4 = el T Onsdagen den 6 oktober 1005. 5: jz ; t TV-programmet Focus härom- kvällen tog reportern Lis Ask- "lund upp ett mycket angeläget so- - En glömd: minoritet. gamla sedan en dag är borta” stör de utan möjlighet att försörja sig.- Utan utbildning och som regel å tt probl D . | medelåldern, eller ännu äldre, står - Dorte som dok fa mi de totalt ensamma 1 livet, se sträckning blivit bortglömd i väl- |”. Detta” förhållande är enskam-” färdssamhället, | Bäck för vårt samhälle. Genom: . Lis Asklund skildrade ”h dessa mä sparar döttrar” och "h öner” som | & och landsting storabe- av omständigheterna tvingats att sköta sina gamla sjuka föräldrar. Ofta. kan det gå till så ett den av syskonen som är ogift får ta hand. om föräldrarna när de blir oför- mögna att sköta sig själva, : Dessa ”hemmadöttrar” = eller ”hemmasöner” är verkligen en. bortglömd minoritet i dagens sam- hälle, Tillsammans med sina för- äldrar. får de leva på den sjuk- eller ' folkpension som kommer föräldrarna till del och när de MOTIVERADE FRÅGOR -/ Hur går det med inkomster- "na? Hur går det med priserna? De frågorna är brännande ak- tuella,' inte minst nu när arbets- tagare- och arbetsgivareorgani- sationerna bereder sig för en ny avtalsuppgörelse, skriver center- orm anar Hedlund ”ien artikel : Stockholms-Tid- ” ningen; - Skall det åter bli så-att pen- 'ningökningen i lönekuverten till . stor del — i vissa fall helt — äts Uupp' av 'prisstegringar? «, " » > I inflationsförloppet ingår den karusell där inkomster och pri- ger "driver varandra i höjden,'In- "Ckornstökningar 'som är. större än produktionsökningen -' utlöser prisstegringar, > "prissfegringarna' , utlöser krav på ytterligare in- ” komstförbättring i: kompensa- tionssyfte 0. s. v, i ett ständigt kretslopp. Det finns en benägen- . het att ta till' inkomstökningar ; med marginal i tanke på väntade " prisstegringar, "man räknar ' med " att andra grupper skall skaffa sig förbättringar . som utlöser ” Btegringar ete,, "vec it Borde man: inte. genom sam- råd, t.'ex, rundabordskonferenser | med företrädare. för staten» och arbetstagare. 'och 'arbetsgivareor- ganisationerna och .: näringslivet söka - bemästra " dessa « problem. Här finns ju ett gemensamt in- tresse hos samtliga. nämnda par- ter som borde: göra "det möjligt att enas om riktlinjer för en sta- bilisering, . + Det bör" ankomma” "på. ”regez ringen som har huvudansvaret för den ekonomiska. politiken, att ta initiativet härvidlag, d LYSSNARNA HAR "LÄRT SIG v ATT LITA PA TT:S : > UPPLÄSARE. a "konstaterar D a ; a i ib em oå kraten, TT ger er så långt möjligt riktig. och saklig nyhets tjänst byggd på många. sås. er- farenheter och förbindelser med nyhetsbyråer i andra.länder: i ' Erfarenheterna av nyhetstjäns+ ten i radio och TV, särskilt den scnare är inte de bästa. Den är stundom hafsig och slarvig, inte så sällan också tendentiös: TV har en nyhetstjänst, som sprider både oro och .misshag, ' Därför bör TT wara kvar som nyhetsför- medlare i radio och bör få an- svar för all nyhetstjänst i både « radio och TV, Det skulle Bli bil- ligare för alla parter, men fram- för allt skulle lyssnarna få en bättre och sakligare information, Varför inte bryta monopolet genom att skapa en särskild ra- dio= och TV-organisation för ny- heter? Genom TT:s tränade och "erfarna försorg, y lotiberen NEDSKRÄPNINGEN I NATUREN är, inte vållad av de förkättra- de engångsförpackningarna utan av bristande hyfs och otillräck- liga kommunala renhållningsan- ordningar, skriver F r i Kö - penskampien kommentar till tidni nyligen pr s rade undersökning om olika skräpenheters andel av sopvoly- men: Det finns numera ugnar - att tillgå, som bara lämnar 3 procent kvar av den intagna sopmängden, . men eftersom de kostar åtskilli- ga tiotusental