” menar, att planeringen' bör in- ta ALLA EXPERTRR ÄR ENIGA . dikappade «a . slaget om ett fr NA oll omkring 87 000 stu- . LAHOLMS TIDNING . Torsdagen den.11 november 1965 a 4. den 11 n S=LT Den högre: utbildningen gående den högre utbildningen. Det föredås där bl a att en ny. medicinsk utbildnings. och r 1965 - 5], T vändigt- att man slår ån på nya vägar. - Bristen på lärare är ju besvärande . och det gäller att utnyttja de lärare som finns så effektivt sony möjligt. Mera tek- - "” Frankrikes' statschef Charles de Gaulle har en påfallande" benä- - tiker, att simma mot strömmen, att uppträda som enfant terrible niska hjälpmedel inom ibildni: är därvid en om ide filosofiska fakulteterna fö- d måste man lita till i be- skaplig och natur ik lig utbildning fram till primär- i viss! omfc med början höstterminen 1967 skall anordnas på nya". orter. Detta innebär att, vi skall få universi- stad och Linköping förutna till universiteten. i. Lund,; Göteborg och Stockholm. resp. : Uppsala, | ” tydligt större omfattning är hit- dions ettt kurs i ik rönt, tyder: på att'etermedia har en stor, uppgift att fylla i den tills, Det stora intresse som ra | i världsf Så har han gått emot Storbritannien, mot USA, "så gör han nu också i Asien och så Afrika. Etter sitt demonstra= " tiva" erk de av Pek men ”och' sin” lika demonstrativa i Mellan-Östern. +- Upptakteri till detta nya utspel var det"? pompösa "och "- hjärtliga Det av hr Edenman förest filialsystemet” kan man hysa 'vis- sa betänkligheter, mot. Center- partiet p emellertid för- invändningar på några gjorts mot p Sålunda -tar..man. upp. universi- tets- "och högskoleväsendets om- : Depar chefen räk- " derande skall kunna beredas ut- tymme” i början. 7 1970-talet. L centermotionen säges att denna siffra är för låg. Det synes fin- den uppfattningen, Förutom ökad efterfrågan om utbildning bland dem som, tillhör de i detta sam- manhang”. vanliga åldrarna, får | man räkna: med att- fortbildning och omskolning” på det akade- miska planet kommer 'att aktua- liseras' & 'em helt' annan : omfatit- ning än ” hittills. : Cetiterpartiet riktas så att man kan erbjuda minst 90000 studerande wunder- visning i början av 1970-talet. För att detta program skall kunna förverkligas krävs ökade resurser till den akademiska ut- bildningen; Det är "också: nöd- ”på landsbygden där antalet han- -OM atb betydli t. många fer” han- . för : närvarande akullen kunna > » göra. goda” insat- "inom. . yrkesverksamhéten, särskilt genom deltidsarbete. Det är dock nödvändigt. att. överlag ge' de : handikappade . förutsätt- ningar härför, genom ordnade transporter osv, framhåller B or $r ås Tidning - Närmast torde det ankomma på kommunerna att lämna. den- na service, Ännu finns det, dock ingen lagfäst. skyldighet "för" dem, att svara för omvårdn; : aden. av. handikappade, En sådan: lagstifta ning kan: väntas först om några. år. t SN kn är Goda initlativ från "Kommunalt håll behöver inte saknas, under tiden. Ett sådant 'har. tagits. i Växjö, där stadsfullmäktige; ”ef- ter en' ingående utredning, ny- ligen : "beslutat att i--kommunäl regi lösa bla, transportfrågan för de - handikappade. Dessa skall, enligt målsättningen för verk- samheten, genom olika åtgärder i största möjliga utsträckning bli oberoende av kontinuerlig vård och hjälp, Bla. kommer en ku- rator att anställas som; helt skall ägna sig åt denna omvårdnad. Växjö-lnitiativet förtjänar ef- terföljd på andra håll, inte minst dikappade är förhållandevis störst och behovet av särskild tran- sporthjälp mest påtagligt, Inom kommunblockets. ram kan sådan omvårdnad, som håller på att or- ganiseras i Växjö, mycket väl anordnas, s INFÖR DE NÄSTAN SMÅTT KUSLIGA ASPEKTER N ”som avtecknar sig för den kom- mande vintern, kan det sättas i fråga om finansministern harråd att längre kategoriskt