"= inte skall tro, att vi vill slå vakt I a - LAHOLMS TIDNING én -- a [, T Tisdagen den 9 Kommunerna bör få sälja Alan då jag ov ian, ros tomtmarken få RR aka. november 1965 . LT = = | Hon för sig hemmvant, men ändå på - något sätt stelt, som tvekade 7 fritt att avgöra vilken geringsförslaget om förbättrade lånembjligheter för -- kommunala .markförvärv föreslår centern, att kommunerna skall lämnas walfri- het när det gäller att avgöra, om de skall sälja den köpta marken till tomter eller upplåta den mot tomträtt. 'Regeringsförslaget innebär, attj' lånen inte lämnas ut under and- ra förutsättni än att i : möjlighet kan de sälja förvärvad form av ;upplåtelserätt man; vill använda. . SS Om kommunerna får denna tar vid dörren. - -Hon .är blind, "Jag uppmanades redan i. telefonen, då Hag bad om en' intervju, att: bara gå rakt in mark . till tomter "och ' på detta sätt lösgöra kapitel för ytterli markförvärv. Kommunerna ' får följaktligen genom en sådan an-= ordning möjlighet att öka” den disponibla marken. ', Hr Ferdinand Nilsson i Kunis- e båd kring hennes läppar: to > För), "år sen. skulle” jag aldrig kunnat tänka mej att en- sam ta emot någon så här. >« men man: blir; modigare med åren, behålles "i kommunal ägo och upplåtes ' med tomträtt. ' Enligt centermotioner bör det stå kom: ” slaget. - ” "Klockan bart i vrår tickar tu tungt, Det + är ett stort allmogekök. där ;. | nytt: och" "gammalt. blandas. "Den ' | svarta vedspisen står inkapslad :i "ängen har i en annan motion yr- kat” avslag på hela regerings > 2 Rödarrosor. åt hr. Holmberg - en' gammaldags vit kåpa och bar , | ljusatfärger, Jag ser att här finns värmeelement under fönsterna. Det är ett tryggt kök, men utan: den i | karakteristiska doften som. brukar Regeri é ”Aftonblad "Här kan debatt bli kor och gri- ialyserar - dji igt fulla” och Ibelysandé. Här : kan Ja har kor och gri remissdebatt och finner den i litiken också i politik me . Sitt, säger kvinnan. vänligt. 4 stort sett vara sina föregå e bli betydelsefull”, "utropar "tid? Själv sätter hon sig nu i soff-1:! lik, Men '. från detta "generella ningen förtjust, - bordet: och lägger: händerna, på . Duellen' i första kammaren | borde intryck”. finns ett undantag . "> Och vem var det nu som stod . för” 2 2” Jo, hE, led. fö atta- rinnan Brita Oledal: - är i Tal- ken, Brunsberg, ungefär fyra mil mellan statsministern” och höger- led: gav något mer:än'”den Yngvé Holmberg, för vilken AB strör sina röda wosor. ”Hr Holm- berg markerade en. ”skiljelinje, : skarp både i' sak och ideologiskt. | från Karlstad, Brita Oledal har varit helt blind i åtta år, Synskadad var hon gan. ska långt innan. Kanske "var det hennes . synskada "som ' fick henne att skriva. Under långa tider på "övriga delen av. remissdebatten, menar AB. fe flen t - Förvisso ' gav: den det, Bland annat "fick centerpartisten "An- i : tillfälle att 4 RN DEN VÄNTADE PROPOSI- TIONEN OM PARTISTÖD : ”Kommej redan "denna "vecka. Som det förutskickats' skall 'stö- det. Utgå till partierna efter stor-)' « leken. av deras riksdagsrepresén- tation. Fördelningsmetoden beror naturligtvis på att man i största görligaste mån vill undvika att ge +. NE skri- kommuni sta S ver; Växjöbladet, (cp), Naturligtvis, kan”. rättvisan: i denna fördelningsprincip diskute- ras, Emellertid” måste 'man "beak= ta, attv partistödet avser att "främja aoch” r säkra : .demokratin, Därför. är det