" gjorde ”sig 'så starkt : gällande. LAHOLMS TIDNING —=LT. Lördagen de 1 genera 12965 / LT = | Satsning på Brottsfrågan har livligt debatte- rats med anledning av FN:s kri- minalvårdsdkongress för en tid se- dan. ' Dagens Nyheter (fp) be- handlar kunskapen om brott och skriver bl.a: ”Inte trots utan tack vare den växande forsk- ningen om brottsstimulerande och | brottshämmande faktorer i växel- spelet mellan individ och miljö, om behandlingseffekter och 'an- nat växer insikten bland exper- tisen om hur litet man ännu vet om kriminalitetens orsaker och lämpligaste? bemötande”. : Detta, kr naturligtvis riktigt Det är på samma sätt inom varje forskningsområde, ju mer man sk desto mer märk hur Etet man vet och desto fler nya problem dyker upp som krä- ver en lösning. Trots det tilläm- | räddas | till” ett, socialt . div öm men | [ människan föll är olämplig, trots det döms mer" eller mindre mentalt 'ska- dade individer till sådan ”vård”, I nuvarande lige har vi emeller- kanske frandör "allt åren före skolåldern, har en mycket stor betydelse för barnens utveckling. Denna kunskap kan inte utnytt- jag i intensiv,' eventuellt ' obliga- föräldrarådgivni " pålt Ihert med stor | modifikation. mycket (ung pro professor i nation Stockholm. Liksom wissa stora fö- regångare startar han sin karriär med att ta ill: storklubbary mot : itiken. Ce Ingen har gjort ett allvarligt för- ilsök til en analys av hetat denna utveckling. debat ha varit betjänt av en väsentligt dling inom jord- honom alldeles för hårt Han har emellertid tilll hört 1960 års j under något år och har under den- na tid med liv och lust gett sig in & iden jordbrukspolitiska debat- fen.” Professor Lindbeck par sä- bruket ..— dv.s. om man under de gångna åren hade varit beredd att taga emot ett väsentligt större tillskott från jordbruket. Sett ur det -förmodligen wvarit gynnsam- mare att taga hand om special- 5 SÅ EE Fötter andra goda k i mångt och snydket särskilt i mnational- ekoriomi. ': Eljest skulle han inte bekläda 'den post som han nu gör. Felet är emellertid med - - honom som med många andra länder än att serna ifråga om äldre jordbrukare, som till äventyrs skulle ha kunnat gå över till industrin. ' - is små eller halvstora tidigt stadium men psykiatrin är minst sagt skältfödd i. vårt land, Vi, skulle också kunna - vinna åtskilligt på att ingripa ågod ljerna tid. Bland andra tidningar har Handelstidni (fp) « följande ft pas emellertid sk land- vingri på alla allt eftersom de kommer fram. "= Även om vi wet litet om kri- minalitetens orsaker, vet vi dock en hel del som ' borde kunna tillämpas om inte tröghetslagen på framför allt detta område 2, Vi vet att anstaltsvård' i "många ord att. säga: ”Bland dem som arbetar med, asociala och. krimi- nella ungdomar växer övertygel- sen att samhället reagerar 'alltför trögt. Det” ringriper sällan före den första grova kollisionen med rättvisån. Bakom den: första bil- stölden, det första misshandels- brottet, det första rånet ligger én även på inte. til fullo behärskar, där han jordbruk har hängt kvar. Mark har inte ställts till förfogande för dem som velat utvidga En ur effekti- punkt önskvärd struktur. inte” klarat Vid: Siv Sammanträde & inom Nä- mcd Stockholm” för ' några dagar sedan höll" Lindbeck föredrag om ”Pris- yst plats i långtidt en”. - Han berörde många ting i samhället, bl; a kvi skön- omvandling har fördröjts”. Det, är inte: mutan . vidare klart, vilken: hastighet i strukturföränd- ringarna inom - jordbruket som -ur onomisk synpunkt gkul- le ha varit den mest ändamålsenli. ga Som det nu är har de övriga ingarna i landet fått ett myc- hetsmedel,; rätten