avvisa för- "runt bord” där alla parter I pris- och Jöneka- rusellen samlas för att diskutera genom läget, skriver N ya Wermlands-Tidning- en. : Förslaget har framförts från olika håll. Även framstående LO- folk anser det nödvändigt, T.ex. Yngve Persson i Träindustri. Saco är också inne på tanke- gången, Till det säger hr Sträng ett bestämt nej. Senast vid re- missdebatten f. veckan. Möjligen är hans inte alltför sköna bak- fanke. att han frampå våren (när [önerörelsen är slut och arbets- marknadsparterna fått tilfreds- ställt sin prestige enligt regeln "staten skall inte lägga sig i för- handlingarna”) skall kunna ta fram skattedammsugaren = och till staten dra in det löntagarna skaffat sig utöver det utrymme han pekat ut åt dem, Finansministern kommer atf behöva Pengar .— inte tu tal om det, Kan han skaffa sig dem med en fin samhällsekonomisk motivering som bakgrund får han väl en fjäder i hatten, me- nar NWT, Löntagarna är de lu- : versitet, - Ett. av de tyngst. slaget såsom det £. n: enda rea- - listiska. av. de. tänkbara” alterna- tiven.” Den bedömningen är nog riktig. Det går inte att bygga ut de nuvarande. universiteten: hur mycket som helst och nya uni versitet kan man inte få till stånd med er enda gång. Men. detsun-. derstrykes i. motionen alt filjal- 4 än unde ing vid; . versiteten. Det ' måste bli möjligt att wid filialerna tillägna sig hög-' re betyg Sn. två — det skullé undervisningen inte får bli sämre RR president de, -redde/deh egyptiske överbefälha- ”skalk? FAbdel' Hakim Amer, Nas- sers intime "vän och medarbetare, . vid "dennes officiella besök i Pa- "ris, de" Gaulle talade i de "mest lovordande vändningar om "Nas- sers " politik ' och "berömde" den ” egyptiské "diktatorn för att den= ne: lyckats göra ' Egypten starkt -spela en- roll, som förtjänar ä ; uppmärksamhet och er-: Nasser är, sade. de en stor och framsynt Nästa 'steg efter denna 'spel- ' pning väntas bli ett personligt , möte mellan Nasser och de Gaul- . Ante gå enligt - depart fens förslag. Klarhet måste. nås beträffande. lärarna, Välutrustade bibliotek och tekniska hjälpmedel upprepade + ; tillfällen ' krävt nya imiversitet, :Det kravet. är med av tillfredsställande: :omfattning är dgängliga krav "i nan- . hanget.. | " - Centerpartiet - har Hdigare vid). också 1 årelö. motion "Ett själte Ett statsbesök. av. den sist- ämnde | Kairo har redan ställts genhet att göra det mesta ”tvärt= . . om” mot andra europeiska poli- "mot" NATO. och mot EEC. Och. ' neutralitet”: i. Vietnamkonflikten "är de Gaulle nu i färd med en. lika förbluffande politisk extratur - : varen. och "vice-presidenten mar- . de Gaulles' egyptiska utspel - Kd utsiict,- och. lär” vä också bli -av då de Gaulle nu beslutat ställa upp-som presidentkandidat i de- "cember. Ar - 7 ”Världspressen bar ” spekulerat ivrigt över anledringarna till det- ta franska utspel och den. upp- värdering av Nasser och arabis-" men, som det innebär. Utifrån sett ter' sig onekligen hela denna po= . litiska , kovändning ganska. obe= . griplig. Det är icke.tio år sedan Frankrike och Storbritannien i: ”samarbete”.. med Israel "satte - igång det” olyckssaliga angrepps- kriget mot Suez. och Sinai, var- vid Nasser utpekades. som den "stora fienden. Under Algerkriget, som följde nästan" omedelbart 'ef-. teråt, var det i' första rummet hjälpen från Egypten, som gjorde "det möjligt för: AFL-rörelsen i - "Algeriet att 'ernå landets befriell se och lösryckande från Frank-- Mårtensfirandet hos oss har gam-= la anor, Redan på de äldsta run- stavarna" finner - man” att den 1 november. är. utmärkt med Jen gås, «fö - som ög, heter det i motionen; och" fedan:' mv bör planeringen | inriktäs i på” ett sjunde: "Det är alt” hoppas ati ”riksdagen- denna gång tar mera” allvarligt: på tan- 'ken på inrättande” av nya .uni- :digare” wait. de" svårigheter och kostnader; 'som + varit 7 förenade med: upprättandet av 'nya, veten- ” skapliga” ibliotel, och andra, ser- vicedwg En ny teknik "såsom milkrofilm: ing, - elektronisk data- "behandling - "och” nya, informa! tionssystem håller”. ; emellertid på att radikalt ändra” förut anna här vidlag, - 4 DEN MIN NDRE ”ocH .MEDEL-.,.