, sänka den" och it, stället, öka Är Arga tag att vänta av gr 5 me ma och | ll | ln) Aktuell - | i .skolereformen? I pe ör 06 många flvärda sn Säte” Tyärteen; ERCis |stara” Igtnädermal för sombället ko m m nentai r I Grundskoloverksamheten hittills har på många håll pekat mot ett långt mer sammanhållet högsta- "dium än vad | som . förutsattes i 1962 Or gr nebar beskutet ett införande av N en i stort sett sammanhållen niv- årig obligatorisk skola - ; Riksdagsman Larsson i Hede- näset: (ep) — ledamot av gmnd- 2 nelk "om iskt .in-| är frågan ony vari i In-)5 jevel av den största betydelse. Utvedkli mot de lin- man. vilka åtgärder, han evenitu- ellt ämnar widta i enledning av |” do alltmer ensartado tinjeval som kommit till synes... > Det är nödvändigt att inte bara tration av de mer praktiskt ori- enterade linjerna till ett fåtal med gedigen undervisning i.de ” grundläggande färdighetsämnena. :Alternativet "skulle wara 'eam- manhållna klasser hela grund- skolan igenom. I båda fallen för lörar- elevunderlagets storlek: sin dominerande” betydelse” för ”upp- rätthållande "av funktionella hög- det- ta .Å em interpellation, där han menar att, man trots beslutet in- fö får mnderläta att vå ene av « erfarenheter diskutera Uunikolad vidare utveckling. Interpellanten ” frågar hr Eden- "stadier, understryker. interpellans ten.” För lokaliseringen - av högsta- dier och för bedömningen av vil- | »pästa konferensen i Stockholm läste do- men över de företag, som på grund :, | av- : speciella konkurrensförhållan—- den inte kar följa med i den Bs kling r bästa företugon”. BL a har tid- skrifter ”Företagsekonomi” i sitt jeval' och mer- sammanhållna klasser leder till att elevunder- "mag wid reformens ' utformning tillmätte den - : Hur ser på i, (behandlat pro- på dledarplats. Artikeln är onerad € RP, vilket torde kun- na utläsas som d:r C R Pokorny. ”Vill LO slopa textilen” har satts | dat och synnerligen kritiskt riot och metallordföranden Åke Nilssons ut- talande, : wilket senare understötts av fåväl Arne Geijer som statsmi- nistern/ Man. går senare. över till en öm att det finns ”ännu ”desea frågor: stvulle in0 minst dör | " landets -skolfolk vara av i ett) utomordentligt stort värde, . ve en” mycket".: stor låglönenäring i ruket”. SVE "citerar: "Ammar de i som mak- nyligen rn avsikt att duktion eta. är uttryde för en rakt utt politik. jest € ex. ifråga om Västtyskland och Storbritannien med samma rätt som i Sverige hävdas att. man Det kunde ju el- länder. och på grund av 'de höga "ambitioner plädar "Ue flesta västeuropeiska Den frans identens slag- Dai än CO TOtt ci göra låter bord bedömni "lord om ett Europa från Atl Ingen är väl helt nöjd "med TV:ns Pp » sådana de ter till Ural kan förefalla oss verklig- hatefrö de och & kan- borde satsa mer på Ka fö inriktningar som ger älliga för- delar för Set utvecklade industri. länder och pålunda ej bygga ut jordbruket, som nu mot Särskilt Stocbritaennien det sist nämnda landet, som befinner sig Lill dagte mr ollför tröpmönligt i ved . | gäller ' omställningsprocesser. När vå nat hävdar, att dem av ske också att framstå som sådant i eftervärldens ögon, men ingen kan bortse från att denna vision; som omspänner de mest witala de- larna am vår världsdel, rymmer åt- skilligt stoff för en i dagens läge f mellan Paris vissa mot de eko- vid em cirka sex självförsörjning med . jordbruks. produkter borde: väl ha enledning att nogsamt begrunda och bevara nomiskt s. k. låglönefö-|annat retagen går för långt, bör iIdet sam- tädi igt understrykas, art iden eko-|? är ett vik- det önskq åndet Lik- vält går man : vägen mot utbyggnad