utmynnar: emellertid inte: i må- de -familjejordbrukets = konkur- LAFOLNS' TIDNIN a i FL d:r, Sven - Rydentelt har ' e nyligen i Sydsvenska Dagbladet skrivit om framtidens livsmedels- frågor. Han gör detta mot bak- grunden av konkurrensen mellan ”animaliefabriker” - och familje- jordbruk. Hr Rydenfelt. skildrar olika typer av koncentrerad livsmedelsprodultion t.ex. mjölk- fabriker. i Florida, äggfabriker i Missouri, 'ibroileranläggningar andra delar: av USA. osv. Han anför vissa data som illustrerar "dem prispressande tendens' dessa företag "medfört åfråga om fbroi-1] ler samt även den förändring |” i konsumtionen som delvis bli- vit ett resultat av 'storproduk- tionen, "Även detta gäller dock huvudsakligen . broiler: Lasladi MH ra oktober 1965 en statlig prisreglering,. som ”in= Detta tillägg utgår ej med gmind= re än att leverantören redovisar sina leveranser till berörda myndigheter. Det uppges emel l: lertid från Storbritannien, "att "en betydande ' del 'av äggproduk- tionen aldrig .utkräver de. stat- 1. en - att saluförandet sker med ikva- litetsgarantier ' till ' sådana? priser Postexpedi nerna. & Hishult, Knäred, Mellby- strand, Skottorp, Veinge och Våx- torp : i vn ition, Som" en följd - postexpedi . | härav” ”utbytbteg postmästaren mot /|många stationsmästare. itio- att man; "avstår från det” tiga fond "Dr Bydenfelt säger. i sin; avti- kel (beträffande Broilerpröduktio” . "Var pch en som”. ätit broiler |" "har, säkert. observerat," att dess makkvali sär. den traditio- Hr . Rydenfel gor 'domedagsprofetia , beträffan- familjejordbrukets ' stora chans ur kvalitetssynpunkt och detta gör han delvis mot bakgrunden av innehållet i en i Storbritan= "bok: av Ruth -Machi "The nellt uppfödda ”bondkycklingen klart . underlägsna, De. flesta människor. med smal dylika post således "tt » lider, I svensk. brevbaxa merLäholni . första. gången 1668, Med-största sannolikhet övertog Iaholm har haft 2 fenan ibland Börje —- Morell, v han framhöll, att Morell Hade Dö detta - varit : student, .- posten "i år förvaltat och givit prov på skicklighet :och flit”. Morell fick också tjänsten den 6 novem- ber '; 1691. . - Birger - Morell - (1692-1725) var äver brorson”itill postmästaren rådmannen Paul Hilletan — någon gång även Hilleton — i Halmstad. Han. hörde tydligen till de postmäs- tare, som avsade sig tjänsten som en Völjd: av - Karl XII:s. ”Förord- ning angående - Postwäsendets och Gä arvid får sända en färsk lax till.över- - begär kommenta ro > ver han .ofr) flera mord; ett av dem hade begåtts av en länsman. dn vodka före fin död skrev han kvaliteter är säkert villiga att betala ett : högre "pris för en bordkyckling än en fabrikskyck- ling;” "och denna : möjlighet. till kvalitetskonkurnens bör-i fram tiden göra det möjligt för :bon- dejor ket-att hävda sig ' 'gent-]E New Factory Farming. Industry”. , Den röda tråden, är, aft ani- Arafat Jjurhållning är sådan: att: djuren inte kan ut- Vedklas normalt och heller inte igé "produkter: av den ' höga kva- litet. ' som | kännetecknar . djur, vilka får växa, utvecklas : och producera i frihet och rörelse, Det som sägs kan maturligtvis delvis-ibetraktas som -en- skräck- utanför det verkliga planet lig- emot industrijördbrulket. Än mer skulle : etta , givetvis ' bli: fallet, ony det med: "säkerhet kunde: wi- säs, ' "att ”inte” endast: bonde den; 1691 h + jtjänsten åt” styvsohen: Birger" -staten et ome- delbart efter freden