LAHOLMS. TIDNING ' "tisdagen den 25 0 OKT SN 1989: —= L T.. Tisdagen: den 26 oktober 1965 . "Under flera år här experterna" . på märingsfrågor och. folkhälso- ” frågor” agerat.” livligt. i pressen med uttalanden) som gått stick i stäv mot varandra. ' "Den" ena Mart uttslonde att'man inté fed säkerhet " kan : avgöra”, om det Kvicksilver" som. vid analyserna "visar gig finnas i tggen kommer enbart; från 'den naturliga basen r ute i nat "er PRRFVA EE "gången" har det: ena i fördömts, Iden - andra gången kan "det ha gällt något helt arinat, Den jeriprodukterna är 'farliga' med ': hänsyn fill risken för &'& kärl- -'sjukdomar,: Vid, ett. annat" tillfälle har det! klart. kunnät' visas att - jeriprodukter "å ; ena sidan 'och kärlsjukdomar å andra sidan inte |. . föreligger” En . uppmärksammad » sådan, undersökning har. redovi- - gats i dmerikansk PTess, I Kär man av från bicciderna”. Professor Wnret- lind fortsatte: ”Det är nog 'san- molikt. om. man jämförde olika undersökningarna att större ”de- Jen i Jsvenska Egg: med säkerhet kommer". från. kvicksilver. .;som härrör. sig från naturen”, SH :1 likhet med wad vi tidigare. let 'om det kommer "till 'en 'del 1] serats” betydligt idet har de senaste årtiondena, Menidet I inte varit tillräckligt för att uppnå :'den in- komstmålsättning för bas. eller mormj naste prisavtalen liksom; 1947 års vad förelagsstrukturen lor Efitersläj " Svenskt"jordbruk har effektivis f— jordbruket, som de både se-. för jordbrukets omställning (3 | > Jordbruksutredningen har ar- | betat i fem år men ännu har inte mycket sipprat ut om hur den: nya jordbrukspolitiken skall bli utformad. En av de tjugo- jondbruksutredning är Ewald Jensson, ordförande i Lant. arbetareförbundet, som här ger. några "Synpunkter på ide pro- brukningsenhet utgör cirka 15 hek- "|. oe tar. och är därmed av basj blem u med. den I arbet " kets storlek. För jordbruk av iden. 4 bästa jordarna på de bästa enhe- mna storlek :prispolitiken utför: IA 1-59-60-årsåldk Bo- kunna lisera målsättningen att Stodsbeistern i tätorterna är. både tillförsäkra denna arbetskraft en 90.000 av de. över 200.000 bruk= jellt. hinder och H "lilvändig in- iskt d De ad, I Inte minst lantar- ; påpel t och und ukit är hela dennå fråga. .av'stor betydelse. part . I vare 'sig' "jordbrukarna, att landen; som bl apåvisade medi tydande konsumtion av” mjölk produkter inte hade "någon an- märkningsvärt hög grad av de nämnda sjukdomarna, om” man jämförde” med tillståndet i andra " länder, med" liknande levnadsför- . bållanden men med en "väsentligt |" lägre konsumtion ” av: i emjölkpror dukter. od Ett "exempel" på den sycklehet |! + som prö uttalanden > kom till. uttryck i TV:s: Alktuellt-sändning ! den 6 oktober. Professor: Arvid :'Wret- "Hind', i ntervjuades " mo” bakgrun- der a; ett uttalande, som hade gjorts mågom vecka tidigare av "tie dorskare, vilka hävdade: att "två svenska ägg innehötl maxi "midos' av kvicksilver, Man ut- gick "härvid från de; regler - och normer söm uppställts av ;världs- kan "tolkas på olika sätt och som delvis går i klart 'okika riktning- ar göres på löpande” band. , Det intrydk. som stannar kvar . och eventuellt : påverkar 7 handlanidet hos den "enskilde 3 Det gagnar” "emellertid inte någon | livsmedelsindustrierna eller '.kon- i ationaliseringen 1' övrigt liksoni niseringen har emellertid 'le- gat på sen hög nivå Detta framgår inte; drinst av. att. (antalet, yrkes- kat från Sig 374.000 i mars 870.000 "är "1951 till 1965. Det är.bl. a denna. myt ;ydande ' överföring av. arnbets- ts kan” wid "denna" uppläggning” M informationen. bli helt. slumpvis beroende av” vilken” profet man lyssnar täll och: dessutom vid vil ]4 ket tillfälle" man i råker. lyssna. 