s "LAHOLMS TIDNING Torsfageni den 21: oktober 1963 =L T Torsdagen den 2 oktober 1965 L T: = Den okontrollerade invandringen. > Tiden är mogen att ompröva , den liberala inställningen” till den I Nlitiken, niserad inflyttning. ”Förutsä anser tidskriften Fackförenings- rörelsen, som påpekar att netto- dillskottet av utlänningar förra |. ”året blev 22.000. Tidskriften tycks inte vända .sig mot antalet in- vandrande, snarare tycks den vilja ha den utländska arbets- kraften som sett led i kampen mot - låglöneföretagen och kon- "centration till ett fåtal storre- gioner. På annat sätt kan Iman inte talka tidskriftens ord om att - "många invandrare bidrar till att bevara en otidsenlig . och inef- feltiv - företagsstruktur och" att hålla företag, som annars knap- päst : vore bärkraftiga, vid: div "md koiatgjord. andning. Str" klara en akut I ningen måste dock vara att ar- betskraften placeras inom områ- den där: den verkligen behövs, arbetskraftsvärvning bör inte ske slumpvis till företag, -som'" vill ion, me-]l, ” Def kan wara svårt att säga in- om wilken litterär genre som; Pär Lagerkwist utfört sin mest bety- delsefulla" gärning som" författare. Den svit av romaner — från ”Ba- rabbas” till- ”Det heliga- landet”, som Lagerkvist publicerat under de senaste. femton åren, . nar tidskriften, +... ; mer än nu, denna gång genom den . i Det. verkar som om denna” hu-'| sina tag, .wilket. naturligtvis inte alls är fallet. Det skulle” emellertid vara intressant att veta på vil ket sätt - ; Fackföreninigsrörelsen, tänker sig fördelningen på före-' tagen av den utländska: arbéts-: kraften, Vilke företag skall ute- Fre för att gå under på grund -turélla föränd: 'betskraftsbrist, allt i struk- adliga + livet, men "dena i den riktningen motverkas av okontrollerad invandring. .' : Arbetsmarknadspolitiken ” har 'M a till uppgift att. underlätta 'atruktutonivandlingen och > fn- "vandringspolitiken måsie ses som ket : Hlöneläge”. ' skall :- atcepté ? Vilka -: branscher? ' Vilka orter skall dessa av LO "dödsdömda "företag. ligga ir. : : Vi håller emellertid gärna med ” Fackföreningsrörelsen om"att en fullk MH okontrollerad :- ” och en 'del av art ken, heter. det i tdderiften, s som helt instämmer i. generaldirektör Bertil Olssons planer Fe H RADION ELLER REGE. | > RINGEN? / 2 Olof Palme skall. 'eriderå. dagen . överta Gösta” Skoglunds portfölj som kommunikationsminister. Re- gimskiftet' har väckt farhågor, kon- staterar Jordbrukarnas Föreningsblad;..”: Hr Skoglund har: varit' särskilt tillmötesgående mot bilisterna, tänk om'hr Palme inte: blir fullt 3 så snäll? "Ver ioee Hr Skoglund har vidare. visser- ligen släppt lös alla skvalradions nedbrytande krafter men har ve- " terligen inte gjort några påtryck- ” ningsförsök' utan gett ' radio/TV den självständiga handlingsfrihet som: mediet: enligt: avtalet - med regeringen har rätt till. Skall hr Palme såsom mer, handlingskraf- tig än företrädaren låta höra 'av sig, oftare ' hos radioledningen? Det finns de som ängslas för den saken, Det vore naturligtvis högst opassande av hr Palme; att låta sin insatsvilja ta sig sådana ut- tryck, och han bör desto mindre |': dömas i förväg som hans hittills ådagalagda omdömeslöshet inte går riktigt åt det hållet," =, 7: : JF.tar till och med Meiallför- buridets krav på LO-medverkan ohejdad invandring "äv :arbets- årollera ' "deras "vandel? . vi har tyvärr fått ta' emot "en del 2s0o- cial arbetskraft, Det' är framför allt .dessa,” söm” skapar” en. avog inställning till utlänningar, vilka lätt: ekärs över. 