. den inom, primärkommun . Onsdagen den 10 november 1965 " kännas skönt att ha fått en efter- - skapa helt nya födoämnen — mag-= : G PERSONER AV 10 ÖVER 15 - slag med reservation, och i före- 3 sel IL T Onsdagen. den 10 Asea 10 1965 "I T= = Debatt c om Nu behöver inte Ulla Lindström längre ensam föra falukorvens 'ta- lan. Hon har fått en värdefull medhjälpare, nämligen fru Kers-" tin Gulbrandsen, sedan många år : verksam som skribent och radio- talare i matfrågor o dyl För stats- rådet Ulla Lindström måste det mätpriser. -- ue brandsen' också. Även detta önsg= kemål har, när det skall förverk=" ligas, sina begränsningar. Vi vill i i ordentliga benfria bitar att skära : ur; Detta kan man endast få från" djur som är uppfödda vid en rik- lig utfodring. Därvid kan emeller- tid inte undvikas att även en viss” del fett bildas i djurkroppen, ef- tersom detta är en naturlig del av djuren. Det är lätt att kasta ut slagord, som inte har egentlig täckning, men betydligt svårare att realisera dem. - "> ” Mjölkens värdering efter ägg- vitehalt i stället. för fetthalt är ett önskemål, som vi hört hund- . sägare bland de professionella mat- tanterna. För den stora allmänhe- ten kunde det därmot möjligen - ha varit tillräckligt att få höra diskussionerna om 'broilern och falukorven från ett enda håll.Där- åt är emellertid ingenting att gö- ra, ty fru Gulbrandsen har på en. stor ti Stockholm nyligen med jordbruks- ministern :-bland debattörer och hedersgäster med "full frenesi ta- git upp;den Jindströmska' jargon=- gen. ”Varför hämmar gamla mys- tiska förordningar och livsmedels- - rafer möjligh att . "ratals gånger. Det är dock svårt att förverkliga - detta så länge”; ” mjölkfettet är den mest efterfrå- i gade delen.i mjölken och" även den del av mjölkens näringsäm- ' nen som är svårast att åstadkom- då han'i sammanhanget förklara--- de att det visserligen är roligt med prisdebatt, ”men ibland gör, folket det. lätt för sig'i”dennä : komplicerade fråga”. Jordbruks- i förklarade också, att man inte. kan ge sig till att styra utvecklingen. mot ”en nyttig folk- soppa” utan "måste acceptera ”ut-. flödet av 'varor. I en replik sva- ” rade fru: Gulbrandsen, att va .som' nu sker är just att utveck rare kött, mjölk, som bedöms ef- : ter äggvite- och inte fetthalt, t ex” : sade fru Gulbrandsen enligt tid-" ningsreferat, ' Hon hade 'dessför- : innan sagt mycket om "en bred . flod 'av fett på lunchrum, i skol- . matsalar, I hemmen”. Beträffande det första citatet finns anledning tala om för fru Gulbrandsen att det inte är sär- skilt lätt aft "skapa helt nya fö- doämnen”, Vore det så enkelt att ck- man kunde göra det så skulle lingen styres genom att fettet pre-'" säkerligen den tragedi som hotar '.mieras '”av gammal vana”, Här mänskligheten tämligen lätt kun- > finner vi den slentrianmässiga syn: na undanröjas. Det har emellertid . punkt som ofta kommer fram. Hur inte skett något ”skapande” på det- = tar. sig egentligen en sådan sak": ta' område under senare tid, Vi -' ut i praktiken? Vi kunde t, ex på är huvudsakligen alltjämt hänvi- + försök börja med ;osten. ;Oni vi: sade till de produkter som fram-, skummar” bort den största. delen : kommer med växtodling och djur- - av grädden och tillverkar skum- skötsel som bakgrund. mjölksost, vilket skulle vara en Magrare kött, sade fru - Gul-. . bra äffär för jordbruket, vilka köp- ' te "då 'ost? Kunderna vill. ha en god produkt; Ingen skall 'på all-. var tro," att” det: går att. genom- föra en dietomläggning som” bann- . lyser de maträtter: folk vill” ha: Hur många vill äta skummjölks- "ost? Det finns. en och, annan. som” tycker om ' skumrnijölksost. och den må- äta: denna.