i. Brömsebro. En k. svenska”: ostverkets | Skara Forskare i 6 derat vid Uppsala och Åbo .alka-|må ol hab un- a 2. januari + 1686.” Ham "anhöll att få överlåta ' postmästar- är ber 1691 och 'hams nya Teverg den 28 :- september ” 1719... Morell hede förordnats -till | holm «1696. Hustrun hette Maria Beata och överlevde, mannen med sian omyndiga "barn. icolams (1725—1738) skola 'och & mannen ' ännu var: i livet. Lorich -lavgav! en förbindelse Batt, om han fick: fullmakt på Ppostmästartjäns ten,' ingå ältenskap med änkan, när iden - tiden kommer, att hon därtill oe dess Ly sår in bejakel : Hans berlrd Tack före 1753) war både 'tull- ' och accis- > innan jhan. "fick : post- demier 'samt' varit i Norge 1718 som "skrivare "vid. kommissariatet, notarie wid rer crgs äl läns inkvi- uvara vid , Livgardet i: Stock- Fullmakt - som Mostmästare fdr hang don 3 ag Pa - När han ”tvarmit på en mesa till Stock. -- holms. tackar ham i'ett brev över- för > isad, gene- rositet, talar. om: att hemresan : tog rings” "och : hälsov Åtta dagar och" frågar om . han möästarfullmalkit - den IT "juli : 1738. Han dog bara 50 år gammal och överlevdes av: makan, som hade ett barn i vartdera giftet. "Hans Wolter” Herslow [CE 1762) hade mwarit” postskrivane, in= nan han blev postmästare i La- holm och senare i. Halmstad. Bernhard Joham Höölkg - ((1762— bli . verklighet, säger : folkpartiets med: dess sociala trygghet" är” det > läro icke 'en hårsmån bättre än |och 3 och | Ängelholms”. Vid ett tillfälle skri ner å fyrstadsk hus län, den del av' landet där|gan är, om kHenna inställning står ! -Idetta föreligger en viss övermätt- Mittensammverkar måste > snarast [sonellt betingad. i "vårt folkhem tio-|ingen som vill ge sig ut på det pe dets gungfly: Frås kända risk och Mal en del borgerliga samlare troddejsig”i' det långa loppet. , Kanske å framtiden ' försöka till" överpostdirektören och anhöll, Hg st| får vårt band ä att hans hustru skulle få. ”succes- förverkligandet = = - . " Heta ; I fram smålänningar i anda sion "vid denna lilla beställning”. 2 och : ing, var de-:kan fininas, I fall fp. Pp Petr en annan tanka. om |om ' vi skall kunna. bibehålla wår den saken och. vill inte se "något standard i en värld "med växande som helst : ' högerinslag”.. : ce konkurrens, : MbS-k får | Sundsvalls, Tidning . ta till ännlu' svartare rubriker och | dela ut: ett par kaffeburkar till. | . Stockholms-Tidningen "Det kan ifrågasättas, om någöt reellt skäl dinnes "att. hålla fast "lvid en reglening av affärstiderna genom lagbestämmtelser. Fri. kon« mellan detaljister. som väljer : linjen :med. generös öppet- hållning och "sådana som föredrar att söka hålla priserna nere före- faller" vara' ett "gott alternativ, till en lagändring med antydd inne- börd i vad' som ibland kallas valfrihetens samhälle, "Östgöta Correspondenten Utbudet av "råvara änder förra i. var i största ' lagetr. och .motsvarar icke fullt : skogarnas . verkliga ' produk- tion, : En betydande rundvirkes- export förbättrade dock dem mark- nadsmässiga - situationen. Trots 1 nad hos såväl sågverk som mas- salindustrå, möjligen "med undantag för - vissa industrier i Värmland och Norrland. "Just nu har också 1 Man Kan" bara förundras , och med Vestmanlands "Läns Tidning dustring 1771) fick sin makt den . 14 september - - 1761 och var då endast. 