öre 2 36 eltteber.. 1963 — =LT Lördagen den - oa - Myggen silas En av människans rättigheter är rätten till orbete, Ibland för- att byråkratin mjukats upp på många sätt och smidigare an- minskade möjligheter att försörja sig Det var länsstyrelsen ä Karls- krona som på medicinalstyrek- sens rekommendation beslutade att återkalla körkortet för man- nen, som tidigare haft bil. När han begärde att få en invalid- 18 "oktober" 1965. iT= = | ligt syfte. Hur mycket mer mo- tiverat 'är det inte att återkalla skilliga unga rattfyllerister 'orsa= kat flera dödsolyckor. Hade kon- ” trollen av dem varit. lika rigo- rös som i fallet med den ban- dikappade, hade säkerligen många av de olyckorna kunnat undvikas. Vi måste ha er sålinirg av kör- tolerans . när det gäller' en bil upptäckt färdats för över två år sedan och där det etod att tröttheten som han led av kunde vara epi- lepai.' Nu har k.m:t avslagit hans besvär över länsstyrelsens beslut, Mannen kan inte få arbete i visligen kö 1 Ermpp, PRISET - ; otfektivaste midlet att” TT spri ärhetern utav är gad att in- "neha bil. Nu är hans möjlig- heter: att försörja sig mycket » Det har visat sig att handi- kappade, som kör bil, är mydket förgiktiga: förare: och därför yt- terst sällan är inblandade i olyc- kor, Varför tar man inte hänsyn till detta? .Och "varför tar nian inte hänsyn till atb varje män- niska bön ha rätt till arbete? l. Skall man verkligen så . blint följa” paragraferna att man för- |. stör en människas nerver? ., Man kam också fråga, varför man är så nitisk i fråga om handikappad, men sår "otroligt släpphäng i många andra fell, t.ex, när det gäller att ge räg- gate och asociala- körkort. Dessa l.- företar : ofta” buskönningar; stör mäniskor, hindrar' trafiken ' och |. urp TILL KAMP MOT INFLA: TIONEN! | la ne nn Föreren "eder; alla . välsignade . " sanningssökare inom "våra mass media och gör. klart. i hur hög grad « inflationen angår oss alla|. —' och då i högre grad vanliga . människor, med ' vanliga .inkom-. ater. och vanliga hushållsproblem » priset -nu -i- welation- -till "andra "Men! man : ju inte sträva mot'en försämring av folks lev- nadsstandard bara i syfte att hål- Ia spritkonsumtionen ' nere! - Det måste finnag andra vägar: att föl- ja. Och den enklaste och e i vaste-är Gtan tvekan att höj set” på de konsumtionsvaror som man: önskar få mindre : omsätt- ning av. + fr ev dd « Det "gjordes också. Två pris- höjningar "på brännvinet: skedde amder tiden '.1956--1958,:-.och= det visade sig få gynnsam effekt. Det resulterade i att försäljningen ' av starksprit för tiden j 1958—1960 sjönk under; nivån stra före ” motbokens” avskaffande: Nu hard stärkspritförsäljningen börjat öka igen.. Det hänger sam- man rmed det tidigare talet om "de -goda- tiderna; Visserligen har spritpriserna : justerats" något ; höjden ' under .de' senaste:., fénr " åren, . Men trots "detta ä i . prisstegringar . snarare ; lägre "än 1960: «Vill man sänka konsumtio- nen så vet man således att pris- regulatorn” är. den faktorn, : "I dagens läge a är det framförallt ungdoms=- och kvinnofylleriet som öroar, mest: .. Spritbruke nger. allt: längre ner i åldersklasserna. Även: miss- bruket kan sägas vara grövre nu tbol tid. Men på det än de stora för 'h skriver Jan Gillberg i Idun/Veckojournalen: Snart nog skulle vi få erfara en växande ambition från 'de sty- | randes sida 1 syfte att bekämpa inflationen, Det skulle plötsligt |: bli fullständigt otänkbart, att fl-|' nansministern efter att i natio- nalbudgeten ha slgrialerat tillta- |'.