. hundratals fabriker, "inom "vilka " här "dessa synpunkter. börjat göra” . "procent ev . Ungerns 'och Tjecko= , betydande 1 nisk på” Uselt uber ON + omg förefaller vara på väg . Sovjetunionen, Nyligen har av en — tämligen allmän bland oskolad ar-": . ien betskraft. Det har nyligen" sagts ” av én amerikansk ekonom att var ” . av Moskvatidningarna lagts fram ett förslag om att dela upp de . alltför stora : kollektivjordbruken "på måttliga enheter samt ett låta grupp enskilda överta- -ga ledningen, det ekonomiska an- svaret 'och — vinsten! Man jär: .. med andra ord beredd att disku-. , "en liten tera och' överväga att återinföra den privata äganaderätten, Detta 4 är inte gjort ännu, men det. är". - uppseendeväckande att en sådan i existera, medan erbetslösheten' tendensér dessa ha kallats depression. I hu-: vudstaden Moskva medges av 1 dande planeringsmän, ett, nuva- rande. metoder inom planhushåll- - 3, oe Kollektivevsh "sämt : och” ligger långt" efter: de” målen, "I; Sibirien --råt ; förå dring öppet kan di: +. ellvar beträder nya' vägan I-Pa- len, där kollektiviseringen åtmin- ' Dat är för övrigt inte enbart i - ” Sovjetunionen. som man nu på överskott på energi, olja och 'rå " varor, men en betydande brist på ' skolad arbetskraft, vilket medfö .+ stone inte: på jordb områ värd utsträckning, är man nu int "på på en, uppluckring äver ifråga ” om industrin. En ekonomisk ex= . pert betecknad' som chefsplane? rare I Warszawa har t ex hävdat : att man nu måste envända kon- - sumenternas efterfrågan jämte för. : retagarvinsber för att nå bättre ! ”vesultat 1 produktionen och bätt- - re ordning i det ekonomiska. li-': "vet Därmed , har inte. sagts att & denne expert förordar att överge . i denna är' överlägsen det kapita- I listiska systemet, Han gör. det ut- somfår i De många - nya” "signalerna från den väldiga staten i öster är orielk- ligen: intressanta, och med hänsyn >> eå fall: även avsätta "påtagliga pe sultat.. Om :så sker är:detta i 2 Värläshushållsing . man arbetar med vinsten såsom för Vv ONT samman dessa jätteskolor: Att dé skulle ha' en positiv" inverkan'| på undervisningen " eller.!: trivsel är: föga troligt, "acceptera "en n tämligen ; .-tralisering > Om man: skal ledstjärna. Tillgång . och fterfrå= 'gan har i ökad j å ihop"g att", reglera”. produktionen, :Kun- "derna har kommit att i viss mån vertaga" kommissariernas' och po- rukernas, roll, när, det gäller. att .Bastotälla relationerna mellan pri- ber för olika varor. Även i Ungern" Osig. gällande. Andra" tecken, som vtyder på en viss och-t.o m'bety- dande; uppluckring av de kommu mistiska” i kontakten med de västliga län> derna; Alltjämt går: dock: 10—80- slovakiets ' pirikeshandel: ill: ”de”nya "signaler= ! na "och 'det nya”. tänkesättet” fullt klar. Man har "och erkänneg/nu- > bl t mera fullt öppet alltför många rent |: slaver; italienåre, spanjorer, NR : Mex åt inte V också nära . krisartåde rubbningar Å närings- gOch i Hill: Sverige det skönlitterära. : Sker på samma sätt som” :utvand- . Vi hyllar och avundas Er : de centrala förvaltnin | i anslutning till det forskningspro- jekt. som förbereds av professor ;7Westerståhl, och hans medarbeta- srerte i so « sa frågor skulle onekligen ha va- ”Konimer att bli ännu större, 'ef- . fler uppgifter överförs från cen- trala organ till. kommunala. "här hittills ägnats ” f vånandé Hitet. utrymme. i den stätsveten- "skapliga forskningen jämfört med - och ber "Upsala: Nya Tidning Ett: bredare material "kring. des- it av värde vid de två senaste + Beh tersom tendensen går mot att allt kesciala ' yrklighet -sl --föra- ekumeniska, : förhandlineer med Svenska kyrkar > på en Fsif- -fermässigt' mera: jämställd basis, och: det; ekumeniska" slutperspek- | tHivet”. (il