- Däremot. är . det : självklart så: som ”jordbruksmi-= >; ”nistern'; sade, "att kunderna måst få köpa 'den vara de önskar. :”Hur, länge 'skall. det drö vi.får höra någon av dessa mat- | debattörer stiga fram och. säga som det ä är, att om folk äter mått- : "ligt; så'är det mesta vunnet-be- i fräffande åtgärder för att bevara : ett: gott- hälsotillstånd. . Men för- | modligen ' skulle" detta inte” göra : sig "lika" bra. i debatten.' Därför i måste en del .propagandamakare, -komma: med klyschor: som. slår. : --Tydligen . tror - dessa debattörer. inter att de kan göra skäl för” sin ' lön” stenom! att: föra ett. enbart , STADSFULLMÄKTIGE 1 | » :SUNDSVALL. 204 os har genom, Kelssidesanhons formation om den: budget . och skattesats - som "antagits fö år, Sundsvallsborna fick” därmed detaljerade uppgifter om anslags- fördelningen på de;olika förvalt- ningsområdena,' om: -vad' man ansett "det viktigt att satsa” sär- skilt hårt på osv. Det” utmärkta initiativ som här tagitg I lovordas också av'en rad tidningar, bla, Östergötlands Fölk- blad. "Fäderna" i "Sundsvall har gett étt gotb exempel, som bör, föl- jas också på andra håll i lan- det, Informationsverksamheten i denna lättillgängliga; forn, "bör också utvidgas till:.and: int landsting, Kommunerna "sälja” sin servicé ll: "all ten, Vi upplever tyvärr, känner till vilka' möjligheter : och Kn rättigheter som nns, SL KA De, bristerna går det bot på genom en förbä formation, Därmed hjälper vi också de många stilla. och för- 'mstående : anledning för sig Hade" fnte" debatten snedviridits ”gehom pressutredriingens: grotes- ka förslag, skulle, ingen ha funé Å od nit något "märkvärdigt i en, så- synta i landet, som har svårt för | 'dan användning. Partierna har att "bråka" om sina svårigheter. | tidigare understött tidningar med oroa . SEN . Pengar -som .de fått från organi= . sationer -och företag. Att. ett stöd avsett för Politisk | männi . verksamhet till. en: del:'slussas över till pressen är en helt annan sak. än införandet” av ett” stat- ligt ”presstöd som enbart bygger ne kvalifikationsg run= ARS ÅLDER . oa » skulle begära inträde i sven- ska ' kyrkan," om denna skildes | från staten och det automatiska medlemskapet sålunda upphörde. Tre personer skulle stanna utan- | der, fön och den . återstående ' vara Se ee . tveksam — allt enligt en i da- - TNA er ra et en I da | RADIOTEATERN on garna publicerad Sifo-undersök- ning 'S ven'sk.a Dag bladet kommenterar: ' Som alltid” måste :man ta opi- nionsundersökningar av detta är ett redan etablerat; mycket "verksamt Kulturinstrument, nå- got som" samhället är berett att satsa miljoner på för att vinna inom "andra konstområden,' skri- verRagnar Oldbe rg i Jordbrukarnas Föreningsblad:' Mot den bakgrunden. vore det ett steg tillbaka om riksdagen "samtyckte med radioutredningen och. knappade. in' på 'det anslag som " möjliggör för radioteatern att också fortsättningsvis till de svenska hemmen förmedla ' sin repertoar, Den rymmer dock bla. de främsta dramatiska verk 'som världslitteraturen frambragt. Som lektor" Gunnar - Hallingberg un- derstryker i sin: bok om radio- teatern är radio—- och TV-vanor- na numera sådana att TV-teatern varande fall kan finnas alldeles särskild anledning att vara för- siktig vid tolkningen av uppgif- terna, Det är fråga om ett vik- tigt ställningstagande med många konsekvenser, och man kan inte begära att var och en skall vara beredd att på stående fot över- blicka hela problemet och förut- säga sitt handlande. Men i den mån siffrorna kan anses. antyda fol- na hos ket i