- gande inflation några veckor se- nare -på en fråga från en orolig |: riksdagsman om regeringen har för avsikt' att framlägga förslag för att stimulera sparandet helt kortfattat svarar: '' . "Som svar får jag meddela, att : jag inte har för avsikt att fram- lägga några förslag utöver dem, som redan anmälts i propositions= |. förteckningen till innevarande års |. riksdag. Det problem som fråge- ställaren ,sktualiserat är där icke upptaget". | Inte . heller skulle. ciksdagen utan filirmare debatt i klump av>=]. färda förslag om åtgärder mot Inflationen och utredningar om möjligheten att stimulera sparan> |- det, Nej, plötsligt skulle både fi- inistern och riksd. nen visa sig lika intresserade att diskutera inflationen som mel- lanölet. ALLT VÄRRE DAGHEMSBRIST » Det är tvivelaktigt om : pro- I t för dagh ut- byggnad — en ökning av antalet platser från 11000 till 20000.år 2970 — kan hållas,', framhåller Katrineholms-Kuri- r e nn. Det statliga 25-procents- bidraget har urholkats med ca $ procent, och kommunerna har många investeringar som tränger på: et Det finns således skäl för riks- dagen att ännu en gång se över bidragsfrågan, men också för kommunerna att överväga i vad mån man kan rationalisera ihop de olika barntillsynsinstitutioner.- na, Detta behöver inte betyda att man, har barn av alltför olika åldrar tillsammans, endast att man så långt som möjligt söker koncentrera tillsynen till en sam. manhållen enhet, där daghems- barnet kan flytta över till lek- skolan och vidare till fritidshem- met, alltefter som det blir äldre, samtidigt som man så effektivt som möjligt utnyttjar den knap- på arbetskraft, som står till buds för dessa verksamheter, Varför skall daghemmen all- tid. stå sist i den kommunala in- te bli ett kommunalt obligatori- .d rden, Jämfört. med. 1953 kan man : jade köpa aktien" skriver? 'E) x in på hela taget. är "knappast. situatio- - nen” värre. än - under. motboksti- ' t.o.m," konstatera 'en något ' lägre , i genomsnitt” pr invånare över-15 -år mot 8,3 liter 1953, Däremot har vinet” gått upp? "frå 2,3. liter, 1953 av: näringslivet : skulle i ta” ökad fart för att ATP-fonderna” bör- Varför dessa foridstyrelser skull le, 'vara' duktigare" företagare än de som nu handhar, banker och näringsliv "utredde: vare -sig "hr gets anhängare i debatten. Ska. man döma efter : gångarna för de 'statliga' företa- gen och deras möjligheter att” ge höga löner är det :troligare "att regultatet blir det motsatta: Om : fonderna började ägna sig åt att driva storföretagsamhet, skulle maktställning i vår ekonomi. En sådan” ;maktkoncentration finns sig emot, Hans : -Hagnells föslag & är Fett typiskt exempel på den: socialis- tiska. dogmtro som 'alltemellanåt fortfarande förmår sticka upp hu- vudet inom socialdemokratin, Det är inte. mera värt än. tidigare sår cialiseringstankar, "Det . bör, gå samma väg. som" de, I'pappers- " korgen, Där kan de få sällskap av. högerns förslag om- stopande - av v ATP-fonderna. : körkortet för den, sony man doomi- |- | kortsaspfranter, så att man 'intej: tk anser L ä n's- - effektivaste ” samband” med undertecknandet av la spritkonsumtion, 1964 — 8,0 liter Ja, land -med' 23 600 och Storbritan='] sal Tnien. med: 28 600, : 'Hagnell" eller "någon av 'försla- |. fram-= |. de också snabbt 'få en "oerhörd |” Ett lå fått en? ny immigrationslsg. Pre- sident & Johnson :< ” undertecknade lagen den 3 okto Er, vid, foten av Frihetsgudinnan: -i-- New York. Denna ståty'har sedan -1886 häl- sat invandrare. från alla. länder till Nya; Världen; Sedan 1820, då man började. sbokföra' antalét - invandra- ré€ "här" 43,5" miljoner människor sökt” sin framtid i' Amerika, + > Den. nya, lagen -avskaffar började ' tillämpas år 1924, detta system har olika länder till- delats en" årlig kvot motsvarande d En typisk scen i New York vid sekelskiftet: några just anlända invandrare Iastar s sin . amerikakoffer- m 2 fer på en kärra vid I South Ferry. tagits emot enligt "dessa bestäm- melser. Omkring 30000 ungerska flyktingar begav sig över Atlanten efter resningen 1956 och . över 270 000 kubaner har tagit sin till- flykt till USA sedan Fidel Castro kom till makten. En ny ström av flyktingar från Kuba: kan even- tuellt väntas under. de närmaste månaderna, då Castro har antytt att han är beredd att