för olika :med- borgare att åka bil på. gatorna, nöjessubventioner istället för mnö- jesskatt o.s.v, Studentikost så det förslår, "kän. man säga, Men: hu- ket .betydande tillskott: av arbets- kraft från jordbruket - genom utt jordi re, som bor kvar på sina gårdar, a på deltid inom a 2. > Studentikost om jordbruk I: sir starkt förenklad de gam ställning mnderstry! - beck även starkt : gränsskyddets betydelse i vad gäller utveck=- i För finns dena fråga inon det är uppenbart | 0! att hans framställning är överdri- Jö t är inte ens plit att gränsskyddet utvecklingen av jordbrukets produktpriser — varit någon wväsentlig orsak till mark. prisstegringarna, Vill man här fin- na de rätta orsakerna måste mäk- tigare faktorer tagas fram. Då kommer den allmänna inflatori utvecklingen, dem stora köpkraften os allt bredare samhällslager medför att nya markspekulanter ständigt kommer fram, markbeho- vet till olika slag av enlä nad o.s.w. in i bilden - Starkt förenklat är också reso- nemanget och påståendet att "det 'odukter istället för-att kon- oentrema sig på det man har de bästa fö förutsätiningarna för att pro- ducera”. Här blottar sig åter för- visso bristande insikter, Det låter sig lätt sägas att jordbruket skulle specialisera och ägna sig åt enbart de produkter man har de absolut bästa förutsättningarna för. För jordbruket i dess helhet såväl som = tför den te jordbrukaren SM vuddelen av sitt anförande ägnad han åts två starkt" statsreglerade je -diktatorers pie eller av par- FÖRSÄKRINGSBOLAGEN BOR- DE GÖRA EN AKTIV INSATS för alt” ”kanalise ; tresset hos lade med höver, framför allt förare . omdöme och ansvar, Någon an- ledning passivt acceptera att de unga: inte kan bli sådana annat än med åren, finns inte, Men de kan behöva. en. delhjälp: och :'så långt , det gäller. ekonomin: tyc- HÄ ker man försäkri » bor- ' fingar . "vård "värd mamnet, och - det är asociala « «och köneke skadade” för lång Pp skling. som inte kan” rättas till i en hand- vändning”. "Vidare" "heter det; «skärpt vaksamhet: för tidiga: av... skulle öppna. vägen för en, före- "En | Håns 7, etc. .Detta arbetstibud är mycket stydande och är en” utveckling var delvis av den art att åhörarna fick' deri- uppfattningen; att profes- sor Lindbeck I helt Jenikelt ville av- skaffa ji "Det är na- byggande" barna.” och ungd främst skolor och hem som delar | f? ansvaret för att sådana upptäck- ter blir ”rapporterade”, . Vi instämmer, Och som wi fast- slogit tidigare: Det är. fel att låta unga ; härja tills. "de. blivit : helt de ha väsentligt intresse av. att träda: till; Skall vi lita. enbart till |. ligfi kommuner och enskilda; initiativ]: hinnor ” alltför Hnångg köra ihjäl . sig,” > Krafttag behövs 'onékligen från ; alla intresserade, "partel DET FÖREFÅLLER, "som öM” "EN RELATIVT LITEN ” "men" högljudd 7 "radikal" "grupp |... | med tillgång till vissa huvud; stadstidningar och möjligheter att] ås framträda i" "massmedia planmäs- sigt' och på alla 'områden angri- : per kristendomen både i fråga] ä om 'tro och moral i; bytte att av= - lägsna den kristna åränd, på vil- ken hela vår kultur ytterst vis lar, skriver översten Th o r CavallTa Växjöj I Polls RA försvaret: Några andra grundläggsnids värderingar att sätta i stället för do kristna synes man icke kun- na få fram, Inför denna propa- ganda tycks våra högsta statliga myndigheter allt för ofta falla till föga, vare sig orsakerna här- till är opportunistiska eller av annan art. ” Ett folks livskraft beror ytterst på dess sedliga och religiösa grund. Bristen på ideal och den andliga — nedrustningen = synes också vara de främsta orsakerna till den