kronor, har be- klagligt få kommuner ansett sig ha råd att anskaffa dem, .Man låter hellre förintelsen vara ofull- ständig och uppsänder jeremia-. der över emballageindustrin och folks tanklöshet, — De kommunalpampar som för- far på detta sätt är samma män- niskor som inte kan bärga sig, om grannkommunen fått en flot- tare skola eller kommunalhus än man själv har eller rest något obegripligare konkretiskt ”konst- verk 'än som dittills skådats i landskapet, De hesiterar sällan att släppa till skattemedel, när det gäller” att ge den kommun där de bor och styr sådant som skänker prestige — och ett mo- nument över deras personliga insatser, Men då 'skall det" också vara något som ger status, ett slags kommunalt ”finrum" att visa upp och skryta med, Inte en sop- lopp genom att de gamla Inte be=; och sjukhusinrättningar. - : . De människor som på detta sätt gör en. uppoffrande insats borde rimligtvis inordnas i den kom- munala bemhjälpsorganisationeri, slonsförhållanden som de av kom=' na. och hemsystrarna. De gör ju: samma ' arbete'.— skillnaden" är- bara den att de inte får lämna sitt : arbete vid något bestämt klockslag, : och : deras - vaknätter är inte stipulerade r I någof ave tal, Zi ”. Asklund + böver tas in på ålderdomsheni;- De borde ha samma lön ochi pen-! . munerna anställda hemsamariter- : fn rr dHTjänstvillig gjonde han detta I juli månad i år fick jag från utlandet: ett; ibrev, som vållade mig mycket huvudbry. Själva adres- sen till mig kunde jag mutan wvi- dare läsa och förstå, ty den var "skriven med maskin och, med väs- e -”To. Mr; Prof. Dr. Joél Wangä, Publishing House C. W. K., "]Gleerup,” Lund, 'Sverige”. . Från Gleerups . förlag” i Lund var bre- - ä och därifrån Teturnerat till i Mellbystrand. = Som synes var själva adressen på engelska och lätt att tyda, men den övriga texten på kuvertet, dels tryckt på friår och un- der fl skriven: i tre rader, tydligen namn och adress; på & var mig omöjlig” att toll Men då den syn- tes ha? bokstäver, - skickade jag-, kuiveftet ' - med - ' inneliggande brev, som var på engelska, till fil, kand. Sveri. Vallmark, Härnösand, (ryssexperten i-inådio) och bad ho- nom ”tolkä--de' ryska krumelurer- 2 om ”hemmadöttrarna” som ett speci=' ellt' landsbygdsproblem. . Detta inte helt korrekt; Det finns ”hem- madöttrar”. ev detta slag'även i städerna. Det är dock av under= ordnad roll: var de finns. Sam-= hällssolidariteten kräver vatt. de "I vetenskapsman, -'en fil; Goktor G: Jag fick så veta, att brevaveändarers var er; rysk språk- S -Stjar i Moskva, Sovjetunionen. 'Vad2 ville? mu” ”Tyssen ' med” sitt brev? Wo; ham hade på något sätt "hur, vet jag. inte — -fått veta, z Hag rutgett jen ordbok över Knä- och mu ville han "gärna ras situation uppmärk :vecklingen .. :stimulerar näringsli- vet, till ökade ”Mnvesteringar " Varningstecknen "finns Finansministern själv. har: kon- staterat att "vår . handelsbalans håller” på att” försämras; Orsaken till. denna utveckling" ä , inhemska) Siköpkraften.i "än jrad. Jandets vresurser” «; gen. medger. - Vilka” möfåtgärder MrDfstäR motåtgärderna . war förresten att suga, upp en -del'av. genom, oms-höjningen. . skall det"”ju gu tesähkningar: vv: sskiftet och : därmed" ökas ' ki pkraften” -vigen. Vidare har de: sociala +. bidragen stigit: ytterligare, ilksom. folkpeiis. sionen.” Var. skall 'stackarni” IT nänsminister sätta” in :si ra åmot= i ha ett exsmplar äv denna; då han ; | sitt författarskap. i- gengäld, Jag "I kuvert skrivit den långa krångli> "| dagar. senare sände" jag Knäreds- ; lopdbalken: "till" Ryssland, sån ikors- lei | enigelsj m i | Vidare” ' för var. filolog ”och . språkvetenskaps- möjlighet ätt skaffa sig ett. sådamt, men" Hhantsundnade, om vis inte kunde" byta skrifter, och fick han min, skulle han" sända