'en- kam. Varför amdviker-- , Fackföreningsrörelsen det: problemet? Det . är natur- ligtvis ; bara ext. ditet fåtal, som här: sig” illa åt,. men! de märks | trav också att invandrarna själva skulle vara tacksamma att slippa : landsmän; som” drar = ner deras . Djungelns. lag råder "på kon- sumtionsvarumarknaden. där de I extrarabatter som höjer ”varupri- "serna" "och hämmar ”distributio- : nens "rationalisering, ” - framhåll i civil konom Arne Lund ie vid nyrekryteringen: till rbets- marknadsreportrarna . inom radio och: TV med upphöjt lugn” ock) finner kravet helt legitimt. sär- skilt: mot bakgrund av den för virring som vikarierande ”arbets?. ” " marknadsreportrar — och andra -— både i radio och TV visar 'vid sina försök att orientera lyssnare |- "och tittare om sådant som de själva ä är uppenbart oorienterade i. Att JF ändå inte är. lugnet självt beror på iakttagelsen att radiofolket liksom 'IV-medarbe- tarna börjat ta sig fasoner som "om, de vill få folkrörelserna, att dansa efter deras pipa' och för- lägga konferenser och andra eve- nemang så att de passar för ra- : dio och TV. "Att bestämt ta avstånd från | ” tendenser till den sortens = för- myndarskap och från okunnighet framför mikrofonen borde vara tillåtet även för 'statsråd, slutar JE sitt resonemang. | : "MJUK ÖVERGÅNG" | År 1050 fanns inom 'domänver- kets bergslagsdistrikt '650 jord- bruk, 1963 fanns 250. Vid mitten av 1970-talet räknar man med att de flesta skall vara borta, enligt distriktschefen överjägmästare G. Lundqvist. Man talar också om en "mjuk övergång” för dem som tvingas att lämna gårdarna, Men hur "mjuk” blir den för dem som kommit upp i åren och har svårt att: skaffa sig andra försörjnings- möjligheter? frågar RLF- tidningen: . Protester” tycks inte löna mö- - dan mycket, Regeringen och do- mänverket förefaller ha sin po- litik klar. I den heliga struktur Tationaliseringens namn «skall - människor bort och gårdar läggas |" ödet De ekonomiska krafterna är starka, utvecklingen > måste ha sin gång, större. och rationellare enheter. måste skapas överallt .. människor ställs åt sidan — eller erbjuds en "mjuk övergång". Det hela är ännu en'illustra- tion "till nödvändigheten att stär- RLF, bl. a, eh iskt. Och fikel i i sen te umret "dag präglar, nä So ”Tingslivet sig inte minst. gäl- lande; ind andeln - med < sumtion&yaror.. Inom Tivsmedels-" och kemisk-telnWiska: branscherna har det! skapats" ett: fåta näktiga '"plock"”:> ICA, ASK > KF, Vivo, Turitz,: "Ahlén "& Holm. " Det är inget. ovanligt att en fabrikant säljer. 90-100 procent. av : sina produkter genom" dessa. distribu= tionskanaler, : Att: förlora” en "av dem-skulle i allmänhet innebära ett. omsättningsbortfall på :10—30 procent, Det är självklart att i- en sådan ' situation: ett : block ' har stora möjligheter: att: låta: en. "fab< rikants” framgång, eller misslyc- kande som” säljare » ibli'"beroende . av en "muta", en smygrabatt el- ler vad man nu , väljer att kalla det; Har e en fabrikant vlivit tvungen att lämna "rabatt på ett ställe så kommer 'detta' lätt ” till " andras " kännedom, För att få samma vill- kor som konkurrenterna : kästar sig de.olika blocken över.