brutalitet, nedbusning, sexuella förvildning och hänsyns- löshet ' som tycks få allt större utrymme, Så sent som åren när- mast före 1960 övervägdes isam- band med fastställande av nu gällande tjänstgöringsreglemente att utesluta det religiösa mo- mentet i krigsmans erinran, Ef- ter noggrann prövning blev: re=| sultatet, att så icke skulle ske. Motiveringen härför var: ”San- ning och rätt är värden, som icke av någon överhet — vare sig av godtyckligt kan I utformas, ej hel- ler underordnas stats. och sam- hällsintressen, "Att frukta Gud' är att böja sig för den sanning och rätt, som står över allt mänsk- ligt' och utan vilka livet för de flesta ter sig meningslöst, Histo- rien viltnar om att en redlig gudsfruktan i denna mening så som ingenting annat kan ge män- niskan hjälp att leva rätt samt skänka henne trygghet i nöd och » Denna uppfattning. har nu från såtts och är den brådska med vilken änd- ringen genomförts. Om den ge- nomförda ändringen kan natur- ligtvis olika meningar råda, och det har tom, förfäktats, att den saknar större betydelse, Den in-' nebär emellertid, att även inom krigsmakten ytterligare ett bidrag lämnats till den pågående seku- lariseringsprocessen i Sverige, Genom den gjorda ändringen har utan övertygande skäl de andli- ga värdena uteslutits och en vär- defull möjlighet att på dem grun- da motståndsandan inom krigs- makten avlägsnats, Den svenska staten har sedan århundraden vilat helt på kris- ten grund, och detta kom till synes i.-hela samhällslivet. Nu har man medvetet upplöst detta "samband, Något tvång för icke kristna finns icke, men för dem, som håller på kristen tro blir to- yningvärdeförsämringen har»; 'pege- "källa" till förskräckelse bland all- ” skatterna, som träder i förgrun- . kräv i olika avseenden satt sprätt : arna, t.ex, genom den stora skols "nyligen 4 erinrade, om det sätt, på att man upprättar. filialer i i Norr-: leransen alt snävare, fordatdngsrgeuliat som redan f finns och med” sen” "portion; sunt. förnuft, trots' det handikapp som heter förligivis en öppen, fråga, hur I långt höver gå, vär. det ' gäller att välja drastiska uttryckssätt och. drastis- el ka påhitt för att göra ett. föredrag intressant.” Det förefaller dock som om ;dét borde, vara en större och angelägnare uppgift att kunna vara saklig och ändock göra . framställ- ningen så intressant atb folk gärna « [ lyssnar. Behovet att gå: till starka överdrifter måste väl till slut a an- ses .vara' en svaghet. I . : |så att säga vid. sidan av 1 rationaliseringen i fordbrulket. Det är wäl: värt att nämnas, att detta gäller tid, att man måste åstadkomma, diet bästa möjliga to- talresultatet. Därvid måste många hänsyn tagas som inte kommer in i professor Lindbecks förenk- lade omställning. I Det gäller bl. a arbetsutbud från k "jorda brukare kunnat: ske utan att stä- dernas och andra tätorters bostads. köer 'har' belastats. Det är inte alls säkert om ens troligt att det skulle be- |'ha. varit" bättre för .samhällsek pr ing så att man når en jämn sysselsättning, att. olika krav ur, . växtföljdssyn- punkter tillgodoses o.s.wv. ; Föredraget har tydligen förbryt lat Stockh tet nomien -.med en forcering, Många olika måste till för en fojektiv bedömning. Däremot mås- det dé att skall man inte föra sig över. Förvisso hade Stockholms Tidning- en gäma velat utnyttja professor Lindbeck uttalanden. om jorda hot, jordbrukare. $å må inom | bi i a de” "områden av" landet, där. gam- manläggningar är möjliga, har för- dröjt strukturrationaliseringen, Att här väga fördelar resp. nackdelar och ryka dessa. - Nu var. det emellertid så illa, abt professom gick in även på ett annat område och