tillåta en viss utvandring till Förenta Stater- na, F. n,' kommer omkring 1000 'kubaner per månad till USA, men de måste lämna sitt hemland ' på illegalt sätt, den amgrikanska folk et- niska. sammänsättning vid > folk-' räkningen” 1920," Då härstammade: 0 proc; av” de'vita ameri- ån Nord" och :Västeuro- - diskriminering" era och asiater, | Därför” har: "exempelvis italienare och :in- [dier kunnat få vänta i 'tio' år éller mer” På "inresetillstånd till USA: - Kvoterna' avskaffas i och med att "den nya lagen i sin helhet trä- der i kraft i juli. 1988,"1 ett tal i agen påminde President Johnson : om'"ått ingen frågade dé första in vandrarna varifrån. de, kom, — Va de bara orädda' nog att göra resan, : het låg landet öppet. för, dem, sa de presidenten. >, .- -; Enligt dén' nya jagen "Kan varje! med tidigare bestämmelser, ' Ifjol: invandrade 292 248' utländska 'med- borgare i till:: : Förenta :<'Staterna.' Maximalt får , 20000, -. invandrare från samma land: inresetillstånd,-De' enda länder från vilka" flera ut-' 4. enda Tänd "till USA ifjol var! Tysk: En fristad för flyktingar ' Under åren efter andra" världs- kriget" har. kongressen : godkänt flera' undantagslagar så att flyk- tingar från skilda länder har kun- nat finna” en fristad i Amerika. Sanimänlagt; har 700 000 personer Det är många vidsynta. präs- : ter, som lyckats skaffa både kyr- kan” "och sig. själva. vänner" och "trogna medhjälpare; Det kan va- ra värt att ta fram några färska . "exempel på den saken; "YPn'idet dagliga "livet duktig " yrkesman" hade sedan, länge som hobby, att' studera : och forska i sin ”hemförsamlings historia. In- te minst var det kyrkans öden, som få gade hans intresse. Han fick” självfallet." uppdraget = att skriva, en kort men saklig pre- ”sentation av kyrkobyggnaden, En lannari var oerhört intresserad av . personhistoria och hade därför borrat: sig Vin i alla de levnads- öden” som den. långa raden av församli präster under år- .hundraden representerade. En tredje ledamot 'är konst- och fotointresserad och- gjorde en vacker bildkavalkad om kyrko- - året i anknytning till hemför- - samlingen, "= - Samtliga dessa — och” exem- plen . kan ' mångfaldigas — för- klarade att det viktigaste var den . handlingsfrihet de :fick och det öppna och ärliga förtroende un- der vilket detta arbete skedde, um likaväl som åldringsvård och skolor, CENTERNS UNGDOMSFÖRBUND (Nordvästra Skånes "0 SöTidningar stärka nog att bryta mark, ihärdiga" nog att bygga sig ett nytt' hem och tappra nog att kämpa för sin:fri-' - vandrare till Amerika, . Str "av invandrare” - till Nordamerika. är den största folk- förflyttningen i historien. Den bör- jade med. de engelska :« kolonister ten: skara holländare byggde New fransmännen . trängde fram . längs Mississippi, och etablerade sig . i Louisiana. Spanjorer anlade; sina utposter i sydvästra Amerika och i Florida.. Svenska” nybyggare begav sig till" kolonin ”Nya Sverige” i Delaware. ”sEfterhand som . åvbn rgidk- > grep merikafebern :allt ;större . skaror och "sjönk i takt med ' växlande och på andra håll. Den första sto- ra invandringen från Europa bör- Jjade i slutet av 1840-talet, I Sve- rige upphävdes 1840 :den :: tidigare restriktiva lagen mot; emigration «| och svenska medborgare” fick rätt att lämna landet utan kungligt till- stånd. De första svenska emigran- terna enligt de nya bestämmelser- na var Gustaf Unonius från Upp- sala och hans ressällskap, ”Unonius skildringar i bl a Aftonbladet av sina, , upplevelser: i det "Nya Upp- " han byggde i Wisconsin loc- hade skaror. av nya svenska Ån- En temtedel av alla : svenskar ; Invandringen til USA kulmine- rade under åren '1905 till 1914 då över 10,1 milj. invandrare från alla "länder landsteg i sitt. nya hemland, ;Från Sverige emigrerade under denna period. i. medeltal 16 000 prsöner årligen, medan om- kring 4000 per år återvände hem. År 1910 fanns i Förenta Staterna 655 000 svenskfödda med '700 000 barn, vilket betydde att en femte- del av alla svenskar befann sig i USA. Detta kom att bli den högsta siffran för svenskfödda i USA. En- som slog sig ner i Jamestown, Vir- |- "I ginia,' och i; Plymouth, Massachu=- | => setts i. början av 1600-talet. En li-.