4 LAHOLMS TIDNING Tisdagen den 16 november 1985 —=LT ma Bra och rätt rutet! > Riksdagen ville inte besluta om en parlamentarisk utredning när det gäller besparingar inom stats- förvaltningen, I en motion hade ihr Antonsson (cp) begärt en par- den 16 n 0 ber I 1965 LT =- =. Och "under: alla förhållanden gäller det gamla talesättet om att ”många” bäckar små gör en stor år. oa Är det vödvändigt ait n myn” digheter ”. när det gäl- lamentarisk utredning på ådet " i syfte att rationaliseringar "och effelotivitetsvinster inom den stat- liga förvaltningen kunde. åstad - i Folkpai sd stödde, men högern gick sin egen väg. « Såsom hr Sjönell, (cp) ”frani- höll i rikedagsdebatten hade var- ken motionären eller vreservan- terna i utskottet. haft illusioner om at en utredning kunde leda till sensationella besparingar. Men det finns gode skäl för en utred. ning som. sannerligen inte skulle sakna arbetsuppgifter. nm ler r bostadsbyggandet, - -undrade hr Sjönell med rätta i debatten. Och menade att det är viktigt att man också inom den statliga. förvalt- ningen kilksom i det enskilda nä- ringslivet går in för allt större effektivitet. Det gäller inte minst med tanke på arbetsk i S Realistiskt om jordbruket a Laholms Tidning den 26/10 1 ) har Lantarbetareförbundets ordförande Ewald Jansson: skrivit ner några den pågående. jordbruksutredning- en har att taga ställning. till. Ewald Jansson är väl känd för den rea- listiska syn som han alltid I anlägga på jordbruksproblemen. De synpunkter han framfört äå LT ut- gör inte något undantag. Det må tilläggas att den sakliga informa- tion som” hr Jansson lämnat är så mycket värdefullare som den också blivit publicerad i arbetarrörelsens tidningar och da är skriven av emav frörel En effektivare personal ' kan få mer betalt ' och - på så -sätt kan statsförvaltningen i framtiden få behålla sin dyrt, förvärvade ”ar- betskraft. +". --Rätt rutet, hr Sjönell Artikeln inleds me med -ett under- strykande av den väldiga arbets- rationalisering - som kännetecknat jordbruket i synnerhet sedan 1930- talet samt ett konstaterande av att en inhemsk jordbruksproduktior: är nödvändig, allt framgent. >> i skalf”här ägna några kom- som hr lä även uppmärksammat den faktor som heter bostadsbristen i tätorter- na. Det är naturligtvis riktigt som lk hr Jansson säger, att denna faktor verkar . psykologiskt 'avskräckand för alla som haft i tankarna att flytta över. till städer och sam- brukar | häller. Detta är självklart nog en Han har avslutningsvis även gått in- på. frågan om föl av Oona | Aktuell ös 'komm mentar 1] den sannolika ingen för framtiden ' ifråga om konsument- priserna på livsmedel, Han fram- håller sålunda, att även om vårt framtida jordbruk i ännu. DE av or till att deltidsarbetet än nu utanför — jordbruksföretagen av många jordbrukare valts som alter- till en ännu radikalane om- ducera livsmedelsråvaror (alltsa till till en industriell förädling i ökad om- fattning) så dnmebär detta inte änkta Hi rr för 1 ställning ifråga om bruk ihe- terna än som ' faktiskt skett, Om- kring 1/4 av: alla jordbrukare på storlekegrupper över 2 ha arbetar enligt olika undersökningar mer än 30 dagar per år utanför den egna enheten, Enligt samma undersök- ningar har det wisat sig, att cirka 17 procent av jord] arbetar mer än 100 dagsverken utanför den egna enheten. Dessa siffror belyser -Iden stora omställning som ägt rum förutom vad som registreras i för- i antalet brukningsen- mentarer. åt de synp J framfört beträffande den Positivt riksdagsbeslit för-: | idrottens främjande. ; | Riksdagens beslut om , utredning artgående 'atöd : till idrotten och åtgärder, för att främja idrottens gi olika den hör till hö -. effektiv idrottsutövning.' '"" tillräckligt antal tränare, inst: Centerns uppmärksammade parti- : " motlon, där partiet framlade sitt idrottsprogram, ' vann ' därmed | "> glädjande framgång. - t Det allmänna :har hidtills- inte gett idrotten. det stöd denna vår ” största folkrörelse" behöver, Oli- - ka argument har anförts från de ' makthavandes sida 1 syfte att: bortförklara denna njugga inställ- ning. Idrottsfolket har dessutom '' delvis resignerat I försöken att få " ett effekt och samlande stöd; »T'utskottsutlåtandet, som låg till grund för riksdagsbeslutet, erin= " ra3: om att- kommunernas kostna- > der för idrott och. idrottsliv. har : fyrdubblats på tio'år till mer än - 200 milj kronor 'om året, medan statens stöd är. drygt 20 milj: kr. Det är uppenbart att uppförandet äv idrottsanläggningar, och driften av dem för många kommuner blir alltför kostsamt, Det är därför an- geläget att den' beslutade utred> ningen tar sikte på, att finansie- ringen .på området prövas förut- sättningslöst.. Genom: aktivt sam- hälleligt stöd bör kommunerna stimuleras ” att främja idrottens " olika grenar. Lokaler, idrottsplat= VÄGARNA KAN INTE FÅ ' VARA SLAGFÄLT för all framtid, betonar A r- terades ett nytt dyst 148 människor omkom": "För alla som verkligen säte sig ner och försöker tänka bå om den siffran står det klart; läget är direkt ohållbart. hjälper det inte med hänvisning-. ar till ökad = trafikvolym och) andra faktorer, Oktobers olycks= " siffra är en utmaning mot myn- | i digheterna och mot alla enskilda »- trafikanter. Av myndigheterna ska vi kräva krafttag, av oss själva försiktighet och hyfs och sans i umgänget på vägarna. 'Vi måste ha en målinriktad tra- fikforskning, Måldt ska vara att ! radikalt begränsa 'antalet olyckor. Det är dyrt med forskning, men billigare — och framför allt hu- I manare än alla olyckorna, Forskarna måste försöka reda ut ' olyckornas orsaker, Vi behöver « bättre trafikutbildning för . alla , människor, . bättre vägar; bättre . bilar. Vi ska inte nöja oss med/| "de billjus vi erbjuds i dag, Inte med den brist på gatubelysning- sar som råder, Inte med de halv- mesyrer till säkerhetsutrustning, som våra fordon har, Vi ska krä- va verkliga skärpningar på alla " områden. Men sånt kostar stora pengar? Ja men de pengarna får vi vara » beredda att betala ut — om vi vill fortsätta att. åka bil i allt större utsträckning, Det fordras en ny och radikalare syn på hela ” reda/ ser etc kostar pel gar, men de en nödvändig förutsättning för: en ' Lika nödvändigt är att man får. törer och ledare för verksamheten. För denna:utbilduing i stort. bör, - » staten svara, Elitidrottsmän, som ': "för sin idrottskarriär ofta tvingas , . hildni . eftersätta. både ' yrk pågående omställningen inom jord- bruket: Han” understryker, att över- förinigen av 'wesurser från jordbru- ket till andra näringar endast kan jati heter. Det kan inte nog starkt un- derstrykas, att samhället marit väl betjänt - av en sådan utveckling. Man har erhållit arbetskraften utan & och lå k svenska märingslivet just nu, Vi har tillkämpat oss en hög levnads- standard, och ingen vill, att vi skall behöva sänka 'den. Men ut- landskonkurrensen är hård för alla som arbetar på marknader utom OK iserna be. stämg nämligen i mycket hög grad i kedjan av förädling, förpackning, distribution och marginalvinster i denna hantering, Och dessa kost- nader ökar snabbare än priset på råvarorna”. » 2 När Ewald Jansson här påpekar att konsumenterna