LAHOLMS TIDNING Fredagen den 5 november -1965 Sn —— =L T . Fredagen den 5 Inflation och. låglöner ' Den ständigt fortgående infla- tionen . och låginkomsttagamnas situation är två politiska problem som alltmer kommit i- centrum för den politiska debatten. Detta framgick särskilt tydligt vid årets M ti riked; där praktiskt taget" alla talare i nå- gon omgång var inne på dessa »blem, Ur är denna. utveckling att hälsa med tillfredsställelse. Är efter år har centern motionerat och interpel- lerat om just dessa problem, men intresset har. varit ringa från de övriga partiernas sida. '- ” När centerledaren för något år sedan tog upp tanken på en run- Ac för de mindre inkomsttagarna. Ett första steg mot bättre "rätt visa mellan olika ink Tr 1965 "IT= =) kan," enligt hr'Sundin, nås om man följer centerns förslag .om > I: till Ansgar-jubilcet tor tyskan ett initiativ som m-n hoppas skall kunna- bli av. sådan j und delse att även dess frukter i att avskaffa :dyror av lönema, Vidare bör stat 'och kommun gå i täten när det gäller att förhandlingsvägen rätta till präglat eenare' års: avtalsuppgö- relser har motverkat utjämningen nn sinom tid. skall kunna ägnas -tt elvahundraårsjubileum. Man sam- na söka få till stånd ett kyrkans kulturinstitut.- = -: + Projektet har diskuterats i en n | tidsspegel i radion, varvid fram- kom att. man utanför kyrkan ser med mågon skepsis på det hela, lade sig kring tanken att i Sigtu- |ställni Kyrkan och kulturen > Av redaktör Ragnar Oldberg Aktuell kom mentar. past de att. feet de kristna några av Tjessa vägar och Stellan Arvidson.rönt stark påver- kan av kyrkorna, i det hans bild- underkänna andra. Som Som lyriker har | föremål L katter. Såd Ha brukar motiveras med att dessa är så wärdefulla att de måste finnas oentralt tillgängliga för forskning och undervisning. Den politiken har drivits med sgå- dan energi, att ikällrarna vid Hi- ktioner diktsamling ”Spiral”, Kyrkornas skönhet är inte ett buvudändamåbl men likvisst ”ett ser | värdigt medel som det 'vore stor gkada om våra dagars kyrka för- de att ta i sin tjänst i sin och i Svensk Kyrk ar en mellan olika yrkesgrupper. . Re- sultatet här då' blivit "att lönta- gare med. s.k B-lön fått dikald mycket i månatlig ökning som lägre: ink re fått på hela ferens kring pr ot löner och priser försökte man rent av från regeringens sida raljera bort denna tankegång. I ioedlohatt dök 11 rtid tanken på en sådan allsidig över- läggning upp i olika tappningar. Man sade väl inte rent mt wad man avsåg, men ingen tvekan "kan ådag råda om, att de hed- Jundska tankegångarna mu är på väg ptt slå igenom, - Till. och . med högerledaren Yngve Holmberg — som nu de- buterade ' å "riksdagen" söm Pparti- Jedare — var inne på tanken: på "att de olika" intresseorganisatio- nerna kunde ha något' att säga "varandra när det gäller penning- värdet, Annars hade hr Holmberg sitt eget wecept på hur infla- tionen skulle: gioppas, Han me- nader att den offentliga sektorn skulle" bromsas och ' skatterna sänkas för de större inkomstta- garna, Denna linje som infla- tionsbekämpning lär han :väl bli ganska 'ehsäm'- om. - Statsminister .. Erlander; jeldåde ett .tag upp sig till.storvulna -ut- talande om "den solidaritet mellan olika trupper. som: utgör! "gränden för den 'socih poli- året. : Sedan får mån givetvis inte glömma bort att det fmns: andra än löntagare bland dem, som har låga. inkomster. 'Det finns: före- tagare 'och många andra grupper som minsann inte. fever på folk- "hemmets: solsida, = --" Årets remissdebatt visar emel- lertid att intresset för förbätt- ringar för dessa grupper nu re- ses med -sådan kraft att det inte längre går. för regeringen med .rundanflykter.