Arhbints LAHOLMS TIDNING Fredagen den 29, oktober: 1969 = LT Fredagen den 29 oktober 1965 LT = : : Avveckla lönegraderingen UKrav på avveckling av. dyr- ortsgraderingen av de -.statsan- fall. fått frångå principerna för . beräkning av den skillnat? & i lev- d som man anfört ställdas löner har sä skilt från |: centerhåll ' ställts wid olika till- "am grund för den nuvarande graderingen, Det skedde t. ex. i har skett genom fö ch dlings- ” överenskommelser och riksdags- beslut.- Senast. i våras uttalade sig riksdagen för ett lönegrup- peringen är en | förhandlingstrår a. . ur Gustavsson i: Alvesta (cp) tar upp frågan i en interpellation till lönemåinistern och undrar om El jband med utfly försvarets — fabriksstyrelse från Stockholm "till" Eskilstuna; ” För många anställda hade det inne- burit en lönesänkning att följa med företaget. Detta wille de be- rörda ” tjänstemännen självfållet trädde som stark man, Båda var svaghet å underhuset, där det blott har en enda rösts najoriget. Där- för var det säkert med ganska - stor oro, som de begav sig till Blackpool-kongressen, Partiets vän= sterflygel - med - dess -" högljudda 'ånte vara med om — i ;ynn då det: visade sig att bostads- + kastnad denne inför de de avtals: förhandlingarna ämnar aktuali- sera den önskvärda avvecklingen av 'dyrortsgraderingen. när . det gäller de statsanställdas löner. Frågan är påpassligt ställd. och kar. knappast. förbigås av det ånsvariga statsrådet. Sedan i vå- blev "större > den nya orten; 7". "De grundlåggande principerna för lönegraderingen visar, sig" vas ra ohållbara, En definitiv avveck-: Jing avd d kör av ”s ett generalangrepp mot rege- tiva minering” hette det). Men resul- tatet” blev en stor" besvikelse för de wäl medvetna om sitt partis" ister” och utopis-: ika 2. världsförbättrare war inställd : ringens utrikespolitik vC restrik- Mr Ingsan dek Europaproblemen Premi är i Harold denna > vänsterradikala - Det övervägande flertalet av par- 4; visade utmärkt parti- disciplin och sig för. re- vägen för att eliminera orättvisor s som upp- - den enda framk "Ax ras” har .wegeringen i enskilda står. geringens. utrikespolitik. ent sEör en | europeiska frågan, a v. 5 Tysk kom överenskommelse : möllan öst och Väst; antydde Michael Stewart — utan; att direkt utsäga det — ett praktiskt samband mellan nedrust- der i a och en Hur. värderar. nan? "sätta kongresser överraskande ' nog : att få en positiv innebörd. Ui Utrikesmi. applåder "ofta interfolierat. anföran- de; i wilket han i I orda- d ök wikten av Tysk- en upplandskommun Så Vatten- fallsstyrelsen som ' medagerande ' nader "med. 97.000 "kr... " Nu har Ferdinand Nilsson (ep) frågat. handel: om den- lag” lands återförening, . Västtyska re- geringen i Bonn hade desto större anledning att glädja sig åt detta ställni part har givit eko i riksd Vid, framdragandet av 'en kraft- Jedningsgata '-erbjöds em, maårk- > ägare 8.867 kr. i ersättning ,för de skador och intrång som or? lades. "Vederbörand accepterade inte vad som bjöds av ”Vattenfall” varför det blev G 3 ont nar er sbjudanden som g fig - på, ighet ' och ek iskt "omdöme," NI ne vill medverka till att statliga verk i dylika sammanhang. läm- som Frankrikes utrikesminister : Couve de” Munville nästan i samma stund kände sig till samma uppfatt- Frågan, verkar. berättigad. Det kan gå an dör den som har råd att sr rare markägaren ersätt- ning, på 390.159 Ir, jämte ränta, gångskostnader för att få sin rätt," men; hur” går : det för . den ih iskit svage? Det är föga didk "Vi fall” er- SÅ Lätt BLIR. MAN - "DEMOKRAT . r körhmunisternas nya stadge- förslag finns ' det just” ingenting som. för. tankarna till Lenin och | Stalin, påpekar Vä mlands Folkblad led "Det: verkar” som om förslags- ställarna "inte har en - aning om att. de existerat. - Borta. är den ' gamla; bestämmelsen -- att . .med- |" : lemmarna måste :studera' marx- ismens. och leninismens. grunder | och' underkasta , sig en järnhård disciplin om de ' vill undgå ute- slutning,' Borta 'är' hela ' det” teo= F ngtiska "och dignatiska gryegods y "vårdat meg ;en "nästan - rörande ömhet, Det. som blir kvar:1'stad- garna, "' någonting ' alls. i blir kvar, är sådant. som vilken svensk folkrörelse som : helst : jtpr- de kunna accéptera, 5 Tidningen. är , nyfiken på; iden programmatiska fortsättningen: . Det återstår att så vilka bidrag till: förintelsen" sont den kan Säkert :är att den har en färlig massa bråte att: städa bort, om kommunistpartiet skall 4.bli salongsmässigt,. demokratiskt'-och- prydligt.:.De nuvarande grund- satserna, också de accepterade så gett riksdagsval är detta. ett tec- fullmäktige : inte därför att uppbyggligt att. statliga verk på detta sätt försöker” sätta enskilda KOMMUNALA: SAMBANDET" « Valen till/landsting och kom- 'munalfullmäktige ; skall ” absolut ha en rikspolitisk'anknytning, an- ser” den socialdemokratiska ma r j ratiutred- 3 Det är" alltså VP söolitike som skall dominera kommunalvalen. Det är:en gåta hur detta kan sä- : gas utgöra eni garanti för att den fommunala ; 4 ; självstyrelsen. skall kx len, nu fungerar, ; innebär att t ållmän- tierna "ihte alls skiljer sig från ken på dålig kommunal självsty- relse. : De” kommunala frågorna kommer: helt: i skuggar” a de ” nikspolitiska” tabbningarda - Nu ll kommun r kommin väljs de skulle "vara särskilt dugliga eller sent som i fjol, är helt gi syrade av folkdemokratiska be- traktelsesätt, De stinker. Om: hr med skall kunna uppträda som nyfrälst de- mokrat, så måste han absolut be- fria sig från 'dem. Och så. är han alltså" fullgod demokrat!” Na DRYGT 3000 PERSONER I . ÖREBRO LÄN blev i lördags medlemmar av det socialdemokratiska partiet, noterar Nerikes Alle- handa. De fick sannolikt re- da på det först genom ortstid- ningarnas nyhetsartiklar: Det var nämligen inte. fråga om personliga ansökningar om medlemskap i det socialdemokra- tiska partiet; de kollektivanslöts genom beslut av den nybildade . Storavdelningen i Örebro län av Svenska byggnadsarbetarförbun- det, Beslutet fattades med 74 föster mot 60, Sammanlagt har den nya storavdelningen 'över 5.500 medlemmar, men drygt 2.000 av dem var redan tidigare kollektivanslutna till socialdemo- kratin, Röstsiffrorna ger vid handen att! det finns en kraftig opinion mot kollektivanslutningsförfa- randet inom den nu aktuella storavdelningen. Det kommer in- te som :en överraskning, Något hållbart skäl för att ett medlem- skap i en fackförening skall in- nebära . medlemskap i ett poli- tiskt parti har socialdemokratin hittills inte presterat. Det finns inte heller något. Det går inte att samtidigt , försvara kollektivan- slutningen och den åsiktsfrihet, som i en demokrati bl. a. innebär rätten. att bevara sin politiska integritet," .” Den befintliga reservationsrät- ten är ett alltför bräckligt för- svar för kollektivanslutningen, påpekar NA inför detta senaste exempel på hur en handfull män- > niskor av socialdemokratin ges möjlighet att föra in ett par tu- sen motsträviga eller likgiltiga som medlemmar i partiet. "Var det någon som sade att talet om gjort: insatser, utan dänför att de tillhör det par- ti som väljarna. föredrar i riks- politiken, -— Det. gör att det blir > ganska enkelt att vara (kommunalman. De slipper. ifrån att inför väl jarna tala om varför de handlat som de gjort, och vad de tänker göra i framtiden kan de också överlämna till. sina: resp: parti- ledare att avslöja. ' : Ingen kan påstå att detta är god kommunal demokrati! Det är snarare en skendemokrati, : KONCENTRATIONEN I - SKOGSNÄRINGEN co Utby till större och en koncentration av verka samheten förekommer inom 'näs- ;tan alla branscher. Att skogsin- dustriella och skogliga enheter sammanförs får ses mot den bak- grunden, säger jur.dr Gunnar Hedlund i ett” "uttalande: för Jordbrukarnas För: eningsblad : För dem som