" gå odlade arealen, Många av des- löva. jordbruksarbotarna. ; "tagit s. k” landreformer; Dessa ra - Sakaa. Fra kh : att taket satts vid 67 :hektar, Vad ++ beträffar de - vandina länderna. är] s . sjukdomar och ocikerhet ”Jord- LAHOLMS TIDNING Hön har två man Bondfli ga dor Ian i världen när det Ser ändrad fördelning ov marktillgångarna skett i Latin- » Amerika. Detta är också det om- råde, där [behoven : synes vara mest pressande, I flera av Syd- "Amerikas. länder har några tu-|. sen eller f. p. m. endast några hundra Egare mycket stora gods, som uppfar mer - än hälften av ; landarealen, medan 84 eller 99 h av Jeksordni nå- social ; funktion för jordtillgång- arma. Det . hävdas” ” sålunda, att. innehavaren av .jordtill- gångar har. en plikt” gentemot| 3 samhållet att utnyttja dessa. Man « vill elltså taga avstånd från ex- ploatering av jordavealer enligt sk feodala former. Om man inte lyckas "genomföra en: : pro-]s heter Margit Olofsson och bor Då Hallsbå gård i delen av Gotland; strax intill Homse, i en liter by som heter Levide, Dilsa tarinnan! h duktiv användning av arneaterna, |« skall detta leda till åtgärder från sida, Ofullständigt got eller 'några hektar och som tillsarnmans svarar, för endast fem procent av den totala tillgängli- sa småbrukare har endast en ar- rendatiors status och lever i stän- utnyttjade aisaler är sålunda tahandsobiekt halvåret. för expropriation, men "lagarna. "fö "avser också att feglera använd- ningen 'av statens "jordinnehav | nat skriva Ibland. får hon genom att "understödja fortsatt ooytt dig fara fön att tvingas flytta, men äver dessa har & allmänhet en bättrg situation än de land- 1 Ströngt taget är det så, att det skulle- vara lätt för ” - institutioner, som har att-sörs| ja för efterlevnaden av landre- fe -eltt ”görå " Många tiga ser följer av den här i korthet beskrivna fördelningen av area- slut "på" alla sina resurser utan att taga” någon annan. areal, Äng 4. den + ng i Jen! Den ojämna förd av analfabeti tänt, enär ägarna till ide icke' fullt mt- nyttjade storgodsen inte har må- gon egentlig orsak eller. behov att utvedda dessa och 'ägama till de små enheterna varken har ' resurser till invegteringar i dessa |- eller. kunskaper till att förhind- ra att de, små jjardlotterna före + Sedan 1960 har 14 länder an- a [07 | Andra välkläga slag. av "likheter ifråga. om: -jordlagarna ide nämn- da' länderna är, att ide flesta av dessa lagar innehåller förbud mot |]m ella "former & genom" arbete.” är att lantarbe! Vv arrendebetalning En "annen likhet tare eller ägare till små jordbruksfastigheter ” ingår i ” de” kommittéer > som "skall + leda] . landreformernas” ne : genomförande: Som - ytterligare likhet kan- näms | "nas; att institutionerna, 'som: skåll genomföra : i Jandreformernå, : hat befrämja den , lingen atv. "uppdrag för. satt bå tekniska . utveck- (bevattning, : " vägbyggna- der, husbyggnader o. s. v.) Slut- ligen; Jan. nämnas att en likhet grund: Om” man bortser från Cuba har undantar Cuba "har: de” genom- förda ”Jandneformierna : vissa ge- mensamma "drag. + Ifråga am ' de åtgärder : som vidtagits må ” nämnas, . att. dessa innebär expnöpriation ” av all. mark, över Sr en' hägsta areal av: 400 heltår. |. Denne jordlag. har. dock. 1-0. 