inte kan wärnta avser . han muppenbarligen rezal- priser, Förmodligen - har han rätt :i detta, Det finns för närva-| rande ingenting som. betyder på att jordbruksprodukter i genom- snitt skulle kunna produceras Hill än för märvaran- : behöva ", belasta tätorternas knappa b ske ”i dem takt som dessa kan utnyttjas lika- effektivt på andra områden”, Hr Jansson går sedan över till att behandla de hin- der som begränsar och bestämmer öl 1 »Utbildni och omeltolningskappciteten är. fullt. i "och förvärvsarbete, bör" helt ' nä : >" turligt i första hand. komma ifri rörna « är en realitet. Ifråga om om- kolni må ga när ; utred ar dessa frågor: : . Med ET äneyn - äl den "viktiga . uppgift . idrotten : har för fysisk" fostran och inte minst för att ber 3 ee oh den . begränsning i tillgången vå lärare och instruktörer som under senaxerår bl. a på grund av Hen Hr Jarsson - i sin artikel be- rört även en annan begränsnings- faktor, nämligen de administrativa otioh "ändu- |- Å strin inte Värstollt märessorad lav. för ar. Han påpekar att dessa är ut- nyttjade till bristningsgränsen. En annan: faktor som behandlas i den citerade artikeln är knapp- heten på kapital. Hur vi än vrider Toch vänder på detta måste konsta- teras, ' att: kapitalresurserna, som kan sättas in på olika områden i samhället, . är ' begränsade. . Därför är debd inte helt oviktigt vilket Ika- li pital somr behövs för den ena eller lägre de. Det finns heller ingenting som tyder på att man på förädlings- och distributionssidan skulle kun- na göra några underverk. De ra- tiomaliseringar, sony helt wisst kom- mer att kunna åstadkommas inom förädling och distribution kommer med stor sannolikhet att till bety- dande del tagas i anspråk i form av dyrbarare förpackningar o. dyl, Även inom den. grundläggande Jordbruksprodiuktionen kan väntas stora - forteatta :rationaliseringar. Efterhand: som: jordbruksproduktio. nen blir förlagd till större enheter itt, kräves. 1 en tid kostnadstäckning grundad: på före-. om | andra 'omställni i i jord- bruket, Man kan i detta sämman- hang inte heller bortse' ifrån, att de vesurser. söm frigöres, om en äldre upphör med sin han- starka dsk 4 iv gr Jan kännetecknar hela mndervis- vanor får man Hoppas att utred=. ningen får en sådan sammansätt-" ning att resultatet av dess arbete blir, ett. allsidigt 'och effektivt stöd åt idrottsrörelsen," - Ga har” föreningen” Keller” i ” Man här lytt sin "tränare dssverige -om- man får dö "mar av en"historia; som berättas i "tidningen F.ö re tagåren Det "gällde en' student med en rad betyg” i "slaviska - språk . och "som" "fått" löfte om stipendiatvis-" telse i "Léningrad, Han fick emel- i pb håltid” på . flera : "veckor sslandsresan : Soch gick Det enda man kunde ! anvisa ett fgåhugg”. "som latrintömma-. re. 'Bakom välfärdssamhälletsfa-, » sad finns en oerhörd mängd-torr- dass och de måste tömmas, Job- "bet är inte attraktivt. = Alltnog, studenten. tog : jobbet, ömma torrdass är ett teamwork så han fick en kamrat, Kamraten > visade sig vara fil. mag, med flera » betyg, i teoretisk filosofi. . Man tycker kanske att det är " rätt "onödigt att folk med sådan 'ut- bildning. skall tömma latriner. . Men ho vet? . ' För att i våra dagar stå ut med att tömma torrdass måste man kanske ha ett Par betyg I i teore- tisk filosofi, i GRESHAMS LAG OCH | PENGARNA tens Greshams lag säger att 'när myntens nominella värde blir lägre än metallvärdet, så försvin- ner de ur marknaden, bl, a. ge- nom att de smälts ned och bru- kas till något annat, Så går'det också just nu i Sverige, påminner