på ett eller an” nat sätt har sina intressen i nä- ringsgrenen såsom producenter eller förädlare av råvaran gäller det naturligtvis att följa med. Inom privatskogsbruket pågår en omfattande verksamhet för att råtionalisera arbetet, och som be- kant har ägarna till detta skogs- bruk också visat sitt intresse för att få vara med i förädlingen av virket och att även i förädlings- ledet rationalisera sina enheter. För sträckan från Mälaren i sö- der till Ljungan -i norr får man inte förvåna sig om utveckling- en leder fram till en koncent- "ration med i stort sett endast två industriella grupperingar av be- tydelse. Och för området från Ljungan och : norröver "något fler,” vartill ” 3. het tag NCB: Övervägande delen äv råvaran för industrierna finns här emel- lertid i bonde. och andra privata skogar. Det borde i denna situa- tion vara välbetänkt med indu- striell verksamhet i området sö- "97.000 kr. i rätter lå hetens? val” mellan de” olika: pars 1 I bankerna samtidigt ger ut för skol- "kommer skogsägarnas eget före- " hihg” ir ett tal inför FN:s general- för ling.«; Därmed "hade faktiskt utrikesministramna” i da två län- + [den som är. Västtysklands, wikti- gaste. europeiska allierade; klart förstå, att freden: i världen icke an anses tryggad förrän det svåra " spänningsfältet i: Europas centrum; en-gång för alla avlägs- nats i och med att det tyska fol- ket och rikey återfår sin enhet. Såväl - engelsmännen som” frams- männen ser på var sitt håll den : tyska frågan i ett större samman- hang; Medan : Couve de Murville sitt tal: i New - z York lade den nister Stewart höll ett av livliga ) tysk återförening. Enligt den brit- tiska labourregeringens nu så ove. dersägligt, bekräftade " utrikespoli- av stridskrafterna i ä Mellan-Europa och bildandet av fri” zon "därstädes blott ske under förutsättning, att det militära styr- keförhållandet mellan Öst och Väst |. icke ändras. Storbritannien har än en-gång- »förpliktat sig att icke-en- sidigt ” widtaga några . åtgärder i detta " hänseende utan handla i fullt" samförstånd "med 'sina alli- erade, Enligt Stewart måste till sist alla rustnings- resp. nedrustnings- med lösningen av. de politiska pro- blemen: i Buropa : + Det var ingalunde' lätt och en- kelt för (Wilson: och hans med arbetare att få "denna - politiska uppfattning > erkänd > och : Påadräst i Blackpool, ty labourpartiets vän- sterflygel agiterade icke bara mot USA:s Vietnampolitik utan krävde också, ' att den brittiska regeringen | sig mot dem med den ' bistra re- ”kvent avvisat alla erbjudanden + | emellertid . Wilson och hans utri- Fet denna wänsterradikala labour- grupp är det nämligen till gagn för världsfreden, att Tyskland för. blir en kluven stat. Samma vän- sterradikaler - krävde. också, att NATO skall upplösas och den brittiska Rhenarmén dragas till- baka från Tyskland, - Harold Wilson underlät icke att ge luft åt' sin besvikelse: över vänstenradikalernas klart prokom- mwunistiska hållning. Han wnände Wilson torde härvid icke bara ha tänkt på sina kritiker inom det egna" partiet utan lika mycket på de styvnackade diktatorerna i Pe- king och Hanoi, wilka ju konse- västerifrån om ' willkorslösa för- handlingar om fred i Vietnam, : Vad nu speciellt den tyska frå- gan angår, så påpekade utrikesmi- nister Stewart för den högröstade dikala att "det ju icke kan vara iden engelska regeringeng plikt och uppgift att i sina jöyerläggningar n med de. öst- eur problemet säga, vad doca staber gärna vill höra. Men. han tillade försiktigtvis, att den V y a bundsrepul bliken ju å sin sida måste ”visa förståelse för de öst- för en tysk återförening”. Bortsett från denna eftergift för den vänsterradikala flygeln drog kesminister det längsta strået i Blackpool och utgick som klara Segrare, : : N. P s [ Betning av vårsäd ät] Iiligt den [SONEN kun=- görelsen om betning av vårstråsäd får ej sådan betas med kvicksil- skulle erkänna Ulbricht-r och: den tyska ”demokratiska re- starkaste tonvikten på. en allmän a : Uhotalad publiken” : av ' Moskvas nåde, En- "fick man ge 30 öre för en bibel!. dad | dänå | + stället Riksban. 