gav ännu elakare . slängar, . nämligen hyres- Det måste ha' känts mot varandra hör iMertid! "inte |r till de enklaste räk ): fi Lindbeck . har inte. ens När. en, prof -i-mationalek / nomi,; stiger fram inför ett sakkun- "I nigt'-auditorium:; ioch- hävdar, att jordbruksregleringarna. hek enkelt borde | tagas ' bort, så gör. han i grund? och ” botten "det öåståendet gjort något försök, Han endast på- står atv. allt som ' gjorts ' eller inte och | besvärligt" ett" inte: kunna " suga musten ur professor Lindbecks ut- fall mot: fordbrukspoltien, ' i C P. gjorts mwarit tokigt..." ora enläggningar under en stark industriellt utbygg-- o Aktuell - Kommentar "Utan att hänge sig åt några önskedrömmar om ett Europa helt utan inbördes friktioner och utan att acceptera ide Gaulles ofta dim- höljda - visioner - har dock den franska utrikespolitiken i den del som gäller kravet på ett större Europa, kär de olika staternas flexibilitet inordnas i ett alltmer utökat samanbete på skilda om- råden åtskilliga positiva drag, som makternas gemensamma . intresse av att bevara stabiliteten i Europa bortser . självfallet inte Frankrike från. "Tvärtom är dessa komponen- ter högst väsentliga i den utveck- ling mot avspänning och samarbete i Europa som : general - de Gaulle försöker befordra, ' . Stockholms-' -Tidningen o. Vi hade under ' en "period så regeringskoalition = bestående av socialdemokrater och center. Även andra kombinationer är möjliga, ehuru man givetvis kan diskutera den större eller mindre sannolik- heten av olika alternativ. Men ef- tersom man inte kan förutse parti- läget efter ett mal, så är det ra- tionellt, och ' fullt i överensstäm- i ” När. det gäller "sjöfartens kon=. junkturer förefaller läget närmast labilt, Någon krisstämning kan man inte längre tala om. Upps" gången i fralktema motvägs etmel- lentid av ökade omkostnader och” för att pressa ned dem fordras å första hand nya rationaliserings- so Handelstidningen . Växjöblodet > rör sig på. gungfly "när tidningen försöker inbilla all: mänheten att det blir de' stora och ' ur - ekonomiska = Synpunkter stabila . att tjäna mest på partistödet ge- nom "annonser i nästa års val; I så fall skille ju Växjöbladet och andra varma enhängare av statligt gräva sin' egen 'grav genom sin. propaganda för panti- eller press-> stödet. - Hur var "det Rellingen sats Hallands. Nyheter "Dagligen matas vi med. ”rappor-, ter om - olyckor på vägarna — inte sällan dödsolyckor, Men trots. detta säljs det varje år fler, bilar, . melse med demokratisk todik vid flerpartisystem, att par- ttierna - uppskjuter sina . slutliga ställningstaganden 'i regeringsfrå- gan till dess fväljarna har sagt sitt ord, ös På " socialdernokratiskt håll vill man” försöka göra ” gällande, att detta. är att .undandra sig den demokratiska "skyldigheten! att ge väljarna besked, ” "Det är precis tvärtom, Det är att "respektera väljarnas ' fria - val av parti. och politik." Regeringsbildrni ” skall |£ de på, att det är i ax maste ofrånkomligt? : . 4 Kärlek och : brist på sådan: en inte föraktlig komponent i ivår felkonsumtion, "Med ' andra' ord, vi skåpäter. vi är olyckligt. kära, och det 'stärnmer' ju. Har jag myc ket satt” göra i allmänhet: och isyn>. nerhet kan” ägna. mig "åt ”etå tså roligt jobb somatt odla min. lygk-: att vå dd inte skulle" ha' mågot jord- bruk, — detta. eftersom något jord- bruk av. betydelse knappast skulle kunna” existera ” utan skydd / mot alistiska värld blivit . fallet'$ Tillväxten av” natio- säger. professor Lindbeck : enligt i referat för att motivera att jord- b hb br ringen” "inte fått, fastslår Boris TidYing' Det är, en. större mänheten