- Detsamma ' gäller för övrigt inflationen. Det går inte Jänigre för hr Sträng att bar ra hänvisa till att det finns. andra länder som haft en "större. pen- ningvärdesförsämring än vad som varit fallet i vårt land: "Det mnås- te-finnas plats för kampen "mot "penmingvärdesförsämringen ' bland ”de ny djärva målen? < F ÖRSLAGET OM BYGGSPANE . kommenteras i s ve : nöstings STird- if ot, som klart understry- - ker: nödvändigheteri» av: att |till- "börlig hänsyn tas till de -speciella Ir tiken. ' Han Jblev" omgående kol rigerad av:.centerns Torsten Arr darsson i Brämhult som ensåg att dessa . stora ord. om. solidaritet + måste: skorra illa” för” atla dem; . eom, hör - ;hemma bland de låga samhäll. bör i br ” Iänrikesdopartementets M h sjuk- «om igångsätiningstillstånd' | för - bygg- nadsarbeten med, förslag till: be- redskapslagstiftnin rån, den. 11. Januari 1966 : berör" även lands- nee " byggnadsverk hét. I Iningskungörelsen up] Idikstolery os. -V.> förs; undrat om detta 2 sett "kulturinstitut. kan vara vängelägnaste just nu, Prästen fick det lugnande 'svaret att för- samlingsfroten är definitivt wikti- gare än kulturfronten”. När frå- ga. diskuterades av em annan prästman i årets volym av ”Jul- hälsning. till församlingarna i är- kestiftet”, : fastslås" det att ”plikten pelsetro och människosyn”. "Själva sakfrågan "skall bär Jäm- |år nas "åsido," Den nämns som en ' uktuell ' utgångspunkt" för ett resonemang kring ett praktiskt be- hov, gom bar med kyrka och Konst att föra, 1 vintras ägnade radion ” en kort men -ytterst intressant serie åt ära inriktning på det. ena nödvändiga. Även de” enständigaste förnelare Stellan Arvidson visar wvilken roll kyrkobyggandet och kyrkoutsmyc- kandet spelar i vår lonsthistoria, för vår kultur. Den rollen är inte utspelad än, kyrkorna är vackra också för 055, de om > Skapel även om erkänner ; ju" såsom exemplet med | storiska i sedan länge är proppfulla med silver- och guldföremål. Det fir svårt att öppna en dörr till en sådan käl- lare utan att bli kullkastad av ut- ramlande dyrgripar. Det är tvivel und t om allt som på det viset berövats kyrkorna -— wilkas rättmätiga egendom de är — och samlats till alls ' ingen praktisk na i något, nvuseum i Stock- lny ens finng registrerat. a "Den. här sontens enkelriktade trafik fördes häromåret (april 1962) till riksdagens. kännedom "i form av en interpellation till ecklesia- herre. :i i Ämnet Tåkar faktiskt vära ”dögs- aktuellt i ännu ett hänseende. Det är nämligen så att den svenska kulturminnesvården håller ' på att radikalt stöpas om. Till den ändan avgav en häromåret tillsatt antik- |” varieutredning" i våras. ett vidlyf- tigt” och — som strax dessförinnan i annat sam- manhang av tanken a Vare sig wi. accepterar tanken eller ej — och det gäller den sven- ska vegeringen likaväl som den komma att betraktas som en vat- tendelare nän det gäller förståel- sen av de ”nya” gruppernas pro- blem, Ty vad Afrika och Asien upplever stå på spel i Rhodesia är en fråga om solidaritet: -mellan den rika, vita, privilegierade värl- den — och dess motsats... , Dagens Nyheter. N även om "balansen på "arbets d fr inte blir cå dålig somm dör = kon junkturinstitutet antyder . detta H komma folket till del i stället för att låsas in i centrala mUseen — svarade 7 Sat man på senare tid da” ställt sig mera positiv till för- samli ganska” de "förslag, vars : detaljer ' faller utan- för denhär artikelns ram. Av in- tresse är att domkapitlen, som haft Kyrkor "som k nesmärken, Serien leddes an av Gre- gor Paulsson, professor emeritus i konsthistoria.” Från hans' sambal med" sonen” Tomas 'den' 5 april an< min- [betänkandet '' på: remiss, ställt tveksamma till de föreslagna refor- merna, > Uppsala : d itel tog i Som argument för, fortsatt ! 