|- Amsterdam (= New York); medan” och. strömmen av invandrare steg. ekonomiska förhållanden i Europa: i 214 000 svenskfödda i . Amerika, medan antalet svenska invandrare och svenskättlingar av första ge- nerationen -uppgick till 1046 940 personer, U..S, Immigration and Naturali- zation Service . i justitiedeparte- mentet handlägger frågor rörande amerikanskt medborgarskap . för invandrare, Varje person som sö- ker medborgarskap måste ha vits- ord om god vandel, kunna tala engelska, ha bott i Förenta Sta- terna i fem år och kunna svara på |. .- enkla frågor om Amerikas historia och styrelsesätt, Medborgarkurser ordnas i skolor över hela' : landet för att hjälpa utlänningar , att. in- hämta ' grundläggande -' kunskaper om, det amerikanska samhället, . Hur lågen verkar : Under tiden fram till att” nya: lagen träder i kraft år : 1968 kommer "immigrationsvisum till personer födda i Sverige att utfär- das i vanlig ' ordning; ' meddelar amerikanska ambassaden” i Stock- holm. Sveriges kvot" blir :: fortfarande 3500 immigranter per år. . Det finns den Jingenting som: tyder på att antalet. svenskar som önskar emigrera till Förenta: Staterna 1 kommer «. : tatt överstiga denna: siffra . ' under .de närmaste tre åren. Omkring -2 000 svenskar har ansökt om immigra- tionsvisum till. USA under de se- naste 12 månaderna. Den del av den svenska kvoten som inte, ut- nyttjas kommer” enligt den nya la” gen att ingå i.en pool, vilken kan utnyttjas av "medborgare från. and- ra länder som på grund av. fyllda kvoter nu står på väntelistor, . .Nuturaliserade : svenska medbor- gare och utlänningar som bor i Sverige k i en gy re ställning då den nya lagen bör jar tillämpas 1968,.1I ' många : fall har de fått vänta på immigrations- visum på grund av fyllda kvoter i 'Isina ursprungliga hemländer, men i och. med att ' kvoteringssystemet " | avskaffas kan de lätt få visum till Förenta Staterna, i synnerhet om de är skickliga yrkesmän eller har nära: släktingar som är amerikan- ska medborgare, För svenska med- borgare under samma omständig- heter blir visumbehandlingen : lika snabb som för närvarande. Besöksviseringen påverkas inte av den. nya lagen, utan turister, affärsmän och . studerande som skall resa till USA för längre el- ler kortare uppehåll: kan som - hit- tills räkna med att i allmänhet omedelbart få sin visering, : > ligt. 1960 års' folkräkning bodde. Seb ts Stockholm. (TT) : Att samla in' gåvor vid en guds- tjänst är en wurkristen företeelse, berättar "Vår Kyrka". Från bör- jan hade insamlingen som ändamål dels k till nattvadsmål- tiden, dels understöd - till. präster- skap, fattiga och fångar, Ordet kollekt kommer av me- deltidslatinets collecta som = när- mast betyder . allmoseinsamling. Under medeltiden insamlades kol- lekten oftast i en s, k. offerstock av trä. För Sveriges vidkommande föreskrev kyrkoordningen 1571 att kollekt till de fattiga skulle upp- tagas varje helgdag. S. k, håvgång med kollekthåvar kom i bruk un- der 1600-talet men ersattes wunder 1800-talet ofta med en kollektskål vid dörren, där man vid utgången från gudstjänsten kunde lägga sin gåva. Alltjämt förekommer i många kyrkor denna praxis från 1800-talet även om den i samband med gudtjänstlivets förnyelse kan [sägas vara på avskri Att håvgång inbringar mera än en skål vid dörren torde vara en allmän iakttagelse, Viktigare är emellertid att kollektgivningen (diakoniverksamheten) genom håvgången införlivas som en na- turlig del av gudstjänstlivet, Lek- männen kan aktiviseras och kär- leksverksamheten blir en levande del av församlingslivet, "Allteftersom dena "nya . tränger igenom synes det