JordbrukarnasFöre- ningsblad: Hr Börjesson i Falköping, som tänker på allt, har frågat finans- t om denne »b at att det här problemk lexet det är inte för dyrt att rädda människo- liv, det måste vara utgångspunk- |- ten, - ;. ISHOCKEYSPELARNA MÄSTE LATA BLI SPRITEN |” > konstaterar tränaren i Rögle BK Des Moroney i en artikel i Aftonbladet: . Det är min personliga uppfatt- ning» att - alltför många talanger fördärvas. De börjar dricka i junioråldern redan och är slut . som idrottsmän vid 25' år. Jag vill inte nämna några namn men jag har hört talas om :alltför många som tagit slut i förtid för att jag inte ska reagera och för- söka få en bättring till stånd. Tro nu inte att svenska idrotts- ungdomar är ensamma om "sprit- missbruk, nej man träffar på så- dana avarter över hela världen, I Amerika och Kanada, ja t. o. m, i Sovjet med dess disciplinerade förhållanden, Des Moroney är benhård på den - punkten. Ingen sprit i sam- band med idrott. Det har han predikat för Rögle-spelarna, "Håll er torra”, säger han, "annars kan så nu sker med de svenska myn- ten, Eftersom han är jordbruks- kasseman så känner han nog till den där lagen som har gällt-é än- da sedan penningen föddes i det lydiska riket. Vilka åtgärder tänker' statsrå- det' vidta, frågar Börjesson. Var- för fråga så? Hr Sträng låter ju göra nya mynt som inte har myc- ket med silver eller koppar att göra. När romarna började göra silvermynt så skulle en denar in- nehålla fyra skrupel rent silver. Fast romarna hade svårt att räk- na med bråk blev det snart bara |: 3 3/7 skrupel. osv. Varefter de gamla ' värdefulla mynten för- svann, Precis som våra. Likadant går det väl snart med dem som nu tillverkas. . Utan skrupler, . N SS — pc LOHJÄLPEN av 1960-talet, . | Som stora bristen på lärare : har som |bekant måst göras stora offert Ma: å grund: av "den | alt ka kalkyler i större omfattning än mad som ryu är fal- let. Det stora företaget kan inte i tid och Jängd producera till pri- ser som ej ger fll, kostnadstäck- tion, Det är: mot den bakgrunden man . brukan nämna i oden. jord- det att det ter ifråga om de tf vid. tillsättandet. av' olika tjänster. "I Detta har: i sin tur : medfört, att | konkurrensen skär” i; kan finnas skäl i att slita ned, €xX- empelvis ' "befintliga" byggnader 'i jordbruket, även om I ; helt amn ra Jområden 'och skapar en utbildningen bar t tärvidlng inte kommit: lindrigave” undan, ' som den. haft att, möta den starka konkurvenöen: från ett expanderan.z Jde näringsliv som kännetecknas av elt proportionellt "sett: starkt” ökat behov av personer med akademisk : utbildning: : Yr Den av br Janssons nämnda ovil- ligheten från industrin att nyrekry- "tera arbetskraft i de högre åld- rara, exempelvis de sista tio åren före pensionsåldern; haj" också wa- rit, en starkt begränsande faktor i omställningen i jordbruket, efter- som brukarna på de små enhe- terna i sen. oproportionerliga hög ov, jordbrukarna i början av 0-talet befann sig i åldersgrup= pen 150—65 år, medan 15 å 16 pro- cent: av samtliga brukare var över 65 år. Lägger man härtill att brus karna. i - storleksgrupperna 210 och :10—20 ha, de storleksgrupber som i första hand är föremål för- omdaning, företrädde en särskilt Ogy t åldersfördelni fram- står ; det” ännu klarare att indu- strins :preferens för yngre ålders- 'pper har varit och är en besvä- rande begränsningsfaktor för över- förande" av arbetskraft . från. jord- bruket. Det må i "ån på |i efter- | heten inte. ter sig vationelÉ på Jång sikt. Dej & är onekligen starka | argument ning, för ett antal år. Det . är däremot wäl känt, atyp "de" små jordbruken inte erhåller full I d: Man | fi landeti Detta gäller inte bara massaindustrin, Skall vi häv- da oss i konkurrensen behövs det både klok och besinningsfull be- dömning av egna resurser och kon- kurrenternas. - Sundsvalls Tidning. . "I och med att regeringsförslaget om partistöd lagts på riksdagens -|bord är det idags att Ik de jordbrukspolitiska avgöranden får inte hindra att detaljprövning- ar göres, som bl. å& klargör möj- ligheterna att hindra att vissa livs. medel och då inte minst köttet blir orimligt dyra i förhållande till prisutvecklingen i övrigt. = cc Sydsvenska Dagbladet. få in utländsk arbetskraft: Den behöver inte blott tak över huwvu- det, "utan . även skolor, . sjukhus, meri även att öka det allmänna den yviga” retoriken till sakdis- 1 typen ”maskerat presstöd” har inte mycket mening; det gäller för op- Positionspartierna” adt i sina mo- tioner lägga fram konkreta änd- ringsförslag. Naturligtvis kan de av pnincipiella skäl helt avvisa ten- ken på partistöd, mer det är endast högern som intagit den hållningen — man tycker att en logisk kon- sekvens bonde wara att partiet väg- rade att för egen del ta emot stat liga pengar, men så långt sträcker sig inte "beslutsamheten! Centern har klart sagt ifrån att man will ha partistöd, : och ' folkpartiet har indirekt gjort detta genora att för- ordå en utredning. ' 0 Dagens Nyheter, : Att gå med. tiggarpåsen till :stor- industrier, banker 'och fackföre- |: ningar är en förkastlig metod för ing av politiska partier. skulle därför kunna säga, att den Jordbrul Genom ett statsstöd kan partiernas re antal jordbrukare erhåller. in- komster som motsvarar skälig er- sältning- för insatt arbete och ka- pitaly. medan utrymme” för real- kommier att medföra att ett stör- b de av sina finansiärer und- vikas, Oppositionspartierna har till uppgift att ' granska vegeringspoli- tiken pch utarbeta alternativ till denna och bör därför ges ett för- mot"den överhettade kritiken som på livsmedel I knap- l vor Ewald . Jansson" i sin artikel har past kan skönjas.” 2 bållandevis större bidrag. presterat, ..'-> . i Nn c Pp, : "Ung Center. . Stockholmsmelodi. : I denna' antologi har Evert Tau- be samlat - bidrag av. de svenska [De författare som: antingen påverkat stilen i hans egwa berättelser och dikter: från Stockholms. horisont eller också ser Stockholm på sam- må sätt som hamn själv. 21 författa- re är representerade från Norden- flycht och Bellman: Strindberg, : Levertin;: Engström, Siewertz fram - tilll Evert "Taubes fem egna bidrag; en svit som täc- ker det mesta av liv! och miljö i Stockholm under; ett par århund- raden. (Rabén & Sjögren). Te Alla tiders konsthistoria, . utgiven av Rabén &: Sjögren, för religger nu komplett i tolv delar. ' - Nr. 3 ”Tidig kristen konst” med text av Pierre du: Bourget inne- håller bl. a. fotografier av en: hel del katakombmålningar, . som ald- rig ti varit r : Nr, 4 ”Bysantinsk konst” har text av André Grabar, M. Chatzi- dakis ochi delvis unikt. bildmate- rial hämtat från Europarådets ut- nämnas, att inte mindre än 45 pro- cent av. alla brukare i gruppen 2—10 ha” befann sig i åldersgrup- ställning av bysantinsk konst i Aten 1964, " Nir, 6 ”Gotiken” Ihar text av Ge- pen 50—65 år och 20 Procent i ål | neviéve Enzo Carli, José dersgruppen över 65 år i början GudioL Tre: Specialister har be- resp. framgår av det ovanstå- : Jende citatet har Ewald Jansson i i ! siut Riksdagen har begärt att er ut- -.redning särskilt skall ta upp frå- gan. om ersättning till elitidrotts- «männen - för -de uppoffringar. av