påde ekonomiska och rationella Skäl gör allt man tvivlar på jätte- "städennla. - "Än .vilctigare är. dock "hur de påverk "Ar Människan i I centrum. | . — ändrat och. vi "måste" ta” hänsyn "Hill ide. /Vå Scam änite Oeva kvar il ett förlegat” tänkande om” alt "vi dk 1065 Witän/ sådant. där när verkligen: storstaden den bästa miljön, ger den åndäviderna triv> sel och trygghet? Är det stimu- lenande att dagligen ' sitta fast å den ena "kör efter den endre ett några korta emil. till fritids- husej ; skall: behöva ta ett. par av trängsel på leng pnesenttatibnspragrant & TV om centerpolitiken, Han slog fäst också - härisyn.. kiska, tryggheten. Undersökning em om de 224 Stockholmspojksar- "na visar? skrämmande hur; Umyc-1' detta område, "Även många me- GR äre äldre lever semel- nå att wå behöver ett mytinkank wi "måste tänka 1 wegioner; pla- nerade 'vegianer, som bärs UPP av sellt mät av. tätorter, störrna och mindre, blo dagen nom ges människonnia möjlighet. = ett välja "och . fortmia' sin miljö. Som: dej mu är, hem många män- niskor , ängen ; valmöjlighet: del. vingen äl 00 storstad, cr ar betstillfällena tryber, - -- " hastiga tillväxten är dok många Frågor ' plösliga, : Man;- kar ånte Trolta. from enark till Ideplatsor, Tafma d0--d4 är, 008 ala å många | fall bara. har gatomia att. hålla fill 'på, De får alltså inte utlopp fär sitt Tekbehov; I brist på ung- Iormicled, och Inmsloldal 'vänligaine måljö. På grutnd äv den | :« I "ensamt majesi ö: gård stockholms hargamila anor och Igger | utkant br jen öde ch som nymmer . En med: star kreatursbesättning . och vidsträckta ägor. Men) så "kom . Stockholms. stads akuta behov av . han: bara ett fåtal: möjlighet : alt är Jokllolot alt snåla in på anslar gen någ: det. är; fråga om barn- Oc niggdorosvärksarmhet. Vi mås" -med-iT bilden. Gården favvecklaldes unidan!' för undan och " gerade «straffnorme: "TI USA 'graderar " "man försegel serha" med prickar. Vid 'ett' visst antal. prickar dras körkortet, in. "I vissa amerikanska stater er- läggs böter för. mindre" trafik- » brott: på platsen för: brottet. Ett annat amerikanskt , system, som " enligt. uppgift -haft god effekt på l. de. platser man tillämpat det, är, att ett urbota straff för ett tra- ” fikbrott inte får' sittas äv i'ett. . sträck utan endast "under vecko-. . skiften och vid 'helgerna. Veder- "börande går alltså från - arbetet "till'ärresten på fredagen och från arresten " tillbaka till. arbetet. på måndagsmorgonen.' Det lär. inte vara särskilt omtyckt, men. det lär: 'ha god'verkan. >» -: -En ny syn på trafikförseelser- "nå och beivrandet av dem torde under « alla omständigheter 'bli aktuell: även hos oss, Förenklingar i systemet "betyder emellertid nm- turligtvis inte att de som gör sig skyldiga till allvarliga brott mot ">. trafiklagarna 'skulle' slippa lind- rigare "undan; Tvärtom vore "det i' det sammanhanget nåturligt att samhället visade starka reaktio- ner om verkligt grova brott be- | gås, hävdar öC ” Pt: SSU-ARNA GAPAR ÖVER "ALLT FÖR MYCKET, : vr tycker Dals a- Demokrs- och varnår sina unga par- tivänner. för vad som kan hända enligt ordspråket. SSU-arnas krav på mera inflytande i politiken be- möts av partitidningen: : : : Diärémot är det” inte "vanligt, knappast heller lämpligt, att ung- domar” med liten eller ingen er- farenhet på en gång sätts på best tydelsefulla poster, Arbetet .