/ "Correspondent " stund avvärjdes denna fatalitet så "> läggaren säger sig tacka ett milt + - LAHOLMS TIDNING Mälniagen Hen 15 november 1985 X Hallandsriks ” "Det är inte så ofta ballande- riksdagsmännen från såväl rege- ingssidan som or = på enig front” november 1965 L T = dagsmännen. - så ”Täsentligt sc som att störta rege- - ringen. De gemensamma ansträng- -går endast ut på att få na befinner sig på samma front É riksdagen, och framför allt inte i frågor där uppfattningen går stick - "4 stäv med regeringens, Men detta har faktiskt inträffat I dagarna. . Visserligen' gäller det inte något| "ULLÄNDERNAS ANDEL AV DEN SVENSKA EXPORTEN ' är nu nere på samma nivå som 1938, d.v.s. åtta: procent mot 15 procent så sent som 1958. 5 v € n- ska Dagbladet tar upp avvägningen" mellän s.k; bundet och. jellt. bistånd: Drygt två "tredjedelar -— om- kring '200 milj kr av det svenska: biståndet utgår för när- vårahde ”obundet", d.v.s. utan förbehåll omv att medlen | skall användas för inköp av svenska varor eller tjänster, De allmänna skälen för en sådan politik är välkända, Hänsyn till mottagar- landets oberoende torde 'väga tyngst, liksom - synpunkten att effektiviteten bör bli störst om i princip marknaden med dess ur- val och konkurrens får vara så stor som möjligt. Inom det svenska äringslivet har '" man hävdat, att ' ett allmänt accepte-' rande” av ''obundenhetsprincipen vore till fördel för svensk export. Problemet är endast, att den- na; fria konkurrens icke :längre. är för handen. Andra länder har slagit in på en helt annan väg: genom, ”bundet” bistånd av skil- da slag har de i allt större ut- "sträckning ' skaffat sina egna ex. bundet fi en av de ganska mycket kuterade s k universitetsfilialerna' till Halland och närmare bestämt till Halmstad. : Den kommitté som sysslat med- denna fråga har föreslagit Växjö > som. plats : för , filialen till. Lunds universitet, Andra aktuella städer, : har varit Jönköping och Kalmar; I sin proposition skriver, ecklesia- stikministern, att av dessa tre stä-- der har . Växjö otvivelaktigt; de. snabbaste förbindelserna till Lund” och. måste därför rent-geografiskt ges företräde före både ping och Kalmar. Däremöt nämns. - alternativ, trots att länsstyrelsen i remiss till regeringen i denna fråga fram- hållit 'en rad faktorer, . som "bör Ni "göra "Halmstad ' minst "lika lämp- lig som plats för universitetsfilia=" len som dessa sinålandsstäder, s "I sitt remissvar” anför ”länssty-"” relsen att Halmstad'är en starkt expanderande stad, som har mye-- ket goda förbindelser med hela: sydvästra Sverige, Staden är cent< rum i en storregion, som rymmer : omkring 130.000 människor. Der. inte Halmstad : som nuvarande folkmängden i "stad är över 40.000. Växjö. har- -inte stort mer än hälften av den- "na "folkmängd, Men det är inte" endast den nuvarande situationen beträffande näringsliv och befolk-" som "' talar i för ; Halmstad. Dessa samhällsyttringar förskjuts .mot sydväst, varför .re- .kryteringsunderlaget för en uni i ningsutveckling," Halmstad ” omdis-. J önkö- MN Halm- - v filial i H att förstärkas i framtiden. '.. p Å "Hall erna portindustrier en = privilegierad ställning på u-landsmarknader- nå, Man måste, om man = vill, verkligheten som den är, i den- nå situation realistiskt ställa” den "frågan, 4 om Sverige i "långden kan fortsätta satt, sig. till:, nackdel, hålla fast. vid. en princip som vå- ra:'konkurrentländer tydligen” in- te "har för avsikt att underkasta EN AV VOLYMERNA I DEN ' : PORNOGRAFISKA : SERIEN ' Kärlek”, I, Kärlek vu o.s.v. —Lh bära boktitlarna visar hur, ratio- nellt -industrien. drivs, — -: hade om det ;velat sig , väl "eller illa, hur man nu vill uppfatta" det, kunnat bjuda på en extra sen-' sation, noterar. Ö art g. ö tta En av författarna hade novell, som sägs hal varit mycke avancerad 'även mätt med! den måttstock som anvä sammanhang, gjort 3 mö till huvudfigur:” Han hade i mahuskriptet också” använt