: LAHOLMS' TIDNING Fredagen NN den 15 oktober "1983 —LT Fredagen den j Riksförbundet mot — alkohol-; » missbruk har till cheferna för kl ' och vid attitydpåverlan är viktigare ekap än de goda avsikterna balk- dets et Absolutisin och ”måttlighet”. te=- 15 oktober 10 1965 LTTE | gå dm man verkligen fick män- niskor att söka" läkarbjälp redan wid de första" på alko- , lan modsen på Konsert] DA fom ett vis mmband mel | i Stockhol och 1 iska och kunst Samhällsmönster. - Därför ör betraktar - ton= åringar: som invaderar hotellen i Palma, De har tråkigt i folkhem- met. och "försöker skaffa sig lite holberoende, men kam 'vi weark- ligen skaffa de" resurser : som fordras för att föra: ut denna "propaganda, "som "bör må ; varje måttlighetsförbrukare? ">". - : Riksförbundets resonemang. om alkoholen” och ungdomen, ären ung- " domar. att använda. alkohol, be: "fäster" vi” "den bland dem: vanligen absolutistiska attityden skapa OM t ”måttlighetsideal” . » slår då ! nämligen dövörat till vid tal om | absolutism, or t "sDet kanske "ligger mycket. i [ detta, De som envänder sprit i I måttliga mängder har ingen lust vatt bryta Bin vana, Om ” man "se "kan för -& Lav sprit hos de mäåttlighetsbru- + kohal; Samtidigt” som”. man, d förkla: ar” ett —Wvivslaktigt Det skulle kanske NIKSDAGSMÄNNEN RESER - FLITIGT: "-under sommiarmånaderna, kon- Istatérar” Blekinge. Läns Ti idning , :> Enligt 'en : nyligen” publicerad "redogörelse. resor under sommaren warit följande: första avdelning I besök i Paris, andra lagutskottet Paris, Genéve och: Strasbourg, - tredje lagutskottet ”Västernorr- lands och. Gävleborgs län, jord- och Prg 1 : M. 1 - ' tredje avdelning tre veckor i Ost- "afrika," statsutskottets ' fjärde av- "delning tre veckor i Förenta sta- . terna, statsutskottets "femte av- : delning en vecka i Danmark och Holland, . tets: . "andra att bruket åter” attt bekämpa bru- — ket kan ha fog för sig, då många "kan gripas av 'ebt barnsligt” trots (och "göra jallt de" kan för: att. i avdelning, en vecka i Warszawa och Moskva, bankoutskottet .tre ' dagar i Blekinge och allmänna " beredningsutskottet en 10 dagars ' resa till Sovjetunionen. Dessutom har olika delegationer från. riks- "dagen besökt sammanträden. med . alkoholism” och : att anlag han har för” att bli bero- ende av-allcohol, "Mani måste allt- . PDäroparådet, . int is> "ka unionen, nordiska rådet och FN:s generalförsamling, Ett 30- tal "riksdagsmän har; utnyttjat möjligheten. att.: få . individuella statsbidrag till studieresor och. bl. s a besökt Kanada, Japan, Cypern | Ta up och? ett flertal europeiska. I der, I Tidningen” tycker det 'ä märkt att riksd så Pp latt dets k.. mått- lighetsbrulet” "kan övergå i'omått- lighet, och” att" vederbörande: då kan ha ibeträrvt en väg utan: åter- den' synpunkter måste 1 merar sig om -p och ställe och hoppas, att? det skall! bli ännit? mår" omfat” tande, HJ : 1 Om riksdagsra i. någon mån fiknar journalister) - tror « vatt deras utbyte. av: resorna! & skulle bli större om de for” omkring enskilt eller i små grupper. -In- formationen brukar avta i geo? metrisk skala efter' deltagaranta-, let, ' kommenterar Da ge ns Nyheter NN STANDARDKRAVEN FÖR . : .BOSTÄDER idebatteras av Metal 13 ar- betaren, som i likhet med hr Sträng vill se en 'prutning på kraven till förmån för fler” bo- städer, Tidningen är kritisk även mot de byggföretag som står ar- betarrörelsen nära och. frågar - vem som skall bygga för dagens behov när alla tycks bygga för morgondagens: - ." iVem -ska bygga de enkla en- och tvårummare som ger tak över "huvudet åt utländska arbetare i Eskilstuna och Södertälje, åt studenterna i Stockholm, åt pen- sionärerna runt om