'sam2 lande i museikällrarna brukar en- föras att i synnerhet trä. och tyg- sig [föremål är fuktkänsliga och ' lätt for. illa i kyrkor med ojämn upp- ” Detta må vara mer än sitt remissvar fasta på Utredning. |ett ens fonstaterande att kyrkorra re- : Först och främst är. kyrkorna naturligtvis tempel, trons; lovsång. ems och: bönens tillflyktsorter. Men förr i världen — före industriali- seringen, då nästan hela Sverige Var/ebt' enda bondeland — var kyr Koriva injämte lokala, ulturcentra ening. Före indu- strialiseringen ' och sekulariseringen skedde. ju ; allt -som' Jhände.:i. soc- kénlivet i kyrkans famn; detta av- speglar tex, därivatt i gam Pier ir kan: de unga: u träffas. vid -kyrkogårdsma det stundar till”. bröllopp; blir, Jys- t frå Både. som byggnadsverk "och 5 som rum. kring" sköna. "och ”, dyrbara En annan. centertalare — Sven Sundin — kom med 'nåtra kons " kreta förslag till förbättringar MARKVÄRDESSTEGRINGAR. NA ÄR ETT PROBLEM som. den svenska socialdemo- kratin" under: mer än' 30år i makten gått bet på: ått lösa! sk verDagens Nyheter: Av alla lösningar: som. diskus TÅ rats eller prövats är- detta -dén « minst komplicerade, och troligen den mest effektiva, Men proble- mets storlek gör det önskvärt alt " pröva en kombination av olika metoder, som därvid var för sig inte behöver överansträngas, — ; Regeringen är nu mer = eller mindre piskad att handla, För- slag har utlovats om . finansiellt stöd åt kommunernas markköp, och ett betänkande väntas från 1963 års markvärdekommitté. «Inom högern har man bråttom att politisera frågan. Vice partiord- föranden hr Bohman har hållit ett tal om hotet mot jordägande- rätten, som är ”djupt förankrad i det svenska rättssamhället”, Han tycks tro att det rör sig om att - konfiskera människors egendorg, Vad saken gäller är ju endast ”att hindra väldiga oförtjänta vin- ster att hopas ' hos ett -fåtal markägare, särskilt i de ' mest expansiva områdena, : På Skånes västkust har en remsa på några få kvadratmil stigit I värde med över en mil- Jard kronor på ett år. VÄGEN TILL MAKTSKIFTE I den akutella frågan om ge- ” naste vägen till växling vid mak- ten har centerledaren Gunnar Hedlund nu klart sagt ifrån vart han anser att trepartisamarbete med smågruppsbildning i det syf- tet kan leda, skriver 5 m å - landsbygdens Tid- ningi(cp): | Orsaken därtill är väl tanken. att en 'sammanslagning av de tre oppositionspartierna — skulle ge fler mandat i andra kammaren än de tre partierna nu har, Man måste då utgå från, att , själva den sensationseffekt, som en dy- lik transaktion utövade på väl- jarna skulle bli så våldsam, att dessa skulle sugas in i storbloc- ket, enbart av = förändringens vinddrag; Något annat trosmotiv är svårt att hitta, men trovärdigt är det inte. Dessutom är det ju otänkbart att något sådant stor- parti har möjlighet att uppstå in- om överskådlig tid och därmed är alla förutsättningar för att smågruppernas strävan dithän innebär någon genväg till makt- . växling spolierade. Deras förhoppning att det skulle finnas en latent åtrå hos marginalväljarna att få rösta på ett oppositionsblock med höger- profil.tror vi är helt ogrundad, ; - FRÅGAN. OM: STATLIGT : ”jöbladet (cp: sägs: nämligen "ifrå- ga. om i sjukhusbyggnader att det > kan vara anledning att vid bris- tande; résurser låta”, exempelvis uppförandet av : vissa slags sjuk» hus stå tillbaka för” andrä, >: "Det kån :bli en "grannlaga be- . - dömminig, heter, det: i tidskriftens : : utsmyckning. sbetänklö ghe ny form; follmakten "utfärdas." Giltighets', tiden” ve dock bedr äNsas, oc PARTISTÖD . . åt de: politiska" Partierna. står inför