också i sin ordning | att anslaget "icke användes mot sitt syfte. Och mot' sitt syfte an= 1 "vändes det.i den mån det går till kommunisterna, som vill avskaffa demokratin, - Det, uppges, att bes ä smelserna, - föreslås bli sådåna, att ståtsbi- drag skall utgå endast efter-an-|- Nn sökan, Det är lätt att förstå var- för denna passus tillkommit, Hö- gern ”har” redan "sagt,'-' "den partistöd. Och nu ställs: "högern - . ilett svårt val Antingén måste den vara konsekvent och 'visa att |.” den lever som "den lär "och att . den är att lita på och avstå från att begära partistöd ”— ”ogh. ”bli utan statsbidrag. "Eller. också | måste högern säga ett den: éna dagen — och göra något” helt” an- . nat den andra, "= Fl Det är inte lätt. att ÄpI öt- 1, " ter med ränksmidarna i. : huset; ort - PEER GYNT I FARTEN > Spanrimålshandlaren ” — "språk- rör för fri enskild handel med jordbrukets ' produkter 'och för- ödenhet, meningsfull. debatt? sfäknassav expertisen. öka; starkt kommer att avviså fankn på ett |". ”moda att det. problemet sjukhus kunde hon fantisera fritt och 'lusterr att dikta hade funnits långt, .långy förut. Men det var som omr blindheter tvingade hen- ne till: djupare 'engagemang. Det mesta hon, skrivit handlar så om de och blinda, I de båda romanerna som hittills kommit ut ”Bakonm slutna ögonlock” och ”I "gång ' det "kära , högerspöket '— |mörko lande” liksom i radiopjäsen "även i hr Holmbergs: skepnad — | ”Lyckans ögonglas” rör. sig hand- lingen kring problemet att vara "| blind eller bli blind. Så kan ibland något som kan te sig som en ka- i klara verba och på direkt fråga av den högst irriterade statsmi- nistern säga bestämt nej till hr Holmbergs välkända högerton- gångar. -Så wisst har AB rätt i att tala om: skiljeli "Vi "förstår så' väl vilken till- ne än i-nya :banor,, ge livet ny era a att "på "samina. de lycka; edom,. = vc : darsida? «och "efter + alb hyllning |: ländska, men «kunde ha varit det, för. hon; har: alltid trivts i Värm- land. och tillsämmans ”med värm- "flänningar: Men hon kommer "från Västergötland, " från "ett :bondehem och hon utbildade sig till skolköks- > Härarinna och verkade i 10 år: i "1 göteborgstrakten. Lusten att. dikta | fanns redan > då; men "dep hann aldrig må till utlopp. Vardagen ha- de nog. med" sitt. "Varje stund n var lid > ; Var. det detta AB menade med nen i jordi och skogsbruket be- blev'så: aldrig fästa på - apper:då. Hon träffade Bror, värmlänningen som tog henne med :sig till.:sitt -]hem i Brunsberg. Hon blev bond- Ä höstra och: bodde rakt upp i sko- garna, Fortfarande var tillvaron fylld "med sysslor. Hon fick tre barn "och" hemmet: fordrade - det mesta : av hennés/ tid : Men den trakten hon. levde i var rik! på litterära” "traditioner, ': Inte långt bort låg Mårbacka. Men också u- tiden I hade sitt litterära att bjuda på. Bara milen bont låg Mangskog med den underfundige diktaren Tage Aurell, han som i sig hade mycket av de lagerlöfska kavalje- rernas sirliga uppträdande och för- måga att blända också med munt- liga historier, Drömmen om att bli diktarimna” famns så djupt nere i > yttjas så långt det går, uppstäl- "ler sigi dock på nytt frågan 'om hur'. män 'skall. spän- ningen 'som' ligger i att samtidigt öka produktiviteten och minska .totalproduktionen. Mån kan för- vållar både” .Jordbruksutredningen” , och jordbrukspolitikerna i andra län- der - huvudvärk, : - Mm För att. ekvationen