-den stackars leverantören som efter någon tid måste lämna smygra- batter' till alla — man är tillba- ka i utgångsläget igen. Med en skillnad: .: Leverantörens - priser har höjts med samma belopp som den extra rabatten. Hans priser, är nämligen redan pressade i bot- ten av konkurrensen med andra fabrikanter: och något utrymme för extrarabatter finns inte" . Situationen” är ". ohållbar . och. : branschorganisationerna. i borde försöka få till: stånd ett. system med funktionsrabatter efter pres- tationsprincipen, 'som . . bättre än den. nuvarande ordningen -rim-= mar med strävandena att.:rationa- lisera' varudistributionen, .fram- håller artikelförfattaren.. nn al DAGHEM OCH LEKSKOLOR . " Det finns mycket starka peda- gogiska skäl för att låta barnen i förskoleåldern” åtminstone året före skolans början gå i leksko- la, framhåller A'r betet: ” ” Frågan om utbyggnad 'av. Å stugorna är aktuell i de flesta stör- re, tätorter, I Malmö finns för närvarande bara nio lekskolor i ytterligare en uppmaning till ak- tivitet på olika sätt från RLF:s sida. Det gäller att skapa bättre garantier än dagens för mångas 1 regi med' sammanlagt 524 platser och 'dessutom '' fyra lekskolor, som drivs av. Malmö (204 platser) och Sugen 20 trygghet och försörjni öjlig- heter. ” Löften om en "mjuk övergång” är inga = tillräckliga garantier, slutar RIF-tidningen, som drivs av enskilda personer och föreningar. ” De I la instituti har en väntelista på 1200 -barn och till. dessa får man räkna rett - Tydligt är.ett LO vill dirigera arbetsmarknadspolitiken - . ännu ften. vudsakligen går till. låglöneföre- "äv, fabrikanterna 1 skansar sig stort antal barn till föräldrar, som! .< honbnr att frå so som i första hand en av de märkligaste prosaister vi har och haft. Om dramatikern Lagerkvist "erinrades | str vi; nyligen ' genom TV-fö ningen av ”Bödeln”, och det. var ju, genom: sin tidiga dramatik och polemiska teorier om: teatern som rr skarpast bröt med de då rådande konventionerna och röjde väg För. senare riktningar inom Hit teraturen. ar . SN Lagerkvist/nått ät: över stora de- Jar av: världen, Hans "poesi torde, tyvärr, komma satt förbli en na- tionell <v'och. -- från” internationell ståndpunkt sett - alltså provinsiell angelägenhet. ' Detta har ingenting I 4 | kvalitet att göra: poesins vä- sen ådant att den nästan gat i högretgrad än Prosana måsber - a kvar mycket av sina rikedomar när, den, masserar språkgränsennia, Och ju mer en viss poesi är bun- den wid, beroende av, det ”rent språkliga” och. -ju mindre ”in- tellekinrell” ' ler ” den än — desto mindre" kan der med- föra över gränserna. Några av vå- re : största, poeter, Runeberg, Alm- quist,” Fröding, 'Heidenstam, torde " Jinte' ens" f den bästa tolkning till ett' främmande” språk kunna bevara mycket av sin betydenhet. -Till det- ta: slag” av'skenbant enkla poeter, som uttrycker. sig. mindre .i bild- språk Gr jä: det sätt på vilket de använder” Själva språket, hör även Pär; sLagerkvis När vi lar om nya riktningar, om djärva experiment inom ' den moderna poesin, tänker vi väl of- tast i. första. hand. på ett. originellt bildspråk eller på radikalt nya for. mer, men underskattar kanske den poetiska nyskapelse som den djär- va enkelheten 'i Pär. Lagerkvists ungdomspoesi innebar. Hans Jyrik ji | har;väl aldrig varit svår” på det sätt: som; man; upplevt som typiskt en ”modernistiska” poesin. Än- då" gör hans tidiga diktning en radikal brytning med :1910-talets poetiska. situation: "med. den idea- diotid shögstämda,” den lågmält "Med" sin Uprosadiktning. har "Pär : ( Lagerkvist I i Svalans lyrikklubb | fa eler. den finstämt elegiska sti- Jen. Strukturen i Lagerkvists poe- si var helt my: här förenades livs- hållning "och poetisk legering. I De stora ' livsfrågorna, människans centrala problem; ger staltades här inte i en högstämd, wäl | ”ädel” ton, utan naket personligt, estfy! naturalistiskt, aggres- öv i. eg adekvat -oslipad, tal- enkel form. Första i en dikt mur samlingen Fängost” (1916) lyder: Aldrig glömmer: jag dig, o tiv sen den matt då du grep mig om strupen! : Jag van ung, . ue min | Pp war finnig och r rå oc Du'grep' mig så hårt om strupen! så hade ingen 'svensk' poet tidi- gare talat; det var inte bara ett nytt. tonfall; det var lett skri, som bröt de nya alla former — 'men upprättade Ungdomens & frågan, oro och ång- brukar ju med tiden Jnildras och lindras: man tryggar sig ge- nom att kalla dem Mjuvenilar och jala”, I sin poesi som i hela sitt författarskap, har Lager. kvist ' blivit sin ungdoms frågor trogen. har han 3 sig ett svan på dem, svar som återigen ställt frågorna på en än högre mnivål, Därt består den ospir ral gången i Lagerkvists lyrik, . Just denna, utvedkling avtecknar sig tydligt i ide ,”Valda dikter” av Lagerkwist sony Sven Lindner sam= manställt. och skrivit ett förord till i en "vackert formgiven -mwolym i Svalans Lyrikklubb/Bonniers (pris kr, 14:50 ' per. inbunden volym). Lindner hävdar, | kanske en smula form i en ny! poet. vit ler , dikter” som redan blivit iska — i län vågon annan samtida svenske]. Mam återfinner idem i detta unval jämte en rad dikter som yt- terligare berikar bilden av em för- fattare som "det är svårt att säga om harr varit störst som banbrytare eller som särling. Det är svånt act avsluta en an- mälan av denna volym annat än med ett citat, av en dikt som kom- mer att leva så länge det svenska språket lever och dess poesi läses: Livet tar sitt barn till sig, - öppnar lens Ljungen! står wid wmiött stig, ''. svalor flyr & winden' Gammal gär Ik I köket stång - för de hårda bröd Nöd- och längtan,. Fögelsång | ända in i döden... - LL Svenskkoloni: vill ha hjälp + till skolhem . (TT). En fiten svensk utlandskoloni har riktat en vädjan till myndig- heterna i Sverige att ställa medel till förfogande så att da kan full- följa em länge närd önskan — en svensk. skjola och skolhem. :Det. är ättlingar tilll svenskar Bom åren före och efter sekelskif- tet utvandrade till Brasilien och sedan till Misiones i Argentina och Sonera följdes : av ytterligare kvist ofta i alltför hög grod ha fatbate som en fullföljane av 'den svenska -1800- talsidealismen' och menar att det vone wiktigare att betona på vil- ket sätt och i vilken grad ham bröt med denna: tradition. ”Vilktor Ryd- berg och Gustaf Fröding ställde de yttersta frågorna, men ide gjor- som - står ba- kom denna hemställan. «I Oberå i provinsen Mislones, en av A därvarande lane Petri församling 1962 em folkskola Instituto Carlos Linnea Den följer det argentinska skolprogrammet - men undervisar också i och "| börda för . många låntagare och "| konjunikturskatt av. sådan kon- 4 struktion, att den drabbar de mest - | medverkar även till att pressa hy- | Aktuell: kom mentar Försvarsministern säger att nå- got officiellt svenskt initiativ 'för att försöka spränga Nato och få Danmark och/eller Norge in i ett separat försvarsförbund med Sve- rige inte är att räkna med Men "kommunala brådskan vid markköp att tris- ger säljarna stora chanser sa upp priserna och ökar riskerna för dåligt genomtänkta stadspla- ner. 'Ety minimikrav. är att propo-- med förslag till åt- 1 plett vad än hans fr ädande annat än ett sådant initiativ? a Vestmanlands Läns Tidning. - Dagens skyhöga ränta — den högsta på över trettio: år — får vikligt Den utgör en mycket dryg verkar för dem som edt slags extra skuldsatta ' håndast, .. Högräntan ror gjch bostadskostnader i höj- den. De orden & är . centerledaren Hid- lunds och han yttrade dem inför "centerns viksdagsgrupp då riksda- gen samlades till höstsession, Alla de, som nu kläms mellan räntesköldarna, torde dela hr Hed- Junds uppfattning. Nr Hallands Nyheter; Kommer CO att också precisera sina krav till 20 procent eller: nå- got iläröver för att stå sig i kon- 'kurrenstn med SACO om själar- na? Vad stat och kommun måste betala i löner taxeras bara ut av medborgarna, medan märingslivet måste förtjäna ihop till vad det kan erbjuda och betala. Det är den stora skillnaden "mellan offentlig och kild ' sektor. 