avgörande, skriver Yv. Allmänt anses det, att” "demo kratien inte kan fungera” utan. de politiska: partierna; Och alla : är tillika överens om att. vi... ; skall ha demokrati och . inte ” något slags diktatur. Allt partiarbete kostar numera pengar, ' Partier som vill existera och hävda sig måste alltså skaffa sig inkomster, Det är allmänt känt, att social- demokratiska partiet får ekono- miskt stöd från LO, De borger- liga partierna måste däremot helt lita till frivilliga bidrag. Det är allmänt känt och även erkänt, att 'de fått stora belopp från nä- ringslivet. Det torde dock vara tiotals år sedan centern fick nå- gonting från storindustrin, Högern däremot, som knappast tar ut några avgifter från sina medlemmar men som förbrukar flera miljoner kronor i varje val- rörelse, kan betraktas som näs- tan helt finansierad av storindu- strien. En svensk "valutakris hotar, skriver. bankdirektör Lars Hans- son i Göteborg, . Tendenserna just nu i utrikeshandeln tyder på ett undersk i vår håndelsb rande' en "uppgift vid sidam' av den centralt ”religiö mar helter, ing skrivning i i att dopfunten -och mreästoler till al- tarets, ljusstakar. och korets textila Det: &r inte sagt: att den ogud- aktige . Har. våra .kyrkon. förbi.. mer än den kyrkeamme gör det. Det är exempelvis: känt, att en av kris- . tendomens' : redbaraste . vedersakare i nutida” kulturdebatt; skolmarnen och” skalden Stellan Arvidson;y till- bringar. en icke ringa del av sin fritid: i' kyrkor:— förvisso inte för predikans' eller bönens skull, utan |. därför : att: han inte upphör att glädja” sig”åt' våra” ikyrkorg " skön< het 'scm byggnadsverk,: Det vore trångsynt och ett uttryck för ovist läronit: att förutsätta att den: an- dakt : han: därvid erfar och den : uppbyggelse som därvid ”vederfa- | res honom skulle” :vara emot Guds vilja. Gud”tvet många” vägar på vilka Ordet kan nå fram till män- niskor, . och" det tillkommer knap- "Alla Helgons Dag När. höstens' alla gula blad - så sakto mot jorden .dala fira vi åter Alla Helgons Dag". med minnen som vemodigt tala. ; NE Pod Säkert minnes du mor eller for ! som före dig trampat vägen. - Eller någon mer, som ej är kvar, blott kullen "dv går till så frägen. Minnena sakta komma och gå höstsol så stilla sig sänker. Kunde du blott dina kära nå med vemodig längtan du tänker: ry oh . oe - Kan du ej smycka deros 'grav skänk dém en tanke därinne. bt Tills 'också" du en Alla Helgons Dag : får: rofira, men "ej blott som. minne. sknade .jag ett uttalande-att: få byggna som , arbetsföretag . be- traktads så Imponerande ; våra Jandskyrkor. fa Thamd "om: katter ” "har" kyrkorna fortfa- ]- Ståndsdelarna i i. vårt :kulturarv. In- |ningar om "det ämbetsverk som skall. ta 1 den bör av de främsta be- |das utan främst till formella, säkerhe. ter, id. v. s. de traditionella real= ; och namnsäkerheterna. När det då råder kö på kreditmarknaden finns det stor risk för att företag, soma, kan erbjuda sådana formella sä- kerheter, prioriteras utan att man för den skull har fått garanti för att pengarna verkligen går till de. mest effektiva delarna av närings" livet. - iv 2 Nordvästra Skånes Tidningar. ”Samhällsinformationen: rodio- TV behandlas i ett långh, detalje= rat och diskutabelt" avsnitt i ra= dioutred: betänkande.” Sve- riges Radio fladdrar igenom detta sin rapport — finns det dock myc- | centrala ämne på en sida I i sitt deklarerat sig som" vän ket : stora . bristområden, t. €x. tjocka remissvar. $ 4 skall | verkstadsindustrien,' gom enligt en Vi kan förstå om fockmännen I investeringsenkät : från augustilDen . Stora Fabriken "känner ett skulle - behöva ' ytterligare 13.000 ]|visst motstånd mot att reagera på ive institutioners. si- | arbetare. Alla