skall gå ihop fordras &n radikal minsk- ning av åkerarealen; och det har nn även : räknat' med vid be- i av 'deri framtida göd- : enligt redakti nh tan — tycker att RLF-tidningen alltför "mycket liknar Lilla Helgo- net, Anledningen är den ledare » tidningen skrev för en tid sedan om NO:s (näringsfrihetsombuds- sel och kalkanvändningen,. . Å - kommer att vara i bruk om tio hennes i inre; Gömt men inte glömt. andra sidan tyder mycket på ati en. avsevärd 'areal betesmark år tid rjade en gammnval synskada förvärras. Brita Oledal märkte hur det skymde för hennes blick, Hon fick långa sjukhusvistelser och svä- år; bla.' beroende på :ett väntat starkt ökat behov av köttdjurs- födning. Det .kan ju' hända” ens) märkliga spekul er kring jordbruksregleringen. Sveri- ges lantbrukare" har alltså lockats, Iurats och tvingats in i 'före- : örelsen, enligt 5 åls- handlaren, Dolska agitatörer och . skumma demagogen har föranlett bönderna att: sluta upp: kring föreningsrörelsen, menar tydli- gen den enskilda spannmälshan- delns organ.. Nonsens. Rent och skärt 'non- sens, svarar RLF- tidnings en. ” Lantbrukarna organiserade sig för att få bättre villkor än vad t.ex, den enskilda handeln kunde erbjuda. Man lyckades med detta i stor” utsträckning. ' Alternativet hade varit att vara utlämnade åt den enskilda handeln och obe- räkneliga marknader. På 30- och 40-talen .var detta knappast sär- deles lockande. = - + För att Spannmålshandlaren om ' absoluta monopol för den ekonomiska föreningsrörelsen, så skall vi gärna deklarera att vi tror att en sund konkurrens är bra även inom : handeln -- med nyttjas intensivt. - enligt vad som med någorlunda vade mellan hopp och misstro, Tid- vis blev synen bättre. Man för- sökte med operationer. Hon kom hem och såg bra en tid. Men så kom den mörka hinnan tillbaka, Åter blev det svårare att skilja på föremålen. Och efterhand blev skymningen alltmer kompakt. Lju- rt och 7 "mörkret smalt samman ill ett. att den allmänt förutsedda och planerade överföringen av åker till skog förbyts i. överföring till betesmark som till. , stor del ut- Man kan. naturligtvis 7 som professor Sven L. Jansson säga att våra jordbrukspolitiska ställ- ningstaganden ofta är kortsynta och egocentriska, baserade på da- gens situation och' på våra. in- hemska förhållanden: '"” Vi betraktar oss som överkva- lificerade för att bedriva jord- bruk, något som bör överlåtas åt mindre utvecklade. Förhållande- na ute i världen” kan mycket väl redan inom tio år framtvinga en produktionsvänligare inriktning av vår jordbrukspolitik än "den som just nu kan förutses,: Den förhoppningen, '.+ somliga - säger förvissningen, innebär ingen kri- tik mot de företrädare som med- ger att den totala produktionen måste hållas inom ramen för vad som är ekonorniskt försvarbart, även ur jordbrukets synpunkt, svärlig första tiden, säger hon själv. Det tar tid att ställa om sig., , "Det war som att börja leva på nytt, Men det fanns bara en sak att göra, Att TA, ställa. sig inpå ett liv i mör! råds förslag ' till generella hyres- höjningar för år 1966: N ;; Bostadskonsumenterna har fått Cen ny" innelse om att 'det ”oskickliga sätt, på vilket riks- banken hänterat penningpoliti= - ker; lett ' till att "den ”rörliga” sräntan efterträtts av en perma- -nent högränta. Denna är vida högre än i något annat land, med vilket vi bär jämföras, Dess ' ef- fekt är: förödande på