4 andra omgång blivit ändrad så de. genomförda”: " landreformernia mestadels tatt betrakta som, ram; |.:' - bestämmelser; De .; bildar "alltså en ram för ett långsiktigt. hand: unligtvis leken : av "de fesurser, som kan finnas tillgängliga, I nästan samt” komma, försent till viktiga sam- «der vs - fordon m, m, måste ändras, Mer :;' Men därutöver påverkas tåg- i TAGENS RÄTTIDIGHET vi: Spets . har starkt försämrats | "sedaii ”. tidtabellsskiftet den 30 möj i "år, . konstaterar $ J.> n y tt Under Juni avgick” viktigaste personfö- rande tågen i rätt tid från gångssfationerna” och endast hälf- ten kom i ätt tid till slutstatio- nerna, En viss ; förbättring inträd- de under juli och” augusti: ” i Vi vill väl alla att SJ skall ha ett gott anseende som ' ett 'väl- skött, 'effektivt, och kundvänligt företag, Och wid en välskött järn- väg måste tågen gå enligt annon- serade tidtabeller, Tiden blir mer och 'mer dyrbar för fler och fler människor, Man har inte råd att mankomster. Man vill inte heller få sin semester spolierad genom förlorade anslutningar.” . Förutom det personliga obehaget kan vå- ra resenärer och godskunder vållas stora ekonomiska förluss I Men även för järnvägsmännen själva innebär tågförseningar olä- genheter. Arbetstempot blir ryc- kigt, arbetsmängden ökas och tjänstgöringen blir kanske <för- längd. Dispositioner av personal, tid går åt för upplysningar till resenärer, « Viktiga förutsättningar ' : för fättidiga tåg är givetvis, att tå- " gens tidtabeller är rätt konstrue- rade, "att den tekniska wutrust- ningen på linjen, stationer och rullande materiel fungerar utan störningar och att de klimatiska förhållandena är någorlunda nor- mala, Av dessa faktorer är den tekniska. utrustningen föremål för systematiska studier på cen- tral nivå i syfte att rätta till fel och svagheter. man i kommande tidtabell - skall kunna göra erforderliga . änd- ringar. föringen i hög grad av yrkeskun- nigheten, <initiativkraften och 'samarbetsviljan hos ett stort an= tal SJ-anställda. Den - oundvikliga anpassning till morgondagens värld, som f. n. :sker .vid SJ, ställer hårda krav på de anställda inom” företaget, is Cuba | I ; Även tidtabellen | följs upp kontinuerligt för att säger SJ-nytt slutligen, ” ” jordré of i Venezuelb "Hättills varit mest effektiv: "Långtidspro- "grameiet” i Vehozuela. var att un: -.denå inom: Pressen; I "stort "sett | kommer ” det endast "morgontid> ningar till "godo; "framhå termiddagstidningén Öste götlands FölkKbi Detta stöd innebär givetvis oc! så' på många" håll: en" direkt -s' mulans-+till -att -hålla lägre. pre- numerationspriser: än "vad under, sunda landen" skulle . som konkurrensförhål- kunna anses "vara företagsekonomiskt- försvarbart. i; : Vi har nu under. ganska. läng tid upplevt. sen. synnerligen in= tensiv kampanj mot planerna på ett statligt :presstöd som" via par= . tierna”.skulle komma 'behövande tidningar till del, Detta stöd har motiverats med att tatsmakter- Hori: ber Pm sin ö och: ti : de diktare som fått uppleva detta arb -MlÉ erkända i hembygden. Det som började så onyttigt har blivit. nyttigt. Brodern gör vad han kan för.» att .friställa - henne :' och "ge » henne. tid- för skrivmaskinen och alk de utlopp." - ärklep att man eldrig når sciktigt fram till henne. Hon : värnar om det, egnå.”Jag kommer. att tänka måsta 'jdg ha ' Kaft' gemehsamt. 