« "STORA FÖRETAGSAMHETEN isär något sämre lottad ät: större Ä i kreditrestriktio i åid, påpekar tidningen Fö t aga: ren ' Det råder sålunda Xen” diskriminering av de företag; som inte drivs i aktiebolagsform: d » Aktiebolagen har som bekant rätt "att göra skattefria avsätt- « ningar till s.k, investeringsfon- der, Denna' rätt har inte företa- gare, som bedriver sin verksam- het i annan ' form än aktiebolag. Här föreligger en uppenbar disk- riminering och man får. hoppas att det kommer. nya framstötar a så "snart honseraldes' visserligen i "november 1856 att ”mårtensdagarna: finns gås och ”svartsoppa” en ' annions ' som hör till de, första. förebud: om motsatsen. Alla arter utan undan- tag tillhör de kloka, förståndiga och ' försiktiga 'fåglarna,' En "viss stridslust. (kani Iman väl inte frånn : Som j känna” dem, - men ' de - flesta "arter är högeligen sällskapliga och till- givna. Mårten. infaller just [] övergångs- tiden” mellan . höst " och "vinter, Vinterns början medförde i gam- Ja” tider : alltid en vändpunkt, 'å shållnir Det är därför inga- det vuktida" + mårtensfirandets , ut- gås emot. länge - utgjort ett | ä par och det gamla påståendet att men för liten: för två, säger en del om "aptiten på detta” djur i vår också dem: stekta. gåsen haft ett På|j gott. anseende och den kalla gås- levern har lyft upp fågelns rykte jen bland finsmakare ra dandsända, :1; alla tider har /M lunda märk digt att tjänstefolk förr flyttade och jordarrendet van- ligen" betalades vid denna tid.'1I södra : Skåne förlades ' åldermans- gillet. wid ” vilket : åldermansskiftet och byns; räkenskaper gjordes upp gamla: kalasan till: Mårten. : Det: det tike, Fleädén va var alltså även a då Nasser, som nu får betyg av de Gaulle som ”fi Aktuell - kommentar « Nå, den franske statschefen har nu för sin del beslutat att dra ett streck över det förgångna och - Öppna väg för ett nytt franskt framträdande 1 Mellan-Östern i största allmänhet och i Nil-lan- det i synnerhet. Frankrike be- finner sig här i själva verket på klassisk mark för sitt' kulturin= flytande. Vad som är det verk- ligt intressanta i de Gaulles egyp- tiska utspel är att det sker vid en tidpunkt, då den egyptiske statschef. ige och de även i den arabiska världen befinner sig i ett krisläge, icke blott på det utrikespolitiska pla-. net utan även inrikespolitiskt sett, Många har spått, att Nassers makt kulminerat och nu håller på att långsamt men säkert dala. För modligen är många ' dylika: spå- domar utslag av ett önsketänkan- de, som ' icke motsvaras av fak- tiska förhållanden. Men icke des- to mindre måste det betonas, att "just vid denna' kritiska tidpunkt måste det för Nasser vara en stor fördel .att få sin: prestige stärkt genom: det moraliska stöd de' ” Gaulle nu gett honom, Denna re na prestigevinst 'väger förmodli-: gen för Nasser tyngre än det eko-i nomiska, tekniska och finansiella stöd den franska regeringen dess-' utom synes ha ställt i utsikt vid förhandlingarna 1 Paris mellan” marskalken Amer och de Gaulle. ' Att Nasser är en politisk rea-' list kan knappast förnekas, och att' de Gaulle för sin del icke hör till » de politiska ' fantasternas . skara har världen också fått erfara, Det förefaller, som om samspelet mel- lan den franske statschefen "och" den egyptiske diktatorn grunda-. de sig på en:å, båda sidor före- fintlig uppfattning, att en avspän- ning i Mellan-Österns krisområde "är oundgängligen. nödvändig, .och att ev