ens framtid.som. nu” inte -kan. skönjas) skulle: inteilängre "té'sig som-om: Sv: kyrkan :skulle -”uppsluka".: en : eller : annan :-fri- kyrka. -"Om.. de: båda. storheterna - skulle:';: stället : gälla..s detsamma tt urnalist, > institut, med "säte, 1: Växjö, med gångspunkt'i i Kronobergs län. Deti:var en vision, tillkom- "men "i? ett lyckligt” ögonblick. fr det ; nu gällde. för Gunnar mli igsarbetets. första; etapp äl nar"med-att ha .400.00 Ten universitetsfilial myc" "Kronobergs" län, färsnitt genom. :emi- "som + sägts ..om:. ntis- men. och; Church of England=me- ..todismen: Vv Ett ii närmande skan bara ;ske.> på. Ålikaberättigandets - grund” "och. ge genomien” dji de' självprövning och på båda sidor, . :e Svenska". kyrkan" kan "gott las en ekume; isk kyrka, fortsä ter Vår. Kyrk ; N "Redan Kyrklig samling > - utgör ett märkligt exempel på samman. hållning mellan en > urluthersk, gammalkyrklig , och. anti-romersk ske fordbruksexperteri- René Du- ningsvis” trecf ärdedelat. av pro- fessor, Dumonts' inlägg 7 ; förblev okänt för den' icke franskkunni- "ga Publiken." z 3 Ni r Gunnar Helén, politiker, SS : blev - utnämnd ” till .- lan konstatera "att han har; lyckats,. en "inom skort och man detta tillsammans, med Väx- N utlovade ”bygghjälp : och ' iår. och till den historiska in=" : med. hjälp”av TV-]' ng ljudband: ge" en migranternas.. öden ; och | vanlige "besökaren får sättning” ' som: bestods- den tran. ” -sjukdomsperiod, os sdde tanken” på ett emigrant-. ' r 0. "En svensk och ex norsk utvand >. ke Lindblom 'och kom från Pjätt rallar Linåblom « var amerikansk - värld tagit Kontakt med Jönköping och Kalmar, där, det blir naturligt att inrätta . särskilda delni för rare, Han som sitter heter Nils Fot] eryd, Tid 1913, De arbetade som soldat på västfronten under första? sierinat.. "Mån behöver inte nämna mera än ett ord om vägarna i länet förrän Men :emi; nas . historia angår oss alla över hela Sverige; var helst vi finns har vi 'en: kusin "1 Minnesota eller en moster i Seattle. : : å - Emigrantinstitutet" i.Vö blir på det sättet”en nationell angelägenhet t och i varje län bör det finnas | kom- : mittéer som ser till att deras Iloka- la 'emigrantminnen också : tas reda på, arkiveras ' och” förtecknås', till forskarnas tjänst SE moderå” aspekt på emigratio- nen får: vi när. vi slår fast 'att det gamla” utvandrarlandet nu " blivit + | invandrarland; Liksom Amerika var det. drömda,; ävlägsna paradiset för fattiga”. svenskar är. Sverige nu ett Schlaraffenland för greker, : jugor "ringen "En: grek arbetär i Lessebo tach skriver, hem till: Sparta och ta- "ett TV-program där" han' såg trött och sjuk ut och där han' var trött och sjuk hade vissa farhågor "inför mötet på residenset i Växjö. Men. det: var onödiga farhågor. ..Helén är 47 år, är ' smärt och väl- trimmad, går upp Klockan se sex varje : tet, å Krön be TE Hår. andra” di tare än: 1 dyker : ner . efter kartor och pokar och berättar. Han "| lantpakten ekrevs. under 1949, och ]omi ytterligare fyra ån har mut- JUSA och för de .f försvar ta hänsyn kill hur våra | börjar sysselsätta" sig med. den.” a Bede od dr Gör varde ualtionien, en ihelt annan fn! när at. mu lödvåär d; med. dighet är je SR : skulle - behöva. nöja sig med att sänka -kaffetullen — varför: den inte skulle kunna 'av= helt och hållet, och "detta FT medfört' ännu större förändringar. Denna situation skapar maturligt- vis nya försvarsproblem både för/lä iska län- dam från; årsskäftet, Varför skulle inte detta. beslut kunna omfatta en mad. "andra u-lands ps Me er Om ett sådant svenskt Pr der, som än med i atlantförsvaret. Till dem hör Norge och Danmark. Men Norges och. Danmarks ställ- ning berör också Sverige. :Vi måste ju wid planieringen av. vårt eget