7 Trevain hon efter gemenskap? ' »'Det' finns: så många ' olika sätt nande "centrum - kar "vara farligt, självförrödande. Men" är man nu en gång född med Kliktarsjäl- finns inte mycket att örat, - "Anna Kajsa . är tystlåten, "inåt vänd. Men ibland 'lyses ansiktet upp; 2 vett vackert leende, får . I nästa" ögonblick. verkår 'hon vara ganska Jängt bor" ta" på” nytt - Eur näna : "står hon jorden? > Är denr en del:av henna? I vissa ögon- blick” känns "det "som öm jorden inte barg: "war det givande, den var också "den -fördrande. -Men nespek- ten” för: borideyrket sitter ofta hårt i; med ålld får man slita: upp de! rötter söm iman. isedan kanske vil- le;"rhven inte dam, " plantera" öm ' på jorden, ännw. dricker regnet som faller och: har förtrös- tan i sin mrotfasthet.:: - Skriva har: hon alltid velat. Re- r föra som Itjugoårinig' fick! hon sin första” woman. publicerad > som: föl< å |jetong : i'eni 'Gotlandstidnling. Det ni | blev fler” följetonger” innan så vill 3 I slut sden första boken; fåg på" bok- hamdelsdiskarna ' Året: i var: 1943 och: ämnet .Å En man finner" sin SR erialblb > följda kom ”De voro från! Hulte” och -”Léistu:' Hedda”. Särskilt den sismämnda minns jag, Lö att titeln med sitt Konstiga" namn; lockade: särskilt, : : Böckerna -, gick” T två upplagor, något som var ganska" ovanligt för uniga - skrivare" 'Och "Anna Kajsa 'Hallgard 'var född, Idiktarinnam ha- |de sprängt gränserna och hon: kän” de att mu. bar, vingarna : till flykt. : Men verkligheten? "Är .man nu Ibondflidka så är imeln. Margit Olofs= son "stod med båda- "fötterna > på jorden. Hon engagerade” sig i. SLU och blev. fö ikitionäm, Det gick mia: SLU och SLS bill SLKF och där lägger hon ännu ner "ett intresserat arbete, Dock har hon med "ånån ' förstått. att mågot. spara på” sitt arbete inom. föreningslivet. Hon: reser: för (SUS somj förelä- sare och 'det "tycker fon om. Då får hor” komma ut och träffa nya människor. Inte" därför att ' isole- ringen på ön känns gå svår, men dusten: att resa och uppleva saker och ting har. hon alltid haft. " Margit" jolofssom, äl är en” frä ni jord att bruka pch till det något oo Skog somi ger arbete under vinter- : Nl får ofta stjäla sig ' till"'de stunder då:hom ska dikta. :' "Dot är ofta & natten. timmar Som ER Hamlanvia, som, kräver : "Kajsa verkar kamrat, men ändå på någqt : skyggt "sätt. ' Man” på "Idit "Södergran då jag. sitter och Fatar; .med henne. 'Skyggheten ' att: leva: att leva i:diktens brän- i" bruten | ra ' barni ” Hon har": sedan man läst: hennes” böcker, Jag minns också då ”Kom kam- rat!” kony ut, Det var en kanske något för entusiastisk 'skildning av SLU:s urbete. Funktionären gick genom. för mycket, Men den. var en och Idet war synd att inte ens bon- deorganisationenna själva särskilt märkte: boken ” Man undrar - om inde” diktarinban med otålighet sett hur. hennies -bolr' ratades. Fanns Idet då änte' gå" måriga inom; böndernas led som hade fkulturintresse? + -- Själv: : tycker "Anna - Kajsa bäst om sin självbiografi, om man får | sar kalla” den . så." Den ' fick” namnet ”Pappersdockor” och den har ark 1 koliorit > från. Gotland: Den hand lar "om den" unga : Magdas karp mot mognad och till: förverkligan- det av - sina” drömmar: bli dikta rinnia!': Vid sidån om” detta - tema kommer skildringarna av vardags- anbetet på: gården.” Magda ' är "am- norlunda än kamraterna. Hon har en långt rikare. fantasi .och hela sin barndom älskar I vatt dikta Det dagliga « arbetet på gården hemma i Levide tar en betydande > del'av Anna: -Kajsa Hallgards tid. . . . "mer, Eon berättar om fyra