: LAHOLMS TIDNING Conterpartict och folkpärtiethar gjört äv gemensam utredning om fördelar och nackdelar. med en|-- - walteknisk samverkan mellan de har gett wid handen, att én sam- "verkar i stort sett ger varken vinster . eller förluster av iman- dat. Den har emellertid också visat på svårigheterna att få en — =LT. Torsdagen, dem 28 oktober: 1965. ”IT= -— - vetvis i själva verket inte. När "Det klagas ofta över. Krångel och sarmmerligen fog härför. Det byråkratiska kr krång- Jet ; medför > inte "bara 'erj. massa onödigt och irritation utan Byråkratien i sin prydno S Av riksdagsman Bengt Börjesson, Falköping : : + hörande” ske i ansökan till högre det (rätt, di v.s. till Kungl. Hovrätten, anföra besvär. över wederbörande Han ränder sig då till jordbruks- lande av besvär och initation för den som felet drabbar. : Kostnadsfrågan a Howrätterna har att behandla | en stor mängd ärenden. Många får vänta i månaden på att bli be- handlade, Anhopningen av ären. den ökar successivt. Skulle. det. inte i:et fall som ovan! vara mer Tatio- nclt at helt överlåta på veder- att själv klara y äm kassan, som var. honom plig albeteckning som håller vid) det gäller samarbete mellan två |!2nfbrukare 2 jon behjälplig vi brukskassan skuldbrev å kro- la eventuelja .' överklaganden. » Mot | partier. är valtekniken. blott. nor: 40 000:-- till domsagan med Ta denna skuävelso ogam em foto balkgrunden” av det resultat som] sekundär fråga: Ett £ b d av den nya utredningen givit säger man från rikt "samarbete' Imåste "bygga: vå jord LoONDE He unila > fm, fotostats- > Jedningarna i de båda partierna, | andra och mera grundläggande kvitto å inb gamla I tecknir full att: de HR kommer att rekom-| faktorer. Avgörande för” hur man - makt för. wederbörande jordbruks- 1 valteknisk | lyckas är ' "de I politiska” värde- li vissa slar av fastigheten. I upp- [kassa att föra talan för dem Kar samverlr a uta i distrikten; na- " tunligtvis. faller det på de dokata . partiorganisationerna att efter del Iokala' förutsättningarna fatta "det slutliga" avgörandet. - "På alika håll bar man tolkat meddelandet om, att det inte någon dati ringarna, När "det gäller. den sidan! av ett. fördjupat "samarbete 'mellän centern och folkpartiet vara goda. Det finns anledning, erinra :om under ' senare år 'i-riksdagen i från de centrala instanserna om valteknisk samverkan, som mer brott för ind eller ett väsentliga frågor kommit att inta likartade . I samarbetet , mellary centerpartiet och folkpartiet. Svenska Dagbla- det (h) tror, att mittensamarbe- tet kommer att leda till ingenting Itelonick mär mationstid. i januari. i. år hade' de, ett antal arbetsgrupper "med företrädare för båda par- ”tienna : och : resultatet. blev flera. "saken synes förutsättningarnia" för 28600: att "de, båda” partierna ' särskilt 2 att- stämpelskatt endast ska utgå å s:mellanskillnaden ,” på - kronor . Trots detta måste emel- sgärs | gande. ' Efter en tid ringer så en notarie från hovrätten och med- delar att ombudet skulle inlämna ett bevis vem ' som var firmatecknare och därmed ' ha rätt att” underteckna ifber, besvö betala kronor 113:—... Alltså är - Vad ' säger Iagen? serna i $ 12, sista stycket stämpel- skatteförordningen av den 21 mej 1964; - ” ”Bifalles eller vilandeförklaras, samtidigt med att en" eller flera inteckningar dödas, ansökan om om det inte blir sam- motioner. I fet en seller. flera öya inteckningar :i verkan och de socialdemokratis- > Tidigt 3 höstas tillsattes" sömlege om; som: helt eller delvis cim- - bekant. d. Y som | fattades av den "eller de tidigare |- trera FN skall ch d nu fåller på att P - olika med" -belopp' - motsvarande "po! I POLITIK” .