grannars dörsvar - är " beskaffat, Frågan om ett fortsatt atlantpalts- försvar. angår följaktligen också Sverige, 'och det är ”därför' endast |' som : sig bör ' att svensk opinion ; "Helsingborgs Dagblad, - beslut. tjänar ” som föredöme" då andra rika nationer 3 bör så my bättre. - Ori inte; så alltid gjort något. Varför i fridens namn skall” våra” åtgärder behöva vara berdenide, av ”hur, andra sto- . ra impontländer svarar”?! -Det. är | mycket svånt att" förklara. Eller : hur, hr btateminister? ? | Dagens Nyheter. Tut- Sverige ” " gkulle "behöva en vä vecklad, / ambitiös och” samordnad : ifologiske. : in ändå an ling «toch Genom. sänkt progressivitet och lägre skatter - på ' företagen -ville man i.USA ga de skattesänkning- ar som igenomiföndes 1964 och 1965 en direkt produktionsstimulerande effekt, Det varlen riktig och efter- följansvärd | tanke. Det amerikan- ska näringslivet har reagerat po- sitivt på den förda skattesänk-" ningspolitiken. ' "Nog borde, denna frågorna . har. grundlig "utredning, förslag om eri successiv uppbygg- ning och "lärosäten har tad av forsk | presenterats ”med " "etapptider . och d:o atbildning: vi är i delta” avse- ende "långt på” "efterkälken. - Men varit. föremål för sida av USA:s sk hans departement ant ; noga. stude: ra ; och begrunda, ” : Sunt Förnuft. Lös. Aftonbladet har gett Klart lantbr hushållningssällskap : med .. samma fräscha ' .' entusiasm . som. : han för drygttio år sen applicerade. på modern svensk: litteratur: och kul« turdebatt,' På: den tiden :. var "han kulturredaktör . i : Stockholms-Tid= ningen. Han är docent i litteratur= historia” och ' det : var - kanske hans litterära” orientering som satte hö= nom på spåret. till Emigrantinstitu= talar "om: I der - och ' " Det var "den där natten; i "dcem= ber 1964, då Gunnar Helén låg och tänkte på den -gåva han ville. ta med sig till sitt nya län. Han rabb= . lade . ett Pg ns tanStelegram bergs och -vår sorg: H både Lagerkvist och Tegnér, dem som "rymdes i versen, Linné i | hör. dit, liksom. Ling. och ' Wiesel= gren och Elin Wägner. Och så Vil-; i helm " Moberg.: Och ' från Moberg ' | gick tankarna till hans utvardrare= : pos, till" de: många: som hade, släk=: tingar: 1. det. nya: landet” och de många som: ville ha” kontakt" med. det gamla, landet. = Så gick tankarna på sjukbadden. och så föddes alltså fanken på att skapa” en” . i morgon 7, och” Ey ; Det Å Och det. syns "också att pol i ikern > Gurinår Helén är stimulerad intill fascination av. den moderne "lands- hövdingens' praktiska, administrati- va Plikter. . Också en lndshövding har: alltså nytta av att kunna sin litteraturhi=, storia; Hur: förblubbande' resul tat det. kan:ge får vi se: 1968, då visionen a blir verkl; ighet; HORN ; |över hela vårt land för sina för- |, best d. att man på det hållet inte tänker fästa någon större vikt vid vad '1960 års jordbruksutredning körnimen fran till” Man: kommer att lägga” sin tyngd. för en utfjorm- ning av -jordbrukspolitiken, , som med ' all sanmolikhet' kommer. att medföra - prispress på” jordbruket, ökad , import och sett / votillräckligt |, omställningsstöd” för de jord- och skogsbruktare : som: vill söka. 8 över Käll, andra” näringar, ka BIE” tidningen. |Om andeväsen gra "veckor sedan utkom en n mycket säregen bok, skrivén av en ung” kvinna, som blivit "känd bönde], med. andevärlden. Hen- nes mamn är Astrid Gilmark, gift P med - dhefdåld Bengt-Georg Gilmark: ” På "några korta weckor . bilev boken en best- seller. och föreligger" nu på bok- lik vera något för hr Sträng och I ket av " åsiläsförföljelse. /. ER "Både biskop Gent Borgenstierna ; Skalet .mot 'de.: garmmalortödoka kyrköriktningarna” i vårt land = ofta kärnan I wåra Kkydkoförsare lingar och : färdiga Meta