arbetsförtjänster' och studiemöj- -' ligheter de tvingas till på grund av. träning och tävlingar. All- männa : beredningsutskottet. har |' + bland . annat föreslagit att sam" " hället bör ge dessa idrottsmän möjligheter till ” yrkesutbildning jämsides med tävlandet. Ett gott uppslag, som utskottet tagit fas- ta på, är att. de i större omfatt- ning borde kunna utbildas : till tränare och + idrottsinstruktörer. Detta borde kunna ge möjlighe- ter att fylla den ofta omvittnade bristen på utbildade instruktörer och ledare både inom massidrott och stjärnidrott, Om man genom .|. ökat samhälleligt stöd åt topp- ”idrottsmännen även kunde eli: .minera en del av de olustiga och dunkla :. penningtransaktionerna mellan klubbar, supporterklub- bar och idrottsmän, vore mycket |" "vunnet. | (Dagens Nyheter) . i Italien och Nord- och Mellaneuro- pa famt Spanien." - - Nr. "”Romanskt ” och gotiskt bokmålsri”" har "text 'av Gabriel Mandel, . professor i grafisk konst vid polytekniska högskolan i Turin och illustrationer av utsökta mi- niatyrer och illuminationer. ” > En storman i närbild, > Albert Schweitzer behöver ingen Presentation, .”Den Store Doktorn” i Afrikas urskog, som lämnat en lysande framtid i sitt hemland för att betala av något av den vita rasens skuld till de färgade, är känd över hela världen, Han har fått Nn utmärkelser, bland an- nat Nobelg fredspris, och det har skrivits mycket. om honom. Nu är han icke mer i verksamhet. Hans varmå hjärta har slutat: att slå och hans arbetsglada händer har lagts till ro efter ett väl förrättat livsverk. En amerikansk filmfotograf, Eri- ca Anderson, som vid flera. tillfäl- len wistats dels i Lambarene, dels varit gäst hos doktor Schweitzer i hans ildrar doktorn; i NYA BÖCKER ” Ömt och kärleksfullt skildrar hon [doktorn sådan hän är:till sitt in- nersta väsen, fylld av kärlek till allt levande, alltid redo att hjälpa chosefritt 'och oemotståndligt föres man in i kretsen kring doktorn och får upplemwa honom personligt. | om Eriea- Anderson: Albert Schweit- zér — ett vänporträtt, Gum- ” messons. Inb. 25: 50. | Anne Marie Ekman: Rätt vara - — Doo rätt pris iu "utkom första gången 1962 i sam” arbete "med Svenska - Landsbyg- dens Studieförbund : och var stu- diemiaterial i en riksomfattande studierikstävling .i vilken" 10. 000 personer di leltog. Den nu utkomna andra upplagan är help tillvaralagd för facksko- lans undervisning i konsu kun- skap '— ett ämne” som inte: har många. Järoböcker. - (LT, 1: Je ” Medborgarkunskap. " Boken Medborgarkumskap: har. i första hand utarbetats” för . den grundläggande upiläning i ämnet samhä som bl. a. be- drivs vid lantbruls-, lanthushålls-, sko; , trädgårds- och andra skolor för yrkesutbildning. Boken och "råda. Hon berättar enkelt och | på a Nya "regler ' för ” bidragsgivning har "införts " beträffande. sådana skogshuvudvägar som utgör tills fartsvägar ' till. 'maturområden ' för rekreation 'och friluftsliv eller. som innan grund är av särskild be- lydelse 4 för fritidsändamål,:. säger Kungliga Skogsstyrelsen. Ansökan om bidrag till sådana vägar skall . Iställas "till skogsvårdsstyselserna . i resp, län.” cent' av iden g kostnaden; Dock kan bidraget beviljas först efter beslut av länsstyrelsen — En viktig. grundregel är att vägens huvudsakliga ändaniål skall vara skogligt, En. skogshuvudväg bör vidare för att klassas som fri- tidsväg vara av intresse främst för det rörliga triluftslivet. Detta in- tresse skall bedömas: bl. :a. med hänsyn till beräknat antal besök och utnyttjande av trakten i fråga. Fritidsvägarna. torde därför före- trädesvis. bli belägna inom 'tätor- ternas märområden och inom vissa fjärrområden med 'särskilda att- raktioner ' som : . stränder, . större strövområden samt fiskevatten. .