1 ; Mycket lav, de olikartade mttalan- Satt opra Fen och forska :' branschen. t sdvändigtvis skall uttala sig då en fråga som valt: Alla | Vil ha ett Opå modet laget och alla "bedömer. läget : utifrån sina synpunkter och erfarenheter, vil ka kan wara olika beroetide på att forskningen inom olika insti bednives med, olikartade sor 'Wwatind nämnde, at två som . La Nå sor + : Wietlinds .. länge el Vilket |; klarlade. osäkerheten hos forskar: na beträffande "ursprunget för det . kvicksilver . som firma i äggen. Professor ; Wietlind, gjorde. ett FUL PLUMP . En ”småbrukare från ! Skara- trakten / sköt sig i tinningen: när . kronofogden och en medhjälpare | till denne kom” för” "att. göra” ut- mätning för, resterande "skatter. Mannen dog” inte, men man” tror att han blir blind:om han” övers lever, skriver G e2fle D a ver blad: MR Enligt de tidningsuppgifter som föreligger har familjen bott ' på gården, som endast är tio tunn- land stor, i många år. Där finns tre barn, en sockersjuk son på 36 år samt en 16-årig pojke och en 14-årig flicka + Missväxt -och andra besvärligheter har alltmer undergrävt :gårders ekonomi. och skatteskulden har så småningom växt till — enligt uppgift. i Ex- eS 0 kr. pressen — 5 00 Det är: paturligtvig - alldeles riktigt och ofrånkomligt, att myn- digheterna' håller -efter' försumli- ga skattebetalare... När: omstän- digheterna' talar för, att man har att göra 'med ärliga äl ' samhet;har vuxit snabbt. Det .atp socialdemokraterna är. ekon n "enskil 'offervilja". '. Både Lo och '.sI: detta läge. menar. vi att. det » bidrag. :Bättre än så är. inte den -&Kosträden” för. partiernas ver sig: "redan; nu :för varje” "parti åtskilliga. miljoner; Under: ket av ginflation; lönestegringa FN tävlan. -kommer' utgi . | synnerhet: industrin är: inte: särs skilt intresserad av att nyrekrytera om näringslivet i i övrigt. Därigenom har vårt materiella välstånd kun nät I förbättras. så » radikalt, " |jude tll bristningseränsen. brulvets oket | pågått oavbrutet ' sedan det. andra som möjliggjort den : "nödvändig ediens i vår fram- tills soknats. Men det blir till en Aktuell "komti menta rt; Prafe vidgning, fektivt Vioyätjande av de allt bätt= re tekmiska: och andra hjälpmedlen. > Yrkesarbetare får Da ministrativa organen för . fastig- retsomibildningar är redan utnytt- Lamt- inire effektivisering liksom överföringen, av resurser till and- ra områden kräver mycket” "stora kalpitalinsatser, och vi har brist på kapital, Man kan; därför inte vänta annat än en möåttfull ökning av takten: i den: wesursöverföring, som världskrigets silub 1945, 1 cv "Andrum behövs + > + +" Jordkvuket har naturligtvis” haft anledning att snpasisa sig till vd | kelroll, - väntar ännu på möjlig- betarna, som i det framtida jord- bruket kommer att spela en nye heten att få med andra yrkesarbe- tare lilkwändiga löner. Det är en utgiftsökning för jordbruket, som mani eldar; nu vet måste komma, ” Mam kan -: förutsätta att vårt framtida jordbruk i allt wäsertligt får producera - livsmedelsråvaror it Ki iserna - be- stäms nämligen i mycket hög grad . ställa förväntningar därutöver är wi tt rimligt, När en ny jord- bruk itik + måste av förädling, förpackning, F Erik Ia för att en föneexplosion nästa år skulle föra oss ett gott stycke på väg mot "samma dilemma ' som ch : den Ilska ' eko- undbe rg Verner |med ett svepande och onyunsctat uttalande ”emåföretagen = i: bransch och betecknade (dessa ”parasiter”."” " de är Bengt Sjönell er konjunkturer . för våra exportva- |- ror och av” förmånliga relationer mellan; expont- och importpriser. Men. i år beräknas underskottet i wår hanidelsbalans bli två miljar- der och ' prof Lundb hål- nomin, Vi: har syndat länge pål. "i Svensk' sIndustriförehing”; ' Det. är sanmärligen hög. tid att 1949 vär « jaktvårdsutredning kom mer med sitt betänkande, Enligt uppgift har utvedningeri för av sikt att fridlysa björnen. 'så myc- ket beklagligare (då att utredni ler (det inte för osanmolikt att ut- fallet blir ungefär detsamma nästa år, Är regeringen beredd att lyss- na till varningarna? Eller måste vi nåka in. i em betalningskris av engelsk karaktär, innan den förstår att det är allvar? | Handelstidningen En försvarsmakt måste maturligt- vis Hör att kunna fylla sin upp- gift ' ha tillräckliga tekniska .ve- surser, på vilka den ständiga mut- ; mar i denna hantering, Här sker numera en betydande. förändring av jorda. bruksråvaran till färdigt livsmedel tioni och: man, lämna erforderligt andrum för Omställ Och" kostnad för allt ' detta är al ana framställa mwårt minimi behöv "av: Hvsmeldel inom landet, som omöjligheten av 'att tillgodose vårt behov av färskvaror för dag- lg konsumtion genom import; Det- ta kominier att binda ett icke ringa |” antal. människor 3 vid jordbruket] 3 även . vid en: betydande . framtida struktur dling. Ö fortsatta bidrag till ökning av våra antbetskraftsresurser” kan följaktli- gen, inte bli så stort; 'som det ofta ges ker; av I den ganska onyan ide -Idebattt, som just ' nu pågår ibruksfrå Överföring av resursér. från jovd. bruket: till andra näringar "kan 'en- > | dast ske si” demnwalkt, ssomdessa 3. | FeSUrser : skåm. utnyttjäs tivt på. andra 'cmiråden, . Och - Här "lika effek= åtskilliga: hinder för 7 ett Några kan. nämnas: tar tidi Å synnerhet när överförings- : knappa eller ' ol fintliga; Be: konkret utformat och aktivt verkande' omställningsstöd för fördbrukebefolkningen I har hit- inte oväsentligt. större,. än priset på Iden ' råvara," -scim ; jordbruket framställer, Och dessa kostnader ökar snabbare än priset på råva- forma. . Bmigralionen väster är nu aktuell i i många förs smanhang” men" det är lå. oftast bosättni iN som Floden -tog ' erinrar? om. ett: annat längtans mål: för. fattiga' och - ar- betslösa: svensklar- under de. "hårda åren — Sydamerika, = I ” Det var -storstrejksåret 1909 som några. evenska "familjer" kom : på tanken att flytta till Brasilien, "En av 'dessa familjer -var Gerda Pehr soms, Hennes far var genom strej. ken i gruvorna arbetslös och enda | självbiografiskt om i emigration - rige, Brasiliery blev målet för fa- "mäljen liksom för mågra andra som hade det svånt, De skulle slå. sig ner som jordbrukare i ett som. de trodde förlovat land, där de kunde få flera skördar