LAHOLMS TIDNING: igigevn - Famlljedaghemsverksamheten bar / enligt socialstyrelsens petita visat , en kraftig' expansion: 1964 var . dubbelt så många barn, ”jedaghem jämfört med. 1961 då ' antalet var drygt 4.000. Under ' samma tid har antalet platser vid vanliga daghem och fritidshem va- - rit oförändrat, ca 12.000. -' Socialstyrelsen anser att famil-'. jedaghemmen ska sanktioneras av statsmakterna och därmed också » bli berättigade till statsbidrag. Det ' är ett krav” som sedan länge ställts från centerpartiet. Man an- ser att familjedaghemmen har en ' ytterst viktig fuktion att fylla, in-' "te bara som ett komplement till " den ' kommunala .- daghemsverk= ' samheten, "utan fastmer som.en i ': stora stycken bättre serviceanord- ning med mer individuell, vård åt "de barn vars. förvärvs- Tegngarjanen - socialism” : "eller ' drygt 8.000, placerade vid famil- / a en "ytterligare expanslon., och 1. , någon mån avhjälpa den kriande. - - bristen på området. =: - -Men ur socialistisk synpunkt mer individuell vård, att'de an=> " tas i hemmiljö. istället för på ett mer anstaltsmässigt hem. Kollek= i ? "tivet är den socialistiska och tyd=.- ligen enda lyckliga lösningen för ' Pam htt ”utveckla sig i”..Så långt : ialisering: har vi: gudskelov . döck inte? kommit += hur enträ- ' gets St. T- och: andra -vill arbéta Till :yttermer : visso, : utropar : St T förfärat; att det är slöseri, med arbetskraft” att hemmamam- : mor åtar sig” tillsyn” av: barn till ' : förvärvsarbetande mammor; Man: " ménhar: alltså. att' dessa mammor: ” också bör ta sig ett arbete utanför arbetar. : Socialstyrelsens förslag om att 2,8 miljoner skall anslås i stats- medel till familjedaghemmen " är” att hälsa med största tillfredsstäl-' lelse; Det finns ingen anledning ' att undandra. godkända familje- ” daghem samma stöd-'som "andra + ,- daghem erhåller. ” Men detta är något som - 'regeringsorganet'- Stockholms-Tidningen, anser vara. . Jagh — och därmed ställa. sig "i. den redan. alltför - långa kön, : framför de vanliga. däghemmen!'. tarer till denna oriml houeekvengd är "överflödiga. i I själva" verket är. det" så: . man genom familjedaghemsver! H . samhet förutom de avgjorda för. 7 " delar den, inrymmer i 'miljöhän-.:: . seende även -tillvaratar. en. dold arbetskraft fö "ett viktigt område: fel, Familj ger inie> barneri ”samima ” möjligheter: till utveckling 1:en social (?) gemen-" "i skap som ett. daghem”; menar tid-' hingen. Vad är detta för trams? :' Om vi inte missminner oss: har: St T instämt i den kör som ropat : efter daghemsplatser och kriti- serat planlösheten. när det gällt. att tillgodoss det växande beho- : vet. Nu ser man med oro mot att familjedaghemmen - ska . -under= 7 önskan att göra” en insats förutom '- " den för sitt eget hem: Självfallet : skade liksom andra. h; : välja hur de vill beta Socialstyrelsöns örsläg : om. H : miljoner "till familjedaghemsverk=; ; samhet, bör. tillstyrkas.. och antas > av.riksdagen så snart. den har att ; ta ställning till- det. Därtill bör” . kommunerna på- alla sätt stödjas isin daghemsverksamhet. Vi cerinrar. om den. Hjalmar- son-Svärdska eran "inom -högern, « då, 'det.. inför. 1962. års: riksdagsval bland ' annat ' öppet. deklarerades att högern 'inte fbetraktade . ett regeringsskifte som det mes ”gelägria; Vad : som” wår riktig e :väsentlig "grad ” att försöka lösa det tydligen fel att barnen får en '” der moderns bortovaro ska få vis- sTS möjligheter;: "och ' |: Sh 1 en. lesbygdskommun alltför ! LirPer Olof..S Tr: N Kr "den! Vi-kan "citera. och instämma LOCK FAN ; fattning äv hur.man. på? "kommu. 