- — Vägar till områden som avses för exploatering -med fast fritids- bebyggelse liksom vägar till en- skilda - fritidsanläggningar som drivs i klart kommersiellt syfte bör är dessutom avsedd 'som kursbok ff I (Forts. & sid. 7) ." talandet, å andra siden inte erhålla bidrag från "slvogsvägsanslaget, sägs i ut- Inom RLF finns det en betydan- de: låginkomstgrupp, vilken det måste vara angeläget att stödja så att mar kan nå upp till inkomster som är någorlunda rimliga, skriver RLF-tidningen apropå den pågå- ende Jåglönedebatten. Här gäller det en mängd familjer, som mnu tvingas försörja sig på inkomster som digger långt under vad som är drägligt i dagens samhälle, Det gäller äldre; som har' ett slitsamt och tungt arbete bakom sig — som med egna händer brutit mark och skapat em bärgning som ide trodde var trygg, och som i detta arbete aktivt des av den de statliga jordbrukspolitiken. — men som nu får dra sig fram på låga inkomster, alltför låga. Alla dessa har rätt att kräva ett visst Bröd av samhället — kalla detta stöd iordbrukspolitik, närbild som. wän och slitik, Doktor ville inte villfara- hennes önskan att få komma och - filma, men han bad henne vara välkom- men att se på sjukhuset och arbe- tet där. Hon kom, hon såg, hon tiga, segrade. Hon kom som en liten rädd fågelunge och: doktorn, ' vars hjärta ömmade för allt svagt och först tog sig an den lilla film” [het fotografen och en fast och bestå- ende vänskap knöts dem" emellan. Fint och försynt skildrar Hon dok- ringspolitik, socialpolitik, utbild- ningspolitik eller vad mar vill. Det är inte för dessa människor nam- net på politikern som är det wik- |h a, det är innehållet i politiken. Innehållet i den I att de kan nå upp till inkomster som gör livet drägligt och till en trygg- som gör att man inte behöver frukta för framtiden, RIF-tidningen exemplifierar vad som sagts såväl från fackförenings som om att man för att komma tillrätta med problemet måste hjälpa de Kgavlönade över till de bättre betalda yrkena Om- satt i praktiken skulle detta kun- gav Ina bli litt, & omfattande folkvand- tidning. en. Det vore också rätt intressant fackfö; att veta om egna medl & olika b ] | LÄGLÖNER OCH: LÅGINKOMSTER och inom olika landsdelar helt acz cepterar . tanken på att få uppleva en sådan ny folkvandringstid. . Tidningen pekar på de olika vägar man måste gå för att kom- ma tillrätta med låginkomstproble- met i jordbruket, omskolning, om- igshjälp, rationaliseringspoli- tik eto. och fortsätter: Men man kan inte heller blunda för att man i varje fall under den framtid, som nu . någorlunda säkert kan över- blickas — kanske 5—10 år — även måste lita till.de rena mprispoli- tiska medlen, Det är alltså på sitt vis som när man t, ex. inom fack- föreningsrörelsens låglöneområden litar till direkta höjningar av de avtalsmässiga lönerna och inte bara till medel som skall föra & över folk till andra näringar. Vi är helt sa neve 'etna, Sortsätter som prispolitiska åtgärder har mn mn PÅ världmnskand, a bero- ende på dernas. in- verkan och på det begränsade in- trymmet — och givetvis också beroende å det politiska motståndet mot pris- höjningar inom jordbruksområdet. (Ett motstånd där man f. ö. tydli- gen inte alls insett wilken ringa marginell betydelse höjningar uev producentpriserna har för konsu- menterna). ' Trots detta är det emellertid ofrånkomligt att man från lantbrukets sida hävdar att man i dagens läge måste