om året. den' är'ju ett ' övergående ont; och emigranterna lever i förväntning- arma om jer strålande framtid. Ef- ter en mjödosam och långvarig re= sa också till landg är de så fram- me i den) trakt, där "de av myn- digheterra amlvisats att slå sig Ten, Det "visar : Sig "att den. :är ren | sins bruttovinstmarginel, som är erforderlig. för ratt säkra” en fort- Fädet inte” Ce Alla. vel Aion,.; im man, Aror att något. par ti: klarar sig med; att vädja till bolagsstyrelserna, förvaltar: i. kol lektiva'”pengar,; Och: utvecklingen: | klaghigt;. fill i > företagens 'w fana eller inte vara mer och imer bli ; så: mycket I mer, be- rån 17,3 till T,T pröcent inon: an-= tällmanufak utvägen" mur "den misär, som hota=- 5 stålmannfakturindustrin, nan. mel funindustri,; 9,5; till 10 procent inom niekamiska verkstäder. och :gjuterier. och- från 12,3 Hill 13,8: progent Äincmi' den elektrotekniska kniska industrin: Skepps- varvens. besvärliga situation åter- speglas + en" nedgång äv brutto- len : från. 5,3 till: 1,8 som kostnader: mn" inom 396 "verk- |- stadsföretag "med > 246.200 anställda: Något” netitoresultat har? inte Inn: nat”framräknas men vid: en”j förde u anvellant två efterföljande år) gör, dessa. allt. mer: om" uy De är. detta alternativ som” 'den' "samvetsömme”- får ta "ställning il LO eller staten, på det ena håller; Bolagen. eller stafen på: det :andra hållet;7.: Lin kan, minska. riskernar, för ; bera-; ende av. givarna," om alla parti- organisationerna kunde klara Vis- sa grundkostnader genom ;/ "stats- verklighet; som så - -många ”kän- recklingen av : biuttovlinster: ge en fult" till- fredsställande vägledning, Vad he- la verkstadsindustrin beträffar all marginslen nästan; helt oförendrad med, en ökning från: 9,8 till 10,1 procent, d. v. & i stort'sett endast g av den rum" mellan "Även inom: delbranscherna var honaaningana . relativt" små 'med "ner och så få talar : :om,' menar; Frisinnad "Tidskrift, : av” bruttovi - I: LÄNSDEMOKRATIUTRED « NINGEN > har socialdemokraterna ommit " med -helt nya argument! för vål- sambandet ' : mellan - tik: . kommunalval, säger s v som råkat i misär, bör emellertid kronofogden ta kontakt med s50- cialvårdsnämnden för en när: märe' undersökning, / anser tid? ningen: 2 . " Det finns här i andet 3 många 'skattesmitare' och ' många som snyltar på samhällets |” hjälporgan, trots att de borde kunna klara sig själva; att myn- |- digheterna har fullt arbete med att hålla efter sådana individer. Där deå verkliga fattigdomen finns och kan konstateras borde däremot det fiskaliska nitet få |. komma i andra hand. Vad den här omtalade familjen > -behövde ar up bjälp, I stället gick samhället till attack ' för att krama ur. den de sista tillgångarna för, en skatte skuld. "Resultatet blev tragiskt — en - majoriteten + kommunens styrel- . koncentration: längre förankring det är fråga” om: CB. bam nat vals , säger . nu. socialdemokraterna, - nödvändigt ' för att man "skall kunna ' hindra. lokala" kommunala partier, .Valsambandet skall -.ga- . rantera - att. .de kommunala för. "troendemänner fullgör sina ”upp- drag på det sätt staten" önskar, . Man måste enligt socialdemokr; terna 'se till att kommunalpoliti- .kerna inte frestas att driva en självständig politik! -” Och köm- munalvalen får inte. bli förtroen- deval för och emot dem' som