hen- nes 'verkliga och mycket ovan- | "liga 'namn och ytterligare kryd- dat det hela genom att sätta ut hennes 'bostadsadress, , telefon- : nummer och arbetsplats, I sista att det blev ett fingerat namn i den tryckta versionen, vilket för- öde för. Det hade varit olidligt att ha ett sådant utpekande på sitt samvete, säger han och tän- ker också på vad det kunnat kosta honom i skadestånd — för ekonomiska ting har man god känsla i dessa kretsar. Man kan undra om det är ba- ra en tillfällighet att den förfat- dare, som satt ett sådant rekord, visat en sådan nästan ofattbar omdömeslöshet och brist på ele- mentär hänsyn, återfinns just i det gäng som engagerat sig i den- na motbjudande spekulation. EEC OCH SKOGSÄGANDET Till den etableringsfrihet och frihet att utföra tjänster. på skogsbrukets område som skall genomföras inom EEC knyter Jordbrukarnas För- eningsblad en reflexion: Om Sverige någon gång — och alla ekonomer förutsäger att så kommer att ske förr eller senare — önskar få en anslutning till BEC-marknaden, är det då någon sonv tror att vi skulle kunna till- handla oss specialvillkor på den- na punkt? 'Hade vi då haft den gamla lar gens restriktivitet ifråga om bo- lagsförvärv, hade förhandlings- situationen uppenbarligen varit en annan..Man hade då kunnat hänvisa till att Sverige av inri- kespolitiska skäl förbehållit ägan- de av skogsmark åt den jord- brukande befolkningen. Fältet förefaller nu ligga fritt för de stora utländska koncernerna att efter en EEC-anslutning också integrera bakåt, dvs för sina pappersbruk i Europa trygga Tåvaruförsörjningen genom att överta — lämpliga = skogsägande svenska företag. Situationen föranleder en und- ran: är det meningen vara ägande av skog? I så fall har de fått föga stöd från andra samhällsgrupper. + stryker, att det bör vara av stor vikt att universitetsfilialernas för- läggning grundas, inte endast på utan - även” på . en reålistisk' befolkningsprognos . " utvisande "den" framtida : utveck- :lingen.. Och i: "det: fallet är utan” tvivel” utsikternä- för '- Halmstads, del överlägsna” till- exempel: Väx- "jös.” Även” kontaktmöjligheterna . med: :universitetsstäderna >. Lund : och Göteborg ' ansés utgöra en.gi- . ven.-fördel.' som ' talar : för : dagens situation, -ätadsfilialen, $; Motionen, som är; uidertecke' nad” av hr Gösta Josefsson, Jo= hännes » Antonsson, ” Wiking Wer- bro; Guntiar Oskarsson, "Axel Kri- : ”atlanisson i och ; "Eric , Mossberger, "utmynnar i en hemställan .Iialen - till: Lunds, universitet. för-, ärmed här --även länets riksdagsmän gjort på läggs till” Halmstad. vad dem: "ankommer för en. universitetsfiljal" till länet, Nu:Is blir "det riksdagen som sägeridet- avgörande ordet i i frågan, oli ÖVERHETTAT: vär deni karakteristik. "tidningen ger efter att ba tagit" del av: .konjunkturin- stitutets. nyligen "framlagda > samhällsekono- miska” utsikterna för: den, när- . måste "tiden: dömning av: de: : Konjunkturöverhetin'r ng der också löneglidning, stora'lö- nekrav från ' arbetsmarknadsor- och : arbetsmarknaden. Det senare har fö, :sitt intresse " ur lantbrukets synpunkt bl.a. med tanke: på att avgången av' folk till: andra näringar troligen ökar |: med överefterfrågan på arbets- kraft — detta är ju något varje låginkomstnäring tvingas upple- va när konjunkturerna är goda. - Den väsentligaste frågan ur Jantbrukets synpunkt ” är ” lertid i vad mån man kan: slå vakt om och öka realinkomster- na, I nuvarande provisoriska |" jordbruksavtal finns i viss mut- sträckning garantier för behåll- na weali med h ganisationernas sida rörlighet = på: ha RL under- haälm- : att fi- att få e- "bety- ökad. : emel- fBorrplatijor en ”Sea' Gem ar iljo s LONDON I i Kovember . « - Elt hasardspel med mycket ora -inzatser är i full gång på + Nordsjön, Ett tjogtal bolag "och ””åntressegrupper satsar " väldiga "summor i förhoppningen. att de I skall äffa på olja eller” "gas i mn vars be ttning ja yligen Tapporterade ot man påträffat gas i Nordsjön, ” Oijebormning nas på Nordsjön: | kastas” 4. borrhålen Efterfrågan på "olja fördubblas . vart tionde år och jakten efter nya tillgångar pågår utan uppe- håll. Stora landområden har ge- nomletats under årens lopp och man. tror nu att de stora fynd SI gar”v som. brittiska staten upp- . ' Jåter Jängs hela. östkusten: från = + Shetland kanalen.