-' Generaldirektör Gunnar Svärd |” uttrycker i en artikel i N o r- disk Kontakt sitt miss-]. . nöje med "Pop i politik”.. Det är bekant, erinrar han, att del. Tirol är partierna | re- dan har eller också håller på att organisera särskilda wutbild- ningsanstalter för TV-teknik, av- sedda. för. dem. som ',skall' före- politiska frågor; vid sidan därav | Umågra i Srupper. sättas skatten: för 'den eller de tidigare även om eri eler "Det har antytts att resultatet av detta omfattanide arbete skall of- -femtliggöras redan före årets slut. Naturligtvis” kan. man”. inte . nu veta något om vilka ställningö- A Lagen säger. enligt bestämmel- |Lani Det .går en tid — ett halvår, kanske mer — hovrätten samman. kronor 45:—' — det war om detta belopp striden gällde, När han erbållig hovrättens dom ska han . | nedsättning å sagan: vilan särskild ök av dylika struntsaker som det här var fråga om? Man frågar sig pengar räknat att rätta till 'felet enligt gällande system Uppskatt- ningsvis dorde 'det för alla parter tillsammlamns röra sig om en sum- ma på mellan 1000 och 1500 'kro- De makthavande ” - Vad säger Sträng? Under slutet av wvå togs ovan redovisade dep jämte ett Sträng meddelade bl. al abt skatte. ska beaktas av mämligen vad "det kan kosta il" Rastänkande är en sektör av de "I primitiva fördomar. sony. tar sig uttryck i tbivståndstagande från allt avvikande, det kan ' gedan | gälla ”utlännin > zigenare eller neg- tion över wart iden sortens "tanke- oreda kan leda nutgör "domen "I Hayneville, - ning av alla rättsprinciper och ett öppet förakt för människan. - . Sydsvenska Dagbladet sket sg TR | Pr bar arbetar för att tillförsäkra de ame- rikanska negrema samma rättig : | heter som, de, vita. Men så länge en or; rörelse med ras- mord och terrorbombning på pro- grammet kan operera i USA utan att Iden federala regeringen förmår ingripa mat den . framstår Vita husetg aktioner i rasfrågan som Skulls votillräckl som (gester utan in- la i något fall skatt uttas med för högt" belopp kan rättelse vinnas genom besvär i hovrätten. En så- dan är avgiftsfri, till länsstyrelsen, , för ett erhålla beloppet Mrågar Den felande parten : Det är ”mämskligt. "att ” fela" — men det: borde vara så självklart att den: som vållar felet omgående också "vättar: till "felet utan ant kadelidande im flera nye. handlingar åberop ry I- ovanstående utdrag av stäm- för fram till men av väd man kun- nät; förstå av "intervi uttalanden träda partiet framför kam na; Det: lär till och med, före- komma ' att": det krävs betyg över undergången: kurs föratt 'en "fil gut" .- — som hr Svärd” uttrycker det — skall få: sitt partis ibe- myndigande att, säga "sin; mening l Au : politiker lär' sig "tala "rent kan vara viktigt; men viktigare borde vara att lära sig att tala rent ut. Risken med'att partiled- ningarna börjar” tänka i TV-tek- niska banor är nämligen : .uppen=- bår, Det påverkar urvalet åv.män- niskor,” påverkar på. sikt. politi- kens utformning och inleder par- tiledningarna 4 frestelsen att med Fr kt ar ove mer '; ellér.