i landet?. -» Det är ju i dag de behöver någonstans att bo! För hela vårt näringsliv och därmed för hela landet — är det ett livsvillkor att kunna skaf- fa flera arbetare till industrierna. Praktiskt taget över allt saknas dock bostäder. Bla, därför att dagens hus- bjggåre siktar "in sig på 70-ta- lets människor och struntar i da- » gens. .Det är svårt att svara på ”frå- gan hur mycket man kan pruta på standarden för att få fram fler lägenheter; finner. .N 0 r.r- länrdska Socialde- mokraten "Man kan' nog inte "alldeles - "se "bort från hur vi vill. bo om låt Oss.säga tio år. En överdriven standardåtstramning kan 'inne- bära felaktiga kapitalplaceringar " eller kapitalförluster både för bo- stadsproducenterna och ' enskilda, de som köper insatslägenhet procent måste vara a praktiskt taget hela pråduktionsökningen |, nalerna" och : "satsas" på offentlig jon" ochi inv Sd "fö renligt "med sektoéns : tillväxt att'jsätta > ett frågetecken för möjligheterna att. för den enskilda konsumtionen så Ogy sätt som en-pr teorin förutsätter. Även med en hög ambitionsgrad i fråga" öm det "allmännas" insatser” finns det ut rymme för dessa: utan : en: nära nog total. ”konfiskering” av' den enskilda ”- konsumtionsstegrinigen under” de: närmast nr grod sina barn; ätt. börja använda aln i vbamy ” börjar ” måttligt. kan” veta vålla ].g bör slussas: in: j.de' offentliga kast vä odogm: isk syn” på den offentliga |2 , fördela standardtillväxten . på - ett I, Hotellet : jag .:bodde på & Palma, fade. närmast karaktären Eve | och!var befolkad av en skara ton- åringar "från" Sverige ' som : med sina föräldrars benägna - tillstånd roade "sig "av: hjärtans. ast. De le sig som :”otrev- + He svensk” "men" i "själva verket ppen och: renhårig kille som: :.dukall > under " fört - våra in- ttabu-föreställningar kring men | för :30 .önet. och « sen drink Er 150. AN Jag: kunde inte. "begripa, att poj- flick en dömdng, bur långt dem eska- palder sträckte sig. Men nog före- föll: Oc om om det ofta rörde sig ganska oskyldiga lekar, rum | där flickorna liksom njöt den sexuella spänning de lyckades skapa Ibland kunde man inte heller värja Big för intrycket att flickorna; främst - walde sina Ika> valjerer . med tanke på de ekono- miska. fördelar deras sällskap er- bjöd. "Jag. ser ännu framför mig bilden av em svensk -17-åring ev god familj som hela kvällen säll- när den jeny.. blev allt. för på- trängande, + Såsom, många! andra : I olycksbröder fick mög amerikanen ta" sin! tillflykt till S:5 Antonios glädjekvarter £"-- att få den var luta han tänkt" sig. > När falg' dalar ved en manne- käng från Gävle om den s k, svenska . synden på Mallorca, sä- ger hom en Det är [dart att det finns flickor bland :- dessa | tonå a: Chem" | som främst. rest. bit för ent få vin | uppleva någor; romans: Men enligt "mening för det sig om en liten månloritet i jämförelse med de mä av gifta medelålders dT karna. så ' Jå starkt ” i den tropiska hetta som sådde. ' Men. så var de också, på jämt. z tycker det. känns' befri- ande att - vana. beruskad, "dekla- kvinnor "Sker till Mallorca för att få "I ”leva ut”. Medan ton- årsflickorna i de flesta fall väljer en av sina egna som: partner är |öcgivnana fyännoma mest av allt finns rerade än grabb frimodi Man Ib liksom... kan tänka : klarare, . alla komplex 'svinner; : det. är. som al I omö jiniga « proklem..' längre: existe- som. om allla lösningar fanns om: räckhåll. :. I Sverige ä Ch mig som: en hund. vid r.. slipper jag. ledband 1, doch, kontroll och. kar. känna” mig som .ent fri. människa. Det i Palma 2 20-åriga "gigolos som helt dever.. - medelålders kvinnors | pengar. Och jag kem för- säkra: er, att dessa kvinnor