20: procent de det inom ett livså — Bom alltså hade. sina väggar. I Strindbergs. - sena ' verk begynte sprickbildningen i dessa väggar — men det mar Lagerkvist som bröt ner dem; Ingenting skyddar läng- |ket. re människan, förlorad i mörkret, hängiven ljuset upplever hon sin ytterlighet”.; Pär Lagirkvist torde ha skri realistiska, :.den ”konstfullt retoris- : en: tärskap har varit att kartlägga och åt eftervärlden. kvarhålla miljöer som fur är på väg att helt fönsvin- na: Det kvardröjande, ”otidsenliga” och de skyggt tillbakadragna män- niskorna fängslar honom och har i hon en mästerlig skildrare. Efter: jr. av. Nådens barn och Bilder från iden stora flyttningen framstår, Sune Jonsson som "en nära nog oöverträffad konstnär i den dubbla bemärkelsen att han båda skiriver och fotograferar, - »I--årets bok' Bilder av Kongo Jonsson den inventering av reli- glösa : miljöer. som han påbörjade å Bilder av Nådens barn. Han har följt S 1 Mi jörbundets mission . i Kongo, men boken är representativ för alla svenska mis- sionér som arbetar i Afrika. Den skildrar den gamla missit så som! den gestaltat sig från 80- talet fram till wåra dagar. . Det är sällsynt: att missionens arbete och miljöer ” skildras av en som är obunden av: de religiösa samfun- den. - Därför är Bilder av Kongo också mr dokumentär synpunkt en ny och betydelsefull bok. Den har dessutom tillkommit i en för Af- rikas. "staten dramatisk period — bry och nytt, [Måniga Självatdlga natio- nella kyrkor har fötts. under de politiska frihetssträvandena. Missi- onen.: haj så Nått nya uppgifter, +: | och ; dessa likaväl som dess klas- siska anbete skildras objektivt men ändå nängånget både i texten och de osminkade bilderna. ' - Nu kan man av Sune ' Jonsson väntat sig ytter! mågot mer än ligare sten »fullödigt reportaget Och för- infrias. na inpå livet och will väcka oss inte a anser ati det lönar sig att. sö- kä lekskoleplats. Det måste där- tför för Malmös del anses vara + motiverat, att samtidigt som man skaffar flera daghem också lek-' skoleverksamheten får utvecklas, Det. är här inte fråga om ett "antingen "eller utan om ett både och. a Från. en ' mission fortsätter Sune nn X till medvetande om vårt” sociala och ekonomiska ansvar för u-län- derna. Det är en nödvändig, tänk. värd och vacker bok. : En av ide 200 fänglande. bilderna i Bilder av Kongo, gjorda i Sune Jonssons levande ' och intressanta stil. I boken är de återgivna i djuptryck. . Sune Jonsson. "Bilder av Kongo " — Från en mission. Inb, 40 ie. LT:s förlag. : / Det pågår en livlig debatt i frågan om det var Leif Eriksson från Skandinavien eller Colum- "bus från Italien som upptäckte Amerika, ' Vi vill inte ta ställning i i denna "I som hör» till annan huthersk eller Fö lingen har genom startan= det av- skolan welat hjälpa til i det i provinsen eftersatta skiolar- betet och värna om den svenska traditioner och det svenska språ- Att man stannade för Karl won Linnés namn hade. sin grund i hans anknytning till vetenskap och religion och att namnet är lätt att uttala på kvenska. I. Genom ” donationer. och ' Luther-hjälpen har man - lyckats förverkliga den första etappen av skolhemsbygget, mämligen botten- våningen, .Där undervisas nu fem dlasser med inalles drygt 180 barn, dels svenskättlingar eller: elever evangelisk