- mindre resignerade > + Kl äxelryck gar » låta. . helga "medlen. ”Naturligivis kan man förneka dessa risker 'och' gör det förmodligen. ; » Ingen "har. dock kunnat undgå- att höra Hug | bedö ofta man numera, då vilket? TV-utseende; vederböran de har.eller inte har, om han el- ler hon är 'TV-minded 'eller-ej; om vederbörande kan bli något av en personality i'de stora TV=" lyssnarskarornas medvetande ” el: ler ej. Ingen, menar hr Svärd, vidare, 'kan undgå att märka hur den politiska förkunnelsen görs mer och mer spolformig, inte bara till sitt yttre utan också i sin kärna, "hur doserna av sackarin undan för undan ökar och hur angelä- gen man är att hålla frain mo- roten", Yngen har enligt general-. direktören kunnat undgå att no- tera hur ofta det numera heter: Detta är rätt och riktigt, Det är till röch med nödvähdigt. Men det hjälper inte. Det! "går, inte. hem i TV! DE GIFTA SJUKSKÖTER-. : SKORNAS. ATTITYDER : : till sitt arbete och orsakerna bakom att så många av dem inte är yrkesverksamma har pejlats i en " stor intervjuundersökning. Handelstidningen (fp) tycker att de preliminära resultat som offentliggjorts bor- de ge huvudmännen åtskilligt att tänka på och även anledning att tänka om på väsentliga punkter. Det, dominerande svaret på frå. gan: varför de inte fortsätter yr- kesarbetet : Är: att det inte: lönar sig: : Inställningen till skattefrågorna , har. inte - pejlats- närmare i un- dersökningen. Det kan emellertid knappast råda tvivel om attsam- beskattningen är. ett speciellt stort aber för de gifta sjukskös terskorna i valet mellan hem o, yrke, eftersom den drabbar hår- gare. ju högre makens inkomst Rapporten måste i stora detar vara en nedslående läsning för beställarna, "De gifta sjuksköterskorna vi- sar sig vara en yrkesgrupp som bl, a. genom sima ekonomiska förhållanden kan ställa avsevärt högre krav än samhället tidigare velat tillmötesgå i sin sjukvårds- politik, VAtt man fått svart på vitt på den saken är ett hälsosamt grund- skott mot falsk optimism, ter i! höger." och : Sockaldeekra- tiptess' Tagt, i dagen. med ”amled- ning : av” tatt idet "sannolikt inte blir smågon , tgenerell valteknisk Fock: därmed = kapa” "topparna ja "framhöll direktör Curt Nicolin [bt ”anförsideé" vid-"en . råtionålise- | 2 " ringskonferens nyligen. V e st man 1 ands Län ning kommentérär: ' . Det är ett resonemang ör hög- konjunktur, och "dit hör många andra :;av de diskuterade åtgär- derna.: Exempelvis den bot mot korttidsfrånvaro som Asea för en tid sedan införde — 75 kronor i premie för kvartal åt varje aseaarbetare som inte missat nå- gon dag! « Men. i dåliga tider, hur går det då? ”Aseachefen smiter. Ante. un- dan: ”man kan tänka sig motsva- » rande reduktion - av - - arbetstiden under lågsäsong", "Mén isomi vill kan naturligtvis ana argan list och misstro detta - liksom andra reformförslag,. som exempelvis idén om längre, sam- oder följd av längre sabbatstider. ev Men ingen borde förneka att de nicolinska förslagen är .be- friade från många fördomar och att de 'därför är förtjänta att. be- ses utan skygglappar. även .:av bedömarna, : OMSTAÄLLNINGSSTÖD? - Den engelska' regeringen ' har |: nyligen lagt fram ett förslag syf- tande till att” underlätta” omställ- ningen för de jordbrukare, som antingen önskar starta på nytt vid en större: och- bärkraftigare jordbruksenhet än den 'vederbö rande har eller som önskar läm- na jordbruket och överg till an- nan verksamhet," som kan bjuda bättre > försörjningsmöjligheter, skriver RLF-tidnin gen Den tänkta storleken på: om- ställningsstödet framgår av att . lantbrukare under '55 års ålder skall ha möjlighet att få ett en- gångsbelopp på ca-7.000 kronor samt ett tillägg med ca 500 kro- nor per ha på jordbruket ifråga. 