ha minst ofö realprisnivå under kom. mande år och att man inte får avsvära sig möjligheter till höj- ningar — höjningar som med tan- ke. på inkomstsituationen :inom lantbruket i och för sig vore starkt | motiverade redan i dagens läge; — Enligt de nya bestämmielserna | -- I kan bidrag utgå med högst 70 pro- från a beh "och: därmed av Företagsekonomi, . En rikskampanj mot: brott är något högst , behövligt ' Det är svårt förstå att statsmakterna inte redan låtit engagera sig för en dy-' lik, särskilt som det här gäller bekämpandet av ett samhällsont av tidigare icke skådat slag. aktuellt är hur den ohyggliga brottsvåg, som sveper över. vårt land snabbt skall kunna hejdas. Det behövs onekligen extraondinä- ra Våtgärder. "Mam kan uppenbar=- i hopp om en förbättring. Medborgarna ropar på "initiativ rådande överallt i landet. . Nordvästra Skånes Tidningar. ” Sändningen av samtalen mellan de två innestängda i. tunneln på Söder i Stockholm "och deras när- maste är en ful plump i en i öv- rigt påpasslig. TV-bevakning av dramat, Stunden när de två män. nen > och deras anhöriga efter många, långa och nervpåfrestande timmar fick "tala med varandra var ingenting för allmänheten, Den var de berördas egen, - Det var ett obestridligt övertramp att.TV att skicka ut dessa helt privata samtal, Ingenting i nämnts om huruvida de anhöriga även. om så skulle ha verit fallet bonde”: hänsynen. - till. privatlivets | råda en sådan gång. Det hade ” för. UTV-tittarna räckt "med intervjuerna' efteråt med de in- stängda och deras anhöriga. . VW Sundsvalls Tidning. gift, som förlamar," förgiftar, vållar sjukdomar, katastrofer, socialt elän- de. : - Många" "människor ' misslyckas i konsten att mjuta sobert och mått- fullt. Tråkigt, nog” är: det skadligt att också dricka måttfullt, Vinlan- det Frankrike plågas av alkohol sjukdomar, : : - [SE i V-K. denna Willy Maria Lundberg skall få agera mer eller mindre oemot- sagd som självutnämnt orakel i vår monopol-TV. Det finns inom Sve- friges Radio vissa regler om sub- Jektivt tyckande i programmen. Hur skulle det vara om man, titta- de på dessa regler ett tag? Fort- -Isätter man på fru Lundbergs väg kommer ma , mycket snart , att Y | misskreditera den viktiga konsu- - mentupplysningen i TV. > . Svensk Handel (grossisterna). [ETT ORD PÅ VÄGEN. han betänkte, - -huru hans egen kropp var såsom död. Han tviv- Jade icke på Guds löfte i otro, utan blev fastmer starkare i sin tro och var viss om att vad Gud mäktig att hålla. ROM. 4: 19, 20, 21. ända in i det omöjliga, utan att hans tro blev rubbad. Så fast räk« nade (han: med Gud abe gällde timliga ting, det &g naturens lagar, men det gällde också 'Guds löften till honom, och det Gud hade sagt var han, wiss om att han också var mäktig att hålla. Abraham trodde det otroliga. Han hoppades även när det var höpp- löst. Han såg in i det omöjliga och räknade med Guds . möjligheter. Han såg naturens stränga och obe= som hade givit lagarna. . i Herre, ge mig den tro som ser ljus, när det är becksvart, narf tr det är hopplöst, ser Gud, när han inf Bostadsbehovet' blir alltjämt en - flaskhals, i synnerhet om vi lyckas + ' transportmedel Mm. m.. Den kom- Vad som emellertid är för dagen ” ligen inte . vänta, och se tiden: an. hade lovat, det var han också ser ' från wegeringen, ty otrygghet är har - hade 'medgivit utsändningen. Men Ett faktum: är, att alkehol är ett: Nog är det ändå bra konstigt att ' Han försvagades icke i'sin tro, när - Abraham såg nyktert och lugnt ' vekliga lagar och litade på honom '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.