än regeringen tror: Skattebelasthingen i vårt land är bland de största i. Europa; Just nu är det: de kommunala den på' ett synnerligen alarme- rande sätt. I det fallet slår sig regeringen för sitt bröst, och hr Sträng påpekar, -att, han : varnat kommunerna för mera kapital- krävande investeringar, och riks- bankschefen har praktiskt taget tvärstoppat "kommunernas . möj- ligheter att låna på kapitalmark- naden, Oundgängliga investering- ar måste alltså i hög grad ske ge= nom skaltefinansiering, > Men staten har genom 'sina på: de kommunala investering- reformen. ! inv INVESTERINGSFONDERNA ” Rudolf Meidner satte så vitt vi kan förstå fingret på en ut- omordentligt känslig punkt, när han i ett diskussionsinlägg vid Sparbanksföreningens årsmöte ingen är av omndo.: Han det svenska: jordbruket bestämts under ett helt annat. skede med andra förutsättningar för de olika näringarna iisamhället, Han glöm- mer också bort, att jordbrukspro- duktionens omfattning Sverige har reglerats på ett helt annat sätt än som skett i något anmat land i Europa, " Jordbruksproduktionen här: har: hållits nere, trots alla de nya tekniska resurser som ställts till jordbrukets förfogande Att ra- tionalisera jordbruket - samtidigt med att : man” starkt begränsat produktionsvolymen och hållit tilll baka den ökning, som ny. teknik givit stimulans till, har egentligen varit ' mycket" svårt. Det professor Lidbeck: Sagdper är att man i demna besvärliga alansgång inte har' lyckats att n nå ban så långt ifråga om dämpningen åv jord- 'bruksprodukticnen som "han och många andra anser hade varit Pr kärmlighet, Med god vilja kunde hr Lind- beck ungefär lika gärna ha häv- . | dat, att, en betydande ökning av nationslinkomsten har: möjliggjorts i detta land tackvare en klok jordbrukspolitik, som syftat till att frigöra så mycket folk och resur- ser : från jordbruket som överhu- vudtaget ' warit möjligt inom ett samhälle med valfrihet för indivi- den. När han nu istället hävdar, att tillväxten av nati större. än" väd som 'annars skulle |. nalinkomsten har hållits nere”. Så |” glömmer. bort, att utvecklingen av |: lämpligare, Detta är att förenkla | Bo: med blommor är en' allt-i- ett-bok för den intresserade kruk- växtägaren,. Och är man inte in- tresserad, kommer man att bli det. Författarinnan : Margot .. Schubert är i sitt hemland Tyskland något av en institution bl. a. genom sina radio- ' och "TV-föreläsningar om blommor och är känd för ett med- ryckande, personligt engagemang i var och en av sina inomhusväx- ters skötsel och vet dessutom om alla de sätt de kan 'skötas fel på. Läsaren måste känna sig 'upp- muntrad 'av hennes förståelse och sporras till nya odlingsförsök. "HANDBOK ' FÖR: 1250. rumsväxter i alfabetisk BLOMVÄNNER -| De första 110 sidorna ger mäng- der av odlingstips. Om växters be- hov av Jjus, luft, vatten och nä- ring, på vad sätt och i vilken form det skall tillföras. Om "jord och plantering, om förökning och bes skärning. Hur växterna skall pla- ceras, om. blomsterfönstret redskapen, Man får reda på pre- cis vad som skall ske under varje årstid. Är det sant att kaffe är bra och är äggskalsvatten = alltid lämpligt? Margot Schubert anser att varje fråga kan besvaras. I andra delen:behandlas mer än ord- ket knepig och i. vilken lönel L som ett resultat av 'väljar- nas utslag,- inte tvärtom. + > Västerboltens-Kuriren (fp) Vad kan. statsmakterna göra för att hejda em fortsatt inflation om då ekulle : visa, sig nödvändigt tt undvika en försämring av hetalninecshal ” med 2” Det är populärt tatt i sådana säm- ” Även om man vet ”vari Joppe: | tjocknar”; är det: dodk rätt: "svårt att förmå