denna angelägenhet, så är de onekligen intressanta, De pekar på att många män- niskor har . mer samhörighets- känsla med kyrkan än en del ra- Pra att tea dikala föreställar sig eller vill och Ja NS nuv ar låtsas om, . . i a Att i den 'situationen ge ge radio- teatern : mindre utrymme skulle vittna om en brist "på verklig- hetssinne "och" kulturansvar som MAN MÖTER OFTA DEN IN- VÄNDNINGEN MOT PARTI- STÖDET : man inte kan tilltro: regering "och att partierna kan invända de riksdag, . sa pengar de får av staten till att Te feta ge N derskottstid- . vrar Ana . ningar stöd, Ja, visst kan de det intygar Dagens Nyh e- ter (fp), som beklagar att för- slaget inte snabbutretts men fin- ner att ett partistöd har sin egen tungt vägande motivering: "Det får bero på partiernas egen bedömning om. de anser sin in= formationsverksamhet bäst be- TRE AV: FYRA av de reumatiskt sjuka FRKVINNOR ha stora rejäla slaktdjur som ger” E I Celelra arkonsikaner.. ut Runn 7. 900 2005 tjänt av att de täcker under- skottet på en del tidningsföretag, ”Klassiskt under stjärnorna” Nk AR ock (LT). "Musikälskarna i New York ska- kade. misstroende på sina huvuden när nyheten. först kom: bom att New York-filh ikerna | framträda i em serie friluftskonser- | ter. under -sommarens och höstens utomhussäsong 1963 — gratis, Friluftskonserter -, är visserligen inte någonting nytt i USA, minst av allt i New York där hundratals orkestrar i åratal gett parkkonser- ter under ljumma” sommar-» och höstkvällar. Men New York-filhar- möonikerna? Se, det var en annan femma. Biljetterna till deras re- guljära konserter i Lincoln: Center var ' så ' eftertraktade" att många New York-bor gett upp hoppet om latt någonsin komma över en. Och nu, helt plötsligt, skulle män alltså bara kunna 'gå ut till Central Park eller mågon 'av. de andra” platser i staden som designerats och få lyss- na till derma enastående orkester, "New: York-filharmonikerna dela= Ide kostnaderna för serier. med ett » känt | bryggeriföretag, -. och staden ; New York bidrog med: en ambu=- i | leranide estrad. där även den halv | kupol ”sörå bildar bakgrund till or- kestrar vid- friluftskonserter ' war transportabel. , ”Orkestesnäckan'” bes står av "plexiglas; och är delad i tré delar, var och en monterad på en truck, Dessa, behöver bara backa ihop på ett speciellt, sätt och kon- sertestraden är klar att tas ibruk. PÅ. : | AKÖNSERTSAL” FEM HEKTAR, : Dagen. före »priomiären d "Central Pak provades det kraftiga högta- Jpesygämet, Medan William Stein- |- berg idlyigerade ' orkestern i Beet- hovetigsnionde : symfoni travade högtalarsystemets konstruktör Chri> "I stoffer Jaffe omkring på de cirka "| fem hektar som, utgjorde kon- seftsalen”, niskor & tusentals till Central Park på "parkens ' gräsmatta. ' Den :lilla i kring. orkest straden vidgades alltmer, och mär Steinberg människor i andlös. tystnad. Tra- fikbullret.. ifrån den omgivande staden. dräriktes 'helt av de sköna tonerna från New York-filharmo- nikernas tolkning av . Beethoven, Wagner och "William Schuman, sx Ahörarnas' storlek: kom som en 2. En av de allra mest framskjut-' na koryféerna inom svensk jord- " brukskooperation. pläderar för en ökad laffärsmässighet och (åter "nästan förstår att den idealitet o. - Solidaritet som hörde till bygg- ”nadsstenarna . under. . 