dryckeelag, tett / sådant som. greker . och : romarel Ordnade och - betyder | efter målti- den" vid bju min; Men den hårda tidspress som : väckelsefromhet å ena sidan och Internationella kongresser EB miljon Kronor. räknar man | skare, och verk heter i 3:e det mest: en. CSammunikomer ord projektet. fö fätta ärbela. fn söm EH andra” en gene visat att vi i Sverige numera för- | opti imästiskt med : att kunna AR att bedrivas i i anslutning "4 Astrid. Gilmark umgås : dagligen vilken” forskare "Och; edra frarm- och med den starka målinrikt- |. Rom” ”Ingeridera linjen är E sin ; fogar Vöverv. kompetenta tolkar ärar släpps ut: över landet i ett Kyrkans kontakt med" lut $ |henne. för medlar budskap il 'nå- | lägger” sina sön i ett visst ämne, "ningen — där tyngdpunkter har ture "representativ - för: 7 vanligt med” "stor. rutin. "Def sär” obegrip- | amiral av ” 250.000. : "Pengarna vet Jr inte vad den borde wara, | gon ' kär efterlevande. I sin bok |Av” antikens "suplkala har" blivit oha Skolor på 1.500-—2.000 elever. piovisorieår. "Vad''det kan 'inne- förbinderad med mt öm jer, och ini dn de sa grän värld, nämligen Tidni ärlden påpek ära är än" fördolt,:: jEn sak är "Tyngd nalkar, måste man: veta att 'gymnasieutredningen i ingav "emellertid > 'b famhet tg intimt gr vn dett hola för. fa om. Vi behö- "Jag 'vet att vet Dl blir läktare” "akt remissinstanserna den föreställ- att hästa: Provisorieår -måste in- på forskning i lkontalk - ver en m F plys- leva, att uthärda, om det finns: en ningen att utvecklingen skulle gå | nebära- en generell; förbättring mellan kristen tro och nutida na- ning - livsåskådningsfrågorna pg det Som. människan mot gnindre enheter, Utredningen av 5 avlalsdö DN än gått ut i tur- och kulturve turvetenskap, vidare och je ri diskussion, där alla me- han 2 eptera, Detta, jordeliv blir , antog att skolor m 4 årets ; avtalsförl ingar." med undervisning kyrkan iktningar kommer till tals. skola, em: förskola elever skulle bli relativt vanliga] krav: på. "kraftiga. . löneförbätt- fnåt mot själv kommer även — om den hittills- lagts. på "resultatens praktiska konsekvenser —' kommer -mate- rialet att. bli av. utomordenligt "stort intresse även ur ett korta- re- Prpektiv, . I början av sjättiotalet är. det dags för en översyn av den se- naste -kommunreformen, - : Då varande takten hålls — författ- ningstrågan; att vara lika aktuell som nu I. oc oh i lrGöteborgs-Tid- r in g en, Det betyder att bar- nen får väldiga resavstånd och skolorna mastodontiska mått. Det finns områden där barnen måste tillbringa två och en halv tim- me dagligen i skolbussen: svenskt. kyrkfolk,. men, - detta kyrkfolk kan hämta” uppbyggelse hos företädae ' för. båda riktz ningarna. Atskillnader finns i Sv. kyrkan som är så "störa att mar knappt kan tala: med .wararidra och ' inte under alla förhållanden .kan delta i samma. .gudstjä Men möjligheten. att komma t sådant är ändå oändligt” "my et större om man” befinneri. sig -in- -om "ett och samma 7 ”skyrkosam= 1900 ARS JORDBRUKSUT- - REDNING "> ” segar sig fram, .— kommer : "man. nästa . svår är . Skolöverstyrelsens. lokalan ningar för det nya Bymnasiet "och fackskolan tyder på att vi skall Nu'' planerar : skolöverstyrelsen tydligen dubbelt så stora enheter, - Varför? Det måste bli ett svårt probleri ätt organisatoriskt | hålla - krav. i det bra. tycker Vi: får "alltså" ytterligare”. ett gett upp hoppet. att. komma Åår be ligt att 'årrangörernå vände sig, tills någon: sådan: i stället för i ängd och i detta :där 2 mycket vu hängde: på. nyanseringarna —' up- ska bilda" grundplåten ' för . Ansgars- fonden; som används till att skapa ett Svenska kyrkans kulturinsti- tut. Men det kan Iofmma ' pengar också ' på andra vägar, och bland undertecknarna