honom "låta. bliv Att. ge nomskåda sig själv och tä: konse- kvenserna är nästan oöverkomligt svånt,' Tänk att inte ens.få äta gott, när livet "är som, mes twist; la RH, i Frushålleläramen.; aa Hr. . Palme är" ju: 'påtänkh, som tatemir 7 efterträdare, rom manhang mana 'löntag tionerna : till "återhållsamhet, Och visst. kam det” finnas situationer när. inflationen har sin wot och den nuvarande. ogtringen får SE så i föl sitt upphov i lönest Men för dagen förefaller det sällsynt malplacerat att rikta kritiken mot löntagarnas orgamisationer. Vi står inför en avtalsuppgörelse som av allt att döma kommer att bli myc- ven kommer att' ligga högt. Det är. emellertid en -situabtion, som statsmalctörna själva bäddat för. ket jakten och arbete m första tal som "statsråd? minister? .'.' Fb EA > Mike största problem just gu är vad jag skall gé Elsa på Pars - Sunt. Förnuft - - och "a > Text: Luk 12: 35-40 ' het heter denna söndag, Val Nu är det ju ingalunda så, att har hållits nere, så är detta en vilket i sfond del i åt- "skilliga” fall. kommit att använ-. | das i ”lokaliseringspolitiska .sam-, ih: Som I ion, för land kräver storföretag att få an- vända pengar ur investeringsfon- derna också för' utbyggnader: i mellersta och södra Sverige.. I själva verket har. det blivit så, att huvudparten av.de frisläppta medlen gått till.dessa investering- ar söderut, medan Norrlandsan- läggningarna endast dragit en mindre del, skriver F a c k- föreningsrörelsen Frågan är om inte huvudsyftet med investeringsfonderna på detta sätt förfusk. Mi i konjunkturen i andra delar av landet, ' ' "Detta är emellertid bara en sida. av, saken... Rudolf. Meidner påpekade också att den nu till- lämpade metoden i själva verket innebär, att staten bekostar an- r i Norrland åt några :av landets största och rikaste industriföretag. Den fråga som här naturligt inställer sig är, om det inte vore bättre att staten i stället satsade de pengarna på att bygga ' ut sin egen ' industriella verksamhet ji Norrland. Från fackföreningsrörelsens sida har många gånger yrkats På att sta- en genom egen företagsamhet skall bidra till att lösa sysselsätt- i Norrland, Men en sådan verksamhet kräver för- har ju varit att de skall fungera som en konjunkturutjämnande faktor, Därför är det inte så myc- ket att säga om att de tas i bruk för att öka' den industriella ak- tiviteten och därmed lindra ar- betsläsheten i Norrland. Däremot förefaller det betankligt att fond- ering. Det vore onekligen angenämare att få besked om att en sådan "planering är i gång än att inges känslan av att staten sitter med armarna i kors och skänker storföretagen pengar till lön- medel används för att förstärka det övertryck, som redan råder ' . menar bandet mellan stat och kom- mun på något sått går förlorat genom - en ändrad representa- tionsform, Säg den k "FRIA ORD EN UTLÄNDSK GÄST I DITT HEM 1 JUL? . . Julen är utan tvekan den största högtiden å vårt land — och det : dessutom en familjens högtid. erinrar oss väl ändå varje sing att idet finns ide som inte har möj- lighet att fira den högtiden med sin familj. Här finns till exempet alla sti- pendiater, studeranden från andra länder. Alla deras Svenska studie- kamrater reser hem och de blir + | som är kyrkoårets näst sista. Vak- : | samhet begrepp oich ett aktuellt ord' för borde vara ett tevande vår tids "människor. Den situation som vi lever: 4, den värld. som är vår, . kräver beredskap, även och förallt andlig b "som kallas vaksamhet, . För något år sedan ramlade det ner i våra brevlådor en vägled- För Laholms Tidoing av komminister . Erie: Sidung; ”Skö - ++ Härnösands stift, ': a jning för