inte bara är svenskor, Jag får dessa synpunkter bes kräftade av en hel del andra fakto Ip tagare. Själv hinner jag bara upp- fatta några glimtar på den res- Den . tredje: ”r ören” med- gav-att..han supit upp 6.000 pese- tas, :ca, 500 sv. kv. på 10 dagar och? Xvarit tvungen: att. t era hem”. efter ser: pengar. Det vore överdrivet! Satt påstå att min sages. = | mad befann eg i god. form men Ihertyokte + tydligen watt tillstånidet int: "priset eftersom : ham: från ala morgon: till sena natt hängde -bandisken--och . föredrog : den mörka ch» unka : hotellvestibulen 'almas sagolikt . : vackra mitiom måltider, Men vad jag ser säger en del : både "om ' spelet bakom kulisserna och te: spanska kypar- nas ' kännedom ' om vissa kvinnors önskemål och : behov, Där - finns både elug beräkning, fusta och en icke rninga portion förakt för nå- gon; vars bekerund man inte för- står.” ” TT ” Åvskräckande f frihet ” "I Spanien finns ingen brist på ömhet, "människorna har leva och "njuta, familjeband fråga hi gen I ket blond och söt svensk flicka där jag brukar: inta. mina |- frisjordhet öm något ovärdigt och klandervärt, När jag pratar med eri ung spanjor som vistats en tid i Sverige, käger han: — Vi är ofria här på många sätt och längtar efter den dag då vi åter får självbestämmande- rätt. Men den frihet från ansvar som predikas hos er will vi inte veta av. Vi tycker inte om de svel flickornas sätt att upp- föra sig på Mallorca och vi skulle drig = och, på detta sätt kunde klara vissa problem som hans av. turen mindre gynnade kolleger fick low att lösa på ett mindre ti e sätt. Det är i Spanien så gott som omöjligt för em ung mean att etab- lera ett s. k. föräktenekapligt för- hållande med en ogift kvinna, An- tingen måste han söka sig en partner blanid redam gifta kvinnor eller — wilket är det vanliga — söka wupp en av de talrika bor- dellerna, I deni bar tjag tidigare tala om vistades förutom -de svenska åringarna även några spa flickor som tillhörde den familj som ägde hotellet. De betrakta med” tydlig avund . sina” nordiska systrar, wvilkas' frigjorndhet wäckte derag ogillande samtidigt som den tycktes oroa deras undermedvetna, De försökte så gott det gick hålla god min i elakt gpel och det var faen, dä då deras slutna och all- varliga ansikten lystes upp av nå- got som liknade befrielse. från alla tryckande konventioner. Men ides- sa: lyckliga ögonblidk warade jid länge. .Amblicken; av . de spanska ojkanna som; gjorde allt för att behaga de: svenska flicko irrar var alltför irriterande, . Våra ungdomsvåndande myndig- heter skulle inte bara: studera Hö- torgets klientel utan även ta. ig en titt på å a på Mal- lorca. Varför är det: just: den svenska ungdomen: som ' så bydligt vantrivs med, på” allt mivellering? - Varför uppvisar lel tonålrinigarna i Palma inte på långt när samma symptom PA missanpassning som deras svenska kamrater och" var- för är dessa symptom hel; obe- fintliga hos dem - övriga - tonårs- bliamid obrutnia, : kort sagt: miljön" saknar + totalt "den gierilitet. och frysbox- - liknande > kyla som; utmärker wis- Mallorca-turis- terna? mölla i +. > Herbert Connor, : illblev han förklarad Händelsen. är inite munik, Samma | nska eller bolags ägo. Direktiven till ide | den nya skogsgpolitiska utredningen välfärdsstatens krav | Durox AB. De egentliga motiven | Aktuell 4 kommentar | Opposition finns inte i Sovjet- unionen. Uppträder man opposi- tionellt måste det vara något fel på en, och ett mentalsjukhus kan då bli nästa adress, Den brittiska amnestirörelsen har Batt i gång en aktion till förmån för en tolk syndelse är abt ha talat för press- och föreningsfrihet, och för detta öde drabbade