tigt hjälpmedel att driva på ut- av jordb mot en bättre effekti- d Förmodligen - därför "a utveckla. sig, DER. JUGOSLÄVISK INVANDRINGEN . behandlas i A r b e te ti än- slutning : till -den nyligen” hållna socialdemokratiska konferensen" i | Malmö: he "vs. Sin vana? trogen ” "stutade''; Palme med att efterlysa störa . solidaritet med underutvecklade «4 och 'svältande länhder,'" Parollen. "kan lätt flyttas ned på den skån- ”ska jorden," eftersom, vi -just nu: "är upptagna av att på ett rimligt . sätt ta emot den arbetskraft som CM pet PROGRESSIVITETEN I BESKATTNINGEN” har blivit föremål för en attack i det socialdemokratiska F o 1.- k 'e:t; Det finns starka skäl att slåget av indjrekt skatt: ; 1) Progregssiviteten. är ett trub- bigt verktyg för social utjämning, eftersom " det skett: och ”sker'zen |" 3 armassning av ' skatteultaget, ; en. tendens snarare" tord: tvär rom, . lingen, lade teten får; jan höglönerna'; ac till skikt, En progressiv .' skatt i:de lönelägen, 'där huvudparten : "av löntagarna "befinner : sig, är: inte bara opartisk utan uppfattas ' 'psyi kologiskt som en orättvisa.;" +:3) Man kan också anta, att pro= "tillsammans 'med gressivskatten en allt mer skönjbar skevhet” i familjebeskattningen inte "minst psykologiskt . verkar - åte: på arbetskraftutbudet” viktiga områden, , sjukvården, En övergång. till störr Indirekt ' skatt ” därför 1 t. minskar; också möjligheterna att undgå; > beskatt- ning; Det”har särskilt bölydelse: i flåga” om sådana personer som deklarerar låg inkomst utan att verkl igheten ” låginkomsttaga rna, tillhöra ET ENGELSKT: ORDSPRÅK": SÄGER satt man inte både kan äta pud- dingen och ha den kvar. Det ut- trycker en självklarhet som vi dock i vårt ekonomiska handlan- de ofta vägrar att acceptera, skri- ver KF-tidningen,V i. Den tyc- ker att det finns skäl att funde- ra' över puddingen nu då nästa års budgetförslag ' och avtalsrö- relsen förberedes: Det ekonomiska klimat vi kan ställer — oerhört " starka krav på målmedvetenhet och fasthet i den ekonomiska po- litiken, Frågan är hur 'den skall »kunna föras så att inte kontrol- se fram emot len över priser och. I fat hit: från. ett utvecklings- i het om er blir ' höglönegrupper, som inte : llängre a på världs- ” aspekter läm- marknaden? . Dessa H-Jnar fackföreningsfollvet ”& - sidan, ty” sånidustriledanna : hittar ” ju "alltid -| någon utväg för att Klara sina fö- retag”! Den oroblentllning som dra= gits upp är på intet sätt originell eller långsökt. Den anmäler sig för var och en sony vill söka tänka en sm Sverige såsom ett land, vars in- byggare alltid ken ägna sig åt att plocka "godbitarna i produkitions- sortimentet 'och överlåta åt en rad andra. dänlder att producera det” vi drivenr v atilyd, mågon sonts ”herre- land, -nämli Det. är naturligtvis önskvärt att den= na invandring blir mera "”organi- " serad”; som: Rune Johansson,-ut- tryckte det..En ialdemdi ratisk, -på det ka området, wilken ej har" täck- ning i verkligheten. Det är unge. dam. för: lika vanskligt att tänka sig en med en” de över- regering kan dock-inte gärna be= gränsa > invandringen '. från. det första "kommunistiska land, : som .. öppnat; gränserna . för: sina ”egia medborgare, . » alldeles : bortsett ifrån att vi behöver utländsk: ar=" sicheter” mot' de. egna arnå; kommenterar "Arbetet, "ej : otidsenligt ' vårt + är, framhåller, UU; int Värmland avgjorde lotten att. ” högern" behöll sitt 'mandat. Enligt" I största "borg gerliga' partiet, > men; blev: trots -detta' inte” represente= | "Den aktuella folk i 1964 års. valsiffror' är centern det |A lägserl konkunrensförmåga för våra nuvarande | ”guldkantade” export- industrier. "som att: förutsätta "att a ; och sina gårdar? ; Hur skall då be- man vitet inom, företagen. Detta får in- te Clömmas. 