- stads- eller Kormmunalfullmäktige, liksom i landstingen, grundas bå” de på politiskt intresse och er: farenhet. Ledamöterna måste ve- ta litet om hur kommunen, sta- den eller : landstinget fungerar, hur ' motsättningarna bryts och förslag lotsas igenom, Det är en teknik och ett sätt att. förhandla som måste förvärvas genom er- farenhet, kanske också genom |. "misslyckanden. Det är därför som "suppleant. |. skapet har :stor betydelse; större | - än någon av ungdomarna tror,' jär. van. vid Jab | entarib förintad. £: ör sig kossan Rosa — Stockholms enda ko'— hållen för; husbehovs skull. av; ” fatniljen Alvär och Roland Forsman, älvsjö gård. I bakgrunden skymtar: ti profiler «. wN = Stor-Stockholm är" en "stad med mycken! skönhet. Dess .sär-" egnia' maltun "och de blånanide srattinlen, han: skapat diet romtane tiska >. smeknamnet -.”Nondens Venedig” ... Men. det är också em. stad f mwåldsam uwtveckling. Som genomgår snabba omdiar nängsprocessen, ' Rd mlytttt city har kapat där de munriga Klarakwarte- nens pittoreska gränder. och tal. rika kaféen inspirerade poeter, förfafttaire och: målare. Skalder- modell skulle: « vilket bekämpa prisstegringar och infla- Mycket” hann för. Wedén, 0), Torsten; Aädensson. (op) - och Nils sönder a foniadsilade "billstör "eller : använts : som fotbollsplar, :: Man odlar . Orups mcilitiska dagbolr" i TV, men så mycket kom i; alla fall, fram, betonade, allt " man. måste ha: ett klart: al Kl Mo . |även; reitt högerbetoniat ” ålternativ. högerhåll om at pantiet: Änie act korn, »vellle, hanne, tädisor och potatis på de 150 tunnilaniden.' Och en lut fördel: med. attt vara I bonde i stov- stad är när produkten. al skall säl- ; : Även Kalmen går. att sälja ; Vi har inga som 'helst svål: Zighleter att sälja våra produkter. Och elit föreprång mbt. jondbru- karnia ute på landsbygden, Frakt- kostnaderna fr mininsala Ett bra id är att vi säljer alt. halm. nga och bloh staldsdel är Man (möter ”myckte är: i Stor-Stockholm. Men ven, kunde” drömmia" om 26 Staden! nior sänla "egna grän- ser hlar eri bondgård med aktivt På" lamidsbkygdlen ham. nan i. wegel ingen användning för: dem: Man Ig "slänger ' den Aut: sända . den; till ”stlan skulle inte: sig: "Frakter- itilerval vit, . dont- sätter ” samverkamsivrarna” att tala öm imotsalserna. Skall” fjällen ”ald- rig falla från deras ögon? : ' Skånska Dagbladet iden nya, samlingsorganisationen — -ellien - ”idéamédjan”, : som den också kallas '— Samling för Fram ng blin > fört "höga. Stockhol ett — bra? avsättningsområde jordbruk på 150 tunnland. Det är. ingen! fen. gård. Omräknad blir. siffran! 