«: | Inga vinster: har Takats.i in än en en första vink om att nå- z got ka väntas kom i septem- ; ber då ' BP:s borranläggning ' ””Sea Gem”, 0 km ute till havs H äknat från & Humberflodens i "mynning, stölte” på gas. Borr- ' 'ningsarbetet”' hade . då: pågått oavbrutet dag” "och natt sedan”, 5 juni, och -borispetsen var nere '. "1959, "då' man i provinsen Gronin- rdiskt gasfält, som är 'så stort olfänds industrier. och hushåll tnyttja det i i 30 år. : ”"” MILJONERNA RULLAR . "Borrning" efter olja ute till. havs är emellertid en av de dyraste spe- kulationer man kan hitta på, En : provborrning kan kosta 7 milj kro- ' nor eller' 14 milj. BP:s ”Sea Gem” som bogserades ut till sin plats, tog” spjärn mot” kontinentalhyllan ; med ett tiotal fötter och lyfte sin ' plattform "till en höjd där inga vå- : Bor når den '— kostade i tillverk- ning cirka 15 milj : :kronor, Drifts- kostnaderna håller 'sig kring 60. 000 : kronor om dagen. - På Harland och Wolff-varvet, i . Belfast avslutas just arbetet på BP:s . nya borranläggning ”Sea Quest”, en bjässe :.:med cirka 50 meter långa . ben, ' som ledigt skulle kunna stå grensle över Piccadilly Cirkus. Den- "na plattform vilar på bontoner, som är vattenfyllda om havsdjupet är : under. 35 meter. Är djupet större fylls pontonerna med luft och för- sankras' vid :24 meters djup med a penningvärdeförsämringen, : "tanke på de samhällsekonomiska perspektiven kan det komma att visa sig att sorieavtalet därför är väsentligt bättre än man på en del.håll | inom lantbruket trodde när av- ” talet träffades. Men detta hindrar inte att en väsentlig fråga måste vara hur . inkomstnivån inom skall skyddas i fortsättningen och hur man skall kunna nå motive rade förbättringar. RIKSFÖREN! NGEN: MO lantbruket REUMATISM öö 03 19 + Med kanske provi- 40-ti sannolikt att, dröja längre än till "1970, 'om man får tro det besked som statsminister Erlander nyli- gen" lämnade i ett anförande i i Skövde. Hr "Erlanders meddelande går rakt emot önskemål och förvänt- ningar” på Flera" håll; Det har ingenting av popularitetsjakt ö över sig. Men med de vittfamnande ”ambitioner som det svenska sam- shället har och den besvärande kriappheten på arbetskraft är statsministerns besked klokt och balanserat. : En . förkortad , arbetstid kom- mer, det är inte någon tvekan om den saken, Men det vore . oklokt. att: inom $kden närmaste framtiden binda sig för att 40- El kan skall vara g gen i. Holland penetrerade ett un-=' som å finns under' havet. «Med tekniskt fulländad appa- ratur. har Nordsjöbottens geolo- gi undersökts de 'senaste åren. Den ' allmänna bild som - denna forskning gett är att det finns många lovande" ställen. Endast genom borrring kan man fast- ställa om de är .oljebärande. Le nio ankäre' som vardera ton. ”Sea Quest” kostar borrmaskineri, 52,5 miljoner kronor: Ute på plattformen ”Sea Gem” "| ning. på 40 man: Arbetsskiften' är -vila i länd.' serligen hasård, men det är ett spel vilket så litet :som. mö igt lämnas. åt slumpen. , :: Borrteamet har: baköm sig en hel armé "av specialister vars yttersta utpåst är belägen i närheten av borrtornet. Här undersöks noga den ”gyttja” som kommer upp igen ur borrhålet efter att ha tjänstgjort som smörjmedel, :kylvätska, ; tran- sportör - och säkerhetsventil mot plötsliga utbrott av gas eller olja. Allt det som :' borrskären hugger loss" djupt där nere kommer upp, i dagsljuset med ”gyttjan”. En geo-' log står på vakt och insamlar in- tressanta bitar, som han stoppar i påsar med anteckning om på vilket djup de. hämtats. : - BERGET ”SKIVAS” 1I'EP:s forskningscentral i Sun- bury-on-Thames, nära London, fin-' granskas proven av paleontologer, geologer och geokemister. För lek- är den pal logiska av=' väger 15. inklusive |. bor och årbetar en utvald besätt- 12 timmar och viloskiften "lika lån- ' "I gar Ett? tredje skift ahr” fem dygns : : I, is löverc 16 år; Hur. kan det finnas '] sådan brist mär wi, har sådana re- .