4 Ingen har emel jertid och Moskwa.- Det placerar bland annat Tyskland i en både centrab ch kringskuren position, som tor- de tilltala Frankrike och Sovjet i lika mån, ” ST Sydsvenska Dagbladet. 4, Det a är «ett . partis lertid inte möjligt att avgöra om det är I punkter, eller FN AN air iof trade) för jordbruksprodukter som ' är den viktigaste drivfjädern.. i Det är förresten svårt att skilja dem båda. Satsningen på ett all- sidigt nö för att minsk skall. Climinaras: I Det är en vid skillnad mellan, & ena sidan en: eko- nomiisk' konkurwens av iden typ och den styrka wi nu har och har haft inom - ett. samhälle med överfull sysselsätträing och en till risker gränsande rörlighet " på ''anbets- marknaden och å andra sidan fackliga åtgärder sånn = häll för utt tvinga Mamn avstår kanske något av till- fällets fördelar: mot. en sannolikt jämnare. och. säkrare standard, Livsmedelsberedskap är också. ett slag av utjämning, Man avstår från att för tillfället köpa en del livs- medel billigare mot em större sä- kerhet. attt ha . livsmedel : tillgäng- liga för att kj behöva sänka stan- darden katastrofalt ”om det hän- der”, Kostnaden för att må denna ökade säkerhet blir. givetvis mind- re kännbar vid en hög allmän in- komststandand än vid. er: äg så- På dessa "områden: finns' en "es pekt som. måhända : borde ' ägnas ökad uppmärksamhet. Det ' är de h låglöneföretagen till att ge upp om de ej finner tillräckligt snabba omställninigsalternativ. Spelet "är, om det drives vidare, mycket högt. Det finns ingen garanti för att man kan finna den avvägning i åtgär- derna, som blir den bästa för sam- hället i dess helhet. Något annat än en vettig ganden — är det inte håndlingar. I: det' avseendet har vad de 'svenska kommunisterna beträffar inte någon wäsentlig för- ändring kunnat märkes efter det C.: H. Hermansson under' starkt L de av p dermok tiska karaktän inledde sin nya giv. Man talar mera polerat, man går fram på ett smidigare sätt än de gamla kommunistledarna, men in- tet har presterats som; ' visar att partiets (mål "och strävanden är mägra andra än förr. : . Östgöta Correspondenten. ; Den s k "Tänsdemokvatiutred- ningen, har myligen redovisat sina strävanden att få grepp om det la sam- nå fram till. Det kalla, matema- tiska svaret står 'ej att få. Till sist ; | kanske det inte heller kan und- vikas att ide rent mänskliga pro- blemen kommer in i i bilden, C. P, jordbruket och” li d alltid skall. behöva räkne, med "nu? 3 organiserad... wärlds- I marknad,. vilka medför priser utan v [något vattiet; samband med. duktionsköstnaderna högsta grad föränderlig | Medan vi eventuellt. river ner -en del. av dev: sorg "ter, sig jämförelsevis ogynne samt och bygger ut .det som sär ut tat varar i toppläge; så byg- > Igen förmodligen) även. ingervet andra / > indystriländer. i. RNE 1 | beneris. : kälkfärlust "som + " Berlin: (LT) "Människans organism kastad . ” mångfaldia under loppet av'vårt liv.