, . deskogsägarna i hur de skall be- . handla dräindustriema. +! Misdageri den 5 clben 1063 - a 47 Hr Holmberg i Jad. Halmbe Höj Yngve har skrivit en artikel i Sågver- ken, organ för Svenska Såg- verksföreningars Riksförbund, Hr Holmberg försöker göra sig till tolk för 'de små enskilda sågver- vämniveserver. Det verkar emel- lertid som . om hr Holmberg i sitt nit gått något längre -än hans skogliga kunnande räckt, -.- " skaffa sig egna råvamibaser. Sva- ret blev klart nekande, Träin- dustrierna han andra och mera att köpa skog. Råvarart vill man köpa, och det är säkert en.rea- 1: skogen |. Hy Holmberg gör t. ex, gäl- lande att. den lokala träindustrin 1 att I I, södra "Sveriges . skulle kunna hindras ett skapa egna råvarureserver när små brukningkdetar försvinner som självständiga företag” Den. nya jordförvärvslag som hr ' Holmberg | själv har varit med om att ”ge- momföra ger ju' i själva verket dessa” industrier en: i realiteten prioriterad : ställning i ånköps- hänseende under + förutsättning att det finns kapital De fträindu- strier som saknar kapital för an- skaffning av egen råvarubas lär komma att hamna i samma situa- tion som enskilda skogsägare som vill mutvidga sina arealer. ; Det är riktigt att de "mindre träindustrierna I, framtiden kan kl attt få det besvärligt sin våvaruförsörjning. Att skjuta skulden för detta på bondeskogs- n liggande > kvicksilverförekomsten'. och i. betningens ' berättigande. JordbrukarnasFöre- ingsblad, som står ör ka= raktäristiken i rubriken; ”erinrär |” . därom och kritiserar ett tendentlöst inlägg i Dagens Nyheter, där. tre vetenskapsmän tagit till” de sven- ska äggen som slagträ i debatten. Oemotsagda. fick: de även. Aktuellt - framföra :sina" påståen- den som” v helt strider" "möt folket ha TV- JF 1 bruket. är dock felaktigt; pen nya” 7 ;förvärvslagstiftningen ” ' innebära att idomänverket och 2 terar a "Utan att blanda oss:i trätan för "övrigt . vill vi gentemot detta på- stora skogshol att tå tävla om råvaran. I detta läge kommer såväl de mindre träin- p st "som bondesk bru vet i kläm. (Det är ingenting an- mat än 'skuggboxning när hr Holmberg mu försöker uppträda som magister och undervisa bon- ft april i lån ”änordnade” tic a nihgen . Sågverken en. vega Hi Norrland för” vid . detta tillfälle ordnades: det en. estraddebatt å "Aiwidsjaur där Sågverksföreningens "direktör följande sakförhållanden: - - : 1) Man har hittills inte kunnat påvisa" något betning av utsäde och kvicksil- verhalten i normalt producerade i-misk. form" kvicksilver. förekori- - fenyll vicksilveracetat. Det; är:en AA helt. kort: endast' påpeka samband .' mellan et inte i vilken ke- vsmedel: (det finns"även = ena DA sl hade några timar pos ir -tegna:" övningar, era om -halseny. kartan i handen och vår österrikieke" chaufför som gui- att tala pobtik på de stora gatorna war. välklädda, men kom man fn på mindre gator så var skillnaden, ganska märkbar. När vi er gång slog !oss ner på en så dök snart unger- :; 12—15-årsålidern upp, som ville. byta täll 'sig ame- å. krottoarerna eller bi- atormia, ' Landets, egna .bi- lar (var: så .gott som utan undan- tag "av ästeuropeisk tillverkning och de hade säkert sett sina bästa dagär för” länge sedan. Detta var vi väl för all del. medvetna om tidigare, men nog" var. det under- ligt att promenera längs en gata, nikanska Mot sina eg- na” "Frågan, var ju inte aktuell för mig del såsom tinte rökare, men jag hann; att plåta tilldragelsen, och det hade - jag nog mer behåll- ning av; > < Klockan sju på -kvällen var det dags för den stora middagen och vår reseledare i Wien, Alf, hade talat så mycket om densamma, så som "kan - jämföras med K tan i Stockholm