franskt-egyptiskt. samför-' "stånd och samarbete skulle kun=' na verksamt bidra till 'att åväga- "bringa en sådan — bl a genom att ge. Egypten ett' ordentligt handtag i "dess svåra inre ekonomiska kris, -. Vad de Gaulle för sin del sä-, ”kerligen tänker sig som ett extra resultat” av ” sitt "närmande - till Egypten är möjligheten att defi- nitivt eliminera det brittiska in-' lett en ny folkvandrinigstid i Eu- nering för ett svenskt, taktiskt atomvapen inte bara stärker alli= ike också kan att nå dit de vill $ sina nya och överrumplande skall kun- att inte sia om, Tyvärr måste vi vara medvetna om, att visar, sig brist på mognad för inträde i "I sådant här internationellt samman- hang . på arbetslivets område, då l. > finns inget annat val än att skru- va ner produktionstalktern eller tal: hela arbetsbördan på egna' axlar. Är detta möjligt? Svaret. torde bli mej. . En påfrestande anpassning åter- står därför för det sedan wallo- sig nya probl sfriheten utan Ik TOP3, så SN ” 2 en a . ställningar. Vi är här i landet all- göra det något lättare för ned= deles my de inför fi å | | ås Huruvida omställningen till' det|eviga förhandlingar. Vill vi — i likhet med hr Erlander -— att övertygade om att vår handlings- - frihet är fullständig, återstår det ett | bara att vi här hemma också ser till att den blir det. : Barometern : vv = Gymsiasieutrodningen" har 7 ett gott öga till " folkkhögskolorna. - Den + vill ta också deras”resurser.i an=.' språk för kurser som ger pr be- . stämd kompetens.' Det "bör kunna ske under sommartid, menar. ut=. nemas dagar från ark d dn då skol inte utnytt=, ring fria ka näringslivet jas. Folkhögskolemä nen, har anv Skånes Tidni ledning att vara misstänksamma. - Nord " När Krister Wickman säger att samma sätt som vi är emot syn- den, menar ham tydligen att det inte kan wvara farligt att synda på nåden då och då. Syndare är vi "som bekant alla 'men wvarken när det gäller moral eller samhälls- ekonomi. går det lyckligt i läng- den om: det får rasa utför alltför fort och alltför länge. Och på båda områdena är det bra mycket lät- fare att stämma & bäcken än i ån. . N rn " Sydsvenska Dagbladet ; Det är en något garadoxal slut- | sats att vi med: en medveten pla- ka både" get” tyska o och: "amerfkan= ska trycket på Kairoregimen,: Om - Frankrike därigenom också möj; ligen , räknar med: att på' så ;vis kunna stärka sin position inom den afro-asiatiska världen, så vore det givetvis en :icke : ringa diploma-' tisk framgång — så mycket mer” som den uppenbart icke behöver " köpas ' till priset av en "minskad . vänskaplig I kontakt med I Israel, flytandet i Nillandet och motver=' en ÖN PS: Jdenna dag: är ' sannolikt : ik en' gammal iekttagel började, vid - Mårtenstiden. -. Det rens som fjälluften, från. baciller. Förr ansågs i gåsstalvten: bäst ske vid fullmåne men innan gässen slakta- des var, det på sina håll brukligt att man förde ud dem i. em vat- i r , att: de skulle bli att. man skulle få :|ee hur, feta de war. 'Sjönk de till |för halsen | var allt gott och väll. .Gåsens. kulinariska läckerhet är ligen; då gärna en li- den mvinterknäpp i Skåne . bekant under namnet ”Mårtenslanitan”. forntiden började vintenn ”vid den tid” sjustjärnorna just som de höll på: att gå ned, kunde 'skymtas i morgongryningen före solens upp- gång”. Det” konventionella : datum ör detta" är dem 11' november, samma dag : "som Martin biskops fest. Denna är den egentliga Mår- oomstnidd och därför åtråvärd av varje finsmakare. Det förstår man bland! annat av att fyrmästaren i Falsterbo en gång i tiden gjorde sig omisket at skicka tre gäss på ett isflak till. sin kollega vid Kul- lens fyr. De gässen skulle förstås ätas; En annen sak war det med dem som en man i Suffok i Eng- land nyligen sände till en farmare i Kenya, Han skulle ha dem: som 'om denna sak i ril Även