har se. Detta skall garanteras genom det” Och detta är "enligt socialdemo-. Kraterna kommunal . självstyrel "Men "det är inte självstyrelse. Det är .i stället :: kommunernas inordnande under statlig .makt- »Det: är samma centraliseringspolitik, som social: t tidigare gett ' sig " in på i fråga om t, ex, lokalise- | "svaret emellertid ett klart = ne NN Striden" om :-'det I kommunala sambandet” 'gäller- inte .. saksam- bandet mellan stat och. kommun; . ” understryker "+ Svensk: Politik. aksambaridet är: självklart ” och om; detta" 'saksamband gör ; välsamband- nödvändigt. blir VET PA 'MANGSIDIGHET ' påtagligt för ' "den moderne - jordbrukaren och man kan frå- - ga sig om det förekommer" någon "annan yrkesgrupp "där ' kravet på kvalificerad mångsidighet ä är-så istort, "skriver J ord brukar |: "nast Föreningsblad: »Man' skulle lätt kunna tro att H "dessa stora fordringar på den en- skilde; skulle 'verka . nedslående. . I själva verket verkar det vara tvärtom. Problemen 'cks vara till för att övervinnas, vn . :'I den "andan måste ' givetvis morgondagens — och varför inte dagens — » jordbruk utformas, om det skall på ett för alla parter lyckligt sätt fylla sin funktion' i en värld, där kaos och nöd är vanligare” än ordning" och väl- Kunnighet, fantasi öch fram- ful plump i välfärd hället: annars så skrytsamma proto- koll, ring och" bebyggelse, . Nu gäller det alltså kommunerna. "-tidstro hör. i dag till jordbruka- procent, Id. mm "till en nivå, som inte ns är tillräcklig för att täcka normallavskrivningar på" anföiggr ningar: och maskiner, : >> Tändsticksasken- har "sett lika- .dan ut under de senaste hundra åren. Redan från början tilläm- : karna som träddes'in i varandra. .Nu' aviseras 'emellertid: . aft: en ändring kan komma till "stånd i i "samband + med - Svenska Tänd- ” sticksbolagets "köp av : - förpack- ”mingsfirmatn "Åkerlund & Rauz : sing, som är expert på kartonger "och askar. Det är gott och väl, ”hundraåriga former: må ' gäma ändras, och en större säkerhet är "kanske önskvärd; "Men eftersom : det var i: Åkerlund & ”Rausings ibägn; som ”tetrapakförpackningar- na växte fram, må man uttrycka : förhoppningen att den 'eventuel- «la nya tändsticksasken inte blir : granternia får sina första skördar, |: : I |ekedde också ket par år FF sven. .. Iskarnas ankomst, och deras, magra : | nyodlingar : pades systemet med de båda as- I : | teras både upp= och nedgång, dock från Sverige mot ! de” "tycktes vara ätt resa från Svés sÖverfarten blir ett lidande, men] nya krav, den måste vara samord- nad och övad, dess försörjning med allehanda förnödenheter måste wva- ra tryggad under rimlig tid osv. Mer det i sista hard viktigaste ör dock med wilket förtroende för- svaret omfattas 'av folket och wil: ken "vilja folket har att försvara. sig. I vårt land her i dessa hän- seeniden, på grundval av opinions- undersökningar och av toner i den allmänna debatten kunnat konsta- med” relativt små skillnader. Den emellertid tämligen stora förskjut- |" försvarets "fördel. Östgöta "Correspondenten" : I Plvekolaklaiia och ”kedjeföreta- geni” har: på. senare tid "visat en enastående. elktivitet, de” gör | allt i likhet med [björnen tycks.ha till. bragt en, betydande del” av” sin tillvaro i dvala, Vi får hoppas att det rykte tallar sant som säger att den lär krypa ur