t' ex. för tre år sedan Valerij Tarsis, författare till en nyutkommen ' politisk satir i romaänform. Han släpptes efter att fallet "påtalats i wäster. Det är inte lönlöst att slå larm. : Handelstidningen Den nya jordförvärvslagen, bo- lagens förtur wid inköp av skogs- gårdar och domänverkets ökade inköp. av bonideskog syftar till att överföra enskild skog i allmän visar en tendens till ökat statligt förmyndarskap över den enskilde skogsägaren, Därför måste wi visa att wi är beredda att kämpa för vår märingsgrens. existens. Em för- med detta är widareutveckling av ett. produktivt och rationellt bon- skogsl Varje ost anslutning till våra skogsbruks- områden , blir » en verksam mani- festation ar vår vilja och förmåga att av egen kraft utveckla vår näring. 1 | Divektör Gösta Edström Det föreligger inga ”pkliga skäl för statens förvärv av Svenska tycks i stället ligga på det poli- tiska planet. Men därigenom ' gag- tas vare sig skattebetalarnas eller bostadskonsumenternag - intressen. Vill iman tillgodose .dem måste bostadspolitiken ' läggas" om -och byggnadsföredagen ges bättre för- u i för jämn och , kons "året i vårt ' land "ca igdömer” i åldranna. 15 jämfört” med 1957. bety- karl enl ökning” misd mer än encxkvants miljon > eller: drygt 3 bpocen. ,Sweriges:” totala be- fölkning- ök. ad "umder:: samma” tid énkliasi 3,9' procent, nnder det. mt våg” av” Url erbets- kraft. har - altså vält . in: över "marknaden: de senaste åren — och detta ; utan: ; att, helt . kunna . täcka behovet. > Ab "konkurrensen. : om aften bidragit till att pres- sa könennia. i" höjder "vet: vi, och | p ungdomen; ligger. täten -.då det gäller. rela völkning. ..; Den; ; velaliva ialkomstökningen torde” vara störst bland industri- itatmiå, I Med . 1939 som ". basår år "1962" för ide ca kategori till minderåriga - (under motsvarande + siffra "räven inom » de sk, dhettyrkeinia är begyr >, Hvade 20550 svenska tonåringar. meltan tio och : fem- åren, Me Ae Mot bakgrunden 'av en-pros scentsresonemanget vore "ju hela avtalsrörelsen meningslös ur lön: tagarsynvinkel. Skall man "kan- ske" se" detta'"”hot". från! finans? ministern närstående håll enbart "som "ett försök "att skruva ner de” fackliga ambitionerna: infö talsrörelsen? : " STOCKHOLMSSKILDRAKEN i i FER "ANDERS FOGELSTRÖM |23 n.& s. Förenings blid om vad han tycker i stridsfrågan om; jordbrukets läge.. Hans "svår är, att han tror att varje svensk — "som författare är ' jag någon |. sorts. småbrukare och trivs med det”. —- och. att han, mot. den. | » bakgrunden,« medvetet. . odla en viss stadsromantik: Han. isk. om-th dshvsd exempelvis. Men det ska å andra sidan i in- te bestridas att det i många fall |" - byggs lyxigare än vad det -bor- de få göras, . > Sedan har det också en annan sida att bygga för framtiden: Hur många är det som utan stora uppoffringar orkar med att beta- la "hyrorna i 70-talets lägenhe- gdens. .: roll som uPpväxtmiljö: > Uppväxt. till vad? Om. lands- « bygden också .. fortsättningen ” sorts: leverantör av nya inflytta- re till. städerna' så tror jag att "den ger en dålig. miljö, hur bra den än må vara, Som att odla. i fel sorts mylla, skulle jag tro. « döljer en. "landsbygdsromantiker |” - främst ska ' fungera som . någon |, Tar vi med i ungdomar inari åldrarna 20-24 :år, stiger enalet till. 102 080. Av ung- demanna från : 15—24 år. hade 45 481 :'över;.15 000 och 7941 och 20 000. kronlor i - jä alten Nagar avsevärt ; Ina I dags-” oh eckopness' ör: = ett..ipar ån sedan) uppgifter om. att: ' sveneka ungdomen under. . 25.