och se en sådan blygsand trafik, De kollektiva tran. sportmedlan” 'ombesörjdes' av . gula ignart "och blå bussar. Några bilar av. känd typ. syntes lå : vår ”överväldigan- de; andet. hade firat mågon natio- avell:-helgdag" på: fredagen och det var efterdyni sr medverkade. "Debatten rörde såg- verkens . råvaruförsörjning '; Toch föreningens "direktör blev då di- rekt" . tillfrågad om de, mindre plellt anmärkningsvärd fråga som "att få sitta kvar till 1971 oavsett , råd under så osäkra premisser: il Den, olägenheten får man finna Arenan dning av fakta," Här: man: | tillämpar detta [2332 | häjtar, "en I LTIDSANSTÄLLDA ILANDSTINGSRÅD .: s-blir. allt wanligare; En princi- k it i detta inom Uppsala läns landsting” 'på- pekas”; av ;U ps al acN y, 3 T i d ning Metijt 43 ahställda förtroendemhärnn ställningsperioder i falla : med mandatperioderna. Trots detta har vederbörande or- gånisationskommitté tänkt sig att |. de som nu skall ; anställas för första gången skulle garanteras en mandatfördelningen 'i landstinget efter nästa års val, UNT .reagerar skarpt: i | N 2. Det: vore naturligtvis en full- ständigt horribel ordning,. som majoriteten wisserligen kan trum- fa igenom men :som oppositionen inte har någon anledning att , känna sig bunden av för framti- den, Från folkpartiet reserverade man ' också mot beslutet i för- "valtningsätskottet, ' I' realiteten skulle ju arrangemanget. innebä- ra att man genom ett anställ- .ningsförfarande : byggde in en första kammare i » landstinget. . Skälet för att göra det: är enligt "kommittén att det kan vara svårt få personer, som lämnar ett yr- kesarbete för att bli landstings- "int de så sig 1 annars försvinner karaktä- ren" av förtroendepost, menar SOLLEFTEÅ STAD OFFRADE SIN FRÄMSTA NATURTILL- GÅNG MN forsen, i tron att den skulle ge staden mycket guld, De som ville lämna” forsen orörd stred förgä- ves, De betraktades som | wverk- lighet frå ra "skriver Västernorr. lands Allehandea (h): I dag önskar säkerligen många sollefteåbor att de bestämmande hade lyssnat lite mera till dem som uppträdde till forsens för- svar. Kraftverksbygget har skaf- fat staden väldiga ekonomiska bekymmer, För att klara sig ur knipan överlåter staden sittt del- ägarskap i kraftverket under de första 15 åren på Sydkraft, Vill staden därefter lösa in sig kostar det 20 miljoner. Hur de pengar- na skall 'åstadkommas har man ännu inte vågat fundera över, Situationen för dagen: staden har offrat sin fors utan att få den minsta lilla ekonomiska vinning av den. Vad den kan få i fram- tiden kan ingen säga något om i dag. sin Så gick det alltså med det som ” skulle ge så mycket guld. rö. hang” slå vakt om: demokratien » och protestera med kraft när de-. : mokratiens ' regler sätts ur spel, Man kan ställa. sig Jkikgiltig mycket inom politiken, men 'ing- om de demokratiska värdena ho- tas, . I dckatten” om ter : det" ibland tattt''dessa:-länder lysta despoter eller ”tframstegs- vänliga diktaturer. mognat ' till: demokrati, : bl.a. ge- "nom 'en.:stigande ' folkbildning. Resonemanget : 'kan' förefalla för> nuftigt — men det är farligt. An- ser” man: ätt demokrati är ” me- ”ningslös ” eller omöjlig att upp- |- rätthålla i e t't sammanhang kan |: < det bli alltför, lätt att föra över synsättet till a 'n.d r'a samman- hang och då har man snart ur- holkat den samhällsfilosofi som är nödvändig att upprätthålla '- att vi skall få leva i ett drägligt samhälle. Resonemanget är ock- ten haver aldrig "brukar . medge att makten borde delas med fle- Ansvära "själv" för dina hand- lingar.'Sök inte skydd i yttre'auk- toritet. För att nå målet måste. du stå på egna fötter. - Mången man, ser r fortfarande vå