församling samt '' dels romersk-katoleka: eller andra tros- samifund. Tidigare fick skolan hål- Ja tll i Församlingssalen, : Det cm nu står först må Evas st är kl naden. Då den står klar kommer barnen ' att flyttas över: från de prowisariska - skolrummen i sklol- hemmelts första våning. Därefter skolhemsidén. , Två: våningar : åter- står att I bygga på hemmet. bruttolönehöjning ' inom : den en- skilda sektorn är en omöjlighet. Äterstår att se om det är det ock- så inom: den offentliga: Handelstidaingen. Markpolitiska utredningen och de: fakta dem lade fram borde ha” gjort . klart att "kommuner- nej behöver ' omgående hjälp ' för att klara + sin 'markpolitik. Den kommunala : markberedskapen - är sycket dålig, g ittligt fogar Kommunerna över mark för. högst are” tll: fyras; årg. byggande, Det är: det. minsta som. erfordras för: stadsplaneringen Den; viga önellört " uppväxande. släktet YA att slutföra det och' hoppas därvid på. förståelse 'från hemlandets sida, '.En första hjälp kommer. i- form av (1.000 kr fi statsbidrag till av- löning av en lärare läsåret 1965— 66.. Skolöverstyrelsen föreslår näm- ligen att regeringen skall. anvisa : Det tråden svår ek isk krig i trots. att bestämmelserna Argentina: Kolonien - vet mycket väl att den ensam inte kan för- röramide svensk undervisning för svenska barn 'i utlandet inte är verkliga sitt byggnadsprojekt. Den direkt tillämplig i detta fall, : På lördag fr oh ATV. träta ”Falmiljen? "en . östpakistansk ver & byn Bhringaraj cirka 5 mil Bengalen. Den består av farmor, som tror att hon är cirka 70 år, två söner, deras hustrur och nio barn, Den korrugerade, plåten på hustaken visar att Idet' är en fa- milj 'över genomsnittet men jordbruket ger mat bara munder "| åtta av årets tolv månader. En av sönerna än bi re med en sig. Fotografen Lennart Olson, som gjorde uppmärksammade . Indien-' ” filmer förra året och hans assi- stent (Karl-Erik Olsson har levt tillsammans. med iden här familjen första TV-program från Östpaki- stan på lördag kl. 19.55 (den 23/10). Lennart Olsom berättar om var- det fina förhållandet mellan barn och vuxna storfamiljer om en hjälpsamhet och ett ansvar för andra som är en förutsättning strid, som kanske är vetenskaplig. " Men vi tycker problemet är för- bryllande, I själva verket bodde det många människor med i vissa fall: hög kultur. i hundratals och kanske tusentals år i Amerika in- nan de båda västeuropéerna kom dit. - S Vår "uppfattning är därför att indianerna i Amerika hade upp täckt sig själva och sitt land först, långt före den tidpunkt då - västeuropéer började försöka ut- rota dem, > = - Kanske borde vi siuta upp med att. betrakta - världen = utanför Västeuropa. som något som man upptäcker, tjänar pengar på, spri- der kristendom till och för kolo- nialkrig med, ' (Stockholms-Tid- ningen: ä d i en miljö där man trygghet genom att avsätta reser- ver för svåra tider — man Ö- ver: warje riskorn för att klara nuet. När cyklonen eller över- svämningen kommer, särskilt i del-' talandet vid Ganges och Brama- — Östpalistarfilmer i i Tv. storfamilj vå u Personer som le= ' norr om. huvudstaden . Dacoa i. yskollära: |lön sav -75 kr.:i månaden och det: JT tillskottet gör" att familjen klarar och skildrar deras vardagsliv i ett: och - —.'om inte hjälpen jordbrukarnas liv står på Tr. I ett andra program från Öst- Pakistan — den 81 'oktober — får vi uppleva katastrofen — Lennart Olson befann gig i Dacca när cyk= lonen drog in över landet med vindstyrkor tupp till 120 km i tim- men I deltalandet vid floderna följdes den av en fyra meter hög flodvåg som slet med sig allt i