år' tjänade sammanlagt 3, 3. miljardes krener om "året .och | miljarder årligen. ' Den -- senaste Fr för ungdomarna - upp till Känske "man a kän säga” att: en ”Jantlig "miljö har färre möjlighe- "ter: men att de just .därför ofta blir: bättre "tillvaratagna;” Medan en stad som, Stöckholm: kan. er- ”bjuda "nästan oräkneliga - möjlig- eter fast alltfö, må g ska ta vara på de" goda: "möjligheterna men ofelbart dras till de dålj ' II :princip är det lyckligt” med «många . möjligheter . och "rikt ur :val, : vilket i .praktiken återigen i kan betyda övermättnad 'och 'vis- sä. - svårigheter, Beträffande flyk- ten” från : landsbygden Aror Per För inflyttare blir sällan lyckli- ter med den lön de har i dag. ' , där: "deras" barn däremot" senar - ga, har svårt att trivas i en stad | Anders: Fogelström att den kom- mer” "att fortsätta. låvesel, bil. t. tonåringatina kom . upp tll 1,21. gt »en uppeltt från fnans- n | departementet ogifta anställda inkomsttagare mel- Jan 16 och 24 är i landet till 650.000 under. i ” ' Man räknar. med: att ”tonisgrup- pen. f. n. omfattar ca 12 procent av. stlandets > be . Enligt Sparfrämjandet ' svarar dessa 2 procent för 75 procent av alla mp- pedinköp, 50 procent av alla in- köp av. grammofonskivor, 90 pro. cent av alla bandspelare, 40 pro- cent av allt stickigarn. ' Det har vidare uppgivits att ton- åringantria köper em fjärdedel av alla. skönhetsmedel som säljs och att de svarar för lika stor del av alla biobesök, , Sådana nöjen som dans ngar , pop-galör / slukar stora 1 . Barn är små människor, som inte har lov:att uppföra sig som dera föräldrar uppförde"; sig då de var i samma ålder, : tinuerlig Produlktion och långsiktig platvering,". ” Enso Cemini 6 Agena en omid tvådygnsfärd i:oktober = i Houston, Texas (UT). . Tidpunkten; . för mästa ' dubbel- bemannade am: a rymdfärd har av rymfdflygstyrelsen (NASA) preliminärt fastställts till den 25 oktober. Då skall, om vädret till låter och die tusentals wiktiga tek- niska detaljerna fungerar perfekt, de två astronauterna Walter Shirra och Thomas Stafford sändas upp i Gemini 6 för en ca två dygn lång rymdfärd & em bana kring jorden. Under färden ' skall astronauterna denna Igång "bosättningen att bestå av - en. ”veteran” och em Adebu- tamt”, ”: Chefspiloten, den 43 oktober '. 1962 '$ex marv: cunt jor- den i sin Mercurykapsel . Sigma T Gemini 6:s färd blir den 35- -årige andrepiloten Thomas = Staffords första .rymidflygning. Han har sedan; 1962, Sn vö Tredje gången illt Fi för de något äldre ur d till försöka sl hist 1 yfte .— . ett ” En annen uppgift av intresse är atd redan år 1960 T1 422 ungdomar i åldrarna upp mill 24 år hade egen Detta « . Statistisk årsbok. Antalet ytonde” Hu vara ; avsevärt större, a ” Vapenvägrarna bör få möjlig- het att byta ut värnplikten” mot ”eiviltjänst: inom "eller utom total- ; försvarets ram, föreslår desven- - ska. fredsorganisationerna, I. det " senare :fallet. skulle tjänstgöring- "en i första hand förläggas till u- men” ingalunda - invändningsfri, I Detta Vore ett alltför. lättvindigt "sätt. att rekrytera personal till 'u-hjälpen, ” Varför ” skulle just Vvapenvägrarna - -vara . speciellt lämpade, för den krävande upp: Sgiften? Personurvalet till freds- " kårer och "liknande experiment bör säkerligen göras på en bre- dare bas. Naturligtvis finns det även "bland, -Vapenvägrarna goda "ämnen tilll u-landsarbetare och Lå det är fullt rimligt att dessa får en chans 'att göra en sådan in- sats i form av civiltjänst. För det stora flertalet torde det däremot vara lättare ati "finna vettiga och angelägna arbesuppgifter hemma Åå "Sverige, . tex. . inom sjukvår-. Måndelstidaingen- 7] första År föremål i rymden. Liksom fallet var med' Gemini 3 och Gemini 5 kommer även ling mellan: två Här ses ett ”gammalt' skolkort” nautskola”, Fotot togs för ungefä ” astronauterna varit uppe i rymden, avlagt sitt ”examensprov”. En av dem, ans med . Mercury-veteran oktober ” stroung. Borman och Lovell har uts veckorsfärden i Gemini 7i ”rendezvans malla -Gemini-kap.