på en annan punkt. miss- gynnas familjeföretagen, påpekar den citerade tidningen vidare: , Alla företag, som vill leva vi dare, måste avkasta nog för att täcka avskrivningar och förränta det egna kapitalet. .Men : egen- företagaren — :'familjeföretaga- "ren — får en extra belastning genom den ' förmögenhetsskatt, som man oftast har att betala. Det är inte nog med att förmö- genheten, som i detta fall är ett arbetsinstrument, beskattas utan dessutom är denna skatt icke av- dragsgill. Härigenom blir kravet på avkastningen större för fa- miljeföretagen än för det stora anonyma aktiebolaget, Förmö- genhetsskatten är i detta fall en form av företagsskatt. v Det finns ingen anledning” att straffbeskatta familjeföretagen. i I PRISET PÅ ÄGG .ocH Ur BROILERS vill” jordbruksministern' se "ett bevis för att stordrift ger utslag i konsumentpriset, Jordbru- karnas Förenings- "bla d gör en invändning: Nja, vi hade för oss att lagen om tillgång och efter! spe- lat in Blir det för mycket av en livsmedelsvara så är det svårt att hålla priset uppe, det vet sä- kert hr Holmqvist, Han kan ha rätt så tillvida - att stordriften förstås bidrar till att öka över- skotten, men det är väl inte ön- skan om en sådan effekt som ligger bakom jordbruksministerns plädering för stordrift? Vi skall ju sänka vår. själv- försörjning. fd Att se på sig själv på avstånd radel är viktigare än att se på sig själv under mikroskop, ik ; Tydligen hade giva- dial romerska gässen på Capi- ligen i. alla tider varit eftertrak- tade som vaktposter, De är av naturen . mycket mi har ett -genomträngande läte och kan inte: som hundar 'mutas ge- nom : att . man sticker åt dem en eller annan godbit. - Det är verkligen obegripligt, sä- ger en djurvän och ornitolog, att förstå varför gässen I betecknas som Kå warje i visar men - vi firar” Som; van=- ligt föraftonen,' som ' i wår alma- nacka fått mamnet Martin Luther. eftersom gässen uppträdde Mårtensdagen brukade de gamla också spå väder, Gick de” gärna torra på betydde detta att det ekulla bli slask vid. jultiden.' Var det åter barmark vid Mårten kom snön att ligga kvar mycket länge om vwvå- ren — påstår en gammal väder- gubbe. : a vå Tore” Leth: » : Nyx sovje jerick Eb kommunistiskt samhällssy- stem" har karakteriserats ' av en strängt genomförd planshushåll- 1 |ning. inom ekonomien, Den ekono- miska planeringen har -: emellertid många blindskär att kringgå för att den, 'omsatt i. praktiken, skall kunna åstadkomma en produktion, som svarar mot människornas be- hov, : Sovjetunionens ekonomiska planering har tid efter annan' om- organiserats, ibland tämligen radi- kalt, men. någon | tillfredsställande lösning har inte uppnåtts. Förmodligen går det heller aldrig att hitta en mall; efter vilken” planeringen . skulle kunna' bedrivas- oberoende. av den tekniska utvecklingen ” och oav- hängig av förändringar i landets politiska ledning. Inte heller sov= jetregimen' kan undgå att ta hän- syn till förändringar i människor- nas önskemål och krav ifråga om -materiell . Ibehovstillfredsställelse : l Efter den" enorma" massproduktio- HJÄLP” AT DE. SVÄLTANDE-- os ÅA SS ” BROMSAR KOMMUNISMEN Världskoninanismen inriktar . dag sin huvudsakliga verksamhet på utvecklingsländerna där . den - Nästa "valrörelse kommer att "bli annonsreklamens val, Det gäl- «ler för alla partier att få så många röster som möjligt. Det "gäller att nå så många röstbe- rättigade medborgare som möj- "ligt. Detta betyder, att tidningar "med stora upplagor, alltså de tidningar som nu har jättein- komster, kommer att få de fles- ta och de största valannonserna. Det är alltså de som skall få det mesta av de sk. presstödspengar- .na. Det kan en blind höna peta sig till med käpp. De tidningar, som nu rasar mot den - riksdagsmajoritet som inom kort kommer att besluta om par- tistöd, rasar