byggnads- - kostnader: och hyror och därmed också på. en betydande ; del av säkerhet kan förutses just nu. ' Men skulle de som när den jordbruksprodukter, >» Utan kon- kurrens så finns uppenbara ris- ker' att den producentkooperativa rörelsen stelnar och inte fyller sina uppgifter, nämligen att gö- "Ffa sitt bästa för medlemmarna/ lantbrukarna. Och det senare är självfallet : av art väsentligt -in= : tresse för RUF. : + Spannmålshandlaren . liknar RLF-tidningen vid Lilla Helgo- net. För att fortsätta i den wvo- » kabulären så tycks Spannmåls- handlaren ha goda förutsättning- ar att: axla den ständigt .fabule- rande Peer Gynts roll, menar ' jordbrukarnas fackliga organ. : .vissningen få rätt, så måste det : resenv,-: ” HYRORNA SKULLE VARA da förh eller för- levnadskostnaderna. Av den utredning angående de "Kommunala taxorna som gjorts, "kan också utläsas en tendens till sett frångående av: den lagligt a grundade - själv vid fastställande av sådana taxor. Ett uttryck härför är att de på senare år 'starka” prissänkningar. na på råkraft. inte återspeglas i de kommunala affärsverkens el- taxor, < Det kän inte vara riktigt. att kommunerna utnyttjar sin mo- . nopolistiska ställning till att håll har, framhåller” förbundsordför- la en högre taxenivå än vad som ande Erik Sv enss on är nödvändigt, menar rp hyresgäst ” Hyresgästernas ” ;Pilsfömbund . basen sn vara bra att så mycket av den "nedlagda | "åkern "behålls som be- tesmark, Då har vi en odlin +å "LÄGRE "och hyreshöjningarna” nästa ”år skulle, helt ha . uteblivit, om- vi haft ett tänteläge, som varit en halv procent lägre.än det vi nu == N hon om att jag fanns stående bor=. om ingen. öppnade. Det har. jag. handslag är kamrailigt, - Rösten låg, ett tet Jeende synt. bredvid: sig: en” modern -elspis :+ tastrof för en människa leda hen- . -I svensk filmoffensiv var Jag var säkert retlig och 'be- i med anledning a av Statens hyres- | ee också, med, korrekturläsning ' Men resignationen fick för Brita Oledal bara gälla detta att accep- tera blindheten. Också som blind ville hon aktivt ta del av livet, av vardagen. Hon' känner sitt hem helt och den som inte vet att hon är blind ska inte så lätt märka det. Kanske ska' en famlande rörelse, en sö- kande gest efter kaffekannan eller sockerskålen förråda ' henme. Men hon sköter hushållet utan 'alltför mycket: besvär. Det finns saker som hon måste ha hjälp med. Men både matlagning och bak kan hon klara bra. Hon trivs med” disken, drivs "med de. vardagliga sysslor- Där er vore rn Diktari inna Nu. fick hon tid att skriva. Visst innebär: detta att wara blind ett handikapp också då hon ska dikta. Men hon har hjälp av sin make somr läser och också rättar korrek- tur för henne : Själv har hon snabbt lärt dig punktskrift och är inte isolerad på så sätt, Bror läser ofta högt för henne mur böcker och ur dagstidningarna. : Då hon började skriva på en roman var det ganska klart att den skulle behandla just de syn- skadades problem, "”Bakom slutna ögonlock” är väl en bok som till stora delar ger glimtar från hen- nes > egen ..sjukdomstid.