någonting. försummat, . men alltid tillfinnandes, : vii ialla samman- till har; rätt att ställa sig likgiltig e är mogna för demokrati, För länderna måste man: ha uppz tills: ” folket för farligt därför att de som mak- — under diktatur mognar ald- rig. ett samhälle till demokrati. |- ;| Möjligen kan det. nå demokrati genom en serie revolutioner... + Många författare, skapare och andra. har: " mycken "möda. åt att förklara att demokratin både är en utopi och att, om den genomförs helt, den måste "leda till kaos och anarki. Många ser hellre till effektivitet och ordning och låter demokra- |. tien komma i andra eller tredje hand. Intellektuellt kan det vara lätt att förstå resonemang av den arten — 'men lika fullt kan de ' inte" få: vara vägledande för in> ställningen till 'demokratien ' och det samhälle man will leva i i el kar RIF-tidningen. T statsveten- ägnat hustru som på. sin religion — Ly av: vi "kundé . studera. "Men inte: en enda .--västerländsk”' flagga .: kunde Tvi upptäcka Knappast heller någ- ra varor: dänifrån. Det. var. danska SA blå Gilebte. rakblad, någ- ry bilar och. bland dem, hör, joch fen PV - 544" med erska a | registreringsskyltar. : : Nog skilde" det en. hel del. vå skyltfönstren ”4 - Wien . och Buda- i | pest. , Kanske vi: främet : fäste. oss vid att'det nästan: bara var, van- liga; myttovaror. av ; enklare. slag som. det, . skyltades med. Vi. var jakt: På mén idet. var, endast i ett: par idbe tydliga affärér, "som som ,' wi dant Prisetivar å andra sidan.sen brålidel av. vad de kostade isWi Apropå. kosta; så. fick vi. turister växla (tilll öss ungerska. floriner- till en ' mycket > förmånlig "kurs. Jag växlade 25 svenska kronor i Wien, försdem” erhöll jag 210 flori- ner: När "därtill kommer att sed- damma var så| länga att man måste vilka dem för: attt få plats. med dem i plånboken, så kan Ni tänka er att Iden blev: ,synnerkigen: späckad. Priserna på de ting scm mest in- ftretserkidie > oss turister ” verkade också förmånliga. Den första flas- ka lemonad jag fuktade min stru- pe” med på ett näringsställe kos- tade mig cirka "25 öre i svenska Pengar, Hur såg då. folket ut. "och vad tyckte” och tämkte de? Av lättför- klarliga” skäl kunde vi inte ' tala med dem,:deh även om vi kunnat, så war "min. självbevarelsedrift . så stark; Så. jag. skulle aktat mig för |h 'Hur - korhmer det sig att en "människa. som är beredd att göra > vad som-helst för sin familj sät- ter dess existens på spel i kam- :mpen "om ' sekunderna?" frågar - Dagens Nyheter :i en ledare om . träfikolyckornas . orsaker, Frågan jär berättigad, fy den berör en av de "allra främsta. orsakerna till "trafikolyckor," den som" brukar ”kallag:! ”den mänskliga faktorn”. Vad är det som gör att vanliga hyggliga människor förvandlas till: odjur ' så "snart :de ' hamnat "bakom en Tatt? Om man kunde få "svar på den frågan, skulle för- " modligen en hel del olyckor kun- na undvikas.” Om man" får den rätta "belysningen och | det' rätta "lande, utforskat med en träffsä- detta handlande, man står så att säga över det, och kan därmed alltså intensiv forskning på detta : Område... inn (Sun s vallsTidning | bytte» bi perspektivet på sitt eget hand- "ker djuplodande psykologi, så får man oftast. en annan attityd till -även behärska det. Vi efterlyser förvär var högt ik vada, " Hela, . sällskapet slussädes ner i:ten' helt annan. matsal: på hotellet, '. och .. det: var. sannerligen en ordentlig måltid, Ja, det "fat- tades inte dryck ' heller för” dem som gillade. detta för adt inte tala är, | OM "musik, Vid vårt bord” dök" nu upp Nancy och Helen ' från Ohio och Kansas, die hade låkt i en av de : andirar- bussarna.” från: Wien, Allteftersom