| skött med omtanke 'och precision i- "tar och” utarbetar "sina. ; cementre= cept därefter, ” " : Det är inte meningen" att” exper-' i terna skall basa över borrarbasen :- utan att de skall bistå honom med råd och sakkunskap. 'Fel råd och 7 hristfällig' sakkunskap kan i dess stora sammanhang bli mycket dyr«" -bara. De' kan leda till sådana kala= : miteter som att hela resultatet blir en värdelös flera tusen meter lång: cementpelare "riktad mot” jordens, ' inre, ' : RNE EEN : Verkstadsindustrin | behöver. ny- anställa cirka 70.000 under de när- maste fer åren,. Här. i landet har vi: just mu omkring 400.000 kvin- nor utan. . förvärvsarbete, husmöd- rar : utan” bar" eller” med barn server? . Här sköter egentligen; ar- betsgivarna sina kort, frågar Me- tallarbetaren och fortsätter: > - Om vi i dag hade em arbetslös- hetsarmé-; på 400.000 man - skulle vi tala. om skandal och ekonomisk katastrof. När det gäller kvinnor tar vi änte till så stora ord. Kvin- namns jämställdhet är ännu bara en bit "på väg. » För ett erövra landets "kvinnor måste många arbetsgivare göra sig själva mer attraktiva. Kvinnor är avseendet. De betraktar sig i all- mänhet inte som familjeförsörjare, de -är mera ekonomiskt 'oberoende och kan därför ställa större krav, ' De ställer sig inte lika gärna som män i smutsiga och mörka lokaler, de will i regel ha lättare och renare arbeten Och de will framförallt ha större möjligheter att arbeta deltid, Vv En del arbetsgivare har redan börjat inse detta. Under de se- nasbe fem åren har antalet wverk- stadsföretag med : kvinnliga an- ställda ökat med 200. Inom före- delningen den mest intressanta. - Här sågas proverna med diamant- tandad såg till skivor, som, sedan slipas ned till en tjocklek av en- "I dast 1,58 millimeter. När de pole- rats blir de så genomskinliga att man i mikroskopet kan se om de innehåller fossil av encelliga djur som levde för miljontals år sedan. andra mikrofossil som hämtats från trakter där olja utvunnits, kan v ) ä dra sl till vägledning för den fortsatta borr- ningen. I den" geofysiska avdelningen. tol- kas från d sökningarna och i andra utförs be- räkningar av bästa d att Genom jämförelser med prov av ” har' man beskutat att inventera "och analysera arbe- tena för att plocka ut dem som mycket väl kan klaras av de' fy- siskt wekare kvinnorna. Man har inrättat nya deltidstjänster och mian har prövat att låta två eller, flera kvinnor dela på ett jobb mera 'svårflirtade, än: män i detl: Aktuell "kommentar ' Goda möjligheter att resa utom- lands är:sannerligen inte mågon oberättigad privat förmån. Tvärt- om talar allt för att riksdagens Hedamöter blir bättre skickade för sitt - jobb, öppnare för nödvändiga » |reformer och förändringar, om de haft tillfälle att studera utländska | förhållanden, Resor å tämli; sto- ra grupper har varit den hittills för riksd nens utlandsresor, och den ger sannolikt oftast deltagarna inte ti ka stort utbyte som enskilda stu- "Idieresor. av det slag riksdagen nus öppnat möjligheter | för. riksdagsmännen 'skulle inte innve- bära slöseri med statsmedel, utan endast att samhället gav företrä- dare. för sina egna högsta organ lika stora möjligheter som enskilda företag sedan; länge ger sina re- . | presentanter, . ee fd Dagens Nyheter Om det blir " samhällsekonomiskt' nödvändigt att hejda inflationen bör det finnas en beredskapsstat med lägre statsutgifter att sätta i kraft. .På samma sätt som staten har ten beredskap av utgiftsökning- ar att sätta in om vi får depres- sion borde det finnas en bered- skap av utgiftsbegränsningar