mot sina välgörare. .'De borde i stället tacka dem för annonsorder på många härliga miljoner kronor. - : (Växjöbladet) iella nöden är 'en utmärkt grogrund för revolutionära idéer, sade redaktör - Hans Wattrang vid den konferens som SLS och Cen- fn Studentförbund . ordnade 1 lm kring ämnet ”Världs- landet idag inget sådant alternativ srt ÖA som borde gå i spet- sen i I har - trots att man haft årtiod i mellan USA och. "Sovjet. upphört att existera, En strävan att begränsa riskerna för en' direkt konfrontation mellan flera olika sammanhang. I Vietnam hjälper ryssama t. ex. kommrunist- styrkorna i wviss utsträckning, men inte så mycket att: det ' uppstår risk för em direkt konfrontation mellan : ryska, och ' amerikanska stridskrafter. - . - Kamp om u-länderna Kampen: mellan: kommunism och demokrati rasar nu främst i Afrika och Asien. De stora mtvecklings- länderna måste vinnas för den eg- na åskådningen Även här kan man skönja k två ansik- på sig inte ens kumnat lösa de sociald pro problemen i sitt eget land. ten. Ryssarna satsar främst på den existerande medelklassen med dess inistrativa förmåga och strävar nen ädag uppvisar två "ansikten, a fortsatte redaktör Wattrang. Dels därmed till en lugn utveckling. Kineserna däremot driver en hård har vi den rfyska na av kommunism vilken mmera ten- derar att bli allt mindre expansiv och revolutionär och dels är det den kinesiska kommunismen som är extremt revolutionär, . Den har av flera olika skäl fått alltfler intressen gemen. samma med USA och de andra vjet är i stora super- makterna som totalt dominerar världen. Det finns r som tyder på att båda har intresse genom att försöka av" planeringsproblemen : USA och Sovjet kan. skönjas il a onomiplan ; nen" av kol, stål och". olja --under Stalintiden har: konsumtionsvaru- industrien numera fått en allt stör- re andel av den samlade ryska produktionen. Konsumenterna har vaknat och : kräver nu. allt hög- ljuddare inte bara mera konsum- tionsvaror utan:också sådana va- ror, som dels tillfredsställer deras smak och dels har god kvalitet.' Såväl Chrustjev som hans. arvta- gare Bresjnev. och» Kosygin « har brottats ' med planeringsproblemen |; och hur man skall få det ryska näringslivet att fungera - så," att konsumenternas inte längre negli- gerbara krav skall kunna tillgodo- ses, Chrustjev genomförde, på sin tid en. mycket omfattande decen- tralisering av ledningen . av. den ryska ekonomien. De. flesta av de ministerier i Moskwa, som sysslat med central planering av närings- livets verk och Kommer: inte anspråken ' att öka och krav höjas på en anpassning av, folkhögskolans allmänna kurser till gymnasiets anspråk? Når, man därhän, är folkhögskolans frihet inte” mycket värd, ” sea ” Handelstiäningen. ” Te ÅA KR Den '" första grundskolekullén lämnade nian. våren 1965. (Att gott- skriva 1962 års skolbeslut. den nu- v di denttillströmni sy- nes vara att' gå händelserna” väl drtstigt i förväg. . | | Svenska Dagbladet ; För "att fylla den svåra ' bris. . ten på sjukvårdare” räcker. det inta ..med em förbättrad och uwt-.. byggds - - utbildning. | .Det , största problemet? har” hittills nte: . värit brister '1 nyrekryteringen, satan den stora avgången från yrket av. redan . utbildade ; kvinnliga 'sjuk-. vårdare. Det finns mer, än. 10000 utbildade! sjukwärdare "som inte utövar sitt yrke, ”För att locka” én. del av dem stillbalca vill sjukvår. ligare "arbetstider," "fler deltidstjäns. ter och utbyggd”. barntillsyn: " Da Dagens . Nyheter Pengar i alla "möjliga och "omö. iga sammanhang.” Här behövs wenkli- gen en ekonomisk fostran: Kol ih; idet : är skolans men även — och kanske främst :— föräldrarnas och; måls männens uppgift tatt. bibringa dem , den. Här har. . verkligen föräldra- i ' uppgift tt > finng många möj iga, och i vägar att) gå