1930-talet, 'Tepresenterar - ett passerat 'stadi- Man" tvingas göra reflektionen, "att vi måste söka oss fram på många nya vägar, vi får i vissa fall kompromissa, Framför allt måste vi bli mera affärsmässiga än vad som hörde till stilen un- der jördbrukskooperationens ge- nömbrottsår, när alla skulle ha ett lika” pris oavsett allt, Men man måste också säga, att "de som bryter staven över solida- ritet 'och idealitet, de gör sig skyldiga till ;en fruktansvärd överdrift. Må det blott erinras om, "att den slakteriorganisation .som svenska bönder byggde och som blivit ett mönster för många länder, den skulle icke, aldrig så tekniskt skickliga, fläskfabri- -'kanter kunnat få till stånd. : (Ake Gullander. 2 i Lantmannatidningen) , med filar,, kuddar och fällstolar |: för ett göra det, bekvämt för sig |. höjde talotpinnen:” satt' drygt 70.000 |” : 0.000 musikvänner samlades i Central Park till New Yorks filhar- i monikers första konsert där. . överraskning för filharmonikerna och dess tedning. Man hade väntat sig cirka 30.000. ' New: York-borna själva ..var också mycket förvåne- len Jons. filarmoniker "Don Jani och Tjajkkovskije & sym- foni nr. När orkestern | "avslutat sina' 12 konserter uefyra varje vecka) hade de: över att k 1 dragit: så mycket folk, Sjuttio tusen — det är ju mer än vad som ryms i Yan- kee Stadium! -. Succé fortsatte i de övriga par- ker i 'staden där filharmonikerrnia inte så stora som på premiären i Central Park, men uppmärksam. heten och belåtenheten: var minst lika stor. Under programmets and= ra vecka förde den unge japanske dirigenten Sijt Ozanwa taktpinneni Benny. var solist i Mo- zarts klarinetticonsert och program- met. innehöll också bl: a Brahms förstå symfoni. Nn "Den, tredje och sista weckan i serien, dinigerades. filh spelade, Publiksiffrorna var kanske” lagt 462.500 personier lyssnat till dem i det fria, jämfört med de 345.540 som sam- lats under de 130 konserterna i Lincoln Center under , spelåret 1964—65.' Efter”den sista Konserten under- strök New" York-filharmonikernas ledare Carlos Mosley att orkestern kommer att återvända. till parker” — Vi har ”wisserligen inga pengar för det ännu, men publikens entun siasm . visade. att den vill att vi skall "komma - tillbaka, Jag skall nog se till att vi får ihop pengarna. Det finns 'alltså anledning - för New York-borna : att hoppas” på ännu en = och :h av. Alfred Wallenstein. : Kompositö- ren. och pianisten Aaron Copland ' | spelade sin egen pianokonsert, och dessutom, bisd kvällarna på Strauss med . sina berömda - filharmonilker, varför inte. med mottot. ”Klassiskt : [som "allvarligt ' hotar att nedsätta | Aktuell -- kom i mentar | I enlighet, med konstitutionen gick det 'portugisiska folket. till val på söndagen, Ett folk, som i enlighet med diktaturens höga mo. raliska anspråk, består av fem procent av landets invånare. Den- na elit har alltså skänkt landet ett nytt parlament, Det skulle för- våna om det inte är' förvillande likt det gamla. Det fanns inga tionella ” unionen givit sin välsig- mnelse, Ingen antan hade kust- att ställa upp, när det kom till kri- Mvet |» Handelstidningen Industriförbundet .har skisserat några av de utvägar som måste väljas för att hejda” inflationen och "det tryck på wvår ekonomi under "senare ” tid. från ansvariga statsråd så, att en mera realis- tisk bedömning håller på att vär- ka fram. Gamla politiska skytte- gravar får inte tillåtas lägga hin- der i wägen för en vealistisk 'be- dömning av' ett problem av "den- na betydelse. Det går inte längre att betala” för -utvecklingen: med inflation, N | Hr Sträng hade en mörk stund, när han: framlade regeringens pro. gram” mot inflationen: att 'hindra oppositionen att tala om inflatio- nen. Ett synnerligen magert a anti- inflationsprogram! " Den stela attityd. som a funnits; på fackligt håll" har: luckrats:. upp, vilket är av avgörande betydelse för utlänningarnas + möjlighet att under