maten minskades på tallrikarna, steg .. stämningen vid bordet och emålänningen” i: säll- skapet: var snart. inne i en livlig svensk-engelsk . konversation .: med våra nya bekantingar "från "andra sidan VA tlanteni Mätta” och glada blev vi "så ”Prmåmingom,'. och. .allt- eftersom en del äv sällskapet drog sig : tillbaka, så: tog. landets egen befolkning plats vid borden, 2... « Senare var reseledaren och någ- rå: andra. ute på nya äventyr. Vi hade ju: konstaterat att våra: flo- rinien hade god köpkraft, och det gällde, ätt omsätta dem. Det: gick nog: inte ”att få pengarna tillbaka! Främst, . Iden natten minns jag rå ved taxibilanna. När jag våras, så hade, den gamla” gåt. 11.500. mil. och var 9 år "gammal, Men i jämförelse med Budapests ' taxibilar, "så var den rena vrålåket. Körde undan - vär- re gjorde de, med endast parke- ringsljus på "dåligt upplysta ga- 4or...-Några olyckstillbu: id mi är från forna dagar, strax "intill en plats, som kallas för frihetsplatsen. Nu lär där hål- Tas trupparader och liknande och nog borde det finnas plats här- till. Mest fäste jag mig vid en stor staty av Lenin. ' Strax intill var en, liknanide fajt. till en annan sta. ty. Där hade Stalin em gång varit placerad. Om han nu vilar i Do- nau eller fr förvandlad till maka- dam? Nog var det fler än jag som gjorde den veflektionen, att han kanske snart dyker. upp igen, . Staden led åtskilliga skador un- der kriget och dessa var inte helt | ar reparerade ännu. Underhållet av byggnader var inlbog inte heller vad vi är vana vid ' Trafiken var liv- ligare än på lördagen, och vi kun- de bl.a studera trafikpolisen i arbete. Dessa herrar hade tydligen all respekt: med sig. 'Var det nå- gon : syndare ::som. gick 'emot rött ljus, så ' hördes en gäll wisselsig- på en trottoar och sedan följde en avbasning, mest Jiknande den ”en rekryt : unidfägnas- med "här : hem- mä; om han glömt "att. hälsa på en vicekonpral, Liksom rekryten' här hemma - eå - fick också fotgäng: en tiga och. ”tja eniot.' Politieka växlingar ” vid makten |n nal, den sklarvige fotgängaremn fick " hals över huvud rädda "sig "upp |: | i w | [Aktuell kom ro menta på nytt demonstreras från ryssar- en tankeställare. I tur och ordning har inu först vårt eget land, sedan Norge, ' militärt . blottlagts genom spioneri." Allvaret i vad som fö- revarit,' kan icke nog kraftigt aun- derstrykas. Följderna lär svåra att överblicka, men ett är säkert: .re- parätionskostnaderna måste i båda fallen bli betydande, - - > Jönköpings-Posten. Vader inga - förhållanden lär sista ordet nju ba sagts om Raoul Wallenberg. Det har tidigare visat sig hur märkliga personliga -fakta kunnat kjmma i dagen 1 Sovjet, fakta om vilka ” tidigare saknats varje ”entydan, Önskvärt hade va- rit att statsministern i ' sitt: utta- lande hade klargjort hur frågan om Raoul Wallenbergs: öde måste inverka störande: på de rysk- svenska förbindelserna, + ” . Nr Dagens. Nyheter. . Säger Chr Hermansson förväl- än|3 den gamla partibeveckningen (kom- maimisterna) - så sker. detta givetvis i förhoppningen att kunna värva själar från - storebror socialdemo- kratin. och tillfället lär sälkerlijen ganska väl valt. Det existerar ett icke obetydligt missnöje ute” på 1 "med sätt -att. sköta rikets affärer” och det” är : uppenbarligen detta. miss- nöje hr Hermansson tänker slå mynt av. : Hr Erlander får alltså se upp, "med den nye "partiledaren, r médioinska” 'polikliniker: där: be- hj ndlin k å itet” och "sk i och” olika: pc popularitet har: "gjönt vatt. gator -iöch 2 platser |. döps fom: (då och. då, ' och "nämmnen på kartan! över. Budapest i. Nordisk nas sida, utgör i flera hänseenden |- en” arbetsgrupp, .