£ LAHOLMS TIDNING Onsdagen den 17 noveraber 1965 -— = LT, orten te renen TE "Jordbruksministern i i USA Som bekant har ' jordbruksmi- nistern,' Eric Holmqvist, nyligen studieresa i Förenta Staterna, Han har självklart nog gjort vis- sa intervjuuttalanden med anled- ning av resam, Det som framz kommer i-intervjuerna är i stort ett ugnt sakligt bedömande utan 'ha mågon. "som a kan byta a av Mia semester och fridagar. En wanlig siffra i Iden sansade diskussionen är 45 kor ä ett.” dylikt 'enmans- företag. | : Nu är det tyvärr inte möjligt at göra en säker jämförelse, ef- tersom” jordbruksministern inte har nämnt om, huruvida den ifrå- d len även skötte några förutfattade Det intryck jordbruksministern och hans ressällskap har erhållit tycks i ih ts så, att Förenta Sö otema har många jordbruksproblem Hilka med dem i Sverige och att vi är inne på rätt väg ifråga om iden struktu- ella 'utvecklingen i vårt land, "Det har även med rätta under- strukits, att. man ' inte kan, göra direkta "jämförelser, eftersom :bl. a. arealerna "i USA mätes och anges kom totalarealer, medan' vi statistik som avser enbart den till jordbruk d Jordbrufksministöra ger 'i "sin exempelsamling ' uppgift ..om ;. en mjölkproduktionsfarm med. 6250] Pp - hä jord "och 1.100 mjölkkor: Det intressanta med uppgifterna” från] denna farm är informatioien 'om ”. antalet arbetare som svarar för mjölkningen och kornas. skötsel. "Atta man skötte mjölkningen men - mån hade för det fövriga arbetet med kormas skötsel 15 man. Sam. manlagt arbetade "alltså 23 man med skötseln' av : :1,100 Kor; Upp] giften ” ger besked om 'att "varje man:i: genomsnitt sköter 48 kor. Hur stämmer detta med siff- rorna från svenska s. k. enmans- , företag inom "mjölkproduktionen? "Svaret blir; mästan exakt Den . allmänna; åsikten, här i landet är . ” Som bekant att 35—40, kor, jämte . lingen. den. fortskridande, sk ireforz ett: motsvarande antal ungdjur, Intressant c om n Skottorp | "Den 3 februari 1336 pantsätter Nicholaus Eskilsson: de; Wijka. en - gård- i. Ekeröd dill en man ' vid namn: Bengt - Eskilsson, - Nicholaus Eskilsson synes ha avlidit innan - I panten: blivit igenlöst, ty den' 15 —19" juli" samma år' säljer Peter BDbbesson Varghuvud av Holma å egna och sina systrars vägnar Ve- ka med allt tilliggande, vilka ägts av ' Nicholaus och - Thrugot Es- kilsson till Bengt Eskilsson av Blä- singe” TÖstra Ljungby. ' Köpebre- och är beseglat av Jokoe Nickes-" vilket fö i den” jämförelsen. Om ungdjursskötsel, ingick må” den -amerikanska mjölk "skulle tiviteten wara ungefär normal för modern svensk" mjölkproduktion. Om däremot aungdjursskötsel sin= te. ingick," förefaller ”arbetsvoly- men i det amerikanska företaget något hög.x. . : ” Man: kan. som be. Holmaqyist mycket riktigt. -nittalat och! un- derstrukit i. sin intervju” inte Pressa jämförelserna och fram- förallt kan man inte generalisera av ett exempel. ac ffek- "Nu är det" ck naturligvis att : man i vett: företag / av storleksordning... strävar Fö så, denna :' ansett sig kunna ifråga: om ef amerikanska : företaget: inte: ger '"någom teknisk. och telkonomisk fördel jämfört med” der moder- nå den. Detta ären uppfattning . som under de" senare åren gjort. sig allt mera populär här i landet, | -att-man i första hand bör sträva