ut med hjälp. av fackliga 'me- d I senare uttalariden "har": hr "Geijer antytt att de lågavlönade "skall kunna hjälpas genom skat- telindringar och höjda bostadsbi- drag. Problemet är naturligtvis mycket invecklat, ingen lär kun- ”ha' prestera en, patentlösning. : Bäst vore" förstås om det kunde bli en naturlig avfolkning av låglöneindustrierna, vilket - väl inte är en helt. orealistisk. tanke under de arbetskraftsförhållan- den som råder nu och väntas rå- a da i framtiden. Metoden att sub- wentionera , de lågavlönade loch ärmed vissa industrier skatte- " vägen är inte: odelat tilltalande. +- -Men' det är inte bara de i ex- strem mening lågavlönade som . bringar problem till den stun- dande avtalsrörelsen. Arbetsledar- nå lär. kunna konstatera en efter- släpning på ca '4 procent under 'den senaste avtalsperioden, då enligt Arne Geijers uppgifter den tota- - la förbättringen för manliga in- . dustriarbetare kan sk till . drygt 15 procent tack vare kraf- : tiga löneglidningar. + Från LO- håll märks ibland ' irritation då man från arbetsledare och' andra - tjänstemän talar om en nollställ- ning av lönerna, men det torde även inom LO-förbunlen råda den uppfattningen att de egna grup- perna inte har anledning att . hälsa en sjunkande standard z med « glädje. - .Väsentligast är dock att ar- . betsgivarna i handling realiserar alla "vackra ord om arbetsledar- nas betydelse och nu verkligen ser. till att "kåren får vad den ; tillhör, "slutar "Arbetsledaren, j nv eller annan kund eller | urstar | T som sanna könstfrämjare mark. Cards, . IBM, Lever Brothers och Pepsi-Cola Company. : > iAv: en utställning nyligen i In- stitute "of Contemporary ' Art (in- stitutet. för' nutida konst) i Boston framgick också klart i vilken om- fattning konsten gjort entré i den amerikanska affärsvärlden. På ut- ställningen," som fått. titeln ”Cor- porations - Collect”,” representera- des en rik:flora av: företag från » | Pals hela USA > — bl. a. bokförlag, för-. y ier . för i "NPS, ! Är de europeiska företagen för små? Stockholm (TT). : Av de 246 företag i i världen, som har mer än 250 miljoner dollar ' i omsättning finns, mer än: hälften — 127 stycken — i USA, medan 53 europeiska. företag på ”världs- topplistan” finns inom EEC och 41 inom Efta,: konstaterar Ekonomen i en. analys med anknytning till ”Kennedyrundan”- av. europeiska och amerikanska. företags storlek, Ser man; på läget i olika bran- scher,. blir .den -amerikanska do- minansen ändå mer. iögonenfallan- de, Inom" bilindustrin har. exem- pelvis .. iVolkfwagen, .. Fiat och Daimler-Benz tillsammans bana en fjärdedel. av General Motors. om- sättning och hälften av Fords. In- om . oljebranschen - kommer bara säkri var jor, den eur ka Royal Dutch Schell börsmåklarfirnör :samt företag in- om 'den ' kemiska industrin . och bilindustrin, :- Utställningen omfat- jtade "verk 'av"40 konstnärer, från , målningar till: en modell i föll skala av en relief j sten avsedd för en bankbyggnads fasad;.:, 3 :vUtställningen. illustrerade: ickså de olika sätt varpå företagen. sam- lär: Konst. Några — bland dem Chase" Manhattan -Bahk — har ett kontinuerligt "program : med. syfte att anskaffa nya konstverk på grundval.” av... rekommendationer från "en kommitté bestående åv museifölk 'och"andra konstkännare. ö konst" enligt mera :Tavlo — men Också miusik --De..