24 år, Han. dog i: ok- iöber a7Ty i en ålder av. endast är, . I Oorin dT: var .son. till briksky ger de ändå inte. (Helt 'visst' har skildring. + Lam & födni duktion — och äxensoduktion i storbesättningar. får, sina. slängar av .sleven.' Produkterna blir. inte |: fullvärdiga, säger 7 den”; Cciterade ell ortid att "kän bli mer aktuell "efte | iljejordbruket möjligheter. att |: NG Frågan taga vara : på med”. hänsyn: till kannaed just :- « kvalitetsproblemveni . hand forskningen inte "ännu ”gagt sitt . ord och att slutsatserna ä är: osäk- .Änidock . kan: "inte. frågeställ- ningen "helt bagatelliseras,' Ifrå- ga om "äggproduktionén : vet var och en, 'att dödligheten foland hönsen is k batterier är an första levnadsåret trots em för. nåmlig utfodring verkligen, kan +. producera : en: dj a ad ön håller: inde gärna till godo-med'en manlig handelsvara. Dot finns ett:intressant "exempel | v > från Storbritannien. Man Har där ".t- En lösning, som der senaste "ti ” UTBYGGNADEN Av DAG- : HEMMEN — från i dag omkring. 12 000 blatser till 20.000 år 1970 — kom- mer i mycket liten grad de or- ter till godo, som har det största behovet. Ytterligare åtgärder för daghemsfrågans lösning krävs . Biltså, skriver Industri a orädd ingssynpunik.” Vi går 3 + ju. nu: mot er alltmer , utpräglad i möjligheter att. klara dessa 3 or liga blem; om. > kvali hog' "konsumenterna ökar: i. den | grupper, skrivej "den" O lot debattinlägg i Dagens: Nyhe nar vid ”nykterhetsrörelsens he . liga streck" betraktas inte-av-oss som motståndare till vårt :arbete | för, igenom minska riskerna för: al= nalprodiulktien går ill krigsmakten . Vårt kaholsk d = | kodaftbulla. ledining, säger majör . CA Nyberg. 1-en militärpolitisk kom- In; = Störmiakdennias. Ä kapacitet ; och y Handlingsmöjligheter i nuläget "går mad" rimlig" säkerhet" vatt « bedöma. alkrtlej : Svårare. Re äte bedöma den tinam- Vida, sag :: mlen(”, försvans=- ans gen ger jen; möjlighet: "Anslag i Idag" ger . materiel Jong, 3—5 år, antalet sö danske behållés 10— >M5 år fremåt I : grova : drag" kan man få ör data om..ek ätyrke-! och 'fönsv: ; har + en, intar kronor :(Sverige c:a 4). Till salsaldes: 81 miljänder krön dettta hjälpbehov; .7' mils ds MR al fu äl ke t Statkaste ” stat "med stora; mt=td jYecklingsmöjligheter, , tiorlalproduki; som närmar sig 3 000 miljarder; (Sverige 80). - Militäram" Jet uppgår mu till! era 250 mil | 3 jardeh. ; det "får | SI Denne” ivs dig sl dviver | Sona: och allsidiga "yta, komministern ä Lund och på produkter ; avstannat och ” cellu- losaindustrin har 'gjort vissa pro- duktionsinskränkningar, Det 'lig- ger ”då nära tillhands”iatt mutsik-| ge temn ' för ”virkets avsättning på h knaden nu” snarast 'är konstatera att aldrig har. .så. . få haft så Titen anledning att, få. så mycket hjälp, som bryggarna när de börjar sälja en något annor= linda pilsner. Stockholms ' chef. redaktörer kan ställa : upp sig på april till ” december ' 1772, "iAv de två sönerna iblev. Magnus. Fredrik vadurtällgå vem" dlaknik och flitig befolk 00 miljoner). "Men : vägen ill U: [prod ibetien; vuxit i ni- vå med Sovjeits tonde tiotal år ha förflutit. Även Kina har ett hjällp- [RESA Aa SE några sö 'opp . torde. ej. ha utbefialats. ', : Sovjet kan: leda i början -— . » USA. överlägset i längden Til side gör major Nyberg nåerr. [wellbelstiomer och . USA och Sovjet mioteras bt; a. alt USA; har 3—4 gånger ' så. många -kärnlladd- ningar, "4—5 gåniger. så många in. terkientintenitala robotar som -: Sowv= |P jet. Y900: mioö-200), - flera. robotar | Söim, bärs 'av ubåtar (400 mot c:a :] 100), ; ett : starkare: strategiskt. Myg (630 plan mot 1190); ent ojämförlig : - flotte: Sami överlägset större sju högra krigsnivån, blir. ag senhet. räknar räknar" -USA skalll) 1 | rektören - föreslog. 