fram” på. : Sundsvalls Tidning Mn Hur kon man också komma idén att be om pengar Iför jen got- landsvistelse? Mallorca "eller: Kas narieholmarna” skall” det varay: det i stället överflyttades "planeringen på ett antal regionala planerings- råd, Detta betydde emellertid inte, att ledningen för fabrikerna och ; landfa företag fick friare händer. Från planeringsråden gavs order om vad en fabrik skulle produce- ra, hur mycket den skulle produ- cera, hur nga människor den skulle anställa och hur mycket dessa människor skulle erhålla i lön: Genom ett sådant planerings- system kunde visserligen mycket varor produceras, men ofta var kvaliteten så dålig, att varorna blev osålda eller också tillverkades varor, som konsumenterna sällan efterfrågade. Systemet utsattes ef- ter hand för en allt hårdare kri- tik, särskilt av nationalekonomer- na, Förslag framställdes om att fabriksledningarna själva skulle få planera driften vid sina' företag och att vinsten på tillverkningarna skulle bli den norm, efter vilken verksamheten skulle ledas. En så- dan reform skulle betyda en ut- veckling i riktning mot tillämpning av kapitalistiska principer för eko- nomien och bekämpades förden- skull av de konservativa krafterna inom kommunistpartiet, Några textilfabrikanter tilläts dock göra experiment med vinsten som mä- tare av fabrikernas effektivitet och driva de svältande till omvälvningar. Kineserna cserna har för dagen onek- ligen ett visst övertag i kampen om m-länderna, sade redaktör Wattrang. Detta har sin förklaring i att folket i utvecklingsländerna känner en wiss samhörighet med kineserna "som kommer från ett länd som håller på alt skapa sög ekonomisl en självständig ik och so- cial position. Kommunismens roll i u-länderna blev e exp slog väl ut. De re- formvänliga krafterna inom det ryska samhället hoppades på en fortsatt liberalisering av det stela planhushållningssystemet, Dessa förhoppningar har dock på det hela taget slagit slint, Central- ka partiet Sovjetunionens mäkti- gaste politiska instans — nyligen att genomföra en omdaning av den ryska ekonomien, som ut- förelsens sätt att verka talade även fil. Tarschys kdlat stt sitt inlägg för PMed ge munismens tunga”, änliga och de konserva- tiva krafterna. Genom bedludt kommer de regionala Planerings- som | råden från Chrustjevs skaffas och deras arbetsuppgift överflyttas på nybildade ministe- + (Forts. å sid, 7)' kommittén inom det kommunistis- | ålkla; beslöt | niskors. gör en kompromiss mellan . 'de [het, tid att av- | vet xv da människa, Vi måste” ia hålla på vårt standarärylite" "Hur | länge skall vi behöva vänta på & 30- cialhjälpsresor till soliga och lusz tiga latituder? Moss : HD. För att erövra landets kvitmor måste många arbetsgivare göra sig själva mera attraktiva, Metallarbetaren ETT. ORD. PA VÄGEN | Och Herren talade till Josua och sade: ”Utsen åt eder de fristäder, om vilka jag har talat till eder. I skolen hava dem såsom tillflykts- orter undan blodshämnaren”. - JOS. 20: 1—3.. Vilken kärleksfull omsorg om en stackars förföljd förbrytare! Det rulle finnas en tillflyktsort, dit lodshämnaren - inte nådde, För= följd, hatad, den olycklige gömma sig i Sc ad Sony Herren själv hade & befallning om, ” Gud ske lov, att det ännu finns fo sådan tillflyktsort för förföljda förbrytare: Jesu öppna famn. Min ångestfyllda, skuldtyngda och flyk-, själ, fly, till den säkra fri- staden: invid J inte bl jesu hjärta, Dit når tröst. Där finner a pörste syndare tillflykt och trygg- > Herre, jag kommer. Göm mig i lin famn, tätt invid ditt hjärta. årär. det rum i kina armar: u sträcker ut dem varje dag; > och kärleksfullt du dig förbarmar - och bär envar, som själv är svag. Jag lämnar mig uti din hand, "9 för mig till div Faders. Jandl Aa ensam, skyldig skulle
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.