'nalt håll såg på affären." Det var, - skriver han, "angeläget 'att ta "till "vara 'den :sysselsättningsmöj- =-| Landstingsförbundets. organisatoriska uppbyggnad I ”>MENTALSJUKV.” dra Trots ri Anti, i: -sköller hiälne: ordförentderklubban : Tall i pensioner, De socialt I >. |gärderna, måste inriktas på. att ; stödja. jordbrukarna som ändivider | detta "Miskfemain man” sådana pris- ; som Alam - Vönte- = | höjnt till "en wycket kort- "T varig glädje”, inte minbt. dör die lågavlönade," « 'larbetsmiarknaden bli. mindre . hek- Nv tiska än de faktiskt är. : dig måste gå ”stimulansvägen” och : aknbetssökanide alt > finina lämpliga "kom mentär FI stället "för att av” nolla” skäl fördröja strukturanpassning- en gäller den att hjälpa dem scn mened med kolning och de åt- med den civila: marknaden. Jag tycker matt Erlander först "ska sopa framför sin egen dörr. =. vc Rune Andersson, telearbetaro — inibe "Jondibruket som märinig. " Dagens, Nyheter "De kam wissorligen. sö finansministrar är - klena VP jet & lördags kw om :de - kvicksilverförgiftada sven- ska 'äggeri domde då megativa,: ja kanske went av kaltestrofala åter- verkningar fön svensk äggproduk- tion” - Vieteniskapsmäninen: . brukar sällan "vana ense: och TV, hade handlat viktigare, om TV låtit fler: od "Vill tals fänt. ide "men det ' itliga" för> blir likväl att sealististot wppskatts det mia som produltivitet förbälltrånigar - och. -totalla resunser tillhandahåller, Går" man” utanför | Arbelsglvaren . politiken måste” mevidelras;' om; peni- ningvärdlesförsämningen skall kun na. dämpas "och förhållandena; på Svenska” Dagbladet ; Arbylsmarknaläspolitilken — gripår över ett. svårmanövnerat område. Den" ”diinigering”: som är nödvän- under . allla förhållanden ges en smidig utfonrmjnäng. I första . hand är dess syfte art. hjälpa” enskilda två - mycket . unga män Som: - ån- tenvjualdes:; I warje , fall borde det ha . klargjonte, alt det finns en myckretl stor - svensk; . äggprodul- tion, där vå ärphörsen "aldrig blir tillfälle alt'; äta kvioksilverbetad begrärisat = liksom wärdet av en moraliserande skrämselpropa da alkoholsjukidom, på grund av, E he om miskerna, och di blir 'alkoholbrukare not iskimekt> vetande, Alt die dlesta blir måntlig. hetsbrukare' och en mindre, idel: dem bliy fmåsskoukane, beror ' sedvanletrycket, : långsam vil ning till högre igifudioser, "varieran- de sårbarhet. och "toleränströsklar av. biokemiska” ekäl, och 'naturligt- vås främst? psykiska och "andra - anställningar. : Deinia > verk Hgger.. da inje mid. dem up sam kor breda i på udstingen ger. omigäen; äga 18 hoppats ” man! kunna flytta den a Fe upplyser os att ide ”hlaine till. egen ghejt intill Öst im | targ gch därmed: bryta upp från de. ån alv 5 "stadsförbundet : hyrda ka som: tongan för sama de : lok ar Och utbildning så lighet. som- ges :av. en l er 'annars ' värdelös: björkved.. änsskåifick.man så ibekräftat att tillfoga' mittparti- ferna ettsförödandée:nederläg. Hö- sgern. föll" på "eget grepp, och. en si rbetet - non. "oppositionen. 3 Simo” ,.valrörelse startade, till ner! 'av''hr Hechschers ”AHolmbergs) ATP-bomb, I jen kommenta: "ska 'valét förklarade hr Holmberg: - vivets främsta företrädare hrr Oh- lin” och "Hedlund hår all nled- : ning att' tänka om"; a» Det "är: sannerligen . "att: vara blind eller neka att se sanining- ., en." Deri som har" allå skäl” att : nka' om” är br Holmberg och "ÄR HEMMAFRUARNA VERK; : LIGEN :VÅR' STÖRSTA "AR: . BETSKRAFTSRESERV,. > '. - undrar Gefle Dagblad i frågan är väl om man inte ; överskattar deras lust' och: vilja » att ta ett jobb” utanför hemmet: Än så .länge innebär :arbete : I utanför hemmet för många kvin- nor. att de i realiteten får. två arbeten att svara för, Först när + arbetsuppgifterna i hemmet ”ge- |, . nom olika åtgärder' reducerats till ett mini och när i ! "allmänhet blivit mera . inställda ' på att dagligen ge ett handtag 4 torde för dessa kvinnor förvärvs- arbetet bli lockande, om de nu . inte bedömer det ekonomiska - nettot efter. skatt" som alltför ringa; - Kanske skall det visa” sig alt "den "outnyttjade äldre kraften och: de handikappade" är en "förhållandevis' större "reserv än hemmafruarna, menar GD. : Diskrimineringen av de äldre är svåfänståeligt Det- är ett ofta ” omvittnat faktum 'att' de myc- 2! ket väl kan göra värdefulla in- satser, i i arbetslivet, Ansvar, om- . döme och erfarenhet uppväger eds' partiets skur "åter . ut i kk ögerkanten,; och 1964. -årsdilg sårlig .