men. Skolöverstyrelsens . överdi- ot | vektör' Jonas. Orting, här i'ett för k 1 för” gr dskol högstadium, S ko kömmenterar: 'C.CC4 ns Den tiden är uppenbart . " då skolan under en längre tid kunde räkna på arbetsro — i. ett » i övrigt, starkt progressivt sam- hälle är; det; också i, och för sig ut å N 8 ene mö Men - samtidigt: somfiman. ' kon at fråm .detta är det? t , måste” "ständigt" vara ””ir ”att möta' en ny arbetssituation. " För den som : undervisar på de . högre skolstadierna " gäller det "inte bara att följa utvecklingen" i respektive : undervisningsämne, . att-hålla' sig, å. jour med veten- » skapens senaste rön. Det' är ockz så nödvändigt att ompröva. un- | " dervisningsmetodiken, något som + inte ' .minst omorganisation själva; diggör, oe " Vid' värderingen av ' lärarens insatser är det alltså viktigt ätt av skolstrukturen . ”nödvän- man Kar”klart för sig att de olika |--> reformerna på” skolans” område: som regel ger.läraren ökat ar- " bete — reformerna sätts in konz Unuérligt medan de åtgärder som skulle kunna :medföra att läraren avlastades något av sin arbets- börda låter vänta på sig. BORTÅT 65. 000 FINLÄNDSKA ARBETARE +. 000 ere finns det f, n. i Sverige, I åt- .skilliga år framåt kommer den finländska arbetskraften att vara en reserv för Sverige, påpekar Göteborgs-Tidning- en som dock är oroad över den stora omsättningen: : Visserligen fortsätter . invand- ringen till Sverige, men man läg- ger märke till den stora omsätt- ningen, ' enligt vissa uppgifter i| dag 60 procent, Svårigheter med språket och bostadsbrist är vik= tiga orisaker, men de förbättrade möjligheterna . i hemlandet” spe- lar också' en' roll, En i Sverige välutbildad > yrkesarbetare - har inga svårigheter att få arbete i Finland. På svensk sida blir det altan” gelägnare att"med hänsyn till ut- vecklingen se till att'den fin- ländska' arbetskraften kan känna sig hemmastadd här och arbeta under trivsamma förhållanden — där återstår en hel del att göra. Lyckligtvis kan det heller knap- past bli till förfång för finländs- ka äntressen att vi får. behålla denna arbetskraft. - Trots de nya ljusa . utsikterna för den, finländska industrin på- pekar. man. själv. i Finland att dess reserver av arbetskraft kom- mer satt: förbli mycket stora än- da in” på 70-talet. ot ättalande..om- satt.svinuppföd-' ningen” änte förefaller att ;ligga Ånar . förmögenhetsstreck. -för hemhjälp! ” "tär "olika på sparkapitalet — och '-trygghetskapitalet - sjunker." En gräns vid 5.000 i vissa, fall: och 20.000 :-i - andra' "orättvis; Åt-' minstone «bör. samma regler gäl-, 1 la och” 5.000 kr, är för lågt: Det! . finns ingen rimlig. anledning ” till Satt en "trygghetsslant skall > resa” hinder för en aktiv; "omsorg om" då: amla; ', Bohusläningen". fort-: ken" och den får inte äventyras genom; att : de ' myndigheterna har en njugg och met, Det är god åldringsvård att låta de gamla behålla sin trygg” 2 . hetsslant. - Än så länge är det, faktiskt så, att de. sociala myndi terna in- te går till aktion, fö Te upphäver ett” nödrop. Detta är ' speciellt problematiskt i glesbyg- "ver" efter parollen: att-var och en skall. klara. .sig. själv . tills. nöden grinar i skafferidörren, Många . umbäranden - skulle -: förebyggas om de sociala '- myndigheterna, bland annat