- detta problem; nd tt -. Am "som 24ovh ' Det tstuderade . intresse för de, bli ” skandinaviska länderna och deras på on ET ora tl oh on bes beredskaj ständigt dici ver Då nytt ka er ” Stockholsas-Tidningen. Tilln; tonerna kon. pli av betydande: värde" då man där får” möjlighet" att”: behandla ” och hjälpa alkoholskadade + . personer, Men ida bör då också ha naturlig anknytning tills samhällets : övriga organ . för hjälp : åt alkoholsjuka, | Det är nog gott ach väl att man bättre tar .hand om spritpåverkas de personer, men .det . är . ganska iom; mani samtidigt lås ter. dem "som behöver längre tids vård gå sin väg tan att; mn gör något mera för den Det torda inte heller; vara me-, ningen men” " därmed" aktualiseras också [behiovet av en samlad över- syn av. vården: av alkoholsjuke i stont och nya krav ställs på sam” hällets ". beredskap. - Änom, denna sektor. - västerböttens-Kui riren. : Svenskarnas ' väg mot” ett »bätt- re förhållande till alkoholen är invecklad och" krokig så 'det»förs slår och .ingen. vet än om den, verkligen . leder till det: avsedda målet. : Göteborgs-Tiäningen. Varje höst när tidtabellen . om- läggs, : tydks hela SJ råka i. olag. En mängd tåg är konstant, förse- nade långa tider, Ibland kan för- seräingarna. hålla på i tre: månar som undersökte som verkligen. gick föl senånganna I beror Det. kam vå än- te: vara. dnårkvärdigare” jan cicka än eti forimat mningsverk” ”elber em effektiv sopförbränningsanläggriing . blir”. E I som ett monument Familjebok stämmer inte alls med | >, ; TfForts. å sid 7) Hog Kor tm. så ""Kombhiunistkintas atremegi och mi- litärpolitiska planer och idéer följs och. diskutenas- idag med spänt in- tnesee i ialla länder, Dess hotelser mat Indien, dess till synes absolut oböjliga änd mjot någon form de inte, men det var nog snarare den råna trafikens -än :-chauffö- örmi jagen samla- des wi ånyo i våra. österrikiska av: överläggningar om . stillestånd och; fnedi i Vieltinam och ideas skärp- |A da hållning. gentemot Thailand ink ger allvarliga bekymmer, >. SI detta Jago tlingnanskar nu; i jer Pekings ti- bussar, och med en isprål k ungersk. guide följde er några tim- mars rundtur i staden. För min politisk agitation tmmnder den. tu- heder säga ktt det förskonades vi ifrån. Att diet nu var. söndagsför- middag är kanske inte det rätta uttrycket, sNär hela Tandet hade betade del hade jag mog väntat en dellger ren, men det får jag till värdarnas kunlgs ” digare, Urogramlriften och följer noga nya fal och artiklar som an- mäiktlinjernia för Kinas politik, Ett "Klassiska verk än Mao Tse. skrifter :F— IT”, som just kommit ut på svens- kel Ett: nytt” dokument av yttersta iniiresse ” presenterades av "Peking i början av september. .Samman- ställni är gjord av Lin Piao, - I mianj helt "enkelt som anlige må söndagen. ' För vår del medförde det att alla affärer var "öppna, och det var ju alltid en fördel = "Första anhalten blev Nepstadion, som var relativt nybyggd och har plats för' 100.000 åskådare. ”Men” sade guiden, ”när. vi spelar lands- kamp" ti fotboll: mot Österrike skulle vi behöva 500.000 platser”. "| Här skulle tydligen. något sorts idrottearrangemang äga rum och här syntes också andra flaggor än den ungerska och den röda. I det hav av flaggor som vajade- upp- täckte jag 4. o. m. den blågula. som är försvarsminister, vice pre- mffänmintisllen och vice ondföranide "ringar : för grepp emot demlboknatiern« Europa" och Nordamerika åt av det första" världskriget, på- pekar Lin i sin summering, och det andra världskriget innebar nya Dejt kan dk t för- klaras att om, det blir. lelt. treldjeln vunnen i Helnllandlet gå Hann : Kommunismens 'salk "fördes Fam]: världskrig gare många