ävsättning..av. 15.000, ;kubik-. re "byggs: 7lamidsti i tillvanaltia essag sgermensamma. in'ressen, i äntnesse” måne tillsöde Skatter- na. har. en övre gräns. Följdverk- nånigartnial..ev det offenitligas.. utgif- ter. över. huvud taget; kam bli ev farlig "natur: Alltså: em; wiss.-styr- mink lam - fönlertnia, : som . represente- |5 fan if OJ procent. ;lanldstingens Y "egna utrymmen; Lavligen = inköpta Tiga. ;r dt Lidin » desså: id etorz i '[Hocmbgatan .ä5. ;Och, däck vädra a och ge Är d anspråken DS offoniliga = förvalt- måsta. vä mot. —personlalbehov, frit Ane om t med: SRA ockra te vfinner: avsättning: anser, j s kopsägarerö elsen a Sage överläggningarna. om: de å valns mäg. Bit ee "över. Faluini och Härnösand, . : Ett rå stvande” "expertorgan : I ; tillvaratar ionerin. äv ME hej od byrån er > svarar "Bengb. (Olsson, ldänlie- arbetskraft kan” utnytt- MÅ jan, så rationellt, som möjligt. Detta av ; löneköstniaderna - och ven. snabb och är det i alla. händelser . Jugnenide att: veta, att men. i kanslihuset in sägen - hr. Olsson." Däntill. kommjer I. är de på- ekonomiska iska" villkonen” för” mental- idteji att företräda dem i för- heter. Byrår (tjänstgör . också "som I |acrväca lt de enskilda landstingen, | handlingar: med ”cenimnafa ' myndig- |. > Bilden: Tillsländigas med: upp- Mi lysninigen ca. attt förh gationlen! har: "ett: 30-tal "motparter, |” hemmahörande” verksamhet som: i i förbundet sedan” starten > :r Han och hans modhjälpare & SYSS- it. bör. wtinga” inom. hende | > Vå samma « prislägen ”yttonst sällan förekommigr. på dessa försäljnings- i ställen? ; I> dagarna har utkommit än; ny volym som” är så. oaptitlig och" nå, "ell" Iden, ä hänkletma på tuna: lickor), kan förvrkda hela deras känklloliv! och göra dem” in " när: da will byta erdarenbeler deng tsolpart 2 äre 1: ut fl bildningsavdelningen har . de a formier/ sar urban: tt: ätkranvet och " ätbildri uffelktivis dt Uul är tidens , fögen | foten. a har, RÄDD halkat å för- har på ett ä ökat "der, osäkra avsät É tidigt som industriföretagen särskilt ' på .cellulosasidån;: — blir" alltmer ' beroende: - én kontinuerlig tillförsel av Tåvdra, Jema. i "verksamheten. I nära: an- dock alltför ofta fått erfara att |bunidets' ocntrel a je 'äntte - likttena > a böt ller [72 iP ”det'-ingalunda- är självklart "att » Därutövele Se öruesdet med lösningar för id bildni . virkesskörden kan avsättas, :Vis- li delt lalgetrian vå derabs. « "och Jamjälstå serligen; har: det--ökade-.inneha- räkning. Det unigerer som. memiss. | för... denas sdiemas . räkning. : Beshutanderät- vet av egna stora sindustrienheter organ, . expentkälla: Å. "rationallise- |ten tillk dem, . bet löst' väsentliga övers problem i soch "gör" utvedningan, "|: Detta låter anspråkslöst. Och & är vissa - landsdelar, men - "generellt |" AC Ätlenfäninterr det också, som: mut- [naturligtvis - sriltigt.