5 IN ETTOTILLSKOTTET AV. LAHOLMS TIDNING —= L T: Måndagen den ”Qumbärlig småföretagsamhet; Hantverket och småindustrin som företagsformer i ett högin-.. situation. uppmärksammats. ochi . dustrialiserat samhälle har allvar- " ligt ifrågasatts. Hur skall de kun> na tillgodogöra sig rationaliserin- . gen och hävda sig i konkurren=. sen med de stora företagsenheter= na? har man frågat. Svaret utlä- ses säkrast i det faktum att'/Sve- . riges Hantverks- och industrior- ganisation nu omfattar 440 loka " föreningar representerande : 44 branschförbund och med en med- lemssiffra på cirka 40.000. Det. kan vara skäl att erinra | 25. oktober. 1965 LT = = dagen. har småföretagens ' kredit- > Ånitiativ tagits för et fö bättra = denna. Önskvärt är att möjlighe-: terna till Jån ur ATP-fonden för-' bättrasosgv., . - ': - Den kvalificerade yrkésutb ningen har alltid haft en framträ- - dande plats inom hantverket och därmed tillfört hela näringslivet. betydande värden; Numera har, > samhället satt in sina. resurser även på detta område, vilket dock . inte betyder, att V hantverket sak nar b i. härom då or; i dagar=" na uppnått 60-årsåldern.' Visser-" ligen har åtskilligt förändrats i / samhället under denna tidrymd, men flera av de mest väsentliga . I målsättningarna har stått sig bra genom åren, Nämnas kan yrkes- ' utbildningen och kreditförsörjnin= : -gen.x ju i & ">. Storleken på de företag, som är anslutna till SHIO, växlar givet= "vis betydligt; Men att genomsnit- ” tet anställda utgör fem pr företag : enger' klart att det alltjämt är Och '-. fråga om småfö ” kas. . vecklingen krävs självklart ' 1 för, men "sådan har småföretag. - En ' genomgång: av hantverkets svenskt näringsliv ger till res tat, att dessa företagsformer all! jämt är oumbärliga. Förmodligen kommer de att förbli detta”under. den framtid som nu kan överblic-' - Ein viss anpassning till. ut samheten: visat sig besitta inte” minst "under" det snabba utveck : lingsskede: vi genomlevt under ef+.. denna "småföretagsamhet har an passåt sig till 'utvecklingen i sam: hället. Vi kan bara nämna ett så-' - dant ipel som kh Ås - nerna, .Det. beräknas , att. i vårt land finns cirka två miljoner bi-' " lar. Dessa bilars skötsel' kräver ' betydande arbetsinsatser av yr- . kesutbildad' "personal | och. den. "finns, 4' bilverkstäder ev "övervä- : gande småföretagsform. Atskilliga + emåindustrier arbetar som under=" tåt storindustrin och a i gör därmed en direkt insats i ex= « portindustrin, Detta är förresten en speciell företeelse för högt ut-"' ”vécklade industriländer, som med framgång praktiseras i USA, Det finns även en hel rad serviceyi- ken, 'som kan betraktas som kome=, plement. till storindustrin, Dessa "finns t ex inom bostadsproduktiot : nen och är oumbärliga ; för: att > Självklart" är kapitalfrågan, al 7, » jämt": utomordentligt » viktig: för småföretagsamheten, som inte har : de möjligheter "till. självfinansie=-" -. ging'som'storindustrin har.Detta" ställer ' större v anspråk. på -kredit= möjli; het; och; nen har också målmed sträs I terkri oh . Jer något somi talar för”att.denna : : Det finns inte hel: anpassning skulle upphöra, toden "skulle' gälla vid andrakarm- marvalen "fram till. 1958, Om! re geringen . underlåter att". lägg: fram "ett förslag, 2 skulle vi: Za skilda valsystem för valen till riksdagen ”och till de" kommunala " församlingarna, Det går inte:att | - presterå en rimlig motivering. för, en--så -underlig ordning. Vi-l svårt att tro att regeringen -tän: ker' pröva så "burdusa -valtakti: ska metoder, En proposition. ko: mer nog 'så småningom: i Men. oppositionen gör: klokt i tt. senast : i' höstens : remissde- att avkräva. regeringe vat efter att förbättra dessa, Sam- "tidigt ' har” kreditinstituten "ägnat större , uppmärksamhet än: tidiga- re "åt : hantverkets och