enr bok ur svanade i ey brev" på "engelska, att jag "gärna gick med på att by ta böcker. "+ Vallmark hade på ett ga ryska. adressen :—, och: några band enligt räd på posten, = -Några wéckor sename fick jag av denne: k Koktor” Gtjsur' ett ;brev -på ck tackade" hjärtligt för :”det under- | bara -arbetet,. som: var. honom; till stor; nybta > i: »häms :- språkstudier”. de. han, att. ”det var honom :en stor'ära att ha min bol: med iv sitt - bibliotek”, >. : Men : mån - hemliga. . fråga ' var någon; bok. Jo;' tisdagen den 27 september "kom det med morgon- posteln er :Försändelsej från Sov- ryskå, 864 sidor ' oktav. Bokens ti- tel står tryckt må tre Isprålk, ryska, finske -och-svenska; på detta. se- nare ” heter den' ”Skrifter - om Skandinavien”. Med "boken följde Marr. I Ryssland hade han ” ingen : länge, om han”själv skulle sända | - jetunionen, ;en "inbunden. "bök ' på |. act kommit en repnesäntant | även från - den' slaviska ; folkvärlden. Det ' var rätt så lustigt, att det nästan," samtidigt - med: ryss-brevet kom från. Amerika en' annan" för- säridelse' som" även ' den. hade "med Knäredkordboken att göra Det var en: recknsion' om :- denna; som tryckts i en språktidskrift wid uni versitetet i Chicago, U. S A :För- fattaren hän var en herre, som” påstod . sig > härstamma . det-Bamla Knäred. både på fäder- ne- och mödermesidan. I sitt !i- lägg kom han "med en och annan såsom sed. är, men han förklarade till slut, att håns påpekandeéri; ' icke på något sätt rubbade idet faktum, att ord- |skar, boken var 'ett värdefullt : och ge- diget arb g Avery useful and solid! work I Det kan nämnas även en annan liten händelse, som inträffat i år. Det är den, aft jag 4 maj Iblew: in= vald som "ledamot i Kungl. Gustav | tigt tilll Adolfsakademien i Uppsala. . Dess preses är” £: nm professor . Dag Strömbäck, - Gustav . Adolfsakademien ' för folklivsforskning " stiftades 1932, Dess - namn: "ansluter sig till Gus- tav' IE- "Adolf och hans ' memorial från | kvarts miljon diga Program för undersökning av svensk folkkvltur." Akademien ut- ger en årsbok ””Saga och sed” och ett : stort antal | skriftserier, - Det främsta arbete, som man f. rn hål- ska dialekter”, ett väldigt företag, som kräver en he stab av med- och stora anslag av'me- del; Redan 1962 hade därtill under vissa år anslagits . ungefär ' en kronor. . Alkaidemien har tre grupper av ledamöter, med ett antal av högst 25 i varje Den ena består av framstående utlänningar, danskar, tyskar, span- iran mm. fl, de två andra av sven- > med professorer i majoritet, Därtill kommer ett antal heders- ledamöter. 'Den årliga högtidsda. gen är den 6 november, då även ledamöternas damer deltar, och då det brukar gå mycket högtid- i men På samma gång gemyt- Vid första sammanträdet den 11 september i höst var jag och min hustru tyvärr förhindrade att va. ra med. Men den 6 november. äm- nar vi komma och deltaga i sam- manträdet och den" stora festmid- dagen. : 1630. med dess märkligt -mångsi- . i Joäl. Wangö. : an. är förmodligen! iden' av naturens « ”komstruktioner”. som :vi- sat sig! mest” användbar , även: för mycket "7 avancerade ' Visste nt sex: ”jatt "en; unik bika-] É ka. avs plast hade; stor. -del i fram; för det : äamerik Ge- je rege; ingen” arbetar méd - underskott, som - måste CE iemed- "Inflationsdrivande " "lån: länge fortsätter; även" och "ingen "riksbank i mår stoppaj den, : Hårda tåg stundar både: på hefronten: öh: å göt "att t haussen på äktiemarkna- .den' brutit" samman "och -kursut- 6 ro nedåtriktad under allmän olust och : Om vuxenutbildningen tillnär-' melsevis' skall få den omfattning som omvandlingen av 'samhället kräver, är det nog'. nödvändigt lä d. med en ordentlig pr an twå, särtryck, tryckta ipå: tyska I å Arkiv” för, : ig I ; | dett" itenkat