- Vad . som mest frapperar läsaren är den lju- sa” och optimistiska tonen, Det finns någor - trosvisst och varmt över. hennes: ; skildring. Vi lär inte bara känna Jen , utan ett kollektiv på sjukhuset, Visst är stunderna då ' någon patient ger sig över ganska många, men det finns möjligheter. "att "ställa om sig och acceptera 'och bygga widare också på 'detta' atbh man'inte kan. se, Brita 'Oledal har mist synen, möj- ligheten att.se det som sker kring henne, men hon har; fått diktarin. nan$, syn och det växer fram en rik och fri Märld som har mycket äv ge läsarna, / sier rel serska : Brita” "Oledal är en omtyckt. före- läserska.' Hon vill vara med. där det i händer: något. Reser ganska mycket och kommer i kontakt med människor. ' Är med i styrelsen 4 di Bakom: stulna” ögonlock fan kon in up, ti rik Tänd. r läser maken Bror. för Brita som stickar. Han hjälper henne till böcker och manuskript Värmlands blindförening. Skriver en hel del artiklar i skilda tid- ningar. Medarbetade bland annat i Dagens Nyheters lantmannabilaga tills den lades ner, Har” Varit med på en resa för blinda i Östtysk- land och arbetar just nu med det motivet i en ny roman, Har ett Program i finska. radion i slutet av maj där en blind man berättar om sin ungdom, Det är ett ma- muskript som skrivits" jusb av en blind iman: och Brita Oledal har arbetat om det till tre uppläsninig- ar som går på följetongstid. Så har det mesta hon lägger handen vid "något att göra med blinda eller: synskadade, Hon vill wara "|till hjälp och hon - will visa att man också som blind kar uträtta mycket. Själ är hon ett levande exempel på den saker, Lycklig ” oo Det är ' ett varmt och lyckligt man sitter i. Bror kommer från 'sin tjänst som Faxeringsman och senare ska också den tjugo- årige sonen (de två andra barnen bor inte längre hemma). komma . från sitt skogsarbete, Hur kan inte diktens irollspö ge lycka åt människan! Det är inte bara att läsa och uppleva, det är också att själv skapa och återge, De gamla” fäderneärvda möblerna ger en av trivsel. Köket erbjuder - en inbjudande anblick. Vi bjuds Jå värmländska 1, riven mosoet Samtalet ir stilla och borta på spisen; susar det i kaffe- kitteln. Hon' har upplevt vårens förun- derliga skönhet, .sett istapparnas blänk i vintersolen, svalans snabba flykt :umder en blå himmel och dagglittret "över: ängen om höst- morgnarna, Nu har hon bilderna i" minnet, Men hon 'dlever i. ett mörkt rum men låter det lysas upp av diktens ”trolldomsvärld. - har: fått: en hel del: upp- muntra: i "sitt" litterära arbete, - 11963 fick hon landsbygdsstipendiet .Joch i år har Arvika Rotåryklubb gett henne" ett stipendium. Varje, dag väntar det nya ro- manmanuskriptet på henne, Så blir dagarna fulla av innehåll och me- ning; Tivet, går, vidare... Singer, | Aktuell ” >" kom mentar: Charles de Gaulle . har , under sina sju presidentår haft större makt än' någon annan fransman [sedan Napoleon. Han kommer att befästa den ytterligare, mär han dentperiod. Nordvästra - Skånes Tidningar” Rösträtt | bör utlandssvenskarna få.” Så långt är det' principiellt klart med. den. saken. Det finns en del tekniska pro- blem art utreda, Men nu bör frå- gan ' ha förhalats tillräckligt. Vi vill mu va ialdt att antingen säga att utlandssven- skarna inte bör ha rösträtt, om. man verkligen anser detta; eller också snabbt avsluta : utrednings- arbetet om de tekniska detaljerna, och ge utlandssvenskarna rösträtt. Vi förordar det senare alternativet. - Att många inte kommer att ut- nyttja rösträtten, att de flesta ut- landssvenskar "kommer ' att rösta [med högern, eller "att en del äv dem” inte betalar skatt i det här landet hör inte hit... . Stockholms-Tidningen : (s) - Från. debattens synpunkt vore det lyckligt om frågan om parti- stödet finge stå på egna ben. Vil- ken uppfattning man än har om dess konsekvenser för pressen, så berör detta inte huvudargumenten för stödet. Vad "det gäller är att sanera = finansieringsförhållandena inom politiken på ett sådant sätt : OKTOBER | "Oktober månad har.i!