småindu=: .strins' kreditbehov.” Även. I riks. NIER sr vu 2: UTLÄNNINGAR: : i har de senaste fem å åren : molerar! Ffa NN > ls stopp, venin'gsrör tigt för” fackföreniigsrö "acceptera én fortsatt invandring efter de senaste å årens mönster: ", Vad vi har i dag är nämligen i själva verket en mycket kraftig och tämligen okontrollerad '.. in- . vandring av :'arbetskraft, framför allt från vissa länder i Sydösteu- ropa, De som kommer hit lockas ofta av förespeglingar om : höga löner och drivs av - förhoppning om att snabbt kunna skrapa ihop "ett kapital att ta med sig hem, + Verkligheten är vanligen betyd- ligt bistrare, I stället för att skä- "ra guld med täljknivar : hamnär "många utlänningar i händerna på ..fördomsfria "arbetsgivare -" och " samvetslösa hyreshajar. No Alltför många hamnar inom låglönefacken: — ” mors Bortsett från .-de rent "personli- ga svårigheter, som «därigenom ofta drabbar dem; bidrar de ock- så till att bevara en otidsenlig och "ineffektiv företagsstruktur = och att hålla företag, som annars knappast vore bärkraftiga, vid liv med konstgjord andning. Struk- tuella förändringar är nödvändi- ga inom vårt näringsliv, om den saken är = fackföreningsrörelse voch .- > näringslivsorganisationer överens. sor - Strävandena i den riktningen "motvarkås emellertid av en "okontrollerad invandring, - "FROVISORIÉT MED UbpA: ,... TALSMETODEN N « vid:de' kommunala valen löper "ut med nuvarande mandatperiod "och regeringen har fortfarande -inte gjort någon antydan om den tänker föreslå en förlängning eller -om den - gamla. . d'Hondtska :valmetoden skall tillämpas. vid kommunalvalet nästa ' år, påpe- karHandelstidningen: : Inom' oppositionen tycker man sig finna en växande oro för att regeringen skall dra valtaktiska fördelar av att lämna den i oviss- het om-sitt beslut så länge som "möjligt. : Den d'Hondtska valme- toden skulle obestridligen ge so- cialdemokraterna "betydande mandatvinster, om de borgerliga partierna” inte skulle kunna enas om att gå samman i en kartell. : Farhågorna = förefaller ' vara "överdriven. I fjol fattade riks- änte hållit jämna se med ae "folkningens". tillväxt;:-- Den” nuva- rande 7. Jivsmedelsprodukti nen måste fördubblas" dill" 1980 :.:0 "tredubblas.”' till "slut om" En hungerka ar kunna undvikas. : I-Detta.s konstaterand Reston. att. ställa frågan. om ; det är "riktigt som. att re Det år db; iskt "riktigt alb "på en! del håll kal inskränkning ”jordbruksproduktionen > samtidigt som 'så' måriga människor .svälter ihjäl, ute ;i världs "den, bestod a ungdömen. dvs .S böndernas barn. hade så. -långt till biografer, dansbanor, och ska- |. lor. Det gick till och. med så långt att man : "kallade + 7 denna . sorts tråkighet ett problem. Den- na tråkighet,. detta problem, « exi- -sterar inte längre, säger, förfat- taren Stig Claesson i ett' uttalan- [1 -deförJordbrukarn Föreningsbladi cos ” Sveriges bönder i dag har inga barn; Däremot äger - svenska is landsbygden i dag ett annat sorts |" "tråkighetsproblem som är tragiskt och grymt ochi rationalisering- ens namn förmodligen nödvän- digt. Eftersom lantbrukaren'i dag måste ha stora enheter skapar han sig en egen glesbygd. Till och med närmaste järnvägsstation läggs nér, Till 'och med för Detta är naturligtvis följäriktigt och" nödvändigt. Det 'som inte lö- nar sig det lönar sig helt enkelt | inte; Men det har gjort att lands- bygden nu är ensammare än nå- » gonsin ' soch: ibland, till. och . med > Den: svenske. | bonden tror inte på morgondagen, . Han tror., på - gårdagen; det är: därför han fort: sätter, Stöd aktionen för: ' - TALTIDNINGAR | "åt Sveriges Blinda | "POSTGIRO: 900326 | dagen beslut om att uddatalsme-" gmmmmwme halvtlmme ska "vit. ” tarna i första hand de utländs-! a, ty det är fråga om export-' film, få tillfälle att följa -drott-' ig Kristinas