75 hektar ... ; Bland vid! nyb . högt ”]få Ba sinar sädesfält 'demolerade” av bilister" och otgänganå' som Hank. löst dar "genvägar"? Men det får men: finna sg men dulver - 4 fen > storstad, : lJåmigal avekålnä. I Älvsjö: Örby > Årsta" gvd Jnklämda inel--' Årsta ände, i Älvsjö och "Örby djuinlårar 'skördetröskan. Och på filvejö Bånd : 'melditerar Stock- hel: ildes synpunkt och/m på. bondeskogsbruke fördelar ; och behålla det. försteg sörå enskilt individuellt, engager mang ger. Men, och-dettå är ju helt" självklart,” "avgörandet måste oh om "enskilde" seck ba- I ö ck kraven från. fackföreningshåll om j -arbetstidsförkortning och" om "att ” löneförhöjningar:. skall” genom |. t: Vintertid — ställer: farniiljen Fors- man "sky . maskinpark >" man) dri- ät ver et: modermt, nationellt jord bruk med idel maskimer: — d ten- tjänst: och ' plogar i och sonden gator. a extrialinkomst som kning lands. bygdens jordbrukare brukar ö ägna sg åt i skogen” vintentid. Hur uframtlan- ska gestalt sig är imler ovisst. Mie kan med störs. -ta säkerhet förutsäga att. de: mark- ”ecm nu. ger. säd kommer att bebyggas, Val Årdla gärda an- dt hel "så amnskes inte . sår många fade sborstadsbior, ger | Sa Far € huset; Alvar Fo vad iemålrulkene i NS öh öka” antalet I gymna- stiklärare,; å i bygga nya. idrottsan- läggningar. te.” char, om nur hans Hepert, åter- - ges. korrekt; uttalat sitt g'llande "vas utan. rädsla. fö Hr. Sträng :måste väl vara, eh "smula rädd för hur det går med det; stackars penningvärdet. Skall vi: särskilt höja - låglönegrupper=|, nas löner, så måste vi ih hetens nämn” också bä +' Emellertid 'verkar.:bådé a. löner ; och: höga --, skatter.tvinflan tionsdrivande. Vårt samhälle har blivit ett "bristsamhälle ifråga om arbetskraft, kanske delvis som en bekräftelse på att jordbruket in- te längre. kan avstöta arbetskraft. i samma takt som under dei när mast föregående årtiondena. - ; Finanstidningen härleder över- ”byggnådsmaärlnaden:! . . -Att det är så beror: väl ytterst på den'snabba ”omflyttningen av folk från landsbygden, där där stadssvårigheterna . är, ringa - till . tätorterna, där Investeringsbeho- Län Även för. lantbrukets det har . inflationen och inflationshotet sis Man "behöver "därvid": Jinte "första hand tänka på den pr .blematik.' som . ligger inbyggd” i den provisoriska regleringens be- a av. idrott ystemet "i" Sovjet och . erinrade om att ryssarna” "vid - olympiaderna nått helt , andra , framgångar & än år 1912. av Na : Takttagelsen är: riktig. Men hr Dické n dag sväv i okunnighet tsmunidain. Vil anvendenar 150 tomialland och den största are- alem:. help" wi” vid Årsta gärda där vi skördar på cirka 70: tunnland. Däreftler klomner markerna 'i Örby och Älvsjö, Det blir. långa avstånd och allt ge eli ut med tmalktor och sköndetrösdka i trafiken kändes lite] Thervöst i början. Men det går - fint bara man” ser upp. Ville” sen anidina- bespeletra "den möda man lägger med så wore ar betet -woligane. Man bli inte glad planerna redan an Många år lärnmmu' Och så : länge! vå har tillräckligt "med an nenide Hörsenit klara: ocg så håll vi på, Bostär är (gamla m hållna. Vå her I tvårusmslägenhi - för "dem som, ambetar åt ossoch håller på.att söka " tillstånd: dör: "att göra dem ytterligane h r i Vad vi ska da 095 Vill. när arrendemarkerna ' bebyggas har vi inite : funiderat ” närmare . på. , Men den frågan får wäl tiden besvara. AIK: ska väl något yppa sig. Ännu em. tid kommer alltså Stlockholm' att. Ha ' en "stor: bond= gård: inl" ' -staidagräneernia, : Och sköndelttröskor att dårna mellan! ny” byggda? höghusområden. En väx- ande stad där något :a av det gamla dröjer kv: när. man ser Sädesfält som körts KÄRLEK i DELAT. LAND: "Han är från väst, hon är från öst. ”Skammens” mur”, som delar Berlin :i två delar, skiljer” dem åt. Han, Werner Hirn, bosatt i Ham- burg; besöker under sin. semester av nyfikenhet Östberlin "och träf- far då Lise'— Liselotte Lehman —;' ivrig" partimedlem: och propa- gandist; De 'dragas till -wvarandra — kärleken trotsar. alla hinder. och murar, De träffas några ; gånger, men i Östberlin finnes ingen plats för "vänskap eller kärlek mellan |: en "partimedlem och en man från väst. Partiet 'är allt . och: kräver allt.” Men . kärleken. överbryggar allt. Werner är med: om att gräva en:-tunnel. från väst till öst för att "| fädda: människor -—"däribland Li- se”— undan :fösts. järngrepp. 'Hän- Idelsernas : upplösning är djupt. gri- pande, Boken är fylld : av: I dramatiska och. ger en skrämmande 2 står lite närmare "amatör! et finns nog inte heller rdmån : för — ett ; ryskt tssystem här, Un elsingborgsa. . Degb 1 ad) : förbundet bromsas - istorleksratio- : naliseringen av att det.i allmän. " het främst är förväntningarna om fortsatt” inflation. som': gör . de presumtiva säljarna ytterst ovil= yt att. avyttra sin: mark, - + Att det är så är förståeligt. Även ur : jordbrukspoli isk, - synpunkt måste, "det" alltså överensstämma > Irekt återgivna. . bild av den brutala verklighet Berlinermuren ; « innebär, - Bokens författare : har: själv . besökt Öst- Tyskland och "noga ptuderat för-]k hållandena, vilka därför är kor- PRÄSTBARN BERÄTTAR. ' Fjorton - prästbarn berättar om sin far, En av författarna skriver: ”Andra" yrkesutövares- barn. har sin far, Prästens barn. lever inför utmaningen att : kanske ' kunna finna sin far, men då endast om det, som" bar honom, har fått bli ed "samhällets uttalade ökning=|n något" "bärande och / hela . verklig- ock- NN så- för :sonen!' Inga hus, inga saktis ett dör ni "säger Roland - + får tänka: om Del göras; :antaer utrédann enda . pjurkä: där orian » omger på älvär här och det mör sig. om" stona affäner. | VI till idinygt 250.000 ton. Därtill konmv- er, inga praktiska färdigheter” läm- nar. prästen i arv: till: sina. barn. Bara en utmaning: finner du i Gud en MFar,' skall också din -jordiske far bli något levande för dig”: 'Prästbarnen äger väl oftast. inte sin far såsom) andra barn' äger si- na fäder. Omsorgen om försam- lingen och det myckna arbete. det- ta kräver tar "så oändligt mycket tid och krafter och barnen och hemmet mister. Ljusa, glada min- nen ' bär alla prästbarnsförfattarna är en kär, och: angenäm: läsning att läsa vad de skriver. Det de skriver är. inte: bara" intressanta personskildringar utan också vär. defulla kulturskildringar, märkt högläsningsbok! ES 'Ut- : MIN FAR VAR PR. ST" Redi gerad av » Allan”; Höfgren. äs önlaget: Häft. Y: 50, inb, 2 EN er KUNGSLED — EN DIKTBOK. Poet-riksdagsman är en” ” ovanlig jon Stiftel dikanten Tore Nilsson förenar i sig denna . | kombination, Hamn har tidigare gett Jut två diktsamlingar samt ett fler- tal prosaböcker.. Hans : nya bok innehåller : betagande” naturdikter, ). längtansfyllda dikter. om -barndo- - "I men; sånger till Guds ära och. res- |' .