-amerikanska” företagen har "också i: allt "större : :utsträckning börjat beställa konstverk för sina lokaler. "En rad sådana” beställ ningsverk : ingick wckså i utställ- ningen, Bland "dem - återfanns en konstruktion » i - rostfritt : stål av Jose "de Rivera" som "beställts av U.S. Steel och emn' målning av Charles Sheeler som anknyter till detta företags - "forskningsverksam- et. os Företagens beställningar av konstnärliga verk sträcker sig ock- så till musiken; För inte 'så länge sedan framfördes tre 'nya orkes- terverk; :. vilka "alla beställts av affärsföretag. De var. Nikolaj Lo- patnikoffs ”Festival Overture” som beställts av en glasfirma, Robert Evetts .”Anniversary Concerto: 75” som . komponerats för. ett möbel- företag samt David Diamonds ”The Sacred Ground” som beställts av tidningen Buffalo ' Evening News i 'samband med hundraårsminnet lav" presideht' Lincolns berömda Gettysburg-tal' 1864, ne Ne nl Usis. upp till ”amerikansk storlek”. För att få en motsvarighet till kemi- jätten Du Pont får man lägga ihop fyra, fem stycken av Europas stör- sta företag i branschen och för att komma. upp till US Steels eller Bethlehem Steels"' format ' måste man ta till ett par, tre -europeiska bolag. : De - europeiska - elektronik- jättarna Philips och Siemens har tillsammans . bara en dryg tredje- del av den omsättning som Ge- neral Electric: eller Western, Elec- trie . har... Inom --maskinbyggnad, gummiindustri eller livsmedel finns utöver det brittisk-holländska Uni. lever överhuvud taget ingenting i Europa, som kan jämföras med de amerikanska bolagsjättarna. ot UNICE — en sammanslutning av industriföretag ' inom EEC — har nyligen i en publikation givit ut- tryck för den. oro man på euro- peiskt företagarhåll hyser visavi de amerikanska jätteföretagen och de- ras makt. En oro som framför allt förts. till : torgs. av fransmännen, vilka lunder. de senaste månaderna alltmer : energiskt uppmanat till åtgärder för att stärka den euro- peiska industrin gentemot ”de allt. för mäktiga amerikanarna”. Orsa- ken till denna ängslan för (USA:s industriella' styrka är framför allt att söka i Kennedyrundan. De europeiska företagarna, börjar allt mer inse, att om :ken omfattande | tullsänkning skulle komma = till stånd inom GATT, så måste de bereda sig på att möta en konkur- än helt annan styrka än hit- Oron för den amerikanska stor- industrin kan komma satt ha det goda med sig att den. bidrar till en rationalisering av de europe- iska företagen genom samarbete och eventuellt sammanslagningar, framhålls det. : - årsjubileum, meddelar "På fritid”. Och den våldsamma expansion som hela teletekniken genomlever, däri inräknat ' radio, TV, telefon ' och andra påtagliga teletekniska an- ordningen, gör att man med fog kan tala om telefonåldern. : Varje svensk har för närvaran- de 450 telefonsamtal om året och överträffas endast av Kanadas, Is- länds och USA:s invånare ifråga om: telefonpratande; Idag har vi drygt 3,4. miljoner telefonappara- ter i vårt land och har näst USA den största apparattätheten i värl- den, 1980. beräknas vi ha 6 miljo- ner.: En del nyheter bar redan införts under senare år såsom "ericofo- nen” (den med fingerskivan i bot- ten), ”högtalartelefonen", "hand- mikrofonen med: inbyggd förstär- kare" "och i maj 'i år "dialogen", Vidare kommer televerket att in- föra. "snabbväxlar för hemmet”, som utöver anslutning till det all- männa telefonnätet ' medger intern kommunikation mellan olika! appa- ratplatser i hemmet. Vi kan om- vi vill betala endel — få en AN Så telefonerar vi på 70-talet. Stöckholm (TT) iskt arbetand, a "Om 10 år firar- telefonen 100- [an som man bara behöver ställa in numret. på den abonnent man önskar telefonkontakt med. Man kan också få ”knappsats" i stället för nummerskiva, "Snabb- koppling” medger att man genom att trycka ned en speciell knapp och en sifferknapp kan få önskat