2.1540-tal en n dage hårt arbete med 1/2 märk eller 4' öre, Maten var inte så dyr — äggen + tex. stod:i'1/2> öre tjoget. Men för att. få. råd att. kö- på en 'bibel'imåste dagsverkaren slita å 20: dagar! : i ' Det är: svårt att ra pen- ningvärdet förr och. mu. Lantbru- ket var huvudnäringen, och i bond- gårdarna gjorde man det. mesta. själv: balsade och snidade och sydde, : oc . ;'De scm: arbetade åt andra staden — erhöll största delen av lönen in: natura, Man boadde och än gratis, fick någ- Pehgar war en sällsynt vara. -På Gustav. II Adolfs tid hade en piga 1700-talets hovrättsassessor tjänade 400 riksdaler om året, köpa något utanför det vardagliga, sådant som andra mödosamt: till verkat eller: förädlat. En bok, till exempel. Eller en väldresserad rid- 1400 'ä 140 mark, men för en ko behövde man bara ige lett par mark! Det. finns. massor av intressanta fakta kring pengar. Det visar de här axplocken ur en nyutkommen skrift, '”Mynten ' berättar”, spartbankerna har givit ut på Spar främjandets förlag. (Den visar ock- så att böcker har blivit ibilligare =- priset . på myntskriften är bara 29. Skriften kompletterar en färgplansch om pengarnas historia ”Från boskap till check” som spar- bruk. Författare är museilektor Lars Oc Lagerqvist -vid Kungl Myntkabinettet. : » Det war i Lydien ä Mindre Asi- en, som man på 650-talet & Kr. präglade de första mynten. Pionjär i Sverige" blev Olof Skötkonung, som år 995 lät slå de första sven- ska mynten i Sigtuna, . - + Till. en början handpräglade man mynten — värmde upp dem och slog in gravyren för hand. På 1500-talet infördes så myntvals- verk i vårt land. Tenar av koppar. plåt. löpte där mellan två gravera- de valsar (se bildent) och klipptes sedan: till myntstycken, : År 1644 tillverkades de '' första jättestora - "plåtmynten. Världens största mynt -gjordes det året i Avesta — 20 kg vägde det, och måtten var hela 61x30 cm- Man kan förstå att tjuvarna fick bekymmer bara med att släpa iväg en mindre dagskassa! -- De klumpiga plåtmynten bidrog att. Sverige 1661 fick Europas första sedlar. . Johan Palmstruch hette han söm införde dem, Samme man hade redan 1657 fått kungligt privilegium att öppna den första svenska banken, Stockholms Ban- co, Men sedlarna blev så populära, att det trycktes för många; och 1667 gick: banken omkull. "Året industrierna norr därom & är nöd- vändig, För att sk där- 2 riksdaler i kontant årslön. Och” ” Därför blev det: också dyrt att |” hingst — en sådan stod omkring år | som | : g ken, världens äldsta statsbank, ' Den följande tiden verkar. att mest kännetecknas av en hel serie inflationer. Karl -' XI:s - nödmynt föranledde den första --' Stabilare förhållanden inträdde - först 1873, då vi fick vårt mivarande mynt- system, Samma årji fördes” guld- myntfoten, men den ':' avskaffade man igen 1931, efter depressionen. Nu har vi fått även andra be- talningsmedet och betalningssätt — på | med "check och giro löper betal- ningarnat ofta smidigare än > med kontanter. Men mynt och sedlar lär vi få behålla åtskillig tid. Över en halv "miljard ettöringar — snurrar runt i den svenska växelkarusellen, och det finns mellan 60 och 70 mil- joner tior i rotation! Renare vatten är nödvändigt, inte bara för människans direkta behov — vid det allmänna vete- rinärmötet har man även varnat för att inte ge korna fullgott vat- ten, Antalet fall av vissa vatten- burna sjukdomar hos kreatur har ökat oroväckande under de se- naste åren 'som en följd av den fortgående föroreningen av yt- vattnet på landsbygden. : Det är nio år sedan lagstift- ningen mot jordbrukets vatten- föroreningar skärptes, De sträng- are reglerna, som bland annat . förbjuder utsläpp av gödselvat- ten och pressafter