1823, . att han | marck > (1832—1859)- 'var son till i , Taholm även ham. co " Hajnald Magnus Hök (1772-1810) var. tullinspektop och . utsågs ' till e der 31 di Je 1772. Han hade i december 11 konsti- tuerats ' att "sköta postmästarsyss- lan” eftey B. IT: Hööks bortgång. Han erhöll - på : begäran.” avsked i mbj: 1810: och i samband med att hamn . beviljades - -pension i fram- hölls "det, att han i 37 år skött tjänsten med mit och skicklighet. Fredrik” Albert Psilander . (1810 1832) var som: till kyrkoherden Johan Henrik Psilander i Bunke- flo och” fylle Han' var student i Lund och « ftullinspeltor. > Till han den 17 maj 810. Han erhöll. 1811 en nådegåva av, 150 ler. grund av förlust . och wälförhål- nana and og3 län höst i utpräglade "överskottsområden i södra Sverige, detta gäller särskilt ifråga om lövmassaveden, De 1o- kala är” Hertid stora, Varför” varje "skogsägare bör] "= göra sig underrättad hos sin för- | ening om. försäljningsmöjligheter- : . : . som . mellanölets alla? led ' för kit motta ' de dekoratio- ner som de 'så:' ärligt förtjänat. Det är inte” var. dag man kan brygga öl på ven" så ” förträfflig var PR-män i i Skogsägaren Jär rätt förbryllånde. I andra sam- CL varje nyetablering. igger” ct manhang brulkär - man 7 inta ven risktagande. :- "De gamla ' smålän- | karsk och avvisande hållning". mot ningarna ' behövde inte tänka på lall gvatisneklam:; "Men". den detta; de. häde ingenting” att. för- Iklam' som de . penningstarka - e- lora, ide startade hun från. svältens gerikono&nnerna — mutan "att ens nivå, Där. ligger en" stor skillnad, be- om det -—'fått alldeles” "gratis som" inte: är: geografiskt utan per-lför denna” nya'. ölvarlant än 'så RA - - : : |överväldigande, att tom. den - eljest -&"'särklass! gynnade" bil branschen Torde ” kippa.. after 1879)" Yhade' avlagt / studentexamen i Lund och: 7 vanit : postexpeditör samt i Ramundeboda lande vid 'en' brand." öv di skulle erhålla Postinspektors namn» hieder och värdighet, vesultatet : är obekant... : Abraham Christoffer." von Björn- översten. Niclas ' Peter -von Björn- mark och Maria” Sofia Juliana | P von” Blixen. Han; hada varit rytt- a vid > Skånska » husarrege- |! Kina kan c ej j utkämpa ett. : ljä B' i och De människor som inte "stan så tt hyfsa alkoholvanorna och där= tjänstemanaen : den framförs i debatten och som tycks diskuteras på allvar: inom barnstugedelegattionen, är en > bättre. omoråning av säghem, liksom wåra framställningar bla: om ökade: anslag till forskning i alkoholproblemen: och en: bättre Sowvj nykterhetsvård samt, våra i: pro- påer -.om åtgärder för sobrare al- Se ses. mied > USA ' försvånas dock tav.cetutnakdörigenat prlissystem Joke; utbytbar valuta Det sy- nes "emelbentild -rimligt janita, sett USA: potential är minst: dubbelt om. som) Skvjets.. Scvj d- 2 aa här igårt till Sydvietnam: storkrig :- möjligheter it göra "en insats är r | filen Mer Sir Potenr : Kina. varken kan Mer kornmier FR Me » [umder de nlärmaste 5—10 åren att . därför beroende av" dess förmår Ban Å dukten: få den : kr ik som erfordras ga” till samverkan > 'med vid "a 21000 -<amniljerider Ten, 3 Fn för tatt ”u "mot någon! av - stora 4 (25 milj. man). Flyget "är" omgdernt