'De som är 65 år eller mer skall |” ha möjlighet att få en årlig pen- sion på ca 1.500 kronor med till- lägg av ca 35 kronor per 'ha. De, som är mellan 55 och 65 år skall slutligen ha möjlighet , att välja - mellan dessa båda alternativ, : ledning till ”misströstan för: dem, | : söm tror, att em social och pro- | gressiv mittenpolitik, är det” a I kar kara!" förfana för. att återfå” sina 45 kronor som han betalt för myc- "Iket?: Det räcker väl.att ringa till Hl byst och anhålla om att dom- sagan måtte. rätta. till. felet? ++" Nej, så enivelt : är Udet sannierli- gen" inte. Nu ska' istället rättsma- skineriet träda i funktion : Veder- det |hag. klart och tydligt ' att vid utbyte av" penninginteckningar ' skall . man a hänsyn till. tidigare inbetald katt, Vidare behöver man inté heller' begära. direkt nedsätt- ning av DE emd motsvaran- den le alltför mycket kostnader och obe- öm nu bankerna skulle tillämpa kunde ' följande . lär avgiftsfri för den klagande." - samme! principer "som. domsagorna . Detta var ungefär kontentan av svaret. Ja, det skulle nu fattas nehåll, : " Västerbottens-Kuriren Att dela ut "fredspris tillhör för visso inte de angenämare vppgif- ' Vad hr Sträng inte. wille tala om! war vem som betalar: kosina- derna för hovrätbens arbete, inte heller de kostnader som den kla- gående drabbas av för att få sin rätt. ' Här liksom iren rad andra fall terna, (Må gång har stortingets nobelkommitté kommit ordentligt i i blåsväder ' för! sitt mwal”ioch man har dull förståelse. för ante den agerar tallt försiktigare, '. set morän Eultansvärd dolumenta- |. ev | itelnåska: skäl E på fri konkurrens och därför inte heller” kan få fungera som parts- organ, med. sådanas särskilda, fri het och ansvar. : ant Dagens Nyheter " "I en tidning är ”ensvarige utgia Alabama: er upplös- varen alltid ensam ansvarig. "Inez N enting kan: frita honom. från ens : Isvar; Detta bidrar — " självfallet — till att han blir en flitig granskare .|och' rådgivare och. i stor utsträck. ming verkligen, fungerar . som- en garanti 'mot. övertramp. En . lik» nande ordning måste för” radions del eftersträvas. Det bör. inom Fax dio och. TV finnas några :få per soner som är exidlusivt, och .konti> nuerligt ansvariga, var och > en för sin sektor. Dessa personer, , tjänste. män! t chefsställning, skulle kunna hindra åtskilliga fadäser och" fräfn- . ja vad som på tidningsspråk kal- "Jas god publicistisk sed. . - >: "oi Svenska Dagbladet ' ” Restriktionstänkandet « tillämpas” des så länge att det hann bli den svenska nykterhetspolitikens fanvsi vårt folk blivit nyktrare av krång- let och westrikticnernays även: om en idel fortfarande talar om att bod: mi 'k nati ” I år tilldelas Förent barnfond priset. Andra kandidater hade föresl men ingen kunde framträder sanmerligen i sin prydno Hoa Ni har, blivit re för hög ränta på ert lån med kronor 45: Kamnern ' förklarar - att banken begått ett fel Ni” får: wara så skrivelse mill > vårt" huvudkontor : i Stockholm,” Fotostatkopior etc. bör bifogas Hiter en tid får mi domen "Ifrån huvudkontoret och sedan har ni att inlämna domen till länsban- ken 5 för ' att. erhålla de 45 kro- "Om banken arbetade efter dylika principer skulle den förvisso för- lora kunder. därefter, Nu hör det visserligen: : till undantagen .: att banker, och domsagor. gör. fel av denna art — men när. så sker ska = snabbt avhjälpas utan. vål- "Isen han föregåtts av en så grund 3 Ärels volym-a av | Svensk: nadio- pjäser — utgiven av Sveriges Ra- dio' är "den tjugoförsta" i ondning- en av dessa böcker och den inne- håller pjäser aven rad författare