emeller- tid vara av stor betydelse att kol- Iektändamålet på ett naturligt sätt anknyter till dagens firningsä "| behandla da förslag till förhand- Usis ;|... Skulle Norge mot all förmodan säga upp Atlantpakten, ja, då är det mycket som är möjligt. Från svensk sida står dörren: i sådant norrmännen, men om bara norr- intresserade, så är ju läget redan av den antedningen helt annor- politisk skiljelinje skule fortfa- rande gå genom . Skandinavien, Längre finns det för dagen ingen företagsdemokratin . till ling. Det. finns . många uppslag, värda att beaktas. Risken att be” hålla det vacuum, som finns har hr Hagnells framstöt uppenbarat. lunda 1969 än 1949. Em försvars- |". i längden gör företagarvärlden samhället och sig själv en) jotjänst allvar ta! upp på behanid- ' Sundsvalls Tidning | ”Hysterin kring mellanölet tycks som väl än komma av' sig. "Medan den pågick som värst var "den Hertid' en otäck uppvisnidg"'i JTedining att förar tt, ät minetone inte i , den: wfentliga debatten på den här sidan Kölen och Öresund. : ,Falu-Kuriren' Om twå "veckor samlas Eftas åd i Köpenh "för "att lingsaktivitet gentemot. EBC. och till en vidareutveckling av Efta som man gav experter i uppdrag att utarbeta vid mötet i Wien i T | bakgrunden svårt att hysa någon optimism inför vad Köpenhamns- mötet kanj väntas muatträdta, Men Ilan Dep är mot den aktuella |: hur man kam pirika upp em stäm ning, när alla massmedia samver- kar i en gemensam uppgift. "Mot bakgrund av objektets sakliga be- tydelselöshet blodtar vidare mass- ing kring mellanölet en torftighet ä' värde- - ringen ev händelsen som sådan, som man, livligt” hoppas” inte får tas som ett mått på det allmänra fremåtslkridandet | i vårt samhlil= le; : | Motorföraren MF "Det finns « em betänklig' tendens hoss I samhället att vilja utnyttja Sfolkibildni för Tra hoppet står till att man å skall lyckas redovisa någonting som ger Efta en stöt i mält rikt- nicg. Welter Hallstein — ordförani- de i EEC-kommissionen i Bryssel — här liknat EEC vid en oyklist: enbart genqm att rörd sig framåt kam det hålla balansen, Detsamma kan med lika stor rätt sägas om Efta, I Dagens. "Nyheter I Risken är dör tärvanenide över- hängande : för ”att-- oroligheter ut bryter > i> Rhodesia "genom. att de vita” extremistledarna beslutar ' "sig för att. ta tvätten å egna. händer. undvika. att. ingripa: med våld för att krossa” de" egenmälkdiga i deras | förehavanden." I sarinat fall: är det fara värt att Rhodesia blir ett . nytt Sydafrilca. Läget är "alltså 'så lad- dat som Httänkasg' kan. Och .det är dänför ' inte: heller” anmärknings- wärt > att. det brittiska ” sa Då- kan: Storbritannien knappast |” upplysning om, d.w.s, i "realiteten propaganda - för, beslutade refor- mer, Det skell upplysas om skolan och om högertrafik. Det skulle ha upplysts cm "grundlagsrefornyen - som den hade kommit, Genom samtal grundat på kuns skaper föds åsikter, som bör. på- verka samhällets åtgärder, så bör follkbildningsarbetet vara ett me- del, för. demokratin, inte genom adb man blott” informerar, om: vad som" rederi beslubats.:: : Det : borde wana” debatten ? fom. samhället, ' leder , till reformer, . och, inte q formerna, 5 soimi leder Vill "debatt. Änglar —' firms dom?” Nej; turligtvis " säger den ' : Progressive dagstidninigsjournalieten men skri ver "ändå ' gladeligen stundom så här:- det” "utfryckssättet får: wäl.ses- mun. gefär som: när. Almqvist :&-Wik- "| sellls Boktryckeri SAB: med: :Kunigl, Vetenek kbadlemienss i, de Med ”utnyttjaride” ATP. jarderna kan, skapas jen breddad företagssektor under, ledning en kmets :av: nya och : till" social- demokratin mer "eller mindre 'an- knutna: företegsledare, "Mel detta betyder. ingalunda > at inflytande : näringslivet - "Tvärtom döpas på detta : sätt. en ny väldig ekonomisk . imaktkon- centriation' i näringslivet; Om ATP- kapitalet må detta sätt göra "”risk> bärande”, måste -man vidare: rea= listigkt;- räknia ' med att' inte "alla "löntagarnas pengar”. Men det får de: finna. gig i, ty. de har'själva |" ingen. talas ä det Hagnellsiva” sy- stemet; ot : : Se Västerbottens-Kuriren' : privilegium "förser vånar almanac- "| kör, med: informationen, att ' solen går! sipp | och. med Ändå torde? tan på "det: hållet. veta, att solen inga- Y | lunda går ”upp, och ned”: uta att : jordilote . snurrar! sökte hos sitt . ländsting bidrag för att: få. : med. projekt blir lönsamma och att för- Juster" kan» Komma 7 fatt drabba |. 