idet, frampå" vår. sidan. : : Svenska Dagbladet” Det borde” inte”. vara rycket svårt att få fram ett snabbt-frid- lysningsförslag om björnen. Jalkt- vårdsutnednivigen, tillsatt 1949 skall väl inte sitta så länge -.att den behöver fridlysas? a | Stockholms-Tidningen' besvärliga för dem själva och det är. ganska talktlöst att tala om folks korpuliens eller magerhet eller. nå> got "anmat som skiljer dem från mängden. ' Något kan man "arbeta bort men inte allt. Den som. far anlag för måagerhet ” förblir ” nig mager - och miste acceptera "det. Både vänligast och klokast" är iom vi accepterar. egna och andras olikheter. Man ken inte bli av med -sina-stora -händer och ' fötter mämmiskor. inte” skall hå” bredran- digt eller storblomimigt, för. att fånga” in storprodut bland jordbrukarna ' och aktar au mera "icke för rov att binda dessa med tvååriga komtrakt. Och” detta medan man, för. frihet 'och fri- hanidel . må läpparna” och, klandrar ; [lovat hjälp och bistånd tills” emiå- men när pengarna verkligen be- hövs, wisar man: svenskarna fall- ständig likgiltighet.” sr ånga viljän” att inte" ge sr tavpt drev" de flesta ; arr. arbeta”, vvidarle;” tröts att 7 | betalat”. jordbrul för att Her bindes till sin" förening. 7.5 :" "Ake', Gullander [5 Tänimannatidningen. å ut "industrier som, inte kan Detta' käcka, stridsrop |; sloga för någon tid sedan” upp över hela första sidan. av en känd väst- svensk . dagstidning. - Ded som” ge- av: sjukide jroch av. som: de" inte: kände till . och inte visste" infåglat botemiedel. mot. Det nås” hårda. kamp blev dock" förgä- ves,. Denmark de : fid: sig tilldes lad: låg! nära: Uruguayfloden och i "Detta spoladegs bort : av flo- nom" ”stridsrop "i fråga avslöj d emi igeneramde brist på änsikt' i den komplicerade problemiatik, som det sko » låglöneproblemelt utgör var mera känida Förbund, dessbättre;. praktiskt taget: "aldrig förekämmer Å våra nutida . avtals. det. knappast mågot ennat” ät; satt åstadkomma 7 en bättre: trafilkultar än genom uppfostrar. Men denna fostran ;måste: börja ;med? barnen! De medborgare: som nedan” ”fårt sitt körkort? kam. man «uppenbarligen svårt |ct - -Jära” gamla. "hundar sitta: Trafikvett Vär barnen" redlan-nu få sig. ä- :ekollan;. men” man tåste” starkt tvivla på ”effektivite- ven” av: denna ; undervisning. Den som. d "likhet "med sign; dagligen i bil Händas. genom: tem” hårt "tia "en ut" sina lever, för dagen och éssa vinglar fran, må :cykel eller! moped en Idkal ombudsman” i-edt av LO:s 243 En av denne ; avsiktligt. ell oavsiktligt satt bli | FO ett. fult slag under . bältet, "som | 757 Bora UT) SR : "Det lr ängen, dans å rosor för I på Adda CX bodoockshondälig Avsikten med prövningen är nar normal; 'ansvarskänsla. från: att "få körkort. "Ge gärna - de. ”uitgallräde ett pekäl, så att de kan” behålla press, Den 1 ins tidi ” Västtysklands — intellektuella - just nu Da har satsat på fel häst vid let,” Mera" precist: Des ras häst som in i (60 av den västtyska tidningsupplagan) förebrådide 'den' västtyska intelli- stisiany ”mvans aktiva, kritiska och den obestridda favoritens roll sak. nade spuntförmåganföre mållinjer:. De oppositionella socialdemokra- ferna . (SPD) har aldrig förr i må- gon wvallstrid fått em sådan kraftig hjälp "av "de " äntellektuella, : 62 namnkunniga konstnärer, vebten- skapsmän och litteratörer pläd rade för en ny socialdemokr: regering I flygblad, och stora tid- ningsannonser. Deras politiska ini- tiativ .