med hjälp. av kom- munal folket i kommunen. tog initiativ till kontakt med äldre i betydligt högre utsträckning än nu; .. God hjälp bör man ha fått av den inventering" av de äldres bo- : "stadsförhållanden som gjordes förra året. " ” "STATEN MISSBJUDER > mn I. riksdagens 'frågestunder - har det varit uppeé”ett ersättningsmål "rörande framdragning av en Vat- tenfallsstyrelséns ledning. Markt ägaren 'hade erbjudits "knappt 9000 kr, men [Vattendomstolen dömde ut 390000, och i.allt kos- tade målet staten inemot 800 000 kr, , Härtill anmärker J or d- brukarnas Förer ningsblad . Handelsministern - var i sitt svar ointresserad och tyckte, inte att. några åtgärder: behövs: Givetvis "avsåg" riksdagsmannen med ' sin - fråga.dock inte enbart. detta. fall; Det finns många liknande;” och ! . fektivi Därför k sk man också" vågar ':dra" den: slötsatsen, Satt: . det: -exemplifierade” : stora | rigranne Olof: Jenson: på : zz torp,” "vardera 40” Silverdalen. Till |: : Möllerup. Å Skåne. Severin Axels- om de äldre som är huvudsa-. : 6ocialvårdande | PM krass ekonomisk syn på. proble- In en äld-' derna, där många fortfarande le-. > om Il at (= Stäme): och Peter Bande i Huuf (= Hov). Sonen Erland : Bengtsson. ärver gården efter fadern "och dennes . son > Bengt Erlandsson efterföljer fadern i ä-besittningen av Veka gård med" 200, vannström, vå gårdar | i | Byttmästare Peter von Möller | på Skottorp : var inte ' blott en driftig 'och framsynt jorddrott, han: var även en vitter "man som i synnerhet på äldre da- gar ägnade sig åt författarskap. Så utgav han en bok med ti- teln ”Halländska :herrgårdar”, en bok som sedan länge är ut- gången ur bokhandeln. -Här lämnas, med benägen tillåtelse av framlidne sonsonen till för- fattaren, ryttmästare Gösta von Möller, en sammanfattning av bokens skildring av Skottorp. .. I tu koll kreterare |] "språk på tronföljden, pangen besked, alt han. ej 'var Örnestedt var, som alla kung Carls vänner, av det holsteinska 5 "Vartict, som unge hertig Karl Fredrik av Hol- stein ägde som son till Carl XII:s äldre syster Hedvig Sofia, Partiet kunde icke förlika sig med den hessiske' tronföljaren Fredrik I, En sägen, som fortlever på Skottorp, omtalar, att en gång, då Fredrik I låtit tillkännagiva att han ämnade let för att mottaga sin konung, begivit sig ut på Stensån för ett fiska samt låtit sitt folk ge ko- Peter Julius Coyet, som dock inte innehade egendomen mer än tre der, då han mot samma köpe- Jämte dände "gårdar i Höks. härad jämte en dtvarn” och 'sju 'gåndar i norra Skåne, :'Bergt Erlandsson ' avled ung”och ogift och: mödern ärvde fastigheterna efter honom, Den 1313 > 1406 . sålde hon :Veka gård riga - -uppräknade gods till rada en Abreham Brodersson, Ef- ter hans död:-1410 tillföllo - dessa gårdar Bonde Jacobsson Thott gift med "Abraham - Broderssons, änka Cecilia: Grim ' I arvskiftet efter makarnas död år 1470 uppräkna- des... varken. Veka: eller : Vwångarp, warför dessa tidigare måste ha blivit" sålda, Däremot - nämnes år skilling, 27.000 riksdaler; överlät den «till kanslisekreterare Frans Joel Örnestedt. Han var en ar- betsmyra, som, enligt ordalydelsen i hans. av år ' 1660, Systeam Anna "Hedvig Ömrnestedt tillöste sig år 1747. godset av öv- riga arvingar, Hon war gift med generalmajor ':Gust. Wilh,. Coyet. Efter hennes död - 1753 tillföll egendomen hennes döttrar 'Vilhel- mina Sofia, gift med överste G. A. Snoilsky och Mariana Elisabeth gift med major” > Eberhard von besvär och. alla faror för sitt ar- bete.” Han I i Stockholm född 16 december 1669 var mili- tär och övertog gården efter fa- denn, Han" var en "av. Carl XII:s bussar.' Han ' blev sårad i slaget vid Pultava,: Han följde konungen än Bender," men war redan 1711 Geed på: Rössjä dig' man” Kyrning: Persson i. Väres- torp, som ..också ägde "Dömestovp. Då" Veka,.”Vrångarp och Skottorp är. angränsande och” intill senare tider: haft sammanblandade . ägor, är. dei. sannolikt, - att Veka gamla huvudgård" blivit. förflyttad till det ställe: wid Stensån;- där: Skottorp nu "är beläget. 2 CÅT? 1505 "kallas" Anders ' Nielsson Jernskkiägg : än ”Socoitterup? vid köpebrev. Han |: omnämnies ända. till 1525 i, före- fintliga ' handlingar och ' var : sist- |; | nämnda år bland de ädlingar, som : slutit pig”. till "Christian II:s parti. Med. sönerna” Axel och > Lauritz. samt kallas "till 5 hustru - Bodil hade" han |!” för att upp- sätta det i: Pul l Gustaf dar Snoilsky arvende- rade sin svägerskas arvslott och bodde på Skottorp till sin död 1784, Hans hustru hade tidigare avlidit. Då de icke efterlämnade . några barn blev änkefru Mariana Elisa- beth Krassow ägare till hela egen- domen, Hon avled 1790, efterläm- huvudgården, men, som han ärvt jodset 5 regementet. Han deltog i fölttå- get. mot Norge 1718. Sina senare levnadsår tillbragte han, på ISkot- torp, vårdad av sin syster, Anna Hedivig Örnestedt, som redan 1730 blev änka. Han avled 16 mars 1742 72 år gammal och begrovs i Skum. meslövs kyrkas cn. sön es € han »1784 : sålt för 24.000 thaler, vilket "I har vi särskilda förutsättningar att Aktuell kom mentar. den är man ibland. irriterad över att detaljhandelns” företrädane vill att nänmgsfrit skall titta på vad som händer i de bakomliggande leden. Konsumen- terna kommer bara i kontakt med detaljhandeln och det är naturligt att deras intresse i pris- och Ikon- ågor koncentreras till det sista ledet i ' distributionen. Men ala inom handeln vet — och över- vakarna borde veta -— att det som händer & tidigare Jed har mycket stor betydelse, Det finns ingen an- ledning att man i detaljhandeln tyst och stilla skall ta emot kri- tik som kanske med större wätt borde drabba även leverantörerna, ar Köpmannen. Massalndustrien tillhör inte de s. kk. fr d ske i lan- -|liga bördor. Utan den hänsynen riskerar vi en småföretagsdöd i ac« celererandle takt och det skulle av många skäl wara olyckligt” HD.” . Hur riktigt det än är rent $or- mel att anse att löntagarorgani- sationer . vid avtalsförhandlingarna bör bortse ifrån vad skatten tar av lönerna, så lär det vara verklig- hetsfrämmande att tro att lönta- standard skulle tänka bort cdkatte- uttaget, Detta gäller både den di- rekta och den indirekta beskatt- ningen, Den sistnämnda kan. inte gärna tänkas bort ur indexberäk- för 1 I derna, Sydsvenska Dagbladet... I samband med ; Jen. allmän tand- dets och världens näriny gsliv. Sve- rige är ett skogsproducerande land. Tack : ware våra. råvarutillgångar vara med och konkurrera på oel- 3 Något annorlun- lul det var: han i tillfälle att inlösa större delen av egendomen. Han dog på Skottorp 1801 och : hans maka .