resa från Upp- ! nn. Den "ånga färden tog an- no 1654-—55 halvtannat år, Då-:; tidens färdmedel var hästar, så - det gick inte så fort, och dess-: :: utom gjorde Kristina långa up- pehåll undervägs'” på ' platser h i miljöer, som' särskilt be- hagade. det före detta majestä- t;av: Sverige. Där. höll den nillrika- drottningen hov, och 'og' som 'en magnet . till sig diplomater och lärde” och folk av HÖ, börd och bildning i ; Initiativet Hill filmen om drott- "ning. Kristina. kommer från 'Sveri- ;ges radios utlandsavdelning., Ma- nusförfattare :. är Carl, Nordenfalk, vilket innebär en garanti. för att de kulturhistoriska; detaljerna blir korrekt återgivna. : På ; bruksherrgården vid Lövst:: "här: män ' fått. tag. på en ålderdom- lig' kalesch, 'och i Livrustkamma- ”ren”ges besked om hur. kuskar och, förridare var klädda på 1600-talet ' SR ören ' och : p Rolf " Zandén "är" noga "med "så'nt där. "Zandén och fotograf Lasse Berg- ström ; har. filmåt ”utomhusscenei f La Drotthing Kristina red gärna gränsle som en karl, klädd 4 mans= men här ses hon $ damsadel med jaktfalle på hästbaken, rpån, Bryssel och Rom. Re- andén' har bott i. flera åri ch nyligen: publicerat ” en över Tibern,-så han är på mammas gata i Rom.: Filmtea- et; ; består "ytterligare av fotograf sÄrne Palm och skriptan Eva Chris- -tensen.” Utlandsvistelsen beräknas ar tidigare i bok- rg på drottning Kristi= nö .sala slott, till: förmån: för sin kusin arl X' Gustav: Sent samma kväll 'ågeriom" Europa, «Till Flottsund es- ”korterades” "drottningen, av 'riksrå- dets -1edamöter, och ett antal adels- "män, men "den artige Karl Gustav red vid -henne: sida: ända till Märs- ”GREVE DOHNA”. ” Efter . ett" uppehåll. i "Stockholm tillkännagav. Kristina sin avsikt att skeppa in sig på ett fartyg i Kal- mar "men" "fortsatte 1 stället lands- "vägen her. till Hal d.: Under ala till Rom efter tronavsägel-1 " museiintendent: Sm högtidlig akt två Upp- |. niräddes- den" långa” resan -tvärs |. : Efter en samti en ilverbeslagen gdlaköross 7 "emot den höga 'damen, men hon lär ha föredragit att göra sin" entré på hästryggen, :nu- dock i damsadel Påvens praktfullt draperade lega- ter hade åkt henne till mötes,' Den eviga staden tog emot i festskrud, alla "kyrkklockor ringde, från kas- tellet Sant. Angelo gavs salut, och hela. omfokede av entusiasm, «=. da målning, : så - slutade s ett > triumftåg, " beteckning men som i och för sig: väl kan vara värt en mässa i form av en färgfilm 4 TV. Den är som ” sagt närmast avsedd för 'utlands= publik, men: vi har hopp om att' få se den någon gång framdeles, . Stuttgart vida. -"”Borra ' med + musik” "-— Bag” för" tandläkarens praktik har kommit från lAmerika: och snabbt vunnit : enhängare också i Europa, Ty även: här än man. at " betar med 350. 000. 0 ler 400.000 varv i minuten, ' Med -déssa instrument borrar man mydket snabbare och de plågsamma vibrationerna und- 2 Laser-strål mån omsatt så mycket som möj- ligt lindra borranidets ikwal för pa- tienten,' Den" som ;på -tanidläkarsto- Jen, får lysen)” Hill [Beethovens ni- täcknarinet ..” Pgreve "Dohna”, , iförd mansdräkt,- -med > stövlar, värja och plymagerad filthatt, red hon gräns- le. genom" Danmark: ner: till 'Ham- bur; ! på sex. dagar,; Han stannade hon: fett par: veckor. men fortsatte, alltjämt. i .mansdräkt. och till häst, mot. Bryssel; Söver ” "Amersfoort" och - Antwerpen, dit :-augusti;-Undervägs besökte hon ett jesuitkloster och mottog . bjudnin- gar .från .diverse ,notabiliteter. Till Bryssel anlände. Kristina i mitten på augusti 1654, få Uppehållet : i: Belgien blev 'lång-: varigt; Först den 22 september 1655 "lämnade hon Bryssel.: En ärkeher- tig och ett lysande" följe "av ' adels= män och: myndighetspersoner, följ- de henne ött stycke utanför staden. Fvå : kompanier; ur - ärkehertigens garde ingick ;i ; eskorten./ Kristinas t id avresan från Ham- burg. var ' tämligen blygsam, hade "nu svällt ut till 200 personer. ': "I Roérmond paraderade garniso- ten vid hennes ankomst,'och sa- lutskotten "brakade. Över Köln och Frankfurt gick resan' sedan "vidare till Innsbruck, där Kristina offici- ellt konverterade den 3 november , 1655, Den 207 "fovember anlände hon än "Ferrara. Över ' Assisi nådde drottning . Kristina ” äntligen Roni «strax: före jul; Påven hade skickat "bilisten 'skall utrusta sig som'ett slägs” "astronaut," när han "sätter a sig vid ratten, men vill man vara 7 tord, man få, underkasta bältet: :s många. en "onödig" utrustning, trois att det ” ”räddat "många: "liv "och > mildrat ännu "flera skador. ' "Naturligtvis, skulle: : bilfabri” "kanterna kunna åstadkomma en hel del i .säkerhetsfrämjande syf- te, Ingen försäljare har. väl ännu "instruerats” om att pr för ion.; ankom. den "5 Ia och behanälingen är nte på långt när så v > 3.500 ' tatdlälvare från. 28 länder fick nyligeanr tillfälle i Stuttgart att övertyga "sig. om; "det musikaliska | - borranidets”. effekt. "Men deb war inte. dleni.. entda nyheten på . den västtyska tandläkarkongressen och lem... Internationella : dental-expon. Dent ”sity slag största special- mässa 'visade . dental-instrument som dokumenterar. tandläkartekni- kens ' höga. nivå, Dessutom . bjöd kongressen ett' vetenskapligt : pro- gram, kom" i; 96 föredrag befattat sig mästamr- uteslutande - med paraden tosens problem. ' Denna t digskussion,. försök inte " prövad i praktiken. Försök har” resulterat i att - baser är, absolut istånd ' att mnabbt och precis på' millimebtern tamidihål, " . va efter att bygga freden - stiga, tvinga : ti E - | sökande att stiga. ur kön,: men I: 7 | skemål är fju i stället att det skall tandvården: är redan. fö förenat för ” [ Aktuell ”komn i mentar Tubb. FN till enbart en diskussionsk Det vore orättvist att reducera krävs de > nog | Betydligt mer. av fasta politisk "och handlingsli 20-åringen Kennedys ord: ”Så låt oss inte sätta all vår lit till per- gament och papper — låt oss strä- |. > Hyvorna bör släppas fria och få skjuta i "höjden på ett sätt som Det är högerns "gamla recept att avskaffa bostadsbristen Men så lätt är det tyvärr inte, Man. kan, genom att låta bostadskostnaderna | Detaljhandelns NM Det har också uträttats en hel del ärtikulerade praktiska förslag än -] til. mänsklighetens bästa, Varför] KDS hittills redovisat, om ett nytt alltså inte sätta som 'moltto över|parti” skall vinna gehör och” fe- spekt hos väljarkåren. « Västerbottens-Kuriren. - framtik Jordbrukarnas Föreningsblad. perioden till 1970 belyses på ett sor oh ' Jintressant sätt i'en ny utredning från DUL Särskilt anmärknings- värt är att den "kraftiga omsätt- minckar' efterfrågan på bostäder. |ningsökning som förutses beräk-. nas kunna klaras | av mutan "någon ökning åv med ik antalet "anställda sen ny ot Is” bostads- det. Den blir värre. Att pressa ned |. bostadsprodufktioren «till : förmån för andra investeringar är Biltoå inte heller. rimligt; Bet allmänt ön- byggen bostäder i ännu snabbare Dn 3 Nyd Norrland. - De försök ri roed differeni ad un. stadium "vid ' Gävle läroverk; har|. haft det klart positiva "syftet att kartlägga med vilka” metoder "man bäst skulle” "kunna ' förverkliga grumfdilkolans ” "mål. De-lärare som när det partipolitiska nitet'. denvisning: i sammanhållen . klass, |” «5 [som gjorts på grundskolans : hög- |. ter borde beakta. . Expressen" kom i sanning illa ut med sin demagogiska upplägg- ning :av statsminister Erlanders anförande inför: Stockholms anbe- tarkomimun häromkvälten, det de- monstirerades "tydligt nog i TV-ru- tan. "Men kanske måste det en olycklig stund sluter förbund med fr id > försä ljni: ” Jönköpings-Posten, : mn jaktkonsulent” berättade en : historia. om en