-En av dessa' förändringar som går paral- lellt. med ' åldrandets. process är vår benstommes ”avkalkning”, den ' har studerats 'av. våra läkare i flera år. Men först sedan kort tid tillbaka är man i stånd: att: lika; exakt mäta sex. kropps aturens; ifråga om ä e- Ö olika Jänders produk- i torde tjänat" med infor- ve inte fälla utslaget. I dett£ all «-gyrinåts, i andra”fall ä "övriga Partierna" som, blir” felåk-' z tigt:under. cellé rade," i De metoder, i :-värmlandsvalet, där de borgerli> åa partierna köpslog om det bli- vande högermandatet, visar också hur otidsenligt och spexartat valr sättet till första kammaren är, detta” ” 'ötidsenliga" system.” - Ett rättvist valsystem med en direkt- "vald kammare bör fortast” möjligt ersätta" denna "parodisk or "den äv de mest ansedda glas- de går förlorad, Just nu förefal- ler det tyvärr som om den eko- nomiska politiken "hade: begränsade medel att arbeta med. Vi erinrar om att räntenivån är rekordhög, att alltför omsättnings- skatten befinner sig på en nivå som' förefaller maximal och att en lindring av ”dtirektbeskattningen. är beslutad: t ' Det "kommer att bli nödvändigt att föra en hårdare finanspolitik; det allmänna måste se till att in- komsterna ökas mer än utgifter- De förutsägelser som nu görs om puddingkonsumtion kan från vissa" synpunkter te sig tämligen nedslående, Nyligen meddelade - att man. inte hon räkna . med 'en + större ökning av det privata kon- sumtionsutrymmet än ungefär '1 Procent, ' mot 3 procent i början av "1960-talet; 'Krympningen be- ror väsentligen på att vi tar ut en större del av ökningen i form av kollektiv konsumtion. Den är med andra ord en ofrånkomlig "konsekvens av politiska beslut som vi fattat. : "Allvarlig blir situationen först om .inte den 'ekonomiska politi. ken anpassas till detta läge. Vi kan ju inte ta ut mer i- privat konsumtion än det reala kon- sumtionsutrymmet -medger, heter » det till sist, och p lir fi Malmö hände 'sig. följande: Ett' välklätt och" distinguerat' äkta par skulte | hål utvälja en: present, De. gjorde så "efter moget övervägande — om jag minns rätt blev. det en Orre- forsvas. När köpet var klart hör- 172 de vi väntande kunder hur| den distinguerade: sa till sin hustru: — Det är lika -bra att du skriver ut checken (tydligen var det hon "som hade hand om familjekas- san). Men « så enkelt var "det "inte. Det unga — mycket unga — bi- trädet "talade "och sade med.en röst som" var fullt hörbar. i hela [når "lokalen: — 'Ja "se; jag 'wvet inte, vi tar bara checker från somliga, inte från alla. = > Varpå hon försvann bakom ku- lisserna för att rådfråga en äldre kollega, som efter en snabbtitt blick; beordade, : henne na le Argumenten hopar sig nu mot | > ss svinner ur vår åsyn. Ungefär sam- "fått genom: opens fretimarech:-: Det, dörst. nämmida landets". .unfal fikanter - ekulle.:i .da- gens : läge” säkerligen "skriva under på.flnyttan. av. ett mångsidigt nä- RON Många liknande exempel da | ren. vid Fi På grund" av den” sk, substans- analysen, en” särskild: röntgenolo- gisk andersökningsmnet: d blir. det möjligt att inte bara "precis : be- [stämma benets "kalkhalt - — och det i. vilken: som Helst" del" av: ben- stommen — utan också att utröna huruvida det är frågan om minsk- ning :av kalkhalt,' r förorsakad. ' av åldern eller; någon sjukdom, Ana lysen" har ,upptäckts' av överläka- i érsitetet Berlins istr Iningsinstitut (Västberlins) Dr Ernst: Krokowsk; internationella landet..i. de västeuropeiska ä na. förefaller inte. ant särdeles hårt. "På radiologernas I metoderi.s som under "tiden intensivt provats och redan rönt vidsträckt erkänhande, Kalkhalten i vår ben- det" 40 levnadsåret, Från och med denna: -tidpunkt tar kalkförlusten vid som: kan leda till" en förlust på 40 procent av den ursprungliga kalkhalten beroende” på ålder och kön. Hos kvinnor 'går denna, pro- cess märk” irdigt nog fortare än hos män se Benstommens "I naykalkning” är emellertid « inte 'bara'' åldrandets följdföreteelse utan den kan också iakttagas vid olika sjukdomar, till exempel vid sockersjuka (upp till 60 procent . kalkförlust).. Avkalk- ningens svåraste grad kallas för osteoporos: som kan . föra - med. sig ödesdigra följder, främst” må "näm- nas här: anomalier ' på . ryggraden med brott av. kotpelaren som svå- raste. fall, : 1 Den tyska läkaren gjorde ytter. ligare en . mycket värdefull . upp- täckt, han lyckades konstatera vis- ng mellan” kongress sedogjorde dr Krol 1 "och med att fosten Kommit och "dagarna blir kortare är det sen hel idel djur i markerna som för- tidigt med att våra gon gammel w vind eller kollt över- givet magasin. förråder då att det är en rutinerad fly- gare, som om några måneder skall mellan träden med bland fåglarna flyttar till 'sydli- gare nejder går fladdermöss, has- Björn går i ide av ungefär samma skäl -som svalan! flyttar sö- ter levern ide djur som går i ide vintertid i ett tillstånd som' grän- om vektonödla har sitt vinterkvarn ter. hittar. men till slut en svart tingest svår att känna igen i förs- fa tagel. Sandödlan. är den av vå- först om" höstarna" och "den visar sig sedan inte förrän ett bra stycke in i. april. Det är ingen överdrift att påstå: att flertalet djur på nå- got sätt preparerar sig för- vin- tern, ungefär som om de befarade att materiellt: utesängas från al näring, Både människor och djur kan anpassa sig efter kallare tem. peraturer, och : dess följder om de är tvingade därtill, ' Eskimåerna i norra a Kanada ökar. må jörnmnar Y, tämligen likartat sätt, De- hushålr med 'kiroppsvärmer genom att [Er EA fa JO Oc enda exempel på hur även högt stående warelser som människan får finna sit I omständighetorna, 2 at öm att ta emot ch Men å ansiktsfärg var då ganska så röd, och några behärskade men täm- ligen olycksbådande rynkor blev synliga i männens panna, I egenz skap av ofrivillig lyssnare . och nom, Han hade blivit vägd och åskådare kunde 'man förstå ho-la under: de. mest tryckta fchölara den, De har inga som) helst nä- ringsmöjligheter ' under den kalla årstiden. Deras diet består näm- svepa ent 'snablbhet och balans som över glänser till och 'med fåglarnas, En som sover mycket djupt vin- tern igenom är hasselmusen, Han ser 'också mästan död ut. där han ligger hi Man skulle kanna göra upp en förbeckning över de övervintrande djuren och räkna upp dem i den opdning .de övervintrar mer eller mindre grundligt. Sätter: man då överst på listan fladdermus och hasselmus för att de sover längst och djupast,.. skulle" fåglarna — |! som efter vad man konstaterat in- te sover alls — komme sist." En |, sa mens avkalkning och den allmänt kända ':" åderförkalkningen. ' Det äl en växelverkan mellan dessa två företeelser. , Exakta mätningar nar visat att vår benstommes kalk- halt minskas i samma . mån som den tilltar i våra kärl. Medan t. ex! . |benstommens totala kalkhalt sjun- ker från ursprungligen 1000 "gram vid: fyllda 40 år till 800 gram vid fyllda 70 år kan. man räkna ut att kalkhalten i vävnaderna och kärl systemet under samma tid tilltar med 200 gram. Med andra : ord: stomme är störst ungefär omkring |” : bandet, . Dess ' socialdemokratiska majoritet har som" bekant . med sig i. dag. Innan man börjar en utbyggnad vore det nog mer väls betänkt att satsa på en kwalitets-, mande sändningstider, —- Här skall inte radas upp alla de . önskemål, all den kritik, som från allmänhetens sida dagligdags före- kommer. 'Men| för folk ti gemen > framstår det som högeligen önsk- värt, att er kvalitetsförbättring kommer till stånd. Man har fel tiskt inte ännu gått ur barnmskor- na på TV:n och därför borde men skynda långsamt, Satsa hellre” på bättra kvalitet än på en kvantitet, som knappast kan realisera en kva- litetsförbättring,' snarane. bli vill ett hinder i detta hänseende, Nordväst Skånes Ti dni; , qvafikolycksfallens starkt stigah- de kurva måste brytas. Om man tilbvarattar och värderar och "för trafiksälkert åtgärder .