syst- rar med mycket olika kynnen. De får ärva sin despotiske fader och i detta läge förnimmer de sin fri- het och sitt oberoende för första Romanen, har : en : obeveklighet som tränger sig nära inpå läsaren och" förstummear ' honom.: Där finns ursinnig furiosa och stark primitiv lidelse Det är "inget" annat än ett ödesdrama "av eå starkt gripande ver! och i en: lkaäkonism ' hely kastar handlingen ån öv - Hur "mycket alv Ania Kaj finns det T handlingen? Det hör inte hit, men läsaren kan - alltid : fundera. En sak ör säker, detta är ett mäs- tarprov vav "Stark lödighet och halt. Det ” visar ” Anna: Kajsas” fantasi, | STA hennes : släktskap: med - Selma 'La- gerlöf. "Hon har iden boken för- mått förnya sig och. misa att hon verkligen ; kar dileta, Man gr, sig på” nåd och onåd. ” .|Båda episoderna ' skulle" låt 'oss gången och Jam deva mt helt och |.- fullt. . I en något kryptisk. passage an- tydde påven att han symp de med tanken att acceptera det kommunistiska - Kina - som' FN- medlem. Efter talet syntes "han utförligt samtala med Sovjetunio- neng - ftutrikesminister :' Gromylko. säga å början av 1950-talet ha fö- refallit helt uteslutna. De visar på sitt sätt något av.den avspänning som onekligen präglar den romer- ska kyrkan i dog, fämfört med tidigare skede, En avspänning som i sin mån illustrerar den föränd- ring av det allmänna världspoli- jordbruks... och skogsföretagarnas synpunkt rimlig prisutveckling på jordbruksfastigheterna är ett sta- bilare: penningvärde. Som .det nu är uppträder ofta, när en välbe- lägen jordbruksfastighet fn till sa- 1u, köpare, utifrån och bjuder över attityden under det kalla krigets lj i krav som 4 ena fa de å andra Sdan den) utländ- tiska klimatet gom trots de ho-|ganna, ä G Han tanide talktuella konflikterna i Asien | ska konkurrensen a ka onekligen. låter sig konstateras. har också p q Ör unna Svenska Dagbladet. över ler, . som, k i duk me jäs nd nas Srukturrationalisering), skapandet större enheter, nojidiskt 'sam- arbete,” ökat skiftarbete, flexibel arbetstid samt möjligheter till'pres- - tationelön m. m. Det är en, erfa- ren industriman som tahr. "Han har "också vittgående ” kuaskaper tonalisering ' och företags- vad en jordbrukare eller skogsbri kare som skall driva sin gård som ekonomiskt företag kan betalat -- Bland dem som "för närvarande driver upp priserna på jordbruks- nämnas idomänverket, som ibland betalar tpriser,' vilka med hänsyn till nuvarande könsamhet inom skogsbruket kan anses orealistiska. Nordvästra Skånes Tidningar. -. Det är wisserligen intressant att få weta, att man i Malmö —Lund- området " skulle ' kunna ' ta? "emot som I riod. Men verkligt intnessarit blir det hela först när vi samtidigt får Anna "Kajsa Hallgand i den senare utgivna > romanen . "-”Människa spår ...”. Men: den ligger- ganske nära ”Det stora arvet”. Man anar den. starka , innestängda -. lidelsen som ' kanske en 'dag ska brista ut i full blom. Då kan stora saker 7 Riktigt tilk samma topp- mår inte sågor kring sina lever! på "så sätt: i: äppersdockor- nas; värld och: > blip cdärigenom skyggare och . ömtåligare än and- 'en fantasivärld att "fly lin. is Som ung blir: hon [mycket förskräckt då of erna gör hennes medvetanide mågot helt an nat; som "den skygga tillbedjan hon fgniar. den unge skolläraren, i -+ Romanen” skutar . medi att. Magda sätter. dig ner för att skri > Men för -mig sonv läsare. anser