är väl dock nu över- | utredningens ” alla . pel "om ons om ar det är. ödvändigt med | det ist stoff. som 3 21 och import” av kvalificerad arbetskrift, Det borde vara upplagt för ener- giska åtgärder från det allmännas sida ' redan under 1963. - : ven "7 Svenska Dagbladet. : sa Oo » består ' av tre skapas för: att kyckor som så så begär skall få tillbaka (eller. åt- därför; finnas en central sektion enkom för: de' kyrkliga” kulturmin- nena — enkannerligen kyrkorna, Från den sektionen kunde försam- lingarna ' (menar Uppsala domkapi- tel). sända. sig när de har behov an råd "och service, . Sådana behov yppas "ideligen" En särskild typ.ev ärenden skall här dras. fram: «de . som. består i "att något centralt. museunr will för- i ) återta de konstverk som en gån tvingats avstå till museer, Rent hi- storiskt är ju rätta miljön för des- sa konstverk, som är bruksföremål i kristen kult, kyrkorna, och: icke museerna, Att” ge, i råa och service i sådana ärenden kan bli en första uppgift för kyrkominnesi sektionen- inom ett Söntidaa Jäm- be b k: för kultv |22 "över ten! församlingskyrkas Den som gräver en grop ät ändra trillar som bekant lätt själv i den. . "-Det var ungefär vad som hände i i varje falls lander när saker vin us Inte statsmlnisterni als diskutera, : > Men : det ' Adolfs ville "kommunisten som tyckte att han och hän i det in drabbade sam= Erland, " kunde" väl hjälpas åt att man med "de borgerliga talesmän= nen i första kammaren, += , Detta var vad som timade före fället, - - Tage Erlander hade denna disi- gar "novåmbermorgon ”a traskat . till riksdagen. i I akt och/mening att ta upp ”en debatt med herrarna”, som han sa; Och av allt att döma skulle ; uppgörelsen. — gälla. de borgerliga samarbetssträvandena, Men inte ba= ra det; Statsministern ville också ”ha reda” på. ett. kommande" bor- gerligt régeringsprogram (vilket alltså ska skrivas: någon gång .an= n0 1968/69), « VV Nu var det':så att högerledaren Yngve. Holmberg hade omtalat att "han hade ”föresatt sig” att inte ta upp strid med mittenpartierna; I första kammaren uppträdde :man "mycket hyfsat och städat, Från bå- de centern och folkpartiet försökte man således att respektera höger- ledarens önskan, Man var snäll, "Det där föll inte riktigt hr :Er- pondus dundrade han på älsklings- temat 'om 'mittenpartierna går med på hr Holmbergs skatte-, , social- politik etc, och ”moderation” när det gäller den offentliga sektorn. Svaret kom från hr Andersson i Brämhult: Nej, det gör vi inte als från mittenpartiernas sida. För den skull kan man förstås vara hygglig mot den tredje: par- ten i en debatt som denna.: ; All d när nu högerled av helt begripliga skäl, förstås — bestämt sig för att vara artig mot de två andra. - Men kammaridyllen varade inte så länge. Erlander blev tillfrågad om sina bekymmer med bl a kom-= hindra ett Norge-val. här — det värsta : som” kunde", hända... Sådan katastrof” : skulle" Inte få drabba att tala om anledningen till: kabta= strofvalet i Norge: det berodde helt enkelt på ”splittringen” inom ar- betarrörelsen; Underförstått : för= och Co, Så oförsiktigt ska man "inte yttra sig gentemot kommunistparten som ändå vill ”hjälpa”. regeringen; Er» lander. Det var fult, 7 Adolfsson framhärdade i sin åsikt ismens oci mens förträfflighet i största allmän= het, Ti ans skulle de tu nog klara biffen att hindra de borgerli gas frammarsch: ':; - " Där satt. då "Erlander i sällskap med. den vänlige "ett: politiskt block. och. >i : "> Wett självständigt ”ippträdande av de på I flirten? "Jo, hän. fa, fann det. lämpligt ' svinn : från arenan, hr: Adolfsson" var för sig självständiga partier, vilka aldrig utgjort någon . poli- tisk "enhet