å Laholm 1827, 78 år gammal, ..- Efter faderns död delades egen- " (Forts. å sid. 6) de torde i det långa loppet våra konkunrenemöjligheter vara, när det gäller produkter, som lika gär- land, Italien eller Japan: Hur man än ser på saken kan man knap- Kommunernas investeringar RR SORROG till. stor del statistyrda | under eftorkrigstiden' Index, 19485 100; fasta priser Be: åren; 1536—1562.-— Ar ;1545, jämförelse kan nämnas att: Eske Bilde: på "Vallen erlade" 2.000 daler, Anna Ugerup på” Vapnö 400 daler]: ” och: Josef? Falster till -Snöstorp” 300 NN ge. - gilt" med Anne Saxtrup: och hade l: . med, henne” sönerna Severin. Trued Axelsson samt dottern: Bo- eller sålde sin årvsdel i Skottorp till sin 'farbror. Axel. Wifferb: ill ; Axelvold. Axel -Wiffert: var wid sin död befallningsman 'på - Malmöhus. : Ungefär ett och ett, halvt år före ia sin död 'häde han." gjort ' jordbyte | med ; Severin. Axelsson: .Jernskiägg som "”återfiok +fäd »rmiot |4 et. å Danmarks adel åtog sig en till- Ds j Statliga, ga II==" - Privåta' -— son. vår. en obetänksam- herre, År 1575 ”hade han utställt. en förbin=' délse" till" Henrik "Brahe på” Vitt-' skövle. att "endast till honom sälja sina:nfasta gods... Efter mågon . tid fann, han, den förhastade sförbin- "delsen oangenäm och sökte” att på laglig väg. få den. upphävd. Vid | rättartinget 1584" dömdes han ”att hälla, foch efterkomma sitt" brev ; såsom det en heders- man tillhör” och, bör”. . Efter Bra- hes död fick han" fritt råda! "Över sitt och hustbung fasta godis — vila ka snart "såldes och förskingraldes. Åren. 1603-1609 bor ham och hans mans änka c och barn på Gåsevad. ä, ' Edela Matsdotter; Stefan Matsson "barn samt” Carl won Bartleben, gift med Elsa Matsdot- ter, nämnes i förteckningar Över halländska :-adeln + 1609—1617 . så- som ägan ill gården, : - Curt? vor 'Bartlebeni wår "eri tysk |d som föra i ” JM Järt Ven som rläning. rv od omgift med "Margreta, Åge Olssons till Dörnestörp dotter, och levde ännu 1631. på Pederstrup (=" Perstorp) i Tönnersjö : socken, Omkring . år 1630 hade Holger Rosenkrantz köpt gården, s€om efter hang död 1647 "Texpansionen; har varit särskilt stark 'som” "begränsade med. hänsyn - till..att ide ökande kommunala ' investeringarna . i allt! högre ' grad regleras.. av : statliga föreskrifter; skriver Han- delsbankens : ekonomiska' översikt INDEX 1i sitt senaste nummer. Ett omfattande - siffermaterial redovisas över utvecklingen. på ånvesterings- området under senare år,- ” Sedan "andra ' världskriget . har kommunerna fördubblat" sin: andel gånger "som bart verkställande organ : för statliga beslut. - De direkta "statliga investerings- bidragen till kommunerna . uppgick 1963 till 482 mkr eller ca 8. prö- cent av de totala kommunala in- vesteringarna.” Den" verkliga stor- leken : av” den :statsreglerade sek- torn: kam nan; dock få en uppfatt- ning . om. först - via : författnings- texter; Då kommer man: fram till Kommunernas totala investeringar ileradie av. ovillkorliga ” stat- av den totala i beringsv heten i landet 'till en dryg femte- del och: tar numera i enspråk en liga föreskrifter, man det ala det stiger andel till drygt två tredje- större del av i na än både staten och industrin, erinrar "INDEX, Den” kommunala