aniiljonier. människor att om- fatta "socialismen! '(="- kommunis- men), milket '. kan; betyda” demio- totala I sk Lin förhoppningsfullt. "Kriget här- dar” ett folk. och för” historien framlåt. I denna” mening är: ; kriget em; ultimärkit skola”. ” so ofne : Dia främatla slagfälten är fm Asien, Afrika" och Tatinamerika, säger Lin 'Piao. Utraderade är nu alla . tidigare hänvisningar till ”de fem: ”pnincipema för" fredlig sam- fexistend” och Chou En-lalis ofta sl uttelande'" vid . Bandung- i det ki umtilerts centrallk: tecken långa suwmimerinig ev Maos teser, rumjdler mwukriken ”Länge: leve segenn i folklariget” är nu föremål för studier i kanslier och staber. Det behövs emellertid inga alltför ingående studier för att avslöja attt ide kinesiska Ledarna inte änid- ratt mening eller målsät Fel- ket ti lAciem, Afinika och Latiname- nilva uppmanas att inleda ievolu- Något senare kom vi: till ett tilonära krig mot. sina egna rege- :omimitté. - | konferensen år 1955 om att ”alla - Lin Piaos 30.000 kinesiska skriv-. frågor bör lösas i fredens och s: förstånidetls lacker” och att Kiha ”intte ämnar göra något för kom- munismienis expansion utanför vårt ct band”. IN Aobilisering för slutsngrepp "Län fåter inget tvivel råda om vad slags nevolution' han ser fram emot för Ido tire kontinenterna. Att de tidigare Iotonialmakternia och andra hjälpt till att upprätta ”na- omalldemiolerbitidka” > reser i nya länder än inte nog. Nu måste descia” atiater' slå fn på en) ny väg och : genom: socialistiska wmwevciutio- ner störta de sittande regeringarna och" ge". isternia: makten. Hela Afrika än mu ”miogeb för me- volutionlen/” , och läget är. mycket gynnisamt! bålde i Asien och Latin- Amerika, framhöll — Ohou En-fai under sin resa i Afrika 1964. Denna wevolution kan bana Ie- das av proletlariater och det ge- nuint marxist-leninistidea partiet, deklamerar Lin, Det betyder att allla icke-kommunistiska Tedane och [mi regeringar på de tre kontinenterna som; också" får "erlägga - skatt > för den tillgång som .ett. villebrådsbe- . stånd” anses innebära. "Därmed. är det: också ' klart att man: ;fortfa- rande officiellt I betvaltar. "det da . så Den sk: allemansr - har åld- får heller: inte komma att om falta det vilda; Då är, vi ute på hat is "Kring lägerelden. (ETT: ORD | PA VÄGEN Därför "vill ' jag heltre "med glädje berömma mig av min svaghet, på det att Kristi” kraft" må komma och vila över. mig. Ty när jag är : svag, då är. dag 'stark. 2 KOR. 12: 9, 10. > "Att berömma sig av sin svaghet" är ett 'självmotsägande uttryck. Det är ängen heder för em man att vara svag. Svaghet talar om Ze- gränsning, klenhet, oförmåga. Att få ett intyg om sin' svaghet torde få människor vilja. Många talar om skröplighet i ett slags religiös betydelse och använder” då gärma uttrycket pm gig själva: Men mär jälv, då kommer protesten. När ale kom- er omkring, är de flesta. märnmis skor för stora dör att melge sin svaghet, Och därför är de så Svar ror i Moskva och Ödteuropa. Först 'när man verkligen. erkän- nas bl 1. har ' lid ner sin" svaghet - sant, : uppriktigt förestår Bedan/' det de' en; | och kt utan någon - 4 särb i får den änd Folken då Tibet, Korea, Inidier, Vi- etnalm, Thailand, Laos, Kongo, Mia. | för fSikkim,. Mongoliet och mår har wedan bittra prak- » emfarenfietter ev den. Pär Pekings teori och praktik blir mt- il för är du så liten. . | fill. att hjälpa då de & själ är man "uppleva /' Kristi kraft, Du är för, stor ära för Klarar du dig inte kjälv. "Du jär - stark Därför är du svag. - Mew när du är då ; stark. p- Sveg, å är: du gånigery- av kriget i Vietnam och|' döstaster vil Ae
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.