ska inediet och. lämnat mwäsentliga bidrag till” den nya svenska dra- matiken, . I Boken vittnar om den unga ut teraturens : fruktbara ' förhållande ttäll -radiodramiat och 'erbjuder- en omväxlande: och intressant läsning för : den : stora :publik' som : följer Radioteaterns': repertoar, Sveriges Radios förlag, pris. 14 kr. (den. tredje) av Lilla ce enligt Skolvärl- am; allt. försöket :&: Gävle had det”. klärt positiva sybtet att lägga med "vilka metoder. man bäst — skulle kunna” förverkliga erundskolans mål, - De lärargé som gjonde försöket är "själva" engage- rade -i:. lärarutbildningen, - : Trots sällsymt goda förutsättning. den vara en mycket realistisk be- 'dömning, Det är: lätt att peka ut någrå krav - som måste. tillgodoses ska gr lig ig, under :t het på lantbruk kinn ådlelt. abt den kan betraktas .som en” helt ny Ibok, B tär som: på olika sätt visat sig behär- |" nå majoritet inom kommittén och så blev 'det. denna kompromiss. -Någen kritik behöver kommittén inte Barnfonder; är ett neutralt val som inte bör. stöta mågon.. Ser man” på]: rycket fång sikt Har fonden "utan tvivel. gjort. en oc insats för F fre. « Kan: man i. stället. £ö en. ny radioansvarighetslag wid sidan av tryckfrihetslagen” -tänka sig. en (ge- |i mensam” "ordning, "med grursilags- auktoritet för ”tryggandet: av "både yttrandefrihet och yttrandeansvar? Det : verkar , ju" på ” ytan: märkligt |: att . olika "distributionsformer” för liga” sl med" ofrå "kill -mel- dessutom helt. förnyats; > sor :tFörfattaren "till boken agronom Nils Buremalm, har under en lång id av år varit verksam som ma- | för” att man förverk- | ski Väst lands län. liga :.Tänopb dskol Han än knuten till ett av > Kraftigt. ökade anslag till" peda- | de. större företagen på Jantbruks- np maski råidtelt. i; i: gong het med skolöverstyrelsens krav. - Tillräckliga anslag för inköp till skolorna; av för ingen. i grundskot lämpliga”: hjälpmedel. ar ifråga öm lärarpr ' här 2 av. + dörsökslärarna ” fastslagit: SN som är. anpassade till grur ibehov. "Detta" är enudd på grundsk fiasko, Vi har inte fått en sports- lig chans att 'génomföra det" mya. Begränsade- ekonomiska ” resurser och: andra. : förordningar - beskär våra” möjligheter. : Som» det nu är är det fullkomligt omöjligt att. ge- nomföra grundskolans målsättnin; Läraren ' är "ingen: tusenke aT-änst ng bill Gävl ar — eskolöverst ine Jonas Orring Dl att han in- te tror att” man kan genomföra . n sinnebörd, fortsätter RLF-tidning- ; Huruvida ningen kan komma: att lägga fram” förslag i denna riktning är "dock för tidigt att sia om, Men med tanke på att' jordbrukets ..struktur och inkomstläge är rätt lika. i Sverige och i de västliga : industriländerna och att utveck- "vlingsteridenserna är ungefär de- > samma "så tilldrar' sig det eng- ska förslaget ett betydande in- esse även ur svensk synpunkt, , Framför allt för: de äldre. jord- , brukarna, som idag har lantbruk "som inte. ger en tillräcklig bärg- ”ming och där. uivecklingsmöjlig- heterna inte är goda — och bru- r karens ålder kanske inte medger en så stor arbetsinsats som an- -Nårs är vanligt för jordbrukare Im kan det tänkas ji ett avlös- iIngssystem ..av den engelska modellen skulle ge en större val- . frihet... Tvånget att för. försörj- ningen" hålla fast vid en fastig- het som ger en mycket knapp inkomst ' skulle med andra ord kanske inte bli. så stort, "” ” -- Men .det är även tänkbart att det skulle vara till fördel för yngre lantbrukare att få en ut- ökad valmöjlighet när det gäller "att