4 «där PolitiskTidskrift . utvecklingen och borde göra den . i längden omöjlig att acceptera , giltighet och praktisk politik ly- ' der inte minst påtagligt . under . omedelbar politisk arbetsuppgift —= =L TT: Lördagen, den > Angelägen, Skolöverstyrelsen och axbets-[ A Igen ' har i . riktlinjema för åtgärder att för- bättra — hjälpklasselevera yrkes- förberedelse och möjligheter att få anställning. I skrivelsen till re= geringen betonar ide två myndig- heterna wikten av en utbyggnad av undervisningen inom det or- dinarie yrkesskolväsendets ram. Man will inrätta speciella yrkes- | utbildningskurser, med klasser om minst sex och högst 13 elever. ” Vissa åtgärder för att underlätta vi till yrk har också vidtagits, 7” - "+ "I ei uppmärksammad interpel- fation till ecklesiastikministern |: tog riksdagsmän Johannes” An- u tongson, (cp) "upp frågan. för): några är sedan. Han påtalade ie]. bara 65 Ig son föl. 9 oktober -1965 65 förbättring Padde pmedelbart. till: en ning, wars betänkande nu av allt har allt: störne förståelse wisäts för /at ledas” barn får ehe relåg beträffande hjälpklassklien telet och dess möjligheter. till vå 20 dl dare ' utbildni "lig Interp EN GEMENSAM DAG FÖR RIKS OCH KOMMUNAL: VAL: Star | kommer” att ta död på intres- set för kommunalpolitiken, häv- (CUF). Med ' en sådan ' valordning kommer det inte att finnas plats]. för er. kommunal valrörelse: +' ;'Ur demokratisk "synpunkt ” är det synnerligen angeläget att den enskilde - medborgaren . ges: de bästa”, möjliga ',. förutsättningarna att itresserg sig, för och följa kommunalpolitiken, Dessa förutsättningar skapas inte ger nom ' en gemensam : valdag. Förslaget om - en. gemensam valdag är det halmstrå som s0o- cialdemokraterna griper efter när |... " alla 'koristruerade motiv .för "det |. kömmvunala: sambandet. skjutits> il. ki Det kan ligga.” nära” till r de borgerliga partierna lde kratin till vil | -. har de efter - avslutad skola' varit hänvisade, tll välvilliga anbetsgi- "vare "eller "sin HJärares insatser”at ungdomar ' med : Hjälpklassbetyg relativt väl "kunnat hävda älg ge- stor. grupp ungdomar. som sam |; hället. gjort, sig skyldigt till. nu ne med: imgdomens; med de att gj rå S jes: för” att ärtligen- få tillstånd en En dagen "Den ge- : Ida å dan "att. tappa” kontakten, fatt ket är ytterligare ett. skäl: till alt I kommunalvalen - föregås "av sen fördelar i utbyte: ' Relativt" korta kvällssändnin ar men' tvärs igenom ';' gedign den bästa tänkbara underhåll ning, och kultur och undérvi ning av högsta klass, +» + "Ja, varför inte låta” en- dag: il digt veckan — låt oss säga tisdagen — bli helt TV-fri (bortsett från ett |. par nyhetssändningar och väder- - rapporter)! , våldsamt Skulle det medföra :. skall från TV-publiken? Möjligen, Men om man i'gen- gäld fick -verkligt genomtänkta och påkostade Lbördagsprogram, vore det då inte värt indragning- t inte tala om "én. del andra. fördelar; man kunde rent ay börja upptäcka olästa böcker. Och organisations-Sverige: + fick en kväll utan ' TV-konkurrens, Och samvaro och samtal kunde odlas utan "uppoffringar". Oss förefaller det som om ett sådant, försök skulle kunna ge dubbel mening åt förhoppningen om att "återställa kvaliteten", nämligen inte bara hos TV:n utan också hos TV-tittaren. 