från silo har dock endast i ringa grad genom- drivits i praktiken, I själva ver- . ket har mängden . föroreningar tvärtom ökat på grund av föränd- ringar i jordbruksdriften. = Inte minst i lantbrukarnas eget in- tresse är det angeläget att för- buden mot utsläpp äntligen I bör- jar efterlevas, v «+: Lantbruksstyrelsen har före- slagit en statlig kreditgaranti för lantbrukare som investerar i an- läggningar för . uppsamling av gödselvatten och pressafter. Det är ett väl. motiverat förslag. Uppsamling av de' starkt förore- nande. vätskorna förbättrar inte bara vattenhygienen, .'det 'kan också bli en lönande affär efter- som de kan användas som göd- vid skall få vara med i en grund- läggande ' industriell planering krävs : att de inte försätter sin tid. det. inte för sent men der om Ljungan även i:skogs- maktövergrepp är en myt? "ägarnas regi samtidigt som ..en vidare . :utveckling a av -skogsägar« I ”klockan- närmar sig tolv, under- steyker, dr Hedlund. del, Om jordbrukarna får förbättrade kreditmöjligheter för investeringar i vattenvård, - blir det också möjligt att kräva snab- bare åtgärder mot förorenande utsläpp, «oc : :Magens Nyheten) ove Sa Vägras tillträde eller biträde som rhalti bekä mutan tillstånd av statens centrala frö- kontrollanstalt eller av lokal frö- kontrollanstalt -som: lantbrukssty- relsen förklarat behörig att utföra av utsäd Tillstånd fordras" dock ej. för betning av artsäde för den, vars förbrukning av stråsäd wid- vår- sådden ej överstiger 500 kilogram, för eget behov odlat eller förvär. vat under - sådana omständigheter att statsplombering må underlåtas, är avsatt : för utförsel ur landet eller är avsett att användas för jämförande sortprövning eller an- nat "vetenskapligt bi - "Tillstånd . till betilng får med- delas 'endast om. utsädet är så an- gripet av parasitsyamp; att. god- tagbart skörderesultat icke kan på- räknas utan betningen, Den som betar vårstråsäd med: kvicksilver- haltigt , bekämpningsmedel = skall enligt föreskrifter. som lantbruks- styrelsen: meddelar. sörja för utt skriftligt underlag finns för kon- "| kommunalfolk landet runt har att - | delvis ': på stora” utbyggnader av | förhållanden . kan” trots "Aktuell - kom mentar'] signalera fredsvilja till Wasbing- ton vora det brottsligt, om USA 1 bör tillmätas dessa underläte " att . närmare . informera | sätt, men en sådan godtycklig" sig om hur pass stort allvar som | okontrollerbar ökning av" skatte= å "Förhåller det sig : verkligen så diska ökningarna av: skattetrycket. att Viet Cong-gerillan har velat] Visserligen säger man från ”rege- ringssidan att man haft behov, av de pengar som man fått på detta och 1 kan knappast vara D. bladet tilltal för dem. som skall bör y Ka Det gäller främst att hejda in- flationen. Och det gör man endast genom en måtiligare utgiftspolitik som i sin tur” begränsar skatte- uttaget. Detta är något. som: allt tänka på i dessa dagar. En ellmän resignation gör bara allting svå- rare att reda upp senare. Nordvästra” Skånes Tidningar Amznt faktum. : Svårigheterna "skärps ”äv - TCO-tidningen' ' | Det är "hög did tatt "på alle var ta du med” ala de sociala problem, som Iden stora invand-' ringen medför. Det största är utan tvivel bostadsfrågan, I' storstäder na är en utlänningsslunr redan. | att många invandrare kommer fa miljevis och alltså behöver famil:” iebostad. i Vad marknadsläget i i beträffar är att konstablera att den långsamma förbättring som pågåvt Den befoll som immigrationen innebär. kom- mer också att ändra kraven på 30 ett par år efter bakslaget 1961/62 nu' tyvärr sen'mt att ha stannat upp. Särskilt gäller detta: massa- marknaden Ett, visst överskotts- läge. på den europeiska export- marknaden har inträtt. b vc! ingen . av . : välfärdsin? rättningar ' av olika slag, " & "ex; sjukhus och skolor. Vi måste göra oss beredda att betala ett' anstän-=. digt pris för den wälståndsökning. som