Sjärnorna”. "Norman Smith, : finna tig till "rätta, ” För: arbets- andra kandidater än de som Na-|. givarna, gäller det inte bara att anställa de måste också widta en rad personal. vårdande åtgärder om man skall få den nya arbetskraften att tri- vas och stanna. Lyckas man inte med detta kommer det snart att visa sig att detta mälkomna -: till- skott: blir alltför dyrbart. " nytillkomna. Man Arbetsgivaren : ' Subventionerade butiker skulle med ' säkerhet få svårt att följa med i kommande förändringar i distributionsformerna och lämna en sämre service än övriga affä-' rer, I stället för att satsa på att hålla. liv i näringens döende en- heter bör man underlätta för kon- ” sumenterra att besöka de utveck lingsbara enheterna, där de" har' chans att få mer för sina pengar. Det är inte butikerne, utan bu- |tiksnesorna som "det är skäl att . subventionera, särskilt : för gles- bygdens folk.' rs : Dagens: Nyheter N SJ har enligt uppgift avslagit en ansökari om ' rabatitbiljett — för gruppresa, ingiven' av '17' hardi-" kappade från Göteborg, som skulle . delta & Solna-Spelen” för handi- | |Fappada t + Idrotten "petyder mycket men är svår att finansiera för ide handi- köppade, Bekväma resor är nöd ., vändiga, ” Rö M resa med buss, vilket bedöms som svårt för flera av: dem, ' från SJ attt avvisa den här typen ; |av” ansökningar, ' bör denna" politik ändras; Samhället” ska” inta 'en' för dessa drabbade" människor konmse= . kvent stödjande : inställning. a Vad ä Jens Olsens Klockan 15. den - 15 december 1953 satte kung Fredrik IX i gång norra Europas: märkligaste urverk i Köpenhamns rådhus, : . ' Det van då Dens Olsens världsur : började ticka. Under de tio år som gått sedan dess har uret inte bara.— på en tusendels sekund när — wisat rätt tid för alla platser på jorden; utan har jockså, bland annat, talat om:, e "tiderna för solkns, månens och 'upp- | ; klockan. i | universum? streringen av v pols jä läge), medan det snabbaste gör en rotation på tio sekunder. Län GENIAL UPPHOVSMAN; ; Jens Olsen, som 'skapade världs- uret, var en genial umnakare och amatörastronom, som kom från mycket . enkla förhållanden. Han brukade kalla sig astromekaniker, I hela sitt liv gick .han och fun- derade på det stora världsuret. När öpen. idet var hon 10 år en "rar. och lycklig gammal man, ständigt med pipan instucken i skägget. Arber- tet tog 20 år, > . Under monteringsarbetet "avled Jens Olsen tragiskt, och fick ald- rig - uppleva invigningen av sitt livsverk för tio år sedan. Nära en miljon danska kronor kostade det att bygga och sätta upp världsuret. I dag är det en av Köpenhamns pålitligaste turistatt- ralktiorer. s kommer att förändras i ännu has. ' bakgrund en: vital. fråga. . Till en del - har diskuesionen om fritiden naturligt nog An sig om 'frividens or Sy dast kan lösas till orimliga ”kost- : nader, För. att förenkla återtran- sporten av -returglas borde ” det sättas upp” flackställ eller: flask-, lådor” i . fastigheternas porbgångar. . Glasen' kunde sedan: hämtas och försäljas av samma hjälporganisa- tioner som nu tar hand. :om ide ningsbuntar.;' '” : Det finns norska socialdemokra- krisen genom att kalla arbeider- partiet för något: annat. , Något åt ”Domushållet” ' till, "Alltså inrätta " ett politiskt" varuhus. där det finns något för mar och en och, dit man kan gå utan att bli prickad Det är rena föjan, Det är'som om man inte skulle: kunna älska en kvinna därför att hon "heter ' Äu- + Erik 'Goland'.. [ETT ORD ve PA. VÄGEN veckodag, månad och är; alla ”helgers' exakt stjärnbild "vilken under 300 år avviker 0,4 sekund från - soltiden); bara vandring; mån- och