7 | Laholms Tidning: av p pros ont Visby : : = Text: Psalt. 71: 19—23, ”Din rättfärdighet når till him- oo Hinder o Gud”, Gud är: den rätt- rådige. ' Gud » har . gett « sitt . folk stadgar obh bud att följa, präglade av hans rättfärdighet, Dessa bud syn | och stadgar har Gud inte gett för et snöra in livet i en tvångs- na den trygghet och den glädje påpekar Vår Kyrka. Tyvärr hän: der det ibland att en präst efter en predikan som mynnar ut i en appell för en viss kyrklig aktivi- tet, tvingas pålysa en kollekt till ett ändamål som inte blott saknar anknytning till dagens = firnings- ämne, utan till och med pekar i annan riktning. En sådan kollekt | ef kan rentav bli till skada för guds- tjänstlivet.. I andra fall har dagen en sådan speciell karaktär att även en neu- tral kollekt på ett olämpligt sätt bryter sammanhanget, Att exem- pelvis Långfredagen — pålysa kollekt till stiftsrådet kan nog för många kännas mindre lämpligt. Det skall dock erkännas att för- delningen av kollekter är en käns- lig och ingalunda lätt fråga, skri- ver Vår Kyrka. Hänsyn måste gi- vetvis tagas till såväl det behov som kollekten avser att täcka som till dagens karaktär av "god kol- lektdag”, Om - därför kollektända- målet i större utsträckning än hit- tills sammanföll med dagens fir- ningsämne skulle detta . sannolikt skall vara till gagn både för gudstjänst. livet och kollektmottagaren, det skänk att veta var vägen går. Kandke ekulle vii vår kyrka i stället för att anklaga alla dem som går wilsna vägar, istället med glädje och tacksamhet understry- tröja, utan för att wi skulle kän-' ten, iteol.: id stift. : I Gud bar länkat, e ens öden; så fylls man av djup tacksamhet oh den- na skulla ta sig uttryck i dacksä- gelse. för” ouds trofasthet, Mina ' ippar "skola jul vill lovsjunga dig; ja jubla” sel min. själ, "som" du förlocsat”. Den djupaste orsaker till "tacksägelse är. Gudje' lfräleninig.” Hela Guds vä- sen och vilja möter jag förkropps- CA världen, att han utgav sin enfödde Son, på det att war och förgås. utan have evigt I. nm VU iva evigt: liv”, — Så älskade Gud världen. Det är ka Jon trygghet det skänker 1iv livet inte blinda, öd lesmalkter, CC ha fast år S r Deti lär ocs hjul. Mitt i vår vänd. recos än att OO | rt I gån vänd, amöter måg Jesus ännaet lär. normlöshet gör | Kristus, När jag är som djupast cr Joda, säkra och olyckliga, | nere i i självanklagelser, »95s med ”enkla och i hopplöshet, möter mig den Kors- ann Db lager em stor | fäste, Han bar. min skuld: Han » gar dill jag tacka dig med psal- | vå att-på tacksägelsdd og Känga Gu för din trofasthet, min | ner i djupet av Guds gärning — - Gud har aldrig lovat ett och (här skall den, tacksägelse och skulle vara lättsammane för |den lovsång födas, som ger täck- Har uioena än” för andra. Vi sägelsedagen ' d rätta ton el wåra bördor att bära, Men | Tackier honom i hans portar, löver Säga iSten gör den väl- | 1.1 honom i hang gård a. ve a pplsvelsen, atv just då ti hit från allla orter, priser Guå verde kangloe på et null ty 2 Ät od. och ll ble ennat sätt än) under ly da- : gar. Då Mir Gud så nära, Då får VN gjort. ”Du har låtit öva så mycket möd och olycka, du fö äter göra oss levande och Guds ofsstter fäpordens djup”, FER or 0 över Ulv oen när sen hur ”Äniglavakt : väddade”.: :: Men ' i Jesus Kristus. ”Så älskade:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.