in väg. & miljoner människor 1 hemlösa genom r | vika en taburett för någo kan representera de unga mil r- gärder som ger kommunerna möj. lighe, att köpa den mark de be- höver, i god. tid utan uppskört= ning. > Dagens. Nyheter, , inte accepteras som något ound-|. > Vid en "arbetemarknadskonferens i Tylösand nyligen avslöjade ge- neraldirektör Bertil Olssom. långt framskridna planer. på en. organi- serad inflyttning av, atländsk ar- betskraft. Ur facklig synvinkel ter sig en sådan betydligt mera, till- fredsställande än de nuvarande kaotiska förhållandena. Förutsätt. ningen måste emellertid wara att den arbetskraft, som mtifrån skall tillföras den svenska arbetsmark- naden, placeras inom sådana om- råden där den 'verkligen behövs. Arbetskraftsimporten” måste ske målmedveltet till wiktiga bristom- råden och inte slumpvis och osys-, tematiskt till företag, som” plöts- ligt får em impuls söka klara en akut bristsituation genom” ett snabbt: värvningssvep utomlands. Att de fackliga organisationerna som hittills. måste ha ett tungt vä- gande ord med i sammanhanget är självklart. ” "Nordvästra Skånes Tidningar.. | Sockenpolitiken lever bara kwar i moliga-historier -från .”den gamla goda , tiden”, säger "länsdemokrati- ' utredningen. Det var den roligaste historia vi hitills läst & en offent- lig utredning och bonde i och. för sig kunna ge de allvarligaste far- "| hågor iom; latt autnadningen., är. helt obekant med det den talar om. 7 : +; Västgöta-Demokraten.” - : Ken läsaren tänka sig ett sam- tal dm jämställdheten i den familj där far i huset rön i havregryns- gröten och sätter upp hyllremsor, medan - mor fyller i stryktipsku- Ponigent + och sta sig. semi. mmellanöl? Nå håller nästan- alla karlar > :som' yttrar sig med om att vi "ika" 'be- reda wäg för kvinnorna ute på ar. "| betsmarknaden, och at samhället inte får snåla när det gäller-att omskola och . utbilda kvinnor; till Men jag har: sällan hört semma karlar. uttala: sig om nödvändig- heten adt omskola karlarna, så att dom 'kan [klana, sin bit av ihem- lika stor det första, > ' Lille Per. i Lantarbe jämställdhetsfråga som Har inte ningdomen blivit en så mäktig ”kläes” eller ” överklass” i samhället, - att :regeringen , måste som därernat Tänk på detta! Svériges tolke bö- står av 1.777. 000 unga i åldern: 19 —24 år, [Och här mån sänder" 15 år? - w = ' Regeringen och Täksdagen båstår mest dem folk”över 40. år, -' föryngras med unga mopedägare och :stickgarnskonsumenter. + "Pål i Västerbottens-Kuriren. | ETT ORD PÅ VÄGEN sina utvalda, som ropa till honoi dag och natt, och skulle han icke hava tålamod med dem? Jag sä- ger eder: han Skal snart ' skaffa . dem rätt. LUK. 1878 Hur underli om de nde äte Tess talar väl jag någon rätt till Gud en, syndare, som så många gånger har förbrutit mig och mås- smulan tacksam ' för varje nåde- le min; ”. » ofen, putras utflöde, betyder det att de som krävde 17.000 dödsoffer. förl Men: å å honom. genom I Kristus har jag iron nådens rätt till hela CENTERKS UNGDOMSFÖRBUND "CENTER- ungdom FRAMTIDS : ungdom UNG IDÉ med CENTERNS UNGDOMSFÖRBUND YNON: age i Gud, så obegripligt å Kris I det namnet har . ag rätt till attt I I ga fr Na 'och fävt' till art läg- utvalda rön ; då Skall ban nat skaffa de Du är när dem som frän med allt allvar om äg de, od So ärnerlig, sitionen om tomträttslån snabbt . Skulle 'då Gud icke skaffa rätt åt Nej — inte i mig själv! Då skul" vana: att gå evigt de många jobb som väntar dem. oe skötseln. 'Och ändå är det sista :en | ' | Regeringen och riksdagen i bör | ror mn nn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.