ökande antalet friitids- åltidsknif filologi behandlande andinavisk. infinitiv Sie författade :: engel ? kiska,' hes breiskar. isländska, italienska, 142 | tin, hor och spanska, Nar USA" ledningen i | kapa gen. miniprojektet Son; + "på. nytt” gav som: bina” bygger Upp ting honungsförråd i form av IS många ; små celler - sammanfogade | tid 'Imännen.: Geminikapseln en bikaka” "av. glasfiber ' och lmma- tä) tsjälvfinlanisiering av åntalga axet iftertalet hushåll” som vända fruppadfringar på amfdina; kon- . surd'i fonsområden. — 4 enat —. berälnias ha tillkommit sedan bör- - jan av: 60-tallett, "vilket inmebär en ng midd 5 å 6 proceni per år, . och utrust- - där gemene: man: berövas något av sin. tro på tryggheten i an- ställningen, Vi får ständigt. ve- ta, att vår arbetskraftsbrist skall bestå under överskådlig tid. Det Sporrar, oss "knappast att? ägna tid, kraftersoch pengar åt fortsatt utbildning för att gardera . ss mot en kommande arbetslöshet: I stället borde vi få bättre inprän- tat än hittills att vi måste vara beredda. att byta” yrke ett par gånger: under vår verksamma tid och att vi för vår egen skull ning 'warierer starkt; Den övervä- denstiganidie 50 kvm, " Fritidsbebyggelsern väntas expan- - dera utomordentligt starkt under resten . av. - 60-talet. Utredningen räknar. med” lat drygt 300.000 nye att vill realisera planerna” på ett eget - | "fritidshus "är "benägna till -avse- - 300.000 eller ett hus på vant åt- - tonide ” hushåll. Cirka . 45.000 hus | gande seden hlalr en; boatatdisyta äns eten för att sutredningans prog- nos skall : förverkligas är tämligen | feras börjar” gmå :- partiklar "av | kommen: | Enligt 1962 års frätjdoutrednings lo betänkande - uppgick anttadet; | städishus å Tamdiep- i början av 6 vilt beräl Antalet fritidskors "> + > per kvadratmil "El 500-860 ” > El 250 cc 7 EE 100-190 =E Br fritidshus rr: frem till ben, i synnerhet viser 1970. Man: ken sökna mel en ön- |en a då. samhälles ST | skan j | sa veg Över Äng kort förutses vara utom Stäclr kn det samitäna”” området. | ordentligt hårt ansträngda. kommer vlärför 2 nera medd MA hän ta ot dre » Itidsbebyggelsen' sker : under spe- oiella förutsättningar. Som redan a på np turmäljön ” ningar ökad | bli samhä är våt bli betydanida atde och videre Mom mn räkna med att ög | Divitti och" Edward. White" gjorde + För varje grupp anges fägsta År” esp. högsta värdet" UFR sas måste förbereda oss för en 'sådan |skall eventualitet, Vi' sätter ett alltför högt" pris på wår. > bekvämlighet leäsh; sh För att täcka - komminiarna ningens för att-intenti na med utbildningen ' skall ”kunna : verkligas' utan e ningskampanj, ar an a e 1 3 av. fridsbebyg- enligt utnad; rs om högst. 200. Kr pen fri- presumtiva vr lägalma lägger ned mycket stor del eget arbete vid byggandet, rät fälen bygga huset helt och hål- länen | så själva, nära 40 procent. pl - rar al köpa hus och själva utföra komplette- Tinigsambeten, medan bara cirka 15 löna In - är beredda att låta bygga Dessa förhållanden tenderar att göra itidsl vgganidet relativt okänsket för läget på både ar- varje "år ' skulle behöva tas i an- 2pråle för iu husbyggandet.. Mot Ja dd ji int | honung” utan smed”. "plast" och. när [denna hade; hårdnat. hade. man en cl väga hade speciellt för det. här är av Bl dale : Corporation, "ett . företag, in- om - Cyanamidkoncernen. 