till: ett upprop för penbart "otillräcklig å sämt. .medveten "om att ha : lagts, en; Ope z | samihäl: kultur hittar man; sådana namn”. som . Jarl "Hjalmarsson och Curt Nicolin ti med pro- minenta: : företrädare för: kyrkor, Is- och kulturliv. En. av initiativtagarna - till kul- dr Martin i turinstitutet är. teol Sör marginella: belopp. "utan Ire betydelse för standardut- ”"veckliriged > vill 'man använda |; ”TO:s terminologi kan man utan ringar. , Det finns: ingen. anled- ning. för lantbrukets Organisatio- ner att vara "blygsammare" + sina Flen nödvändighel ? ferad I de tlktuella frå I samhälls. turinstitut, "och den uppfattninger har i—, av uppropet att döma — stöd i mycket. vida kretsar. oo Kulturinstitutet ska stona som och mi tonar dr Lönnebo, Men det är in- te tillräckligt... (När man möts, måste miarn också ha något att sä- ga "varandra. : För kyrkan är det t att vara orien- ägeställning- - och kulturdebat- även om det finns vissa områden, där kontakten redan nu fär god, säger idr 'Lönnebo, Jag kan peka på musiklivet, där kyrkomusiker- na finns med både när det gäller folklig bredd och konstnärlig in- tensitet. - Beträffande ' arkitektur och konst finns det också ett fint samspel, "som resulterat i att de nya kyrkorna hör till: våra mest betydande -byggnadsverk, - Däremot har man anledning t tala am betyda kontaiktsvå är det inte så. För de yngre för- fattarna är det kristna sättet att tänka ofta något helt främmande. Därför reagerar. man ee och festollh : = | språk. bes » På livsådrådningsorrädet talar v wi i vår moderna svenska kultur också för Idet mesta förbi: var= endra. Det! behövs en ändring må -| den punkten. Rätten till fritt val ända ned på försatmlingsplanet och slutligen" "dialog och” debatt med sonder för andra synsätt, Per- institutet ska: bl. a ben Istå av: vå högt kvalificerade for- berättar hon bom ett 40-tal av sina fantastiska -upplevelseir, : Om sin ovanliga förmåga” berättar fru Gi- mark: Jag är medial och därmed me- nas att jag kan uppfatta vibratio- ner från andra världar. Jag kan se, höra och tala med Pndeväsen. Många finner detta orimligt: och man kan" förstå dem,. men det är juvett erkänt falstum;, katt det finns skor, som sinnen att uppleva en werklighet, som ,måniga hör dem, De höga tonerna uppfat. tas av hunden, är således en verk- lighet för den, men bara för att den tonen ' inte fexisterar "i vår sinnevärld, så kan wi väl knappast påstå, att 'den överhuvudtaget inte finns, Samma sal gäller den ande- värld, som jag har kontalt' med. ve vet att der fn. och igenom de budskap tjag förmedlar tl |: tvivlaren har det må Kulturinslitutet I [an bli ett sådant debattforum, or jag att Idet kommer tt fylla en högst viktig. uppgift "i: vårt svenska samhälle, slutar är Lönneho +- >> till vidane studier i en annan värld. H Gene, : Astrid Gilmark:” "JAG VET, Ny So Pra förkg, Uppsala; kr] något imycket fint Om han & än vande icke ser någon många gånger fyckats mig att låta honom blicka |S själv" ar i mörkret och . 1 tjusning, så förs a tröste Han" dock” Se SN vn Uppsala, som också Ut” 13 fråga om litteraturen. En äldre | Varken en on är be allt. mera :- och stöje” Se vid sin Gudonn "CENTRALISERINGSTANKEN . : Fe Lojkreterare. 1 Hen. | författargeneration ' såg kanske i ria NEN rä ” Det |: JES: 50: 10. ; "SITTER I HÖGSÄTET . - y språk. alt de gumittén hög grad (kritiskt på, den kristna finns t. ex, wissel män- : : "Det & är motivering nog för tt or- Han > slår fast att. det, finns” ett tron, Men man kände den — även; is ex. I pipor, vh är ;"inom skolplaneringen, framhål- .dentligt-generellt prisl; » | stort: beho av. ett” kydkans kul- när man: bog avstånd från den. Nu inte » men; hans För ki
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.