och i större politiska frågor nästan som wegel på ena el- därför” helt: vilseledande att reso- nera som om vi hade ett tvåparti- system med: endast två | fegerings- d ik och en borgerlig, som om: oppositionen hade" skyldighet -att uppträda som rväg redovisa ett gemensarnt regerings- lt tiv, en social sidan tre partierna på. oppo: iti ler andra 'sättet delat sig. Det är ä d I döljer -sig i den svenska handels« flottan, försvarets mwepetitionsöv-. ningar o. s, v. Nu nöjer man sig med att gå in på en enda konkret punkt, bristen på arbetsmarknads- program i TV. Sådana program har visserligen | krävts intensivt från olika håll,” främst fackföreningsrörelsen, men Sveriges Radio behöver väl inte : känna sig så påtryckt att man inte ens vågar tala om andra sämhälls- | Stockhohis- Tidningen: "Vi svenskar inte särskilt vana vid : främlingar, 'wilket gör. att wi ibland bär oss. dumt åt och av ren ;tanklöshet-- utsätter. dem. för än Ä em . dar : också” i det ; fallet, "det skall gärna medges. Om. "exempelvis: sen” finländare "råkar bli inblåndad i i ett 1 sr sa är. avt. betvalkta ; som .;”splittring” och bevis för politisk "kraftlöshet och. omoraliskt ;öppträdande inför de militära yrkesmännen gavs full |; frihet att. "framträda, på ett bättre | . sätt än hittillg' klargöra "skälen till kräver "ett försvar som ger. den stadga och. tyngd. . Värdet av ett sådant meningsutbyte : ökar dess- utom , Om; det kan genomföras. in- för ett försvarsbeslut och bör kun- na: "förhindra" ev: "spekulationer , + allmän” okunnighet ” om försvarets förhållanden: Nn » Sydsvenska Dagbladet. | Banklagen . dar, inte' hänsyn till att "vår . alliansfria "utrikespolitik |' täml ligen säker på. nalitet anges i text och. rubriker. Det är dock inget bevisat faktum : i "finnarna, äl omer. begivna” på sämre, vi som är så framåt andra "avseenden? Vilken". falbti- kant blir först med det. lilla" chica / höftskynket? :. Låt. + spangbrallisen Gullan. ”Skinkan”. : Persson!”sköta reklamen, så kommer det inte act finnas en skynktrasa att uppbringa inom”sju härader "efter första” ffol aft 1 "och i itet - åt helt and= lander på läppen. ' Med > välkänd" | ra. Regeringen Erlander har bekym- mer. För. kommunist-Herman, för Norge-valet, för de svenska mit- tenpartierna som det verkligt hot= fulla alternativet till nuvarande re= geringspolitiken.' .. Eller för att citera hr Sundin (cb), som ' sitter med i förhandlingarna mellan centern och folkpartiet: . — Alternativet finns i centrum av det politiska fältet, Samarbetet mellan mittenpartierna har gjort att väljarna upptäckt var alt stivet FÖR ALLA H : Text. Matt. 5 13—16. ; Helgonen: brukar i konsten av. bildas med en gloria, en strålkrans, kring hjässan, Låt oss ge dem ett namn som de förtjänar: ”Landets lågor”, Vi billar ' oss lätt: att helgonen måste vara em spöklik skara un- dant: uiskor, som vandrar sin exklusiva väg i en skir och ljus till den socialistiska politiken finns. Det alternativet inte att få drag av högerpolitik, vars tid är slut, hoppas jag. : , Förvisso blev hr Erlander inte na. Då sti des irritatio= nen flera grader. Såna pinsamma a + 1954 & de vi & Sverig 35 kg kaffe per person. Förra året Bergh-Johan Näntas.. ba krympt 250: miljoner : innan året är slut, . 