320 ARS INFLATION nu . Med ett obetydligt undantag under tiden "omkring ”'slutet av andra världskriget har varje års |. utveckling i Sverige sedan 1934 inneburit en. påspädning av in- flationen, skriver E & k ilstu- nac-Kuriren, Tidningen "pekar på de orättvisor detta bl.a. | medfört för spararna; » Detfa "framhäver ' Ygänskält Het socialt stötande i den pågående för varje politisk riktning som bland de angelägna ' målen för sina strävanden uppställer också . förflyttas" från fabriken i inf kön- " ning, som vi aldrig fick". Med ut- "som stofi- 'och-ut sl . darna-äv "den. sorgligaste av: alla "skepnader; Inom, Oss reserverar vi: oss, formär ' om" "olust. till invändningar. men" utåt:'jamar vi med, Tiger och samtycke le ”Bbarå, tiger. Vi finner "oss." "Finner, oss'i det mesta oc tär, O8S med, att arnidra — inte” ov b inte”. — "har" ansvaret. + Flatheten ger; ett ansvar, ansvar. som vi aldrig - "kommer; ifrån. . Vi har rätt att.l säga vår! mening,: att tala. högt: och :rent.> Den rätten. är en skyldighet. och, " vårt personliga. ansv : Alla kan inte skriva i dningar eller: tala "i"radio:; Det. är. sa : Men de tysta ; ; Jandet "behöver ingalunda > vara stumm; Dechar HELA SVENSKA FOLKET > "tycks vara dräbbat av”ätt. slags att döma. ligger, till gnankl för. gom I E ö ing, "I stort sett ; u kter; vad. vi: brukar -kålla - ä kor: farms iett sådant. För att kom- | eva flata Vi.ansluter.; oss till flat- Skyl hetens. många: riddare; "till" Hd det är skyldigheten". som skapar p unidengått ; en avsevärd utbygg- |". Tanänatur än Pest, där. vå i dittills i Pest. fr-: jämnt och + slätt; Buda är: bergigt.” Här' ligs ger också Hera monumentala bygg? nadäjs- Bussen. körde : först: några gator. för. att. vi skulle: få ett hel intryck. av delenj, och då såg, jag ett :sexvåningars bostads- hus, som var, under, uppförande, | Det" var "det. enida, pågående bygge dit upptogs inträde; som skul- nande, här: i Sverige brukar mina vänner :i' Laholms Fokha | häminst”en mia. SIdenna' etadadel tgger också det före detta kungliga slottet,«men']; det fick" mi. nöja 0s9: med art ber :| tralkta på: avstånd. På de: höga kullarna där”: häde” fordom" Jegat befästningar och ; wi åkte på ven serpentinväg upp" till: en "av dem; det "war: 235 . meter "över "havet: Fästnirigen som sådan; 'war'inte så mö kvärdig pch” har väl ou endast boriskt ininesse.- Det var säkert hdéämna anledning vi ham- där; Liksom i" flera. andra städer, Som” ryssarna ' intog under .'] andra världskriget, : har ' de ' rest sn segermonument Ä Budapest, och det. har placerats här uppe, syn- Över. större. delen av" staden. 15..meten:. hög, : och; wunt emkring | finnis'en diet mindre "figurer, tAlt- sammans belyses av 'starkå ' strål- kaästare måttetid. Texten 'på ryska från gotiska k latt oi” " tidningsstånd len, egrep vå li mycket av som bm den hade varit på ungerska, d bv. s... inte ett, ord. . Utsikten härifrån var ståtlig, och. de lav oss, som än- ti nur hade: någon film kvar i ka- merorna, ' var i. flitig verksamhet. Kanske det menat omtyckta kamena- bytet var de ryeka soldater, 'som vanidraide 'rumit hän. Det gav lik- som lite -mer spänning att foto- grafera dem; Därmed var det slut på rundturen och vi åkte tillbaka till hotellet.” Men innan dess fick vi: dock se komma a parti- al | ets huvudkontor, ett ”åttavåningars |: Åhus och det uppta tydligen. ett helt: kvarter; . "På: hotellet; vanlig kvantitet, och ”matro.' Eftersom de iflesta av USA, ' som" "visade sina nyförvär- vade kunskaper i svenska språket med ett. hurtigt klingande ”Hej svejs”. Medan solen sjönk alltmer i väster, wullade bussarna åter mot Wien, Många tankar surrade. runt i ens huvud och mycket hade mi fått se, som mar annorlunda. En del .motiv' hade "jag : fångat med kameran och - ännu . fler. väl av ögats mäthinna. Rent: lekamligt så hade jag fått en präktig skavblå "| hem för att sköta det sjuka bar- L 4, år: — ätghet att stirra de tröga kom- enwetet drivna : | ”hektartänkandet” ”d- med : skärpa brännmärkas ; som verk diohetsfröt utom specialodlingar, en rad kom- Dk Är ka