'Huvud- uppgiften -van att-under en. kort tid kunna motstå temperaturer på upp till 650 grader, C.: Temperatu- ren under kapselns åbterfärd : mjot jorden skulle visserligen : stiga; till ungefär det. dubbla," men här hade också: plasten i cellerna. en. vik- tig funktion.” - Värmeskölden reagerar på "två sätt : inför ” friktionsvärmen.' Först förklolnar : ytan vilket "ger ett iso- lerande . skikt -under en - inledande | period. : När "sedan: hettan: initensi- plasten :i- cellerna ” förvandlas till gas. Denna ' förgasning absorberar stora : mängder värme” som . förs bort med. gasen, I» sc På : yttersidan . av värmeskölden till Gemini IV — den kapsel med vilken astronauterna James Mc sin legendariska rymdvandring : steg temperaturen 'under -återfär- den till över 1.100 'grader C, Det sägen en del om effektiviteter. att temperaturen längst inne i de små cellerna aldrig: översteg 250 rar der C. > Det finns många slag. av ”neutra= litet, En opportunism paketerad” i skenhelighet är en variant som varken är ovanlig eller behaglig. Att böja sig för den starkaste och anspråksfullaste makten i :omgiv- ningen och kamouflera det som en en neutralitet som wi har” erfa- det är en sak att av svaghet 'och rädsla” snedbelasta . neutralitetspo- Etiken under hårt yttre tryck, en annan att göra det i djupaste fred och utan spår av tvång. När vårt land skall taga ställning, som det trots sin neutralitet stundom bör, då må det inte ske av oredovisade motiv. Handolstigningen. - Hr "Hedlund ' gav enligt vårt för- menande, nu senast i TV en enar stående klar och väl genomtänkt | . definition av vad centerpartiet är och vad . dess , målsättning ' inne- bär. Det var en adekvat definil tion; Jikvändig med he Holmbergs klart redovi Men vill "gärna erinra sig Olof Palmes lika entydiga besked i en TV-debatt inför" föregående ' val. Sådana täckande formuleringar är ett nöje. att få: höra. Nordvästra "Skånes Tidningär (6). alltså, har fått en konsekvens som är i. hög grad" icke-önekvärd, öl har ttidigane inte varit särskillt po- pulärt bland ningdomen” men nu rapporteras från - olika ' håll att premiären firats även. av. skolung- dom myed flitigt pimplande, -- Detaljhandelns beslut ” ait” stänga ute: de unga ifrån inköp: av: énbart mellanöl är” en klok. åtgänd.. Sam- tidigt kan mani inte tundgå alt är en gång förundras över svenskens märkliga , sätt satt umgås med .alko- hola: : Här: tycke Öv När Sveriges rädio ar. och resurser: fö tess egen juppfattnin; nuvarande: TV-programmet: på "en kvalitativt hygglig nivå; finns det givetvis inga som hellst skäl till att | Til bygga upp och "starta ' ännu en | Wi programkanal Det” har talats om | att man” måst ge: TV-publiken valfrihet, "vilket " skulle uppnåg: "genom införandet av P 2. bli I fråga "am att få välja mellan behövdes: för” den tär Ippgiften, terar en ingenjör vid Mc- Donnel Aircraft Corporation som byggde Gemini IV. - Den. stadigt limmade cellktonistruktiioner, "gav oss möjlighet att -bygga upp en mun av styrka och. ett minimum Barmbärtighet låter sig icke be- gränsas, Den faller som det 'milda regnet från himmelen på" Jorden nedanför. Den välsignar dubbelt, den välsignar den som ger den; och — Honungskalkan ga en del -amika' tekniska. fördelar som den som tar emot den. ce Ume” bade massor av td" "och > "| pengar. Så bra får vi det aldrig mer”, utropar en överförtjust män. niska som för en tid med sin fa- milj varit över i. Amerika." ”All- tid pengar bostadskö! Gå i butiker en dröm! Tvätt utan bekymmer” a s. ”m- lås iDet påminner mig bom ett = fälle på ett sjukhus. Jag vikarie- (en | rade en månad på Suset « en tid efter det, att fl från våra ockuperade grannländer börjat välla in över vårt land, Där maten och en mycket blygsam be- ”Skull 0 grevinnan tycka ee om arbeta åt Tämmande människor för ' onormalt låg jag. ”Nej, visst inte”, svara- de hon och det låg förvåning, kan- ske on aning förebråelse i tonen, FRÅN. TVÅ: SIDOR SETT på lönen! Ingen |d sämre dess invånare, om det stått köer människor » frå- |bosta (En "sådan fråga hade igen varit otänkbar i Je omar, under den tid då hon levde där), ”Jag skulle inte. heller ' göra det”, NE ”O mej inte:syster”,' sa- ej om inta grevinnan