-.: den - omfattande ' trafiksäkerhets: forskning, som sker världen över; borde man kunna finna goda upp= vägen vore en .trafikvetenskaplig tidskrift. - . oa |" Motorföraren, MHF: " | räd skulle | bättre resultat. kunna nås, om Man på ett effek- brottsligheten i ett tidigt skede.-— stont . ef! ik. dk ödvä dighelen ' av detta mystiska sam= band. Men fortfarande har: vi. inte » Ji klartext fått besked om 'våd det är fråga. om, NR Frågan står. "alltså obesvarad kvar: Vad är det ”eftergivliga soci- aldemokråtiska ” kravet ' 1 författ- när lagbrytamna” wedan' är. råde i kriminalitet 'och 'så förbär- dade, -avt ,Idis är mogna: för. ung domisfängelse. . :Tywvärn:- är "det - ejbt fektum att "de tidig: ingripänderia — genom '; ” barnavårdsnämnidernäs försorg — många gånger. är otill- nings för : någontå kan vi få besked; om det? ; ästerbe ittens-Kurir Pam istödet diskuterades av. fol partiets" riksdagsgrupp. på”: onida- gen, Det övernaskanide är art grup- pen” inte” avvisade förslaget, som man, Junnat; vänta efter, alla. kar= ska = uttaland skall. fortsätber Det "måste betyda”, att "ed intresse finns för" "förslaget. Var- för 'skulte antam eljest "fortsätta" att diskutera det? Folkpartiet är bank- rutt : och, kommer att: bekämpa förslaget ä visshet om ant beslut fattas "av 'socialdemokraterna ” "och centerpantiet. Men ihr Ohlin : kom- mer ändå : tacksamt försäkra. sig om ' miljonerna.” | ror Dala Domokratei kalkens : ökning i; vävnader! och Jo kalk i benstommen. Sålunda” tycks det vara säkert. att” hålles konstant och bara omlagras med åldern eller vid vissa sjukdo- mar, Vilka nya löftesrika” möjlig- heter som skall följa av denna upp- täckt för terapin mot både förkalk- ning och avkalkning kan för när- varande inte ännu riktigt över blickas,' : J ohann Mauthner INDUSTRIN ÄMNA Stockholm. (TT). oa Drygt hälften av 146 medelstora och ' större industriföretag, bland vilka arbetsmarknadsstyrelsen med Innerk R SKAPA FLER JOBB FÖR INNOR feringen oe kvinnor dominerar er. bjudande : om, Ideltidsarbete samt ordnandet av kurser antingen i open vegi eller i samarbete med a, art di; med gjort en undersökning angående deras inställning till kvinnlig ar- skraft, har planer på att re- svag t |: vinter spåras dodk hos" vissa av de mer livliga. . Igelioltert weder sitt bo på nå- gon skyddad plats, en grop på marken eller ett hål i någon mur- ken stubbe, där han rullar! ihop sig till en taggig boll och tycks så väl utrustad gå vintern till mö- fetare i oktober än under mågon annan tid på året. Han sover dock bara ”med ett öga”. Om han ock- så ligger stilla och ser ut att sova på | djupt vet man aldrig när han stic- ker fram nosen och ser sig om ett tag eller rent av rör på sig för att Sv fer hur långt våren framskri- it. Som förut sagts är det matbris- ten, Norsk än kylan som möd- Med ormar- na är förhållandet ska motsatsen. De klarar sig bra utan mat under detta |det att värmen är ett livsvillkor dvinnor : till fler arbet na. Endast nio företag har uppgett att de själva eller i samarbete med unen ordnat. eller försökt ordna barntillsyn. för sina anställd, krybera uppgifter wilka tidigare utförts av män, .. Awsikten med undersökningen har varit att belysa missa förhål- landen vid ett begränsat antal fö- retag. Bl, 'a har -man undersökt hur många och vilka 'arbetsupp- gifter åiwvinnor' erhållit, av företa nerade. De frken till vilka kvin- nor främst har rekryterats är in- om metall- och verkstadsindustrin svarvare jborrare, maskinskötare, svetsare, metallpressnings-, järn- verks- och