antingen försöka satsa på ett bra lantbruk eler att söka sig - över till närimgar som ger bättre inkomstmöjligheter. . Utan att ta ställning till det ” engelska : ” förslagets för- och " nackdelar med tanke på svenska förhållanden 'så får man hoppas .att-' jordbruksutredningen . noga I den svenska jordbrukspoli- tiska debatten har då och då" diskuterats förslag av - liknande, - skalllö överväga. de här. antydda grundskolans målsättning : förrän | ' jordbruksutred- |. frågorna, menar RLP-tidningen. - Biträdeshjälp på «institutionerna och för: skrivgöromål, - Delad klass minst en veckotim- me i alla ämnen. Minskad ” amdervisningsskyldighet för lärarna med : till. den ökade : . tid lekticnsförberedelser "Det är. sannolikt att . lönean- språken särskilt en bit upp på skalan skulle: bli mer : modesta och de nominella löneklyftorna "mindre,. om progressionen däm- - pades. Detta skulle i flera avse- | enden. ” vara” i. ' eftersträvansvärt, Måttligare lönestegringar skulle medföra att företagen blev eko- momiskt starkare och kunde öka sina produktivitetsfrämjande in- vesteringar. Detta skulle i sin tur ' motverka ' prisstegringar, minska inflationsriskerna : och —|ka inte minst — bidra till att öka vår ' internatonella konkurrens- "kraft. "Visserligen "skulle staten, "åtminstone på kort sikt, få vid- MN kä komstbo; ett visst i d men det. kan knappast råda nå- got tvivel om” ptt de antydda vinsterna mer än väl skulle er- . bjuda kompensation för detta. Med en måttligare progression i skatteskalorna finge vi över hu- -vud taget en naturligare och gynnsammare "ekonomisk utveck- ling. På någon sikt skulle en skattereform i den riktningen bli till nytta för alla, . (Svenska Dagbladet |; ; Lilla i mjaskinkursen är en: av TT:s körmespondensskola, LTK, på mtgiven kursbok: Pris oms, : : i ”RADIOTEATER I 40 AR» | tär sen kivel på: Radioteaterns hu- vudserie 1965/66. Den har jubile- umskaraktär och ger en översikt över svensk - radiodramatik från 20-tal” till 60-tal. Fil. lc. Gunnar Hallingberg har författat en hand. bok till serien och behandlar där alla ' de: mitton madiopjäser från Hjalmar Ben ”Markurells i Wadköping”. till ' Olle. Maltsons LT: 20 dar. oc om . Studieplan 2 ir. + lan ett mänglasettorat mät av 'å ena sidan privatårivna” förlag, tid- ningar och tidskrifter ; fungerande inte bara som opinionsforum utan även som åsikts- och intresseföre- trädarje — ochi å den: andra ”sam- hällsli dier, som ter och sånger... Många biografier har skrivits om Lina "Sandell, Pag-. tor 'Oscar Lövgren, känd som flitig forskare beträffande svensk" psalm, endlig . sång och visa, har grund- ligt: gått igenonv hundratals brev som. rör hennes levnadshistöria saint ur en mängd. tidni och - riskera | den . här "gången. |. och ungdom. :Men , som svenskt " kännemärke her vi ett höggradigt dalt kring epriten'— en ganska typisk produkt : av ett ransone- ringstänkande. ” min ' Norrländska "Socialdemokraten ” Skulle” någon kunna nika sig att ASEA" under ett: år säger. nej till en enställd so. vill ft till ett nytt tjobb, med hänvisning till att den nye arbetsgivaren inte kan betala tillräckligt: stor röv ngångs- "Fotbollen, och en | hel del andra. har | t' på avs vägar. Mam "tillämpar principer som är. , främmande för. det: svenska skyldig till tjö e inte vara” sett” intresse kyrkan: att få denna”, sak? ordent- ligt; utvedd: soch om det” verkligen heter. föreligger" för en.1 öppna sin | kyrka” för "en "frikyrklig vigsel, om; hon, eljest fintier: Igi- tresse ärr det