hjälper oss: att produktionen i Finland och” Sve- rige men; framförallt på ett allt större utbud från den mordameri- kanska = mvassaindustrien, Dessa . stigande förbrukning bli bestående ett par år framåt beroende på väntade nya stora produktionstillskott i USA och Canada, Det är givet att den- na situation inverkar på prisläget och en viss osäkerhet präglar be- dör för det året. Delvis - motvägs emellertid detta av den stadigt sti de för- skapa. ” Ta | Handelstidningen.. ve Frågan är om man kan föra en lokaliseringsdebatt . med enbart ekonomiskt betingade ' årgument. Skall de ges helt utslagsgivande betydelse, kan de i ett integrerat kommande Europa betyda att gles- bygdslandet Sverige i rational - ringens namn bör nästan hell folkag och drivas enbart som rist. och- rekreationsområde, Men så långt torde inte ens. de” mest k fräl sta, av våra "10- brukningen av papper "och mark: madsläget . för " pappersindustriens del är också mera fast. Även när det gäller sågade trävaror har årets exportförsäljningar gått. bra, .sam- tidigt som den betydelsefulla h m- mamarknaden ' är: stabil, tv o- Skogsägaren, SSR : Den ' indexreglering av skatte- som .Jöl N terna i skatteberedningen uttalade sig. för, £ synes vara Vett lämpligt medel pt stoppa upp de automå- tall kat; om ej' särskilda förhållanden föranleder annat.- Finns egendomen ej. i. behåll, må, förklaras förverkat. Kungörelsen : träder troll av att denna ki Ise ef: terlevs och lämna de uppgifter om sin ”verksamhep . som fordras för kontrollen. : Centrala frökontrollan- stalten utövar. tillsyn över ' efter- levnaden, av kungörelsen. ' i > i Den gom; deltager i tillsyn äger tillträde till lokal eller område där utsäde finns. Han äger där utföra provtagning och undersökning. För taget prov utgår ej ersättning. Den hos vilken prov tas är skyldig att lämna biträde wid provtagningen. avses i denna paragraf, äger läns- styrelsen ' förelägga vite. Den som: bryter mot betnings- bestä dömes. till böter, och den som underlåter att full- göra skyldighet enligt kontrollföre. skrifterna döms till böter, högst trehundra kronor. : Utsäde som betats i strid mot 1 1965. er " Frökontrollanstaltén kommer färdigställa och. "kostnadsfritt - kille handahålla b ler, som enligt . lantbruksstyrelsens kungö- relse skall föras . vid all betnihg utom den, som företas i samband med 'statsplombering. I denna jour- nal k att på sida införas anvisningar för' jour- talens förande i enlighet med lant- bruksstyrelsens kungörelse, ' Det är angeläget, att den analy- sering, . som enligt : kungörelsen krävs för ev. tillstånd till betning, kan påbörjas vid landets frökon- trollanstalter snarast möjligt. Prov skall förses med texten ”Betnings- | tillstånd sökes” samt uppgift om sädesslag jämte avsändarens namn och adress, Var och en, som . öns- kar: få "behov av betning. under- sökt, bör snarast insända prov av bestämmelserna skall med tillhö- randa emballage förklaras förver- anstalt. utsädet : till "behörig . frökontroll- > Höstdagsjämningen. är länge sec tare, ' och mörkret allt djupare. Mörka kvällar och nätter säger folk sig hu sett ett tänt irrande ljus llsom en lykta eller lampa sväva fram och tillbaka samt röra sig med stor hastighet. Det: visar sig oftast ' sqm en liten låga, än blå, än: gul än Tjusröd. Lågan irrar hit 'och dit ibland i rak linje ibland i zick-zack liksom en människa som; söker jefter mågot. Dylika irr- bloss trodde de gamla wara osaliga andar eller vålnader, mwilka . under sin livstid begått något brott, mätt eller vägt fel åt kunden, tagit mu- tor eller flyttat råmärken: ' » Det finns berättelser om platser där Iyktgubbar varit sedda. På ena skog i Veingetrakten skall en gång ett par lyktgubbar ha visat sig id, den ena bar- huwvad, klädd i- skinnbyxor och med en yxa i handen, den andra väl med en ston duk om huvudet. Båda gick! framåtlutade och lät då och då höra hesa stö- nandent