- Men; ' erfanen- |" ; sett. arbetar den i rund- |t << för heten tvälsart arbe ide lögn och - .virkesmarknaden” fortfarande. un: många ik : daltilomier,. som; i allt. stri- : Uppräkni ".aniger . "huvadlin- daire " ström distribueras från för- bunidlelt också | st av flanids- antal anställda från 3 lh 14, Centrala. kunser "och : konferenser avlöser ;varahliia, : Kmawenj på in- tiden, blir lidanide ger personalpla- nering och personlaltjänst mer: fö- vetagsmässiga mönster, ' In Emot ERE va dh de en lav 1 fr + En penningjagankde vvdlelning. ;Resulltalten syns "inte ”direkt' på skabtsedelnt' Men utan" detta öm- tingen, Frå allt "mena ne |Å öatning "venkar också La dk tit "Här "måsltle ett viktigt Dipekaride begär man av sh et — och då i första” hand' bondeskogsbrus " ket —:att det :ska. visa, sådan görjas: " bestSratner 7 "inte hur | veecklatder natur, kräver ofta en ex- Ipenvbehandling, . gom ” lanidstingen själva inte har tillgång till. Lång- skill -handla. Förbundet är en måd- 2 ..elasticitet att. rna'ri råvarubehoven. :i., stort; sett ska ” utjämnas ;enbart jeenom? skögs-: " brukets försorg: : Y arbets. ji: s mer än' väl de brister som kan | :v sfinnas, i den fysiska örligheten. KOMMUNSÄMARDETEÉ ÖVER: "GRÄNSEN et > Kommunalmänneri, i. Frostvi- |- ; ken har, erinrar Jordbru karnae Förenings "bla d, hårt kritiserats för att ; de satsat pengar i en spånplat- |” tefabrik i i den norska kommunen . Namskogen: . . " > Förvisso är det här med den kommunala kompetensen en ofta kinkig fråga, och kanske kan en » "pågående : JO-utredning knäcka detta principiellt betydelsefulla |- problem. . Men när kommunal= Att en. främmande makt: på "svenskt territorium, andet fulla : arbete ckulle utdabite- gärder : ökar, Dej. gäller också att slå . wali. om personalen; Bakom vårje kurs pch informationsåtigärld i ringarna maja» högre. Snart nära 90. 000 anställda hos Jandstingen or mr : Ki möjligheter att klama Egen förhanälingsavdeining Till ide” hlamt | runder neg dts blivit | I samarbete sc sale fastkard ränder täet "från? st 'atosfärplan med: satelli- bollar i mål just när det svönska >» försvaret - tillfälligtvis är på ans « nat. håll, det” kan knappast kal- las "sportsligt . och är "inte heller |? . det: internationella. umgänge ' Mi önskar här i Sverige. Frågan är " om-vi inte borde ompröva våra förbindelser med en stat som ut nyttjar sådana tillfällen. att .över- falla ett i grund och botten bätt- männen på goda grunder ansåg] re: 9 fotbollslag." > ständi ghet Har hittills fått pas- sera opåtalt — men när man nu kan saken inte längre, få bero. "Inte nog "med detta ' utlän- - fantasilöst -sätt, spelade . "bollen med. benen. i stället, för att. som |. svenskarna använda hjärnan. Det Enligt; vad” "som fråga > SSpanat på” allsvenskan |. | haft ”oförskämdheten' att vinna r 167 har sysselbatt. förbundet och detlinigfen | vin tmtelekn iniot hn studier Hager att tålmodigt stud studium .. och Vvariga v änlogk, ta då oattar Rör ligger -ä Filmödiek nä utanför. tingens av dnånigsavdelningen. Det är 5j Lam, 1 | dels Ott hele myt som prins. fppesktt IS 11963, Vad det mön sig bom alv kalkylen: 25 Bola, "ningarna spelade matchen på ett Fr: är inte på, det sättet idrotten enar |” > |Om löser 0 DÅ kosten or å dam dem 4 Tempus går in ten et miska ” Principbeslut " säger lll staten, skall betala drifts- kostnader under fem 'år: Det låter Jr frrikott "vård ligger på "Men espunikten, er a beslutet — skar stadgande attt 15 .. MPpI Landet: kall nr 45 kror juh hög -mivå.' Statens] ” mentblsjukvård på en lägre. I ken . toria, . ' Vallin: (text) - den ac skall staten; betala för nlya fram, Han ider .. överlåtelsen, M "hjälpa" våra: hjältär. I till segöm, Ty "skam. och ie äriabbar sjänlka och frågan 'är 'oni. det över "I huvud” dala förmår resa sig "etter en'så: förödmjukande kataslnot. > Delb i gälar; alltså. 3 em fötbo : "Cötebirgs-Tidntogod - Her BN et Ne (ETT "ORD. 2 PÅ: VÄGEN » Sade jag dig ' icke, att om du "trodde, skulle du få se Guds härlighet?. JOH. 11: 40. Vi står en eprildag Ci jerska alperna! och, sen ini i jen! obeskrivlig ' | skönhet '-—" upplöjda åkrar, gräs- backar - mel . vårfriska. blomst vila Häll med en6 och i och Nerd mild | solglans - över ' hela faner RDI skulle tron få" se: möjligherma popsantlalse, Söger, .Blädje, Guds : Egil ste Stjemberg (teckningar) /
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.