Pest” vitala - situation: alt: he en lag” de” få "folljdå. dylika: upplåtelse frågor . katn bli: aktwella, eller-'att ha rättslig "grund: för” ett "ekume- niskt' och" generöst haändlinigssätt? Frågan är "faktiskt en värdemätare tat stoff som 'klarlägger - hennes författarskap, En. mängd förut ' ej kända uppgifter omr hennes liv. och sångdiktning har härigenom koms- i | mit fram, som ger en fylligare bild av Lina Sandell San "och, därigenom störme möj! be ”Den: mörka vägen till som ingår i jubileumsgiveni. Han ger samtidigt 'en mutförlig analys av det svenska radiodramats wut- veckling — med internationella ut- blickar och med ingående presen- tationien av författare och pjäser. -:”Radiioteater & 40 år” har utgi- vits av fveriges I Radios förlag och kostar 20 kronor, | LINA SANDELLS LIV OCH". I > SÅNGDIKTNING.; ' Vårt lands mest kända och upp- skattade sånigdiltane Hon hefde ett OO CA förelag ste melag, något som ov: till Sjapare för för- tidskrifter. samt annat tryck häm- |" år vilja i wån tid: : å” Svensk ; kyrkans | ekusheniska Veckovoslen Baptistsamfundet” ns ; ”Kommunisternas . nya "program- tvätt hängdes ut på tork inför'allt skal ståelse av hennes diktning. Tjugoåtta bildsidor be be- lyser det": intresseväckanide inne- hållet. (Gummessonis, inb, 29: 0: Kvinnor, kvinnor ” Ivan Faludi har' skrivit”. en ' bok om kvinnor som han, mött — tret- tio stycken från elva länder — un- der ett. långt livs. olika perioder, Deras ålder: från sex till sjuttio. sex. En sentimental Tesa till det förflutna, . Varför just kvinnan? Jo,. för as hon fyller wvårt liv från det första ögonblicket, menar författaren, - - Det är ingen av Faludis stora böcker men man läser den med visst intresse, (Rabén & Sjögren, redersägligen Kommer fill uttryck & hennes dik- 32:50). ä rn "Det har ofta sagts att det evens- | 100.000 kr. vid kommunal uttaxe- ring av 17 kr. 71 procent för såväl som En gift skattskyl- dig med en ttningsbar in- tet och blir efter 60.000 kr. be- lskaf mn Dyrt att öka sin ti inkomst koinstökning med 285 kr. per då 0185 kr. går till skatt. :E måste för cl 6 60.000 Ir. mäste. allo dear ]. för att få behålla 100 Hood ha Är oottoinkomstökningen kr. blir beloppet 309 tio gånger större, Tå2 10.000 der, hn ire etc | eånger stör- a » fåt Gud, EH pressfoll i: den sticka Strömsalongen "i dep fashionabla Grand hotell: Valplatsen tyder. på att hr [Hermansson är wutc och söker exklusivt : umgänge! Är rol- Jen som. arbetarparti slutspelad? vv Västgöta- Demokraten! (ETT ORD PÅ VÄGEN när han blev kallad, och han drog ut, fastän han icke visste vart han skulle komma, Abraham wisste inte, Br 18 ut, eftersom: Gud hade sagt det. Det är tro, för-tro är lydnad. Att tro är att lyda utan ett veta varför, Därför offrade Abrahany sin son: Att tro är att lyda utan att veta hur Därför trodde Abra- t [ham Gud, när Gud lovade honom ; | sor JÅtt dra lär att lyda utan att weta vart, Därför drog Abra- ham åstad ut utan att veta vart han 4 som tror Gud, behöver inte företå Gud för Sit lyda honom, Ör inte älv: sel. en. ut- väg. Ham I veta" vad inter Guds” plan för framtiden är Tro är tillit. [Den kom imon Gud, litar på honom och överlåter sitt liv s|och sin wäg i Herrens hand. Att tro är att överlåta ansvaret är ayda I och så överlämna allt åt Herre, lär mig trons Tydnad. "Tro, förtrösta utt av. din ag Nb synd. Inger| torde wåga hävda att ' ens eget ansvar är . Genom tron var Abraham lydig, | kulle, komma, och ändå drog han '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.