jag att Anina Kajsa inte alls" spillt sitt bästa krut på ”P. Weshington (LT). | De kriminaltekniska ”laboratori- emma har fått en alltmér ökad be- des den enda ledtråden av en mye- ket liten bit förkromad - metall Kort: efter att ha. erhållit: provet fastsl FBI-lat iet "att det tydélses. inom” pol värl- den. över. Dagens rrottslingar genomsnitt mer ipade” » än : :tidi- gare. - Det. blir - allt -mindre vanligt att de lämnar efter sig fingerav- tryck eller andra tydliga spår: på Det var två år senare som: hennes lilla, "störa : bok kom. Den - hette ”Det' stora” arvet”: och tillhör en av pärlornma i vår: folklivsdiktning; I ”Pappersdockor” klan inte den unga Magda börja” sin bok med ”Det var en (gång :-—”, ty det ska inite bli mågon "saga. - Men 'i ”Det stora :arbet? kan Anna Kajsa: glatt skriva” ”Det var en gång en mäk- tig man)”. ' : Detta är ingen tillfällighet. Re- dan från början märker man dik- tarinnams avsikt. att ie sitt verk något av sägnens och sagans skim- kommer till na måste "anses ha ett ansvar för att. möjligheterna till fri opini- onsbildning i vårt land upprätt- hålles. Det verkligt anmärknings värda är att de hårdaste angrep- pen mot dessa 'statsstödsplaner |” har kommit från tidningar, wilkå med synnerlig t välbehag > för egen "del anammar det statsstöd som kommer: via subventionera- |" de" posttaxor. : » Ja, dessa" tidningar går t. så långt "att de högljutt” gn varje” gång postverket genomför taxej usteringar subventioneringen" inte ytte 1 gare H ökar, tillägger 'EN FRIVILLIG BYGG PLANERING I som inne Hdningen; - via” byggarbötsnämrider 'v väntas som: bekant avlösa den' statliga regleringen senast 1 juli nästa år. "Datbtademokraten - tror inte att det '; går si "Det torde inte vara mö igt," i varje fall inte åren, att övergå till en helt fri- |'. villig. planering. I sett” utgör strävandena att uppnå |" balans: mellan : inom de närmaste |: Även normalt arbetskraftsresur- 31 FHallbåter. Anna Kajsa kännep' man ndem "Man bör "emellertid ha ”klart ör sig att med den bris- taride Baläns som nu är rådande och "säkert kommer ätt vara rå- "dande" ett bra tag framöver. tor-. "de det be nödvändigt | att accep- Citera Fortsatt. statlig :" reglering i ; en eller, z annan form;. : diskuteras i B a r,0 me tern; som "anser. att. breddningen -. av » aktieägandet är värdefull och att tierna | bör -. spridas” långt mer som hittills skett: De smånga människornas spa "rande det gäller i organisatio- . nerna lika väl som i de' enskilda "familjerna: —- bör: göras , säkert, "Det kan bland mycket' annat ske genom att!.kanaliseras i form av » delägarskap i'det näringsliv som bygger vårt välstånd. Vem wet om inte även de fackliga organi- » sationerna som ' numera ' köper aktier. och" upptäckt det begrän- . sade utbudet på börsen, bör kun- ser . och . na ien: "politik" "som svårlösta. problem. Som, läget. nu är krävs det en väldig aktivitet från samhällets sida för att så- wäl »arbetskraft som kapital skall |- utnyttjas på rimligt sätt och in- > Visst skulle "om" lämpliga "områden" av. landet, det vara glädjande . om det, visåde sig möjligt att- få |. "till stånd". en verksamhet” ” <tillfredsställande ' inom” ' byggarbets: " mera metodiskt går ut på - att ; öka det." Deras medverkan för att få alla "redan ' presenterade : för- Den "radikala" uppgörelsen” som terstår. .med de värsta fördomar- na, i svenskt ekonomiskt