7 När så sker begränsas vår eko- -nomisk-politiska ' handlingsfrihet. : Nan behöver! inte gå långt till baka i tiden för att minnas vad . det innebär, inte heller. utanför våra gränser för att få påtagliga 2kågng 1. "En hänvis- + lans i storleksordningen 2,3 mil- jarder kronor — två och en halv gång mera än vad den revidera- de = nationalbudgeten = räknade med, Efter årets första två måna- der har exporten ökat med 9,7 Procent — men importen med 15,3 procent, Det är en. allvarlig utvecklingslinje. Valut ven "ning till de brittiska bekymren . räcker! Och sättet "att eliminera risken? . Industrins investerings- behav måste tillgodoses, återhåll- samhet är nödvändig på den of- fentliga sektorn 'och budgetpoli- tiken måste anpassas till de verk- : liga resurserna. har krympt med 100 miljoner och : -(HelsingborgsDag- id blad) Mae luder set mannen, -- Det Kaffe I wi importerar är av hög kvalitet." Men , Ticker vi gott kaffe? Svaret är. Posilirntn Konsum- tionsökningen beror att wi dricker mer kaffe utan ock- Svensken dricker kaffe för cirka 121 kr perå år inte endast på |: Jmalde själva hemma i köket. Det luktade gott — därför att aromen hade kokats ut i lokaliteterna — llösa men war :så svagt att vi gärna vi drack det på fat och på bit för att det över huvud taget skulle sma- ka någonting. Det blev bättre så småningöm. "I gens lågor, som oftast har lyst där — ack, så fjärran från vardagens pliktliv. Nej, dessa landets lågor är minst av allt några exklusiva 'lyxljus i några exklusiva. stakar på någon vindskyddad plats. De är wvarda- det varit. som mörkast. och . mest Ogästvänligt . och gråkallt. Ofta ganska obändiga 'och explosiva ljus, som ' inte. hållit sig till kag- stadgad två centimeters låga utan brunnit med i sin ljustjänst med ett våldsamt sken. Ralt ' igenom går ”helgonens väg, tvärsigenom den stora, kalla, glans- --Några dygdekat loger har de inte heller varit alle- sammans. ”Stora starka syndare” — kallade Luther dem. En brokig skara r alla åldrar, stånd och villkor, +. oc ”Blott liga I kristna. Guds helgon från sgnästma lösta i i tron på Guds I dag packas hushållskaffe 12 procent i väkuumpakot. För four år sedan hade tumburken 37 för att hålla kaf ken högt — men ändå finns det "risk för en jä — och för- sämring. När Sverige ännu var ett fattigt land hade vi inte råd att dricka starkt kaffe Vi drack & själva ver. ket hett vatten, som hade färgats brunt av bönar' som vi rätt' finge SOLGÅVAN TILL BLINDA 22200326 od ELGONS DAG: Men Jandets' "lågor är inte 'bara vardagens lågor utan också Jing, tans lågor, : >; När Mästaren lyfte upp sina ögon och såg på sina lärjungar / och sa= de: - "Saliga ären ir är det en och, samma hos h wni- skorna han fär "sikte på, det” heliga mi tsläng- Landets lågor är, tända av Gud. Ingen kan handskas med Guds heliga eld utan att hans väsen; blir genomlyst och upplyst, Därför” sä- : ger Jesus heller inte: Jag befal-' ler er att vara världens ljus; Han staterar blott få I ären världens ljus, jordens salt, Det är ingen ansträngning för ljuset att vera ljus. Det är ingen ansträng- ning för en helgonmänniska att vara en landets låga, Tänd av Gud — get betyder att vara behärskad av om, Öövervunns 'igenomlyst av Kristi kärlek, om genomiy. Landets lågor brinner, för alla. ”Icke kan en stad döljas, som lig- ger uppe på ett berg? Ej heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, wutan' man sätter det på ljusastaken, så att det ly- ser för alla som är i huset”. Nit- älskan för människors omvändels se förtär helgonmänniskorna, Först och 'sist brinner" landets . lågor till Guds ära Det är bes tecknande att varje gång man Ber goda är, så prisar man alltid Gud i ingen annan än Gud. På Alla Helgons dag borde lan- dets lågor, helgonen, få smitta oss med ny aktivitet och föra oss fram till honom som är elden. Du och jag måste leva så nära Gud i hans löften att wi brinner i wår” tro. Ljusbärare är vår: kallelse och vårt vackraste namn, O vilka under helgonen äro: leva i. salighet, sucka så tungt, äro så höga, se det så föga, bo 4 hate borg, men ha sällan det (Poa 219: 2. z
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.