nummer inom världens automati- serade telefonnät... . . Med Danmark och Norge kom- mer Stockholm, Göteborg och Mal mö att få trafiken automatiserad redan under detta och de närmas- te åren, Under 1970-talet kommer en stor del av trafiken med övriga Europa att automatiseras. Under 1967, kommer ' halvautomatisk : tra- fik att öppnas med USA och under 1970-talet = helautomatisk = trafik med andra kontinenter. Förra året startades i USA för- sök med bildtelefon för Iprifvat- abonnenter, men genomförandet av detta projekt ser ut att dröja. Ett är då säkert. Telefonnätet kommer att få ännu större bety- delse i framtiden än vad det har idag. Telenätet kommer också att i allt större utsträckning utnyttjas . för dataöverföring. pliktsd dl som drev honom und Jatt fly ur i vildmarken. I föng- elset kommkem hans syn 'på livet, säkelti att" ljusna betydligt I varje fall bör han vara glad över att .domstolen fann, honom frisk och möjlig att körrigere ge- nom straff. Hade man sökt un- skulda hang brott med' psykiska avvikelser, kunde han ha tagits än för tvångsvård i åratal. Det är ofta mindne tiedbrytande att stnaf- fas än attt våndas, - Dagens Nyheter, I Alktiontert - "från + "Samling för framsteg”, "avslöjar åtskilligt : av politisk nialivitet och " underskatt- ning av politiska realiteter. Man fråga om en koncernbildning av tre politiska småföretag. Mel väl- jare "kam inte. adderas ihop lika enkelt som aktiekapital och fort- farande är "pantienna-” bärare av prinicipear och politiska reaktions- möntdter söm inte utan vidare kan förenas. ': Sakliga ' åsiktsskillnader om samhället och om den politik som bör . fönas. kan inte bara. av-. fre som käbbel” och ”splitt- ing”.: Samlingen måste börja där rfesomienar som om” dejt - bana” vore l'« sr ra att bli ivägskickad förrän hån vore 'å stånd att fa vara” på sig själv. Han skulle 'inbe heller" (som . nu sker. efter finlkning) lämnas vind för våg i i ett, bedrövligt till- stånd mv bakrus —v-och någon nes miss till fyllfinka kunde definitivt irite ifrågakomma. En icke obetyd- lig. vinning . vone" därjämte att lär kära och övrig personal på dessa kliniken skulle bli experter på uatt vangebli Boxiska symtom ' vid: si- dai av. den. vanliga bilden av al- koholförgifining. De skulla dänmed sriabbt ' kunna. "sätta in behövlig hjälp -i komplicerade - fall och vid behov .. remittera - till sp ialsjuk= vårda ov 00 ; Det är angeläget, attt den avise: rade "refermven angående fylleris- ters härid de '. föra utan onödigt fämöjsmål. - : Svenska "Dagbladet. sved sitt barnidaghem" öppet dygnet runt som” senvice för småbarnsföräldrar med nattjänst. "Socislstynelsen', har ien skrivelse knitisenart detta sy- stem. Eftiensom barnen står under kontinuerlig läkarkentincll och inga skadar kunnat konstateras, verkar skäftigt.. Det är inta heller mie- ningen allt barnen ska bo på ”dag- hela 1 Hittills har, det finns politiske föru äl tens -Köriren (fp). fredagen ”-för- presskonferens ; på: kl förre högerril och ordföranden i Forum för Bor- |. gerlig Debatt "professor. Erik . An- ers — även - -ordföranide” i. höger- |. paniierna för vänsteryridning. fönna” veckan. noga. med . ant sun hr Hemjeltus: Dejt har” under” årens lopp kom- mit . fram. många”. förslag ' för” att trafiksäkerheban” skall "ökas, Det senaste" är ati man med falska” po- lisbilar — kämouflenade ' begagna- de bilar — körda av privatpenso- ta Veltigane.” Kam mej inte med kerhet, lär” det inte heller lyckas med bluff. en Det lär inte kunna undvikas ätt bilistenna ” "med tiden upptäcker att vissa polisbilar är. nen bluffen — och då verkliga ' polisbevakningen