under de tre senaste åren, med en årlig. investeringstillväxt av ca 12 procent. ' Samtidigt har" öknings- delar” (68. procent). En viss osäkerhet kan. naturligt- vis inte mundvikas vid. beräkningen det är fullt kllart. att en stor och ökande del av den kommunala in. takten för och när investeringar mvarit tämligen mått- "|... .Desto, större anledning finns det att : drygt hälften (53 procentiy av | av dessa siffror, säger INDEX. Men |” faller inom]. den reglerade sektorn. Detta- är värt att uppmärksamma vid en be- |. past till annan slutsats, ärr att skogen och sk dustrien för- blir vår viktigaste . ekonomiska trygghet. | » - : : | Växjöbladet. Skattepolitik, . ekonomisk ” politik i allmänhet - och "självfallet "också att man inte lastar på dem 'orim- Ir Hjalmar Bergmans . och Vår Herre" talar farmör fa- "Farmor na kar tillverkas i 4 ex, Västtysk-| tandläkarnas taxor kommer. att stiga. För att hindra detta bör man överväga att driva ' tandvården i samhällets regi på samma sätt som. annan sjukvård, Vill man inte gå så långt, - bör tandläkararvodena regleras genom lagstiftning. . Fik mag. Anders : Bojs, Uppsala i i I DN. Det är en ; myt att varje rare redan under en" tvåårig utbild ning, praktikterminen inräknad, takt "med den pedagogiska forek- ningen. / Lärarutbildningssakkunni. ga har dock drivit denna. tanke hårt för att motivera den starka centraliseringen av Färarutbildning- en till lärarhögskolorna." .+ ; Rektor Sven Nilsson vid folk- . : iet'i Strö äl föredrog att 2 sprida sem massa okun- | skap och lögner. när han i en ra- diodebatt skulle försvara” högerns linje i partistödsfrågan. — den linje som. centerpartiledaren dr. Hed- lund brukar (kalla ”väl magstark”.; Bland annat hävdade hr Holm- berg ' "ett. Stockholms-Tidningens ägare. tvingat. tidningen. att, byta ing om ikollektivanil en Inför läsare av ST & är det över- flödigt att. påpeka att: vi fortfa- rande har uppfattningen art kol- L miljärt och "”oförbl at med . sin Gud på sceren.: Ingen lär ha : reagerat 'mot den framställningen. :adt reagera mot. : Beppe Wolgers "försök 'att roa den sena lördags- "publiken i TV. med en oförsvar- : ligt. platt sketch på' temat ” om - Lots hustru. ' Som. inslag 'i- en ” blandad underhållning med Mo- . nica Nielsens verkliga: artisteri 'som: toppnummer och med ' Åke " Söderqvists - nersmetning . med > mjölkklister. som ' burlesk höjd- punkt kom 'Beppe Wolgers sam" tal. .med Gud som en antiklimax på bottennivå. Såväl inför. det "numret som Beppe' Wolgers t övrir frågar man: sig ängsligt hur tar -langlös som aktör man egentligen får vara för att sakna chans få "framträda i artistiska » samman- hang; vårt svenska monopol-te- "levisionsmedium. Innehavet : .skägg bör väl ändå rimligen inte räcka som 'kvalifikationsgrund, "ga kufiska insatser i programmet : upprepar 'det nu är det bara" för att läna hn Holmberg en emula mer om hur relationerna i verklighe- ten är mellan tidninigsägare” och” re- ler” Svenske. Dagt Holmberg säkert "Yngve Holmberg har så mycket att. föra i innan Kan Iran då, Mi Jands-' bara" ”Det-reförmen”. nftjärnnin gen. definitiv.” att visa stillbilder av inflationsex- så trévlig « ut mär han rör på sig. . Kar de Mumma, pansiomen, - Man har hävdat att denna varit . alltför kraftig och onödigt mycket förstärkt knapp- hetsläget och övertrycket i sam- hällsekonomin, Man hav också di- rekt ifrågasatt kommunernas vilja till samverkan och bl. a. föreslagit långtidsplaner” och konjunkturva- ingar. — Den kom- SN sonen” Hbbe N Han. bar. titeln . hovj e ..och levde ännu . 