I Odensvi & Småland säger man sig ha sett en iyktgubbe mitt mitt på ljusa dan Han satt på en gammal stubbe, där tre vägar kor- sade varandra. Från södra Halland berättas am er bonde, som tidigt en Morgon, skulle köra in till La- bonden höll åt sidan för att låta den andre passera ög bar han en stor lyktgubbe i | VAD ÄR LYKTGUBBAR? dan över, dagarna blir nu allt kor- ; [Baerung från! wuttnande vegeta- se lyktgubben följa efter och. lysa på der. Ofta förvillade blosset den som var ute nattetid och då kun- de han få vandra hela natten i mörkret utan att hitta hem En gång var det en karl som en mörk höstkväll skulle gå hem; från ett gille men eftersom han inte var riktigt säker på wägen beslöt han sig för att i ställey ta in hos en bekant och trodde det var i den” nes fönsten gom; ham såg ljus lyga. flyttade ig, mod pålsljd sikt han en'lyktgubbe. dansa liksom för att: håna honom e "dock lyktgubben som bå mycket" annat förklaras så attt det inte som några säger blott är skrock. Enligt 'ett uttalande. av framlidne - överdirektör - Gavelin sägs ljuslågorna härröra sig från gaser bildade av ruttnande orga- niska vilka syrsätts i luften: och: blir lysande, Andra är av. den åsikten att lyktgubbar oc- sakas av fosforhaltiga gaser, Lylkt- gubbar, säger slutligen gamle Ber- zelius, är små gor V vilka under ljumma syns nära jord- ytan. De följer luftdraget och flyr Foisaom den som söker närma sig. Någon säger 'sig också en gång ha fångat eny iylktgubbg, varvid han funnit ett slemmigt ämne utan lukt och smak, wilket lyste men inte brann och som sannolikt hade sitt bn Som helst så ty inte lyktgubben vara någon tycke dne (a förbi lig företeel AT lt annat skenet. på vägen "kunde man. få ”Kastade mam en slant in i ljus- : ha sin naturliga förklaring. : Tore. Leth. ” NY borstarna! fe kaliseringsexperber” vara ” beredda att gå. : : Västerbottens-Kari En upprustning av "personal den inom krigsmakten” är ”nödvä dig. Framför allt måste man nalvård och ge dem bättre möj- ligheter att-få könmed Om fall av svår "vantrivsel, -Dagons Nyheter "Undersökningar USA: sat, att 60 procent av "alla" olyc- kor," förorsakade av långfarare, . träffar, under de. första Korea tim- t I marna. Man har därav dragit slut- satsen att anbete och: tillräcklig | sömn före färden & är av större be- att Itydelse än under. färden”. uppträ- att så långt möjligt eliminera, trött. hetsfaltorn då trafiken "nog. att att föraren är utvilad Ännen” han kraftigt propagera för många korta raster under längre” resor; "+ + Jaja, Slatussymbolerna ka av många "slag... Men alla. status- symboler används inte. Bilarna” an- vänder man — "men ånte (ETT. ORD :- PA VÄGEN a re Och blodet skall vara ett tecken jag ser blodet, skall dag gå. förbi eder, . ' 2 MOS. 12: 13... Det var | lommets blod som var den stora skiljemurer mellan” Is- rael och egyptierna den där, för- färliga natten. IOch sedan dess är det alltid Lammets' blod som skil- jer Guds barn' och världens barn åt. Det är inte religiösa föreställ- ningar — inte det yttre livet - det är Jesu blod Ty det är blodet som frälsa. Så war det dem natten. Domen, ödeläggelsen och döden kom” inte in genom dem dörr som var be- struken med påskalamnvets blod. Bakom iden sdförren s satt väl ock= så mången: israelit i, jest...— tänk . om mordängeln + fall kom? "Men "ändå var han säker. Jane sig han som satt bakom ren: jublade eller skalv, var det blodet som räddade honom, > Och för alla tider gäller, sam'- Fr Herrens ord till hela hans . När jag ser bl gå förbi educn lodet, " skall ” ne O Jesu, det blodet, som. talär" så ditt. Blod, it, fm från korset. flöt giv, att det på mig ej må. bliva förspillt, = dig jag förtröster och beder: (I vara 'mig syndare nådig! | antalet civila specialister på 'Perso- a in- | anträder. färden." Man "bör : också .. på de hus, i vilka I ären; bys när ' NS AA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.