år warit vacker, man kan säga mycket vac- ker, med blott en ringa regnmängd.: Visserligen har mnattfrosterna varit warit framme ovanligt flitigt under denna månad. Hösten är ju årets mest. ' melankoliska "tid, men: den gång oktober blir så vacker, går hösten på något odefinierbart' sätt fortare. Den första nattfrosten kom natten mellan. den 8 och 9 -okto- ber, då de prunkande vackra da- Annars' ma "när månaden. är::slut blommar : fortfarande, - rosor :- och crysantemum.' En' och. anna: ring- blomma och aster;' står äyen och ser molokna ut, ' nu: mär 'vinter- rusket sätter lin på allvar. Den -12 var det —5 grader om morgonen, alltså sträng nattfrost. Jag såg la- dusvalor och sädesärlor så sent som den 10 "oktober, i strålande höstsol men med kalla nätter. Svampsäsongen blev: slut i- och med att nattfrosten satte in, då blir svamparna beska och oätliga. An- snart 75 år, påbörjar en ny presi-|' många, men i gengäld har, solen |- liornar blev frostbrända fullständigt. att möjligheterna till misstro och misstolkning begränsas och att skapa ett säkrare underlag för den politiska verksamheten än itiggar. breven "och ånsamlingsaltionerna, Dagens Nyheter em), Den borgerliga borgfreden är en illusion som 'det inte lönar sig att” offra intresse på. Oppositionen har mer att vinna på att acceptera ide politiska vealiteterna och tala. rent språk. Om väljarnas utslag i valet alstualiserar ett regeringsskifte; så lär det inte bli någon 'störrå "svå- : righet att liksom i Norge” Sarhila OPpc i en reg tion, I ett sådant läge är det na- turligt ett kräva, att högern "an. passar sig mot .mitten. Då” firge man lov att komma överens. om ett regeringsprogram och då skulle det ligga också i högerns intresse att detta låg så nära mittenmangi- nalen att regeringen kunde hålla sina positioner. Men i dag är det orealistiskt alt vänta "att ' högern skall acceptera mittenpolitik bara för att vara folkpartiet och « cen- terpartiet till lags. =" Västerbottens- Kuriren m) Säker trafik" skapar man bl. "a genom reklam. Polisen är på rätt spår genom att ”uniformera”: sina kande svart/vit-målningen ' syng mer och mer, och det bidrar sä- kert till att förebygga brott, Sam- ma tänkande efterlyser wi ifråga om trafikövervakningen i "stort. NVISIå på trumman för en intensiv övervakning i' samband med” ett: prov '— genomför det hela — och mät resultatet. Vi tror att det blir positivtl : . Svensk Motor, Tidning " Vill man a effektivt minska kö riskerna; - måste man : skapa. en opinion mot de alltför. höga hastig- heterna i trafiken, Det måsle in- präntes i det allmänna medvetandet att det: inte är föredömligt utan tvärtom förkastligt att fräsa i väg för allt vad tygen håller. En sådan Svenska Dagbladet sen använder lögnen” som ' politiskt vapen, 'När Erlander' påstod, att en enda tidning eliminerar 'åsilkts. friheten i ett land med 129 tid- ningar och massmediat TV, samt- liga till regeringsledamöters | och sonder an äga alt 5 psä- Rio de Janeiro i november (LT) Ett svenskt kaffekalas mitt i kaf- felandet, en ljusfest i Rios hamn med svensk gymnastik och svenskt smörgåsbord