Iuvukluppgift och en en fin uppgift för en landshövding att verka för sitt läns och sina kom- Stockholmis-Tidningen binationter:. som; gör många ' jord- bruk bärkraftiga, trots att de än i än vdibrulk: jond- och skogsbruk. jordbruk "och turism," jordbruk och deltidsarbeto "Det är. både oekonomiskt och med den" rådande arbetskraftsbris- ten oförsvarligt att låta förvärvs- arbetande" föräldrar ta ledigt eller |” sjukskriva sig för att ta hand om kräva iden trygghet. från samhäl- vår nalt synsätt färga"av sig till men för. en objektiv utövning alv do- sitt sjuka barn, De har" wätt att > ligt. del i. kommunernas modernå' ”akiiva industripolitik”, då tving. as” "han lätt konflikt | med Jag- réglemnia.” Ju” intensivare ' engage rmaniget fär, desto. mer! måste enligt: a, ”ett-alltför p lets sida "som en. bar innebär, en ' person "som ” kommer De ' kommuner 'som inte - inser vikten "av en fullt utbyggd bar- navårdarinheorganisation visar prov borde : vara'- 2 ooaltyrdsens skyll bli ett alternativ : till brännvinet? ning från vin till spritdrycker kan får då ådirektör tistil bh på den ena hälen, mien . det war inte heller så Jång tid jag var i I |för os, och det -tog 15 limma, in- lan a . klart. ' Vå 'h a Er fra Aa mat DRAS FOR visum granskades” änmu'- -noggran- mare "än när vi. i. åkte in Ungern, OSS kar var. ge vi all. heder” åt densamma, PE hade vi. 'nå- gon Mid till -éget förfogande och vi var ett 'gäng,. som traskade ut på stan Dels: wille: vi "skaffa mårgina flera intryck. mera ; på egen:harid ” och dels hade vi pengar som måste omsäktas 7. ; Jag lade märke: till västerländska ' tidningar, > hotellet kunde man vel satt” det er affisch från 'SAS, Vi. var. också inne: i en järnväg: i men det . är inte lätt att återge det intrycket; Många tioner har jag fått "se här och war i Europa, men denna slog alla re- kond.' Den var hårt 'nersliten och gjörde.: "ett trist. intryck: Dett. o. mi luktade konstigt därinne, Knep. past en'kiiosk" eller liknande fanns det. heller; "Under > traskandet på äg. flagg- ståten; "samlades" "ihlop, hela Tastbi- lar lastades fulla med flaggor. | ” I så stora städer brukar folk 'av olika hudfärg - vara, manliga, ' men vi såg endast två stycken hän, Scm tidigare . nämnts , så. var. . personer med en karta i handen och ka- - Våra” pass fanng kvar på hotel- let: hela. tiden, .: Jag . reflekterade inte så mycket över. det. då, men senare har jag funderat på om det berodde på att de inte skulle kom- mar i Händerna på föll som hade sx " besy. tärikahde i yrkesvalsfrågor, skriver. UN y' Ti d.' Det anses vara ett stort steg framåt för den ' individ som | ligt vär d: toret, Det spelar. ingen "roll hur bra det är betalt; huvudsaken; ä att man. får bära en portfölj ti jobbet” och arbeta i slips och Ka. maj: ss : : Från grundskolan och ippål ” tutas barnen i av föräldrarna; "att ta' den chansen till utbild- bildning: menar: man sorgligt nog alltid teoretisk "utbildning. Där- för är de teoretiska linjerna ""P grundskolar : överfyllda med ele- ver. som alla tror på en framtid som chefer och tjänstemän, utan att tänka på att även den mak-: nåden bestäms av utbud och ef terfrågan, .'