|köst för färden genom livet. Dikt- samlingen är. indelad i- fyra av- snitt: Fjällstig — Barndomsland — I Guds värld — Färdepsalm. Det går en ton från ovan genom alla dikterna som visar: Kungsleden; vägen till Gud, vars kärlek - för- gyller. de bittra årens ring. ve Tore "Nilsson; KUNGSLED. Era. : förlaget. Pris'9 I: av sina respektive fäder och. det |" . mjer "den wellufönda svenska ' fruk- 80.000 iom, koonistalenar Fi etylenigals, Den! driver: vå mogda- den : hos 'andnra ; frukter, . sänskilt kla, ein och, päncn, men, kan ock- så få en njejkla ed vissna på nå- något ett tänka på för den butik som! , säljer både frukt och . blom- | Bästa förvarinudlensperatunen för klamanter är + 12—20 grader. Grad- talet beror på. vilken mognadshas- naturer liksom drag na : fula åh färgen. Fomoklösa eller, onjulibara i kontislensen.. : . PÄRON. Ulndersölc mognaden: hos ett” pä lagts i förekageb, sant Car (8) - Än, feg i. tig arbetare: med-15.000 kronos vär. Mi skulle få em mycket sunidaré - salt högen, tdinbe, tänker : göna; ef lön "Tod "dagf klargörande "från | Fa Det är den å Den Wolalat ” Ammplomterns ; belöper sig ten " på” uppskattningsvis ” mångt ;6 syn på urledmäsnniska oå Samhällé,” Dei » person, finns. sin ” gon "enstaka tirime.” Detta” sista är | Mat. bakgrund "av den budget-]att dej — politik” "högerpartiet förördade” i våras och de förödande konse- il blir vanligare" mbd' "mitbildning "äv äldre :mersorer > hill prästår:” Detta kvenser på samhällsekjonomin som | synes” ju även” utredarna förutsätta. denna skulle innebära' borde par-|Kaniike 'blir den lutbildningsförmen tiet vara det sista som säger sig så småningom weget — det är inte otroligt, och jabsolut inget, skräms tion, Budgetpolitiken enligt höger- | mande. penspelktiv.' Men -då - torde åtskilliga | man ' också få tänka sig en” helt gånger klargjorts,' ha direkt 'mot- | ny; på. .p rästutbildnå satt velkan. Detta faktum bekym- | En. gold grund härtill har redan nar "inte högerledaren. Med' faltt- | Västerbottens-Kuriren j : vat hela dygnet så. han ide ju: möj ligheter "att : Ae ätt a ;Jystmäte. det : område platttör och: Töndsbulate Om. mk på. något vis kunde. åntressera mä Gustaf Pelyåni Fedaride: tj inrva - och” ; TV: handeln för ät: be ökad och game service på dejtar ominådle, så ' skulle” . Sveriges radfö-TV-. få- mera: pengar - över till ltt: prestera. verkligt” goda. Ero- dh du 'merstämid och: sorgsen?, "Varför går (du omkring. glädjelös och sör- jande? - : von genlom ati hålla: det mid tjosk- |'nä or när JES. för? Varför gen, =. oc. |G 08 dt i FER | » behöver. gnellan 10, och |. : Idsbastighet, mognad ändan, ä den &k då € och. Saager i Inpå tummen, på [färdighet d'. Sv stjölkföästet, : > hetter! Dim, ti ny r fö säg! Han . för . Tr DRUVOR, .. ” åt! Han! scn hal omer ort di 'Torra bruna stjälkar 1: druvkla- Han som alltid: vett räd! Ham" gom sanna är: vamninigstecken för : dår har : Tovatt: att. sörj sörja; för dig. till lig hållbarhet, Ioropp jach själ! Ean son .Glskar : När rele börjar sprida ”en den”. dr engenämv' doft, när. det lätt mjuka sida, Här; sklalet ham spruckit runt stjälken är. eller 'när- cantaloupmelbniens kär. |. - LAK, då nor sknamlar är, den lagom, mor var lad.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.