och in- ag vill göra det... Vem skall då Köra dett Kam man då tg a någon annan gör det: frivilligt? Det måste väl då istället ske" av jen | tvingande skäl?” - Är let inte något fel på ett sam- hälle där atbetslönens storlek be- stämmes efter vilken människa som gör Jet och inte efter arbe- tets art och grad. Alltså ett sam- hälle dé där en grupp privilegierade människor åker its på and. res försakelser. Är det månne inte frånvaron, av sådant som gör vårt land till vad det är? Skulle Sve- rige "varit ett bra land för alla av fattiga redo att ar- beta för under! När jag läste det = om Ame- rika kunde tag inte låta bli att undra om varor och tjänster ha- de varit lika billiga, ifall alla ar- inräknat, hade haft skäligt betalt. Hade bor stadsköerma lyst med sin frånva- ro om alla, megrerna inberäknat, haft samma höga bostadsstandard? |— "Eller är våra stora skatter, långa Mm Mm en negativ bak- inte ma gt Positivt, som vi alls inte vill undvara akt av samvetsöm obundenhet är renhet av från två världskrig. Men | -. ”Buliret kring mölet,” ”méllanölet i Vad” man förstår. skulle det-bara | effektiv värmesköld med ett maxi- |" två usla program, eftersom. le” = dan”, nu ”. otillräckliga resurserna måste delas upp. Innan P 2'i är på allvar kan börja diskuteras, är det i stället nödvändigt .att..kon= | solidera den - .mävarande vänksams | i; heten. De blinda "borde' kunne få veta de, viktigast py. dagens lokala ny- hater "genom att ringa en. automa- tisk', telefonsvarare. .I jämförelse med 'sy t med bandinspelad taltidningar > skulle ' detta - betyda ätt de blinda fick "färskare nyhe. ter och, "fylligare redovisning av det rent fokala materialet. .De bå- '| da metoderma borde kunna använs das” som komplement, still varandra, Stadsbiblliotekarie” Bengt "Hallvik, | r ingborg, -> Bostäderna bör. byggas så att smålägenheter i "framtiden: lätt kam slås ihop. Vi kan inte i-idag bygga stora Iä heter i den” fait | som "svarar . mot behover” under ' den tid husen kommer att stå kvar. Det - skulle strida: alltför” mycket mot de bostadslösa intressen i da? gens "situation, Därför inåste vi nöja oss med; adt planerar : re lägenhéter.: ing organisationer "för saajoriletens in in? tressen, , för. - den majoritet," rédan har belitädr och kar ett endå intresset: att. ; betala, så litet, som skör. påverkas, av. oden, hyrespoli tik. som förs. Denna "majoritet: ber kvarstå + den gamla vorganisätio- nen eller gå över till den unga " lms- gor. löper folkroprössnts lönen ken ab förlora kontakten "met kanske när allt kommer, omkring mindre samhällsskadliga" än måtte lighetsbnukarnas illusion” att alko- holpolitiken blir bättre om man ” .Jlåter alkoholsederna. vara” i fred för ell kritik, : Västerbottens-Kuriren, 1 [ETTOR . Jag är nu' på väg” att offras, och tiden är inne då jag skall bryta upp. Jag har: kämpat den. goda kampen, jag har fullbordat mitt lopp, jag har. beverat tron. Nu Neger rättfärdighetens. egerkrans . tillreds 2 mig. 2 TIM. 4: 6-8,” Iycktige Paulus! . far lerrens gamle tjänare sägen - vär till livet, Fan tar avsedd med frid ec does Han är på väg att offras och väntar bara på uppbrottssignalen, Tiden är inne, . Bakom; honom ligger. en; kamp. Han vet' nog, att deg hade kostat honom den yttersta' ansträngning, en kamp på liv och död. Ett mal ligt 1 iv kände han inte, till. Men r Slömda, Kämpen et SMR ofta var ändå "fullbordat strapatserna , är var god. Om pressande, är är det ändå mr j Han, har ” Käll mål fara lett sista varvåt där framför honom vinkar seger. Priset, : rättfärdighetens "segerkrans Själv all ge ge fonom, den. med glädje ta Ja, lycklige Paulus!” Herre, 79 hjäln : Tatjana,” mig kraft att | fullborda SE toppen mig att: leva" livet som Ge
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.