. Det svenska "folkets inställning leder "i bästa fall till att wi får trygghet; rättvisa och ?) utjämning, En verkningsfull uppdämning av trettio års inflationsvåg med "för varje år fördjupade orättvi- sor kan bara åstadkommas ge- nom en konstruktiv och i verklig mening radikal förnyelse av den - ekonomiska politiken, Även om insikten, vore allmän om inne- hållet'i en sådan politik kan man inte räkna med att den i ett slag skulle kunna förverkligas, . Tröghetens lagar har . allmän dem, Det framstår därför som en att också finna på medel att lind- ett, het tproletariat i fram- tiden, menar tidningen; I sämsta fall kommer den”att: leda till en dard. Att industrin 'redar- hu li der 'av förhållandena visas därav att en "rad "företag 'skapat -egria atbildningscentra för att tillgodi se det egna behovet av högt sköt lad arbetskraft, fastslår Ny”. Kvinnan är en värld. ”smått, och att rätt regera” henne ' kräver den de sty- ken utsträckning är " körmraihala' ” självstyrelsen åtskilliga illusioner fattigare, öm det gjordes. en om- "fattande". "Undersökning av : hur "mycket" information - "förtroende- långsamt sjunkande levnadsstan- | > 2 ler” sig: "till kommunalmännen inte med nå- "gon deciderad uppfattning utan som tjänstemännen "Det. inns övernog a av: uppgif- ter Hill .forskningar” rörande": den ra inflationens verkningar, lika ' stora > statsmar 1 demokratin, Mage i(fandelstidningen) . "äventyrs | ning -för dem? - Några tiggare såg wi inte; men flera av skoputsarna hade: ett ut- : Vid femtiden' war det” dags atb vinkla ' farväl” till Budapest och ämtra” bussarna, Vi fick också ta farväll "av. våra bekantingar från vw smutsiga > och "rökiga « jämvägssta> | detta. ' så | och id utan; och : innan. Här: träffade". vi på en bil från: Skaraborgs län; den hade strat ; innan, gränsen blivit hejdad av: en' militärpatrull, Först när- vår buss var framme vid jär va gränsbommen 'och vi hade läm: nat. passen; ifrån oss, tilläts : gå:in i serveringen, Nåja, den mar av en, sådan klass så förlusten; över ap sinter ha” fått komma dit; stidie | a lgare war inte,så :stor.., Jag. kunde också. konstatera att det skilde100 Ö-I procent," ifall 1 = it) På New - York Times. " På goda >. vå ville växla peng- 7. | grumder simisstänker . jag, ;:| gällde ' bara". för. gäster... I hotell- vi lta bok ven RR en lik- Fibulen? fanns" också : ar här, temlot” vad : det: gjonde i Wien — till vår fördel, vilket för- klarade, något av vår rikedom/ på Jungerskia floriner, Klart är att lan. det "satsar 'på att få' turister. Väx- elkursen;” "det: mottagande vi be- stods i Budapest : eta tyder' på Antagligen behöver landet utländsk waluta. Kanskie det också ligger en idel propaganda i saken. Men: nog: skulle man' vinna: åt- skilligt i good will om finited igräns- passerandet . vore: så tillkrån; och det vore fité ättre ordnat för de wväntanide. Det ”normåla brukar | vara. att båda länderna" har sina tullmän på samma plats, mjen. här. skilde det ett par kilometer, ' Väl inne i Österrike blev : trafiken livligare och belysningen & städer och sam- hällen för att inte tala om skylt- fönstren: strålade på ett helt an- nat sätt ' Efter sex timmars resa från - Budapest var. vi så åter ”hemma”. i Wiem - Mottagnings- kommittén: från det övriga säll- skapet .med. Folke i spellsen) stod på hotelltrappan och väntade på oss och vid en sen kvällsmat för- täljde wi en idel-awv våma öden och äventyr. ' Twådagarsresan till Budapest ha de. varit tröttsam - och -kineseriet vid gränserna var irriterande, Det- ta hindrar (dock ej att turen war mycket initressant. Jag kan: tryggt rekommendera, dens; so oc Sten Carlsson, John Collett, + en kommentar : till första halvårets försäljningssiffror, dar 1948 befunnit sig i stark steg= ring, ökan visgerligen alltjämt men ökningstakten "har trots ekonomisk” "situation som : "han & då får svårare "och svårare ätt kon- trollerad, På så sätt försämrar straf< fen", möjligheterna till rehabilite- ring. Cyniskt nog har denna reak= En påtaglig förskjutning i rikt- oo a som dgr = ”fylleriförscelser handlar - ofta under "ett tryck som gör” honom ” oemottalig för "sank? ' "För. den alkokolska tion från. semhällets sida "ofta" bili- vit, iden väsentligaste, Straffet " har Om män sär på "privata företag, som man göänna kan te efter, och som nu inte gör allt själva utan; Lättvinsförsäljningen, som ända se- | kan konjunkturerna ' avtagit. aktualiseras frågan om vinets möj- ligheter att muttränga” spritdrycker- nå, enkannerligen brännvinet, som ledande ”fest-'-och - sällskapsdryck i 4 fökvard +; frinkkonsumtiomn ”. men brännvinets "ställnidg har. i huvud- sak förblivit orubbad. Det återstår att se om: det nya mellanölet skall kunna” bli. etta mera a slagkraftigt. al- vp] och > "skulle" "för? 1965." kunnat : ”upp- ber. fårf mary dock räkna med min: skad” försäljning :av såväl” starköl som: öl jav. nuvarande typ” i och med "att i mellanölet 7 kommit.” marknaden, även betydande a der. utländskt sådant. - I Alkoholfrågan, organ för tratförbundet för Å visning, lägger hr : : Collett frara beräkningar, ' som” visar att den to- tala "> salkohidl! forsen .-. vuxen invånare under första halv- året ökat med 5 proc. "och som ty- der. på atv -totalsiffran för 1965 kan; kemimia att entdlaist "obetydligt understiga 1956 : års toppnotering, 5,78. liter. Spritdryckernas . andel, som då uppgick -till' 71: proc., kan |: emellertid -jväntas "stanna vid '.-60 : Cen lanölet såsom nämnt medföra terligare. mågon : spritdryckernat andel, : Konsumenternas totala utgifter för musdrydker,« inkl. "12,9: proc. servisavgift. i mtskänkningen, ' kan för första halvåret i 'år' beräknas till '12138 milj. og: mot 1107-milj. kr, : samme -tid i fjol: Ökningen, |, som uppgår till närmare 10 proc, förklaras -i' första hand av ökad försäljningsvolymi och i andra hand. av övergång till dyrare va- ruslag och höjda- spritpriser "på restaurangerna, Utgifterna för öl är svåra att beräkna men kan an- yt änned lö visa” rekordnotéring.: Hfter 1 okto-|; foala proc. för 1965.-Möjligen kan mel- 1 nedpressning av i vårt land. Man har visserligen fått | sa. samfuridenis ledare mar att tiden:nu Etiopien, och & gränstrakterna. vit! tillfångatagen av" 7 "rebeller. brusa över: landet; talades: om. hur mycket. allccholl folk” tål, Man fick ' veta, att en kraftig. karl: bl Men på samma: sånt varna Ik hälsan för feta svenskar, De är redan , fetare. än hälsan : i det. tas ha stigit från 224 till 242' milj. |; Kristus och så blivit fråsjonde, ifrån |. 2 e makter, ogarför. låten, I lehamda ' stadgar läggas "på eder, likasom levden I fännnu i Sad den... Visserligen har allt detta namn om sig att vara 'vishet,' ef- tersom : däri ligger ” ett ' självvalt Budstjänstväsenide och : För em idel Tänniskor 6 är fkriso tendomen övervägande krav, ett system av' krav, ett nät av stad gar och påbud, mest: förbud, Du skall, du skall icke, | ”Ett -självvalt lan kristendom och ett spegelfäk- teri med goda gärningar. Man flik- | tom som) löper sig andfådd -uteftern en oändligt utdragen frontlinje och försöker kämpa sig till en mängd tapperhetsmedaljer av. Vår Herre, bevara mig: arg säger L är sista jag vill göra. Min Ti visa Gud. Min hand ingenting att förtvinad, skam. Det är hand taga i ur ser 0, det är jusé det Han vill.” Räck ut din + mycket smutsiga hand, förtvinad i själviskhetens fvinsot, och tag emot Golgata-går gudstjänstväsenider” åvan : "Andra sätter likhetstecken mel- pä vt. din. hand, din tomma -Först när min band är jå löst Hol åå, dl ov Gude lör Flanden "som fylls jordisk ram 5 stelnar i "kramp ör som Allting blir prestationer som bi- . Just ' drar till att när. dem. släppt sitt giriga ät €9 näring åt det Kötts- grepp. kring allt det egna sär "Då blir håriden, Cnds är snar. tilll tjänst t Guds egen hand & de fidandes
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.