björnjakt i radio, En. man. med hund nänmade sig en björnhona med ungev:De blev oroliga för hundens skull men sé- gjorde försöket är "själva gage rade i läranntbildningen och har alltså stor ierfanenhet.. Dock måste de mu konstatera att de inte kyc- kats förverkliga läroplanens inten- tioner. Och idet trots: att; de. lagt]. ner -ett mycket” tidskrä "och dan i lugnat hunden blev även . björnarna Jugna, Så. gick mannen in med" sin hund,” åter- vände” ut i skogen joch,; sköt den. ofarliga björnhonan och! hennes ' förebar "skytten. som 313 betuniganidie arbete. må..tdförsöket. Bakom detta" ligger uppenbart ar- betsi i form av lektionsför- skall ; kunna. eller hinna ' prestera inför varje lektion. : ; Nr Skolvärlden, läroverks- . vlärannas tidning.” DÅ är 'svårt att starta nya par- ter i vårt land, och en del. orätt- vist , verkande” hinder . borde tas bort. Men bortsett” från ”dotta, "så borra - eller bättre ' sagt. bränna” 15 03 To Ulrich. ittgart (LT). + Vad "Paris betyden för” dammio- dett . är : Skandinavien” för” möbel modet, Och härifrån" kommer. nu en "alldeles: ny möbelstil, förenad med den :”tjusa VE Kort sagt, det är slut med. teakträ den; mya given :heber ”furuträ” Den :: västtyska - möbelindustrin följer" ä&. My riktningarna i Fin- land och "Sverige, : Danmark; - och Norge med : största :-wppmärksam- het. Vä kland är ju en av de dom "som gör sig kännbar” genom tarvdkö dnång och förtvining samt > slutligen : genom : förlust .. av friska tänder anses jämte tandrö- tan wvära en av de mest spridda tandisju För resten är en fullkomligt frisk tanidgård mågot sällsynt hos euro- påernar Sjuka tänder och anoma- lier på tanidgården är det vanliga. 90 [procent av alla människon är i behandling hos en tandläkare och särdeles barnens och ungdomarnas andel växer ständigt. Presidenten för de tyska tandläkarnas förening dr, Erich Möller. ”dundrade” t. o in: mot den moderna civilisations. människans likgiltighet i avseende på hennes tandvård, Har känne- tecknade dem som . ”tuggningströ- ga”. Trots många telmiska, medi- cineka och kosmetiska hjälpmedel sägs de inte wara i 'stånid till att " -] ordentligt sköta. sina :täniden Be- träffande barnen tillrådde' dr Möll ler att förbjuda 'dem; allt snask och ge dem frukt och morötter i stäl- let för 'det..I skolornas närmare omgivning borde . butikerra ' för- bjudas att sälja sötsaker till bar- "Den konventionella behandlings- stolen tros snamt inte längre kom- ma att finnas hes en modern tand- sitta I fo enieN oder inte mera sitta -i stolen, avkoppla: på en hydrauliskt nedfällbar ligg- stol. Och tandläkaren ' skall inte mera stå för att borra, slipa och plomibera utan han skall sitta a bred- miest betydande europeiska. möbel- producenterna och : världens. stön - - När möbler & usa "träslag talet kare släppts ut i marknaden igen ansågs . det. inte för troligt att de skall kunna hävda sig imot ide mör- ka" träslagen, ; Experter påpekude att det. inte finng tillräckligt” med jäm DM i fold emot hade” Sveriges produktion ett Jean av cinkia 400 miljoner "DM, beredelserna" mi, m; som man intel” kan räkna; med att varje lärare], försvar att djuren / ifråga ver vil- . da. Men" ibland undrar. man, vilka ' Danmarks gick: upp : till 300 mil rä joner DIM och Narges till 210 mil: omer, DM. . Washington ' (LT). Väl : Sovjetunionens och ; de öäteuro- peiska ländernas beroende av väst- världen för sin försörjning med framgår av en sammanställning som. , gjorts "av det. amerikanska jordbruksdepartementets "forsk; ljust trä av god ' far Björk; lönn och alm: säges inte räcka till att få' igång ' en" ”ljus mstrukitö våg”. Då "kom möbello - rerna "ihåg dem inhemska -furan. Den äl god kvalitet : och: det finns. ril tillgång : på -den, Av klig detta. träslag väntar (de skandina- viska och Idle wästtyska möbelindu- strierna 'sig mu ett segertåg kring hela wärlden — så som teakträet för några år sedan upplewt, > : Samtidigt med. det ljusa "möbel- modet märks också en betydande lm: ändring i stilen. ' Den släta funk- tionalistiska skandinaviska formen som nmnmder tjugotalet införts av ”Bauhaus” .