och » marin— stridskrafter saknas. + sofifinar:: oerhört; mycket bära: omr Inti mindre militär ' ällning. " Om läget ett annat, » En: integrering mellan V i i agrar” miljarden, Em” så » rust rbetet och . Genom en samordning av de olika for- merna för kollektiv barnpassning skulle” systemet kunna göras me- vittnar om; att vi in- te' betraktar” ”helnykterheteri' som |” den enda linjen i arbetet för en ra rörligt, så att formen för till- syn skiftade med behovet,» Politikernas intresse har "varit mer än lovligt förstrött och när något skett i riksdag, landsting |. "eller i kommunala sammanhang | , har nästan undantagslöst initia- tiven kommit från politiker med förankring i TCO- eller LO, Initiativet = i daghemsfrågan måste även if ingen kom- jert i syfte att minska alloholska-, » dorna måste innebära respekt” för hata; av. alkohol na. Vordée endast vana” möjlig 7 ä& ett strängt cenitnaldiinigenalt £amhälle. folken." 15 miljarder sat- etta Åren 1955—60, nidrå "tängens stater ns Sä "Centraleuropa vinn man” sammanför Englsnd, ilrikte.; och: Väsbbygidland (vil- Ett samarbete efter, dessa lin- Jar sammanhållning” dock ej ärl:. markant) får man fram en kapa. |: citat av Tenklig 'stonmiarksposition, ljonalprio- de' samverkandes” egenart; Nyk- ]S "terhetsrörelsen ' avvisar ” bestämt att som; villkor för > dylik 3 'sam-. verkan ”ställes. ett' ” avståndsta- gande från den: belnyKtra ar- ma från de fackliga organisatio- nerna, summerar Industritjänste- mannen, : TANKAR OM SOCIALISM " OCH KAPITALISM ” ,. ” vädrades åv två socialdemo- krater vid ett stadsfullmäktige- sammanträde i Umeå, ' V ä s- ferbottens-Kuriren ger i sitt referat ett smakprov: ' "— Det är inget fel i att fastig- hetsägaren utnyttjar "konjunktu- rerna och tar bra betalt, tyckte Sigurd: Karlsson, Hur mycket s0- cialister vi än är skulle vi nog göra likadant, Skulle Ingvar Kwarnbrink för övrigt wilja sälja sin fastighet på Haga till samma pris i.dag som då den uppfördes 1912? -Kwarnbrink blev inte sin äldre partibroder svaret skyldig: — (Alla har wi väl den lilla kai pitalistdj-n i i oss. Alla vill vi nog ha så mycket betalt som möjligt då vi säljer något. ' En ny marksocialistisk variant? sammanhang framförts, tar rörelsen som orimligt, Vi will [ket'« inte avstå från våra principer; ej : heller från "bruket av vårt sunda förnuft bara för att det låter så vackert med samarbete, Vi av- står från. att medverka ” $ alkot helnykterhet för minskning eHer elimineran- Ett dylikt: krav, a som in olika " betrak- | lev i kurser omr alkoholför- täring skall ingå" i studierna. Vi | ben" skulle hellre: inte vilja. medver- ka i. en nakotikakurs med, Små, små . morfininjektioner,. .. Men varför denna” kelnykt het? Mitt svar måste bli: Varför |. inte! Det enda argumentet mot som arbetsmetod, 20 för. ett folk måste nyktrare va- det av, alkoholskadorna är, satt den inte: är populär och : därför otaktisk: -. : - Men om alla rörelser skulle ha låtit populariteten bestämma idé- mönstren, hade wårt samhälle i dag sannerligen sett annorlunda ut.. För. mig framstår hemykter- heten Änte -endast. som en. fråga. om -idé och” möral, utan. också ' och under fukten mnutgör 1000-1200 miljarder 1 Slont sett i samma nä- om " fScwjets. Var för” sig är de ov gnellertid anlÅa mangens' |taiter ch kommer så alt förbli på grund av för små produkttonsresurser, för > | liters yta och för liten folkmängd. Dem. (eko - för jet "hjälper också" de