samt sju kvällars några av de mest uppmärksammade ”insla- gen under Sverigeveckan i Rio de Janeiro, Som redan rapporterats invigde överståthållare Allan. Nordenstam veckan och vår energiske ambas- 'sadör Jens: Malling svarade för Rösträtten för utlandssvenskarna diskuterades på nytt i riksdagen på onsdagen, Det är en gammal fråga som man från". oppositions- . håll ofta krävt en lösning på men i där regeringen ännu inte. för- mått redovisa något - förslag. . Konstitutionsutskottets borgerliga "hälft "ville att riksdagen skulle skriva till. regeringen och begära att frågan om utlandssvenskarnas rösträtt -. vid ”. andrakammarval . skyndsamt. löses. . Det långt ut- ; dragna. utredningsarbetet — fann man vara beklagligt och. ville se "ett praktiskt resultat. . " Men tegeringsmajoriteten tyck- de att det wara. onödigt att ge ' regeringen någon. påstötning och avvisade oppositionens , förslag. Man hänvisade till att pågående utredningar snart skulle vara färdiga, - Men regeringens Handlingstratt i denna fråga har sannerligen in- te imponerat, En påstötning hade varit på sin plats, . Ala (Västerbottens-. : a on oEuriren) | . | bankett för deltagarna i . Sverigevecka Famgång i i Rio : d NE öppnandet av Nordiska Museets av Gevalia ” donerade utställning över. temat Svenskarna ' och ' kaffet” Detta var en rolig och publikkni- pande ' exposé, varmt uppskattad av den brasilianska publiken, som fick veta” att " Sverige i' ett par. hundra år druckit kaffe, företrä- desvis från Brasilien, - och sedan länge' är en av: landets allra stör- sta och pålitligaste kunder, Ver- nissagepubliken bjöds på kaffe och sju sorters svenska kakor, De söta svensk-brasilianska fruarna i na- tionaldräkter som bjöd" omkring gjorde sådan ' stormande .succé att kaffet tog slut! a Kaffe-expon arrangerades i "Rio -| de, Janeiros museum för : modern konst, en expressiv: byggnad som ” inramades av magnifika blomster- -- Jock vattenkompositioner. Där höll senare Svenska föreningen sin fest- - veckan. Utsikten från museet, som ligger invid stranden, var "ett värdigt komplement tin den interna kon- sten, . Vid Rios världsberömda stränder utspelades också den svenska Idla- truppens premiär under ” veckan, Johnsonlinjen hade lagt sitt vackra linjefartyg m/s Rio de Janeiro — stadens: egen adoptivbåt — på ett femdagars uppehåll vid kaj nästan mitt i staden; I samband med vec- kans öppnande ägde ett Par stora och festliga mottagningar rum om- bord under värdskap av bergs- ingenjör och fru : Axel . Ax:son Johnson. Vid båda tillfällena fram- förde Ernst Idla 16 av sina virtuosa unga stockholmsflickor i eleganta program: Rederiet hade låtit bygga en särskild - estrad på akterdäck, . [ett piano hade lyfts upp under en av kranarna, och från fartygets brygga och master spelade strål- kastarna mot scenen. Bakgrunden var Rio de Janeiros väldiga hamn med alla. upplysta fartyg vid kaj och ute på redden. Den svarta tro- piska natten, som mitt under en av Idla-uppvisningarna lystes upp av ett kortvarigt iblixt-oväder, gav också stämning åt detta sällsynta evenemang: .; > Efter uppvisningarna förplägades de många gästerna ' i m/s Rio de Janeiro med på däck ' uppdukade svenska ' smörgåsbord.. > Innehållet var komponerat c efter konstens alla! varit fin i år, A Fågelfronten: Nu när månaden är slut finns "ändock en'hel.del flyttfåglar kvar här, mest anmärk- ningsvärt är de stora flockar