— "en privat. högskola för: byggnad och utformning. - i Tyskland — är 'inte längne 'efter sirater moderna igen, Denna ju- Skanklinnavien och har mycket fort hållit sitt intåg t Västtyskland I tyska fmöbelvaruhus får man re äl! Iparna. Lackerade möbler i bied ierstil d i empire och Louis Seize köps ock- så Imycketl Dessutors är ss förfi- nad stegrat "varvtalet från 8.000” till 40.000 i minuten Under tiden har den - dentalindustrin ren dan kommit med borrar som ar- "rade av vassa a plåtkanter. m bil . kan dock inte göras. helt riskfri, - hur man. än bäddar -in- detaljerna isk st, och därför blir det den eller den vagnens trafikvän- "förarens — och kanske också pas- ringa sagerarnas — wuppgifter att skyd- > da sig med andra medel : (Nordvästra Skånes : Tidningan” samt stolar .o di, omtyckt. B bigad Numera är krusiduller och | . | indextaliet från 120 tl a 118 emhe- - De östeuropeiska länderna . vän: der. sig främst: till Sovjetunionen för att fylla sina behov, men då skönrdeutfallet varit dåligt på ömse håll har' leveranserna : inte, räckt till.” Under 'de senaste fyra” åren 'opa, . men dessa har dess- drygt 11 milj ton i väster. Också Sovjetunionen köpte munder sam- tid omkring 11 milj. ton på världsmarknad, Leni. - - Länderna i Östeuropa har under de senaste åren ökat sina vetein- köp från fyra milj ton årliger till omkring sex milj i år. Årets skörd har ;- varit-: utmänkt ' å Rumänien, men dålig till. medelmåttig i Ung- "| rasket. nm De” söm, attackeras vete från väst > epannimiål blir allt. större. Detta ti har Sovjet levererat nära 11 milj FR ton vebe till kommunistländerna : il. - utom . tvingats köpa ytterligare ;$ vaknar upp inför läget; Bro : larna står i kör skulle man kunna säga. : Meri de syn. inte 4, skum- av ommärderad :. . rätt. " Brotisligheten A bli till sist.mer "eller mindre aci cepterad, Poliser: hinner. bara. Tyc- ka på axlarna och hänvi väld'ga babansen. em, Tj ien, Östty kland, [2 Bulgarien. och Polen; » Det: statistiska materialet” visar att . spannmålsproduktionen' i 'de sex nämnda länderna under skör- deårep red järn var praktiskt taget ök en betyder detta em av ter per invånare, Det innebär i sin lan de mål som östblocksländerna angett för sin produktion och de bäddas inte längre ned i praktiska spjälsängar utan d romantiska vag- gor av trä eller i gungsängar, - Den västtyska möbelindustrin producerar i stora serier meden skankdinaverna specialiserat sig på kostsamma: kwalitetsmöbler och en- staka pjäser. Den skandinaviska marknaden som är mv. sättas i Skandinavien. Den tyska möbelproäuktionen gick u upp Sovjel tunionen: har hittills i skrivit kontrakt om äv 9,5 milj ton vete från gentina, Australien och Fredda. Ytterligare inköp är alctuella, För att finansiera sina inköp utnyttjar Sovjet sin ' guldreserv. Nyligen rapponterades att 196 tom guld till ett värde av 213 milj dollar hade anlänt till Frankrike och Schweiz från ' Sovjet. I fjol. sålde Sovjet fd för 330 milj dollar till väst- väknar' Sovjets fen rsproduktion av guld har tur att klyftan vidgas alltmer mel- |ä te frn hördes för usel vinnings . s och!" dyrkade "sig enhet Or de sig i allsköns: i omdska — detta syndiga släkte, . blygdes - han inte att kalla sin, syskonskara, - Jay han val valide själv att broder. Frivilligt villkor, led med tog på sig. skulden ' för derag avseenden bli deras gick han. in uns sn Ett ned blev "i" allå O, du underbara ikärleltat Du store, gode Broder! Tack, att a nin ett wärde av 175” mit Mollar,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.