solförmörkelser; ' .tiden enligt den julianska ka- Tendern och den grego- frianska turverket för den' se- nare är försett med ett ”skott- n årshjul” som roterar en gång på 400 år). sn ; UNDER AV PRECISION: Det - -märkliga uret är ett rent och vackert instrument, ett under av precision och hantverksskick- lighet. Det består: av tolv verk i brons och. högpolerat. stål, som en gångtid på åtta dygn, med fyra dygns gångreserv, Kraven på verkets exakta funk- tion är nästan otroliga, Det kan, som exempel, 'mämnas ' att urets långsammaste hjul roterar ett varv på 3.000 år (det gäller här regi- | ” stjärmbildernas läge och sken- . hen Enfligen kunde börja bygga Drakens gränd ' är den tredje. delen i Erik" Ask- ”Hunds stora självbiografiska trettio- talssvit, som inleddes med ”Brö- derna 'i Klara” 1982 och fortsattes med "”Livsdyrkarna” 1963. Den nya romanen skildrar delvis samma miljö som de båda föregående, och ” flera av de förras figurer uppträ- der också nu: Klarabohemen Fa- bian Fallin, romanförfattaren och dramatikern Herman Värn, den på ett sanatorium feberaktigt skrivan- de koll och barnd Bertil Mörk, som får besök av Erik Asklunds alter ego, Elon Park. t Bokens titel anspelar på en kär- lekshistoria i Gamla-stan-miljö. "Drakens gränd” kan läsas som en livfull och rolig roman av litterärt >] hög klass men den är på samma gång en roande och belysande tidskrönika från Hmn nu, delvis för- gätet d NYA BÖCKER: lig inte bara för industri- och af- färsmän utan också för gemene man ' och intresset för turistresor till det .mångfasetterade landet har ökat avsevärt. Därmed har också behovet av turistlitteratur om USA ökat. ' ”Resmål USA” är den första svenska reseguiden som behand- lar hela USA. Den är skriven av journalisten Jan Nyström, som har en mångårig erfarenhet från den nordamerikanska - kontinenten, Rappt och koncentrerat ger han en sakrik och trevligt upplagd be- skrivning av de viktigaste sevärd- USA, Han har också samlat en hel mängd praktiska detaljer, som en resenär måste känna till, allt ifrån pass- och tullformaliteter, Tese- kostnader, valuta etc. till hotell, restauranger, nöjen och sporteve- halvt raserad och förändrad Stockholms- miljö. (Rabén & Sjögren). : Resmål USA | te - Numera är en resa till USA möj- i ” ” — Guiden är rikt illustre- rad samt försedd med kartor, som bl. a. upptar lämpliga ' förslag till reserouter, (Rabén & Sjögren). heterna och de bästa färdvägarna i Frestel Däri t han likasom såg den Osynlige, fr han han härda a | ut. N HEBR. 11:27. "Att 6e den Osynlige, det är det kristna livets stora självmotsägelse och härliga hemlighet. Det är trons stora ”likasom”, det som en världs. människa alls inte fattar. Där otron bara ser oöverstigliga svårigheter, ser tron Guds allmakts hand. Där andra bara såg fökrensand och stekande het sol, såg Guds folk härlighet. Där de förra såg en hård klippa, såg Moses en sprudlande källa, Där andra bara såg en snar död, såg Guds Israel Kanaan. Där otron ingenting såg, såg Moses Gud. Och därför här- dade han ut. Ty med trons öga såg ham den Osynlige, : det att få & . Den Osynlige kan bara tron se. Men den som får se ho- nom, han skall aldrig duka. un= er, Du lilla skara, såm är på resa” "Ack, frukta Icke hur allt sig : (Forts, å sid. TD) vänder, du sbart får skåda Jorusalel x > Nu -fick göteborgarna i stället ' : Om detär em allmän politik : tigare takt än - vad fallet” varit - hittills. "Att "kunna ' tutnyttja” friti- . ilden. på rätt, sätt blir mot” denna leder' itill . avfallsproblem,' somi.en- ter som tror att de skulle klara '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.