att ta till, när det krävs hårdare te mot inflationen. Sunt Förnuft Vi anser, att ett statligt partistöd ; jär betydligt mer neutralt än' stöd från storföretagen. Dels kar: ståten inte öva” påtryckningar mot ett parti genom. bidrag. Det kan. där- emot ”mäningslivet,' något som med naturnödvändighet! måste' vara till nackdel för partilivet, dels kan den ialdemiol dan, So Pr Att ge bättre resemöjligheter åt sattes med särskilda allmänna 'de- batter om stora aktuella politiska problem — om den politiken "och bara om den,.. om ; kulturpolitiken och" utbildningsfrå- gor och bara om dem, om'partier- na, deras värderingar och ideolo- gier och bara om detta, om för- svaret och bara om det,: om ut- rikespolitiken, när det verkligen finns hågot att diskutera om Så- dant gagnar menar än det allmän na 1, som remissdebattern sin nuvarande form för det mesta” (Sydöstra Sveriges Dagblad Vadå som uträttas för årafiksä- Kerheten, såväl i ord som i hand- ling, präglas än så länge mer av tro än av vetande. För att åstad- komma 'effektivare åtgärder och en bättre propaganda är. det nödvän- Om det skall ske i snabbare takt än' hittills måste staten äntligen ta edt krafttag för trafikforskning- frikostigt stödja 'större, - välplaner. rade. projekt. : Handelstidningen ec. H Henmansson gör alldeles rätt när han försöker förvandla det gamta belastade kommmunistis.. socialistiskt, Han har fått pappas ord på det, Det ryska regerings. organet Pravda har : på : ledande <deles rätt att använda en "smidig och dynamisk, taktik” i iklasskam- pen, I då västerländska industri- länd - ska och sens avantgard 2 Metoden är att lägga fram. ”radilala demokratiska reformer” ” och därmed ”ena hela utmåla en idel av spp som storfinansens språkrör, och detta har” en "negativ inverkan på hela oppositionen, vt ; '. Skånska Dagbladet Det bör betonas, att vartistödet | ensamt. inte” kan avvärja- die. svå- fraste hoten mot. sen, wanierad och ark kl YV Där ser man, unge Hermansson ans ”släppa - pappas hanid och gå alldeles själv. Steger blir ändå sådana abt pappa kan' vara. stolt. över: telningen. a Arbetet bet i den ibland äv; varningar. för: eopoliseringsten- denser kvarstår. ” I. första hand hoppas man nu att' partistödet följs av ansträng- ningar att med generella stödåt- gärder skapa" ett, som det brukar heta, ”pressvänligare" klimat. Men det måste bli radikala stödåtgärder som verkligen tar sikte på de sto- ra ' problem ' pressutredningen pe- kade på, > - : Stockholms-Tiäningen / + I " Ur saklig eg synpunkt vore "det en stör vinst, om remissdebatterna er= så som de själva funnit det bäst och "lämpligast. Fortfarande fattas dock mycket. I allt för liten omfattning har ar- betsgivarna t. ex. upptäckt ett de kan vinna en helt ny kategori an- ställda om de I barndaghem det avseendet har samhället hit- tills misslyckats. Vad kan arbets- givarna göra? I. allt för liten omfattning har man också försökt göra arbetet i verkstaden lika attvaktivt som ar- betet på kontoret. I Det finns skillnader i i sociala, för- ningar påtalade: ”svenska ; siolhe ten”.. sjukan eller bristen på ett "allmänt godtaget tilltalsord, Ett faktum") vär att man på många håll i utlandet, inte minst i vissa utpräglat ”kapi- talistiska” stater, har kommit myc- ket Vängre än vi svenskar i kons- ten att på 'arbetsplatsenna', umgås på ett naturligt och: psykologiskt riktigt sätt. Det. är så gott” alt; vi sätter. oss ån” i abb vi faktiskt inte är duktigast i allt och att vi har områden, där vi så gärna vilt fö- reställa oss att, vi är speciellt avancerade. ” RK et " Svenska' Dagbladet Att ' behålla tvåkammarsystömet kwinnor i i riksdagen — det är minst sagt olämpligt. Kan ' inte sossarna bjuda ' några kvinnor. plats i en enda kammare, då är det ett be- tänkligt tecken "på diskriminering i politiken. Kvinnorna bör inte heller utro- tas i det kommunala livet, därför. att I måner och socialt heter i arbetstid o.s.v. Alla dessa