- seln' och em iAgena-raket :— är av största betydelse för de fram. a (Forts, ÅA sjd. nn: av en klass - vid USA:s ”astro- r ett år sedan, innan någon av men idag har fyra Thomas Stafford 'anen a hörnet Shirra White (Gemini Db och Net Arm- utsättning för att wi skall lyckas |' Walter Shirra;' fullbordade - den öl 6 I legat i astr og | I de präster; 'som' upplåter sin kyr- diga tilk-tjänstefel, i alla händel- som inte har biskoplig venia, Vill man driva frågan dithän, blir det en verkligt allvarlig utmaning "mot de ekumeniska ' strävandena. i i vårt Tand, mo : . on Veckoposten; " ”(Baptistförbundet) "Det är välkänt att de religiösa programmen hör till de allna mest Lt de... "= - Mc dalh har lika många åhörare som me- lodiradion när dess publik är som störst, telewi; 8 dakt följes av” mänmane en) och en halv miljon .. tittave. Inte minst för - många gamla eller sjuka är ra- diokyrkam ett väsentligt värde." Av hänsyn till. alla dessa människors önskemål finns hos ABF. tydligen inte ett spår. Der grumliga ”prin- cipiella” argumenteringen gör' inte det . brutalt intoleranta” förslaget . mera . respektabelt.. Det - oblyga övergiteriet ten sig snarast mera olustigt mär det styr ut sig i en så pretenWiös "kostym. Tent "Svenska Dagbladet. . Föregående ' "år reste. . svenskar med ”charterflyg till ”ut- landet. Det betyder att många. av oss for till ett främmande land, så . avlägset, att vi inte behärs- kade språket, "inte kände lagar och seder, ' ingenting . visste om hotell" och. miåltidsstandard. Der område, : där vi köper en dyrbar vara ” obesedd, samtidigt som vi tar zent personliga risker med vår hälsa ' insats. - En ärresa, 'som blir en besvikelse, antinger! det gäller dåliga rum, otillfredsställande mat- hållning eller försenad hemkomst, kan ju sätta, spår efter sig långt . in på det: kommande - anbetsåret. Egentligen” borde” våra; preterstio- ner på' konsumentupplysning,' äin= formation och garantier vara myc- ket "högt: stäl något: vå Modet ” växlar” [ stället "börjat "cykla i "naturen för at bättre kunna njuta av: for- Mer; färger. och ljud. Något" lik-- mande kän inträffa ' också myternad mönster tecknar sig i vår vardag. Alla” kulturer : fär sam" tida såtillvida som wall vi alla är stinna « av. förflutet; I amdens” - värld rade” "inte våra 'måaskiner, inte. fvår fantasi, var våp? verk lighet en "annen. : Olof Lagercrantz i i DN | mn N (ETT c ORD. ; oc PÅ VÄ (GEN Salig är den man som är ”stånd- aktig i frestelsen; ty när han har bestått sitt prov, skall han få N- vets krona, JAK, 1:12; " Att frestas & är ett lidande, i nätt a & är”att känna Satan ra. — det är att. ond fläkt från- helvetet. känna - Mens mitt: unider frestelsen kän jag vara salig. Ty. frestelsen är i sig själv ine synd. Om” Satan är nära, äy därför å borta Jä inte' Gud långt omger han mig med sin kraft, Och Om: jag ger num för I kraften, skall jag segra, Kära. frestade själ! Du: är hårt prövad ” avi Satan; Meri ! Förlora : inte modet! Gud är dig. nära, även om du inte, kän- ner det. Det” Fö just frestelsens märk, att Gud” känns så långt ta Och ändå :är- ham vid din sida, ' Salig är du om" du håller ut. : Det än ett prov "du måste ige- har bestått Skal a du få din ön. Och nting mindre än li- ge” inte nom. Men mär ditt prov, etts' för den a rade .två- början av nästa år > Kariske "skall de öron, öm nu lyssnar” "till ”mlgärmusik,; en "gång i frestelsens ögonblick . s
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.