på vä- för : trafiksäkerheten, . Sundsvalls - Tidning: rens från amerikanska storföretag |: ' rer. Samhälleliga pormaskar av det slaget åstadkommer ingen egentlig skada. ' Ingen ''vettig «människa tar dem på allvar. Men man skall komma ihåg. att alla deras uppgifter om ordningsmak- "tens beteende har ett klart och bestämt syfte — att misskredite- ra polisen, att på det viset gra- tis och franko bli martyr och att på så sätt bli omskrivna och om- "talade, Deras vittnesmål bör allt- eå principiellt betraktas ur sitt syftes synpunkt. Man kan inte utgå från att de alltid ljuger men inte heller från att de i regel ta- lar sanning. Sanning för dem är vad som tjänar deras syfte — att ställa till bråk. Med en me- . ningsfylld samhällsdebatt » dessa upptåg inte att skaffa. In- lägg i den debatten :' förutsätter - kunskaper, omdöme och ansvar, Det räcker inte med självömkan. i (Nya. Wermlands-' - Tidningen) partiets ” programkommitté "— abt |” diskussionen om > det borgerliga samiarblejted Hade rälkat in i enj ond cirkel bl.a. genom , vattjt.. onan på högelrrhålll misstänkliggör mitten- ” Högerledaren Yngve". Holmberg var; vid: sitt anförande i” Lund” i derstiryka | salt. det” intle är han om I + talar om mittenpamtienhas påståd- a vänstervridning, Håll, till" godo . |skiften i regeringen: skulle” vi vilja - "inget barn tannelt mer än fem rjät- dighet på bal ingens om-, råde borde : stimulena. Kl ngar ini- tiativ i stället - Kör: ant försöka styhelsenis hjälp. "> blomgtlerfånig — till. Sgvrd Lindholm och Gösta Skog- luntd. för deras” beslut att -fortsätte som vanliga" tikedagsmän eter: det allt. de lämnekt.. kabinettet. Det har eljeat blivit varigt” gon bäntme molvättplafs allra minst z "svensk Aradition, scm på detfa sätt utbildat :sig: "Snäbbane rekommienidena.. "Liksom — det ” har 1 [hänt i Nergé "borde. jem. politiker mycket väl kunria lämna megering- ' Cenfrallasarebtet i Borås håller -.: socjalstyrelsens inhopp ohödigh be- ter å månaden, Den högsta my gloppa, denn "sjön, tas utan ”social-. . träda tilbake utan alt ha fålt når en, : verka d srikisdaigen" en. tä" och. - komma: dötilbalca sågen, - : ner skulle förmå bilisterna -att kö- |: andra medel nå en ökad trafiksä- | di > När : allt « kommer omkring, :ble- hövs 7 fri bortforsling av; bilskrot blir - nespekuen för den garna allvarligt rubbad. Till men - Visst har, vi råd att hålla Oss " med ett antal tolvskillingsmarty- |' har |så Det sägs allt de senciale fyra åren gett. Broström-koncernens PR-av- delning 'edva ”pärmlar uppklisttiade > Jartiklar. Tre' pärmar : om båltorrna och " åtila pärmar om Modern "till Dagens Svenska Baby:' se Gud giver åt alla villigt "och utan hårda ord, es Dett & är många gåvor man; fån som det är en pina att ta emot, Då gåvan ges, tillfogas vett ditlet omd, sony skall visa den som tar emot, att han visst. inte fån efter för- påminner honom fom hans fel och det han fönr har gjort, Eller, om inte ondeni säger det, så flalar mi- nen udess starkare. — sättell 'på vil. det gåvan ges. Och den som har fått gåvan, sillar där. med” en smäntsam, bitter känsla i sitt hjän- ta, Om. har inte hade behövt gå- van så wäl, skulle han helst ha velat lämna den tillbaka, vas Men sådan; är, inte Gud! Han kunde nog ha haft skäl och rätt ejöt foga er förebråelse till sin gå- va och påminna: oss om vår synd, a väntar må din bön, Tro ” inte att Gud är snål, det bara är "av nödtvång han fo AG måste övertala hos villigt och utan då. frimodigt. - > Helsingborgs Dagblad.' - tjänst — eller 'som till” och med . Höp vad det
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.