- var inte- alls planerat av SPD:s valstrateger, Det var fram- sprunget mur ett Självständigt spon- tant beslut, Denna icke. radikala. del med 'sitt : flertaå be- känner sig till vänstern” att den misslyckats, saknat ädéer och fält- rd I och Har kanske. Västtysklands intel- lektuella skadat sin klient, SPD, atisk | förefaller tvivel; kritik och skep- sis, så nyttiga och nödvändiga de bara fallet i Tyskland. Alla väst- liga demokratier har gjort liknan= hjälp kom ' visserligen. inte oläg- ligt för SPD. Partiet trodde sig kunna göra starkare intryck .på sina" väljare med den intellektu- ; tillverkad av ett sådant materi IN , utan som tidigare av tunt trä, Ty naturen, särskilt skärgården, "redan medskräpad av oräkne- liga bortkastade tetrapakförpack- "ningar; som genom -Papp Likväl är det ett förvånansvärt or de å Västtyskland rer serande 'unionspartierna samlar på. fallande få åntellektuslla 4 sina 1ed. | nar Tod. FrRT speciella behandling varken kan sjunka eller förmultna, utan lig- ger kvar. i åratal. Eftersom det säljs 50 miljoner tändstickor om dagen blir perspektivet förskräc- kande, Designen spelar mindre roll, men låt oss få behålla en tänd- ”sticksask ' som efter' användning- en har förmågan att på ett na- .turligt sätt utplånas — om man .evågar använda det ordet Så detta sammanhang, mens « skiktigaste- 'utrastning. = - fMegens Nyheten, att väljarnas övervägande ät ore. flekterat låter sin avgörande röst ramla ned i malurnan: I Västtysk- land föredrog. man det verkliga välståndet under Erhard framför det utlovade under Brandt. Västty: ”eggheads” ansåg att det allmännas intresse blivit ut- slaget . an väljarens privata De » Inte ens Erhards at- bekännelse något hjäntlösa rådet att inte göra sitt politi engage- mang till em ” Deras vädjan kom alltför lösligt för ”normalväljaren” och föreföll all- deles för skrivb . Vä- gjorde ' den ten att de, stjärnorna på kultur- arenan, inte vunnit någon resonans tisom bara hade ; Sålunda det med Cale ga stuolla bara I ansiktet,” men hindra dem. från ratt ge sig ut i trafiken annat än som passagerare!” : Ne Sundsvalls Tidning frn [ETT ORD cz "PA VÄGEN Då nu alla som sutio” i Rådet tes dem hans ansikte "vara såsom en ängels ansikte, APG. 6: 15, Hur måtte det inte ha förbittrat och sårat Stefanus att höra alla de foo ga ankl anklagelserna och märka all ondska, som etömmade honom till Och det från alla de mötes, på den politi Dock missnöjet. de intellektuella skyltar för : Västtysklands ”fpghoads” skulle alltså vara den kare integrera sig inom de med får en viss ra pch aktivt delta not över sig: sm efterkmpp sta had dem för "en eftertrupp som mar- [öden "ädel BL OC Cl oiga, i Edet politiska händelseförloppet. ; csn, Ästdosatta, motarba vad gom bop E ves, Sjal vina ve Skall inde kunna utplåna den och iden en "Erik. Korte, ' djupa kärleken i ett Guds glansen, den stilla friden barns ansikte, | Människors - små å skavanker ;är eller” flintskallen celler ; vad: det; Tu ningar — ” och glädjande nog. till sk pr ses seen Rd ne AR RR AR AR kerad : stad, när skolorna ' släpper . turligtvis "inte att hindra folk med : fäste sina ögon på Stefanus,' syn-,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.