tänkan> + de -skulle onekligen : påskyndas, nser F Barometern," oe "slag ;grundligt. utredda vore. vär- i dei : ' Undersökningar, som Unesco : gjort, visar. att ungefär. hälften "av jordens vuxna befolkning in- :te. kan läsa "och skriva. Det är « förvisso: orsaken till många av de problem, som kännetecknar w- länderna "och som 'är latenta fa- ' ror för världsfreden — i den mån vi har en sådan; Ett av de allra |: - viktigaste därför bli att hjälpa till med att öka läs- och. skrivkunnigheten i + dessa länder. Kunde det inte va- FN-objekten : måste | - Nu - för” tiden. på= träffas spåren I de flesta fall först härrörde .. från " eu" kromlist ' på vänstra sidan av kylaren, till” en 1949 årg Plymouth”; En annan mycket tressant kil minologisk teknik 'är användning- en hv, magnetiska kraftfält när det gäller "att apptäcka "identifierings- ts ib ex. efter minutiösa -f ledtrådarna är ofta minst sagt: (och även: bokstavligen). ”hårfina”, :Ty- piska -spår som dagens detektiver får koncentrera. sig på: är t Jex, några: hårstrån, "er mikroskopiskt liten glaspartikel, » en -' nära nog osynlig tygfiber/eller en' liten re- på på ett fönsterbräde. >= sv, - Sådana till synes obetydliga spår kan' nämligen vara av ovärder! vikt för kriminologerna;,- ty det- är här: laboratoriernas - ”spårhundar” : I kommer fin :å 'bilden.: Det; största och mest anlitade av dessa insti- tutioner .i USA är: den "federala polisens (FBI) . ” kriminaltekniska Taboratorium i Washington, som | .lenbart under (1963 ' företog inte mindré än 250.000 undersökningar. 'En stor del av laboratoriets verk- .. : samhet ägnas samlandet och regi- ” Istreringen av föremål och mate- Arial som kan komma till använd- ning inom arbetet, som! t ex. oli- :-lka målarfärger, avtryck från skor 'lav olika fabrikat, jsoleringsmate- rial för kassaskåp, olika typer av bläck, : skrivmaskiner och papper. När. det gäller nilee föremål som för lig | tallen! under numret. Man häller på” en Pistol, "Man sänder en elektrisk ström "genom pistolen. varpå ” ett magnetiskt 'fält ' bildas.' Delar 'av detta fält blir oregelbundet just på det ställe. där det mtplåna- de mumret befunnit: sig.” Onregel- bundenheter' uppstår, på grund av iga nummerstäm- i mes en speoielll vätska med små mag- netiska .partiklar över det altuel- la stället .på pistolen. Det magne- tiska fältets inverkan må" partik- larna resulterar i att de omedel. bart visar det utplånade numret, - ARSENIK OCH |. . 2 NEUTRONER. : "Den 'mboderna teknikern har ock- så givit polisen övertag mot för- falskare. Ultravioletta strålar 're- flekteras nämligen olika från olika slags bläck som kan se lika ut för blotta ögat. Om ett dokument änd- rats med fett annat bläck än det: jer] var skrivet med kan detta omedelbart upptäckas genom att skriften utsätts för ultraviolett sa a Fa ter man koöntinverligt' ut prover- na i samlingen så att de håller jämna steg mied:slitningen av de maskiner som producerar ä " Det optiska mikroskopet har "all. tid varit av stor betydelse 4 :de inaltekniska laboratorierna när ra lämpligt att ny d lärare under några år gjorde en slags internationell "tjänst genom ”att- förlägga sin verksamhet. till sådana länder?.' Fick ' man alla . kulturländer med på en sådan , giv, skulle mycket vara vunnet. Att en sådan: lärartjänstgöring |? skulle räknas som särskild me- . rit för fortsatt avancemang i resp. hemland" borde. :betraktas - som självklart. Det .borde £. &, ,gälla : för all. "slags tjänstgöring i u-län- ; dernar teen ent "(SundsvallsTidning) SS det gäller att identifiera hårstrån, fiber, blod och dylikt. FBI-labora- | 4 foriet i Wi har emeller tid också en rad specialmlikroskop avsedda för olika ändamål. Till de intressantaste hör sådana mikro- skop som " polariserar ljuset och används för att undersöka stenar, jord och mineraler av olika slag slag. Genom att observera hur föremå- let ifråga drar till sig eller spri- der ljuset :kan man t. ex. identi- fiera mineralsammansättningerv hos jord och jämföra det med den jord som finns på "brottsplatsen. "Eh annat instrument används för « |att studera olika metallers mikro- skopiska struktur. I e&t fall som inträffade nyligen i USA utgjor= tts' med identifieringsmärk ar, såsom va mar- |) '- Vanligt ”synligt"” ljus är doch keringar på spikar och annat, by- (alltjämt ovärd speciellt när - våglärlgder. att - analysera mångarnet "Ca Nuset 4 en spektrograf kan även - POLARISERADE ammars osynliga ' kvantiteter vift, MIKROSKOP. såsom arsenik, och andra kemika- lier upptäckas, man skall identifiera små: kemiska ger anje, element som det inne- håller fråm sig ett ljus i olika |. Genom Även kärnfysiken bidrar till sätta brottslingar bakom lås och bom. En my radioaktivitetsdeteltor bygger på den + Mincipen att om neufronier blir de radioaktiva, och varje element avger olika karalk. täristiska shg ev radioaktiv strål- ning. . De. festa kvinnor önskar leva länge. De önskar blott ej att se ut som om de gjort det, . . Mången a ung man har: dragit ut för att besegra: världen men och -skogsfastigheter måste även |. partiklar, När ett föremål är bränt | 7 25 med [QQ Sera Ckenomé Det" är "alla ' ett för myndigheter '— " centrala vh 1o- kala — alt lyssna till det harHar ant äga” AN +: Sundsvalls Tidning. Om ået visat sg att skolböckerna brister . i objektivet, finns det'all anledning att misstänka att också en mycket stor det av undervis- ningen gör: det; Täroböckerna må vara bra eller dåliga, det - största ansvaret för objektivitet Lgger 2 än- 40.000 arbetare på ven” femårspe- |...” För "degen konstaterar .man. hur I dn ebitrem sydstat” rättvisans för- menta handhavåre :kan "döda "en bara wstraffat, utan: under gratu- lationer” från tolv” -edsvuina "män som, "Will synes" utan : samvetsbe- tääkligheter, - gjort ; sig, själva + till får: sin belöning ur » det allmännas "| kassar. Skyggheten : för. att. begära I hjälp mtöver - det minimala ” är |djupt. rotad hos: många” ”hemma- döttrar och "deras gelikar, "och Hör > | de inte. av sig får de tydligen va- ka" säkert som" att. matt - - följer på dag. Och rektampengarna går and- ra vägar. Till media” som" visåk sig ter som Tjusskyltarna påtarit: "sig, Förlusten blir. inte' märingslivets sor "PA VÄ (GEN Allt: sådant - -so—-tål- eld; skolen 1 låta gå genom eld, så bliver det 4 MOS, 31:23: LDS är inbo oll sm EEG Sorii- ligt "förtärs -jav elden, annat renas i den, Iiett fall blir det bara: aska van å ett annat återstår reriad vet vad du behöver Vad gör det och vad du' Ng om”? "brä Ja old rår bor ord la Slagg; din «td a våra hjärtan, bränn bort allt eget även blivit besegrad av en Hvånna. ; ÅN a st : med Få | bugsvalang ljuva dagg! öl É estetiska och samhälleliga usla — "den blir - vån, vi aklal som för: luttringssmärtan .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.