av tofsvipor som; fortfarande är kvar ute på åkrarna, Bofinkar, starar och lärkor är däremot ej alls så ovanligt att de stannar kvar långt |: in på wintern, En och annan röd- rake har även dröjt sig kvar länge denna: höst. Björl stannar kvar så länge som här finng 'oxel- bär, hyllebär” eller. rönnbär, + Gunnar Svensson." FRIA -ORD. :e ”ARBETSGLÄDJE-APPäRS-; GLÄDJE - 1 I Laholmsbygden lär sitta äv liga” hemmahantverkare, ' som ar- betar med garn och trä im, m, med fina gamla mönster och egna goda idéer, som kan komma till sin rätt och betalas därefter, om enskilda personer anmäler sitt in- tresse, "Tjänstvilliga medhjälpare | saknas inte och de förstår också vad som kan göras och hur dessa enskilda personer kan bli erkända av en bredare allmänhet, Deras alster kan visas exempelvis på mut- ställningar." En s. k. fritidsutställ- ning skall wisas i Stockholm i april 1966 och en monter där ge- mensamt är överkomlig. Demor- stratris kan ordnas som wäl kän- ner . till "branschen och trakten och framförallt känner dem som gör arbetet. Det skulle väl. vara något att taga wvara på för kom- för denna utställning tycks mara på ploppen, kan den som vill ha 'örhandsinformation Tinga / 250 43 eller 60138. : Bygdens intressen främst. regler, vilket även gällde drycker- na. Representanterna för .myndig- heter, . institutioner, , näringsliv, Press, radio-TV; svenska företag oh fade alt äl samt andra - grupper ygade att de Cha t ue ppt sett maken Trots högspända politiska nyhe- ter som lade beslag på spalterna just dessa dagar skildrade de stora Rio-tidningarna = ' svensk-veckan med stort intresse, EX helsida om Idla-fliekorna i den största tid- ningen" kände” inte” många undgå att se, andra auktori s”förf an= vände han själv precis samma va- pen. RA Vad ordet vi inte "helt ' lyckats begripa: Det 'enda wvi' vet som, är fal snyggt är reklam, vilken & som 1 men snygg i tidningam. | sol Red” Top” NÄ fär egentligen Ingen kan "svara på” "den . frågan. Här om någonsin wore det'på "sin ”Iplats med en. grundlig och örut- ...|sättningslös utredning för « man - -I skall få vettiga mormer' att. 'Iter. Ifall mu humorn verkligen har någon plats i vårt effektiviserade folkhem. Ibland måste man. starkt tvivla på den saken, ve . Lön et i Svenska Landsbygden. + (ETT ORD : / — PÅ VÄGEN Herren "Gud kallade vå och sade till honom: ”Var är du”? . 1 MOS. 3:9. a Gör upp din räkning! Gud kal- war är du? «: "Det frågas inte: ” Var var du?” Det örande är inte hund ditt! F nrfelat av. svart synd — eller om det är fyllt av rik gudsupplevelse, bör och arbete; ” Men: Var är du? Din tidigaste” gudsupplevelse, din bön och ditt' du nu? «ve "Din tidigare svarta synd får inte hålla dig borta från Gud. är: Vad gör du med denna din synd mu? : » När Gud kallar, låter hans stäm-= ma som dom, men den fär nåd: Fram ur ditt gömställe! Bort med dina ursäkter! Säg honom som det är. Inse hur du har det ställt. Hör Guds nådiga kallelse, » Människa, var är du? Nu? I dag? ”Var är du, var är du?- oa Vart skyndar du hän, '.. i o mänska, . Var följer du dig ibland, lustgårdens' trän? Träd fram för din Herre I ljusetl - SÅ. fopar dena himmelska fösten, Na bilar, så att dén uppseendeväc- . ”Erlondet talade om satt Expres- ”fulsnyge" betyder har . förflutna var — och om det: är . arbete hjälper dig inte i dag. Var står i som dväljes i rusat? Ne
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.