Sveriges medborgare Pen, kommenterades i radio och tele-' vision, i och, tidningstext Vägledningen ' heter - kommer”, Ett. litet oansenligt häfte med ett livsviktigt budskap, som kan pressas samman: i ett enda ord: vaksamhet, + + . Det wvi i' yttre mening måste rikta wår vaksamhet emot är nu” som : förr den falska säkerheten. Vi kan kalla det slentrian eller iktighet ning. Där får man reda på hur man skall bära sig åt med varjé enskild växt. Först en beskrivning på växtsätt och utseende, därefter hur växten skall användas och , Jordblaridning, vattning, kvar på studenth [6 domsförbund har un- slitiker, som inte är ganska väl " bevandrad uti vad som tilldrager sig på högsta nivå. Personval, vil- ket det ju oftast blir frågan om på den kommunala. sidan, utgör ju i och för sig en garanti för insikter och färdigheter, vilka man på regeringshåll torde vara benägen att erkänna. som för- träffliga. Ingenting säger, att det skulle bli annorlunda ställt i framtiden. Elefanten "behöver inte bli vettskrämd. ' "Vad man nu vill hoppas är att förutfattade meningar inte skall vidare behöva tynga den pågå- ende debatten, utan att man skall kunna nå fram till ett resultat, som alla önskar till gagn för en demokrati,' Vilken ännu inte är färdig utan behöver vidgas och fördjupas. (Nordvästra Skånes der ett par är försökt att göra nå- got för de stipendiater som vistas i vårt land amder julen och vi gödsling, växtskydd, omplantering och . förökning beskrivs under respektive rubrik och till sist en hotar vet latt det är em fara som iotar. Om man tror att det inte exi- sterar någon fara, då är Idet svårt att hålla beredskapen effektiv. Vaksamheten måste rikta sig mot falsk säkerhet, mot förräderi och sabotage. Och vi måste weta vad vi skall göra i farans stund. Vart yi skall ta vägen Vem wi ekalt ROT. nu med are CV ställer i första hand ett 50-tal till för d Hån frän länder som wvistas här. Resestipendierna omfattar resan från studieorten och till de svenska hem som är villiga att ta emot en utländsk studerande gästen skall vara som familjemed- lem och det skall alltså inte göras några speciella arrangemang. För- utom att detta ger de studerande en möjli att se mera av vårt land och få uppleva den svenska julen med alla dess traditioner så är det ju ett utmärkt tillfälle för värdfamiljerna att stifta närmare bekantskap med dem. som är int stud 3 d, översikt av sommar-vinter-vår och hä "Man beht in längre undra varför bladen dule nar och knopparna faller av. Översättningen är gjord från tyska originalupplagan, och boken är i alla d till lyssna på och säydar ett ord. också om det där dot livet, Fienden heter ä även svenska förhållanden av makarna Dagmar, och Birger Sandahl, bå- da kända trädgårdsexperter, Där så varit påkallat har vissa avsnitt skrivits om helt. Lennart Bernadotte, ordförande i Tyska trädgårdssällskapet och väl förtrogen = med = författarinnans förord: lika självklart är det att man oci i Sverige vill veta så mycket som möjligt om hur man bor med blommor, därför att det i ett kallt och onådigt klimat är så av att hjälpa till och ta emot en ”julgä an kontakta Ungdomsförbunds di i terns Ungdomsförbund ””Julgäst” a .:Tidningar) Bergsgatan 7 B, Stockholm K för närmare upplysningan : ovanligt t att syssla med växter inomhus. LL Margot Schubert, Bo med blom- mor, 210 sidor, 200 svartvita foto- grafier, 22 färgbilder. Inbunden verk och betydelse, skriver i sitt |2 40 kronor. LT:s förlag. H RT [i nd ken, som EEE ens Er liga. kärtelg fli. kylskåpet inte så försvara honom om han blir stals- . ”Om - kriget ' eller något ännat,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.