gjuteriarbetare samt inom olika branscher travers- och i truckförare, tavsynings- och mon- nickare, Företagens inställning till del- tidsarbete varierar mycket,' även inom samma branscher. En. positiv inställning är dock förhållandevis vanlig. Flertalet företag som infört deltid har också övervägande po- sitiva erfarenheter. Produktiviteten är god på femtimmarspassen och frånvaron mindre än för heltids- tjänstgörande, Flertalet går att införa, Vid wissa företag märktes till en börjar: ett Sat notstånd från | Då le 1; er- betarnas sida, men detta motstånd tenderar att försvinna efter en viss öve Em idel av mot- ståndet har berott på att företa- gen dblanid måst erbjuda den kvinnliga arbetskraften vissa för- måner i [Fekryteringssyfte. till all - lycka, befunnits tung nog. | våren bar för övrigt blivit ett mo- tiv "som man ofta möter både i målare och dackersre. kvin- Svårigheter att rekrytera . nor har främst angetts av de före- omitag som ligger i len ciellt de företag, som ligger i eler i närheten av en relativt stor stad. Bland åtgärder, som företagen gäller Örebro och Västmanlands län Spe- - TESTA » LJUSET sBROMSABHA 22 DÄCKEN få EN KVART FÖR SÄKEREETS SKULL vidtagit. för. att underlätta rekty- kärl motsvarar. precis förlusten 'av | : | kalkhalten' i|.' organismen på det stor hela taget |. företag | den med skiftgång anser att deltid inte j fredsställande och föga adekvata. Svenska . Dagbladet. owthändli; igt," för andra bana smak= öppet befwlande, men" för. hygienen: på” längre” sikt ga nyttigt och i; alla händelser johejd- | bart genombrott : av wallar som. blås. vit mer av fängelse. än skydd, Om någon tid när desanmeringen av de, nernas. ångestladdningar hos. män- niskor fullbordats; skall svallvågor- na lägga sig, öppna leenden. eller spänd likg ER i ställ let: för generade flin ”öch den. allt för, konstlösa och Grova spekälat io: nen; . som lever "högt på "tppdämda iv spänningar, tappa > marknaden — en hel; del I av egon trafikfara '. och därför anses” värd att jagar börde man samtidigt be= gripa att han blir: en ännu; större trafikfara . under en hetsig jakt.- lig person att han” till: varje pris — alltså Given tilll priset av män- niskoliv — måste oskadliggöras, i så "fall finns det betydligt effeki tivare och för utomstående ofarlis gare metoder än" biljakter; s Stockholms-Tidningen. s [ETT ORD "PÅ VÄ (CEN Det är icke mer än "ett steg mel a lan mig och döden, vev :1 SAM. '30: - Bara ett steg, Hur litet ger wi' linte akt på ett steg! Narje dag tar wi många onö- och därför tänker wi inte på det. Och ändå är det bara ett sådant steg, -mjellaty mig och det förfär- liga,” okända, som heter döden — för steg. poPå Mr det svd att leva. ouppgjorda synder. mellan mig och döden, får det ald= rig wara ett steg mellan mig och Jesus, Jag måste leva mitt liv hos honom och i - aldrig skild från honom, Varje dag måste 1e- vas under evighetsansvar, . Mina fötter får aldrig stå på ett ställe, från vilket jag "inte med ' glädje « Om: Ham: bedöms 'som er så far-. kan ta det nästa steget in i evig- . dslag för att tillskapa sälmwane tra= fikförhållanden. Ett viktigt steg på. tivare' sätt - kunde ingripa mot det är. alltid svårare att: våda bot : I Pornografivågen & är ett för många : löst; för många andra hi mligt' eler . al. . fula ondens och de appassanyle”" sce- : diga steg. Det kostar oss så litet, - efter mitt ” å blir dett lättsinnigt att' leva med - | Eftersom det 'bara är - ett. steg ' , fruktar O, vart eder dock slutligt din väg? - Den und, Ju bl menar, han” ch
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.