skillnader är till kontovssidans fa- vör, Det finns troligen anledning för arbetsgivarna att satsa på- att göra kroppsarbetet mera attraktivt, An- nars kan man i framtiden råka ut för ännu svårare ngs- "problem än mar har i vi behöver en inflationsbered- skap, skriver - Sunt. Förnuft och hänvisar till ett uttalande som gjordes” av Skattebetalarnas Före- ning redan för ett år sedan. I detta kontrollera, utveckla och 'exploa- tera eventuella fyndigheter, MISSTAG DYEBARA : Ett laboratorium specialiserar sig på det cement som behövs genast när olja påträffats. Då måste borr- hålet snabbt förvandlas till en rik- tig brunn, Stålhbylsor skjuts ned ända till botten och cement trycks in mellan deras yttervägg och berg- ”Fezen, På laboratoriet räknar man ut. hur lång tid denna operation e förd redan 1970. Det är gläd- . jande att regeringen inte velat låsa sig för en reform av denna storlek till ett bestämt år. - (Arbetsgivaren). uttal hävdades att de kraftiga Uftentliga utgiftsökningarna skulle medföra en skärpning av inflatio- nen, Den sammanlagda Prissteg- ringen under 1965 och 1966 beräk- nades komma att uppgå till bortåt 15 procent och bakom denna Pprog- nos låg uppfattningen att en in- komstexplosion skulle utlösas 1966 som en följd av den" utgiftspolitik statsmakterna bedrev, Utveckling- en har på ett nästan kusligt sätt bekräftat den prognosen, fastslår Sunt Förhuft. Det som är gjort är gjort oc statsmakterna kan inte tor mye ket på att nu i efterhand försöka mildra konsekvenserna av den po- litik som förts. I stället borde man gå in för att skydda sig - mot ett upprepande, Man måste se till att Beredskap. av utgiftsbegränsningar behövs för att stoppa inflationen I sitt nyssnämnda "uttalande hän- visade Skattebetalarnas Förenings styrelse till att de offentliga ut- giftsstegringarna är en primärorsak till inflationsutvecklingen. Det ' är på den punkten statsmakternas be- redskapsplanering måste sättas in, poängterar Sunt Förnuft. Om det blir samhällsekonomiskt : nödvän- digt att hejda inflationen bör det finnas en beredskapsstat med lägre statsutgifter att sätta i kraft, På samma sätt som staten har en be- redskap av utgiftsökningar att sät- ta in om vi får depression borde det finnas en beredskap av utgifts- begränsningar att ta till, när det krävs hårdare tag mot inflationen. r "Man kan aldrig trösta en besvi- ken kvinna med att Jjiden läker al- la sår. Tiden > -är > ingen ' särskilt de egna åtgärderna inte lägger nytt b bränsle till -inflati fr önhetsläkare.- . -I ter” — tvärtom, Pål i Västerbottens- Kuriren." ” [ETT ORD <. PA VÄGEN icke efter våra missgärningar. PS. I03:10, Oo, du underbare, nådige "Gud! Ingen, ingen är som du! Tack för TE skulle det eå [ur e gå för mig, arme syndare, om du skulle medergälla mig efter mina missgärningar? Då hade det för länge sedan varit förbi med mig, Jag förtjänar straff och pina, för min synd är Och i stället får jag glädja. ' över din j slätelse och vila tröstansfullt i frid. T tack, du käre, gode Gud, oc Och även i dagar som kommer måste jag få räkna med din nåd. Jag känner mig själv och vet, att också kommande dagar. vill bringa mig på fall. Men också då måste jag få klänga mig fast vd dig, Din: kärlela I är hela mitt opp. ig är jag "ingen Och därför: tack, tack för ett aldrig blir trött på mig. Du vill inte handla med mig efter mina synder och Re sämsta, mig efter mina Vid nådastolen, där få för jag vila, när sög min ande här känn Till nådastolen, dit får jag ila. mig. digt wtt vi ökar våra kunskaper, . ka partiet till ect fräscht vänster” plats låtit meddela att det är all+ socialister”, vara ett ”arbetarklas- Kancke hämmas vi av titel . för, att få ' plats för några få. blir större ”enhe- : Han handlar icke med oss efter | våra synder och vedergäller oss ' . med all der nöd som här trycker en +. inrätta fasta tjänster och en del att lära utifrån t.:o m. på
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.