underuts RN : sades fö > Kra tä bå ssåbb och exakt in- formation" leder . Paradoxalt” nog till att den ;'blir. allt knapphän- | digare, Nåturligtvis sållas på så | sätt en mängd "onödig DPappers- : exercis. . bort, men" det "kan inte 7 kominas, från. att. den: "lille" militära ändamål är måttlig, mel. 20 löch 25 miljarder Pr är, väl” : hälften iprnaduk- fll 300-400 miljanke a VR | försvarsultigiftennia -tonde ligga 'Englamidis, dvs, vara under Sniljenderr pr - andet har 'som”en fråga öm förnuft och io- "gik. "Alla. är wi överens om att - nyktra vanor är bra. Såväl för + den --enskilde' medborgaren som nor vara, bättre vanor, Men, när en. Äsiktar: till. de: bästa vanorna, då < hesiterar många. I allt annat sam- ; hällsärbete nöjer man sig inte :med-en dylik. hab relse och dess. medlemmar Man siktar mot det I bästa, även om man: är medweten: om att man er” "läng tid måste” nöja. sig med. att uppnå etappmål,” sl nt lätt råkar i farozo- "nen, Det är inte utan att man så smått” börjar - ommwärdéera ”: ordet skvaller. Det får ju alltid én lätt nedsättande" prägel över sig; men "fråga är, om: inte skvallret : — givetvis inom rimliga gränser —- - har: en mission att fylla” Nämli- "gen den att låta” en få veta. Da- gens jäkt' ger inte tid till denna > "orationella” företeelse." Och än- : då betyder "den så mycket för den enskilda . människan, Finns det” något så otäckt som att bli utestängd. från : de” "iinvigdas” "krets? Att hållas” utanför, Och bristande information” är till sy- "vende och: sist en kommunika- ton som” inte” fungerar, : Vilket givetvis är en sann styggelse för oss, Det är avsevärt trevligare om man kan använda betoningen : få "veta än få "veta, : Svenskt Trafiktid-.. Tyskland kam var för Cl ojn någon | Carl fomm "av 7 union kan tänkas 7 blir TE fat 1860.:blev: postmästare -i La= mentet: men erhöll - avsked 1818. Han ' deltog. i; 1813—1814 års fält- tåg i Tyskland och Norge, såra- des vid Dessau och; erhöll. Carl XIV Johans . medalj. Hans! full: makt . som postmästare. i Laholm är: daterad den: 27: oktober 1832, vig Kopion € monda blev. Carl: Lud- ade varit : underlöjtnant, löjtnant .och" kapten vid Älvsborgs regemienite,' innan han den 10.feb- holm "Han "var också innehavare av Svärdsorden. Ende ' sonen .Phi- lip. Robent'. gick - också '. den ' mili- tära” vägen "och ”blev "kapten: och ange namn och" årtall 3 |Carl Adalnik Wancke (1501-1908), 190: och | Philembn - Heribert : Westerberg "Pressens "folk brukar "betrakta det "sam "en . "av sina viktiga - uppgifter att” försöka "> bekäm- pa” folkliga fördomar och bak- - vända. värderingar... Men: de, har tydligen betydligt svårare att” be- och ftlallsberg, när han i februari 1870 konstituerades till postmäs- tare i Laholm, Han har' utarbetat beh utgivit: en stamtavla ” över släkten Geijar.: so . Frans "Nicolaus: :Wigandt "879 1901) hade varit | ivare samt i Ramsberg och Sven=' ljunga, innan han utnömndes” till stare i Laholm, Av sönerna blev: Herman förste" bokhållare i kungl. ;-Järnvägsstyrelsen; >. medan d står, mär: deras: egna fördoriar dö- per, "böjt imled "deras "surida omdö- me på det” sätt om skett i Och för 1900-tålets "postmästare ng ONE NÄST > V 065 med attlö > Bemdt : Heimers '(1908— hunnit bygga” ut: ällagten tioner" fefter” polsk förebild är ED Johan Pyhlson (1923-1930), Bil Ansgatrius "Waerner :(1980— 1934), : Geta” = Hugo Spångberg a 2938); ?: Emil: Braun. Pagels (1958-1942), Olbf "Malte . Jörstad (1944—1950), Karl "Axel Palmkvist : (1950—1961), några timmars” sömn. : DÅ grövsta : omänskligheterria "borde : kvartermästare: "Gustaf: Bberhard ! Goijer as. Ariold. Nils Gussar Bengtsson" 7 1961-1965); : Text: 10: 2246. Fu : Några mödrar kom till: Jesus med sina barn) De ville attt han skulle lägga sina händer på. dem. De. visste att det strömmade väl- signelse från. de händerna, och |ni vilken mör ' vill. inte att barnet skall välsignas av. den: store bar- navännen. I Men varför skulla nu Jesus be- sväras med . dessa: barnungar, De Jesu lärjungar -som förde detta förnumstiga = Jesus hade andra tankar om sa- ken ' ”Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det i sade han tillrättavisande Gl lär. jungarna, Och så fortsätter Jesus: ”ty Guds rika hör sådana till”, - FP äär, Pt fal Som lärjungarna ej förstod. De skulle .vara något stort och-märks= ligt även inför Gud, cos Det är. många som ställer sig och Jesus. Det är ett fruktansvärt ansvar (dessa människor tar på sig, Den mänskliga klokskapen . kan li hitta på många skäl, för att hind- ra ett barn från att komma til Jesus." Den mästrar allt och "alla, |Tr även Gud ' och: hans ord.' I gin självtillräcklighet tolkar den bi- beln efter sing egna i fir begrep ju ingenting ändå. Det var lä tmienalde att man kan hindrande mellan de små barnen |lande överens. ora. två ting: > 1.-'att ;olika meningar - måste "finna i många frågor; 2. att vi behandlar även a meningsmotståndare på et hyfsat 135 - I dopet tär 2 och "gentlemanrnamässigt sätt, Om en gång. för vi äv överens om detta, måste NI är. huru den tages tills väl ändå- medge att när HP till. Bo Giertz 60-årsdag — för att bara taj ett enda exempel — kals ' lada honom byrådirektör i kung- liga ' ' svenska... salighetsverket”, så var” detta” varken hyfsat" eller ; - € heller kvickt, Alt: på en 60-årsdag kasta en sådan - "glosa i ansiktet 'på ju-' bilaren .— man” må sedan tycka hur illa som. helst. om honom — strider mot. den takt. och ton, vara, och vem: gäller Jesu "dopbefall- Fv Gån ut. i hela världen, och folk till. minga lär. jungar,; döpandea "dem t Guds Fa- derns och och Sonens och. den helige > Dopl ingen "I dexter heter döt vidare: ”Den som icka- tager emot Guds rike de ditef. Ar hen kommar ald- rig ditin!”. daga emot GC som . enligt allmänt omdöme bör rike och att 4ra kan icke va prägla vanligt enkelt ' gentleman- annat än ett och . Alltså | naskap, .;- OA loch :just ide, enligt Jesu - eget vittnesbörd . tro, Det är wäl vi stora som krång- lar tll tron.” Självkloka och .tviv= gör wi något annat av tron Prosten Knut. Nörborg : så Hallandsposten. Det änns ingen tacksamböt I Cigalga Go dö som” är fattiga| by cen Ingen-som är under 40 i anden, ty dem hör himmelnikot | 2 ihåg tr let, Att till”. Här står vi inför - av | SAP i regetringsställning ett” Jan= himmbelrikets största hemligh gheter. I 'on, är icke mwårt verk utan aa ”Om I icke ommvänden' Eder och bliven Båsom barn, - skolen: I icke det mur AK köerna är. för väljarna under ed 40 lika pintressant. som ett” det a 1. Liksom födelsen är den natur- - av M 1889, "Det är historia och kanske fin i b iket. Gud Vare lov att vår döpta Om vär Dopet är ingen bekräftelse på att a 4 0 FER OBE frem, 0 någon far” ro kan vi & bästa fall Säga så- | viktig historia, . Men det. är inte a barn Jesus | Eotader Tag. tror, - Fjälp- min |" politik; i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.