1682, Den 10 januari 1663 sålde han Skottorp med un- derlydande . gods - till assessorn d IDR cn "man har: väntat ' på detta utslag, > som nu äntligen kom efter nio år. Det gäller inte bara Vattenfalls- styrelsen ufan även andra” statli- ga verka. «> Det syns” helt enkelt vara så att de'som är efterlåtna och inte vill bråka, de nöjer sig med en . ersättning som är alltför låg. Hr Lange sade själv att 96 procent "av Vattenfallsstyrelsens ersätt- ningsmål avgörs efter överens- kommelse med markägaren, vil- ket tyder på att de allra flesta, .änte vill.ta på sig bråket med en process. Man kan hålla med om att det inte kan vara staten vär- digt att avspisa ekonomiskt -sva- ga eller efterlåtna med oskäligt låg ersättning. - 1. | bidrar onek- ligen til "bristinonienen på. ar- och på också läget på Ireditmarknaden, konsta- terar INDEX. De. främsta orsäkerna” till. den kommunala sektorns expansion. är utan” tvekan, urbaniseringen :-och I. Näringslivets tl ökade - standardkrav. ar naden större tätorter och mark- ninsomig med åtföljande befolk- mälyttning tvingar fram oli- ka sla slag av följdinvesteringar. Nya områden mun. En Vioentlig del av investe- samhällsåtaganden som beslutats em av regering och riks. dag men som: kommunerna är för- ar att genomföra, t. ex. på ;Baggböleriet” i N d lig- ger nu rätt långt tillbaka, och "man. hoppas verkligen att staten s ud . inom . och sj åldri; len och delvis inom gatu- och väg- Stockholm (TT) Docent Enik Wedenberg, Stock- holm, och hans hustru Märta har gjort banbrytande ' insatser på hörselträningens område, : skriver Sveriges Landstings Tidskrift, Bå- da var tandläkare i Skellefteå fram till 1945. 1936 fick de en son som senare visade sig vara hörselska- dad; Då flyttade: makarna = till Stockholm och började läsa medi- cin. Hörselskadan hade väckt ett intresse för de hörselskadades pro- blem, När "makarna ” Wedenberg fick beskedet att deras son var hörsel- skadad började de öva honom ge- nom att tala i hans'öra, Man började med starka vokaler. Efter ett år hade han lärt sig uppfatta och säga 25 ord. Han ökade såle- des sitt ordförråd med två ord per Genom makarnas " gemensamma arbete har sonen blivit helt norma- liserad och talar bl. a. god engel- ska, skriver tidningen. Han har avlagt studentexamen som privatist och studerar nu på skogsmästare- skola, . Som ett värdefullt ' d. hj älpmedel inte, vill ta upp bolagsh Tarna byggandet, "Här. är den” I sonen sig av den ngn ford Tandläkorpar 'blev läkare för hörselskadad sons skull: Vestoningarma. rent av sjunkit, — av den kommunala in- (eydsvenskar. Dag- — "Utvecklingen: har + vesteringsexpansionen. : : sc bladet) om iden - la -exX- hans far gemensamt utprovat. Båda har, intimt" från grunden samarbe- tat vid utformandet av detta vik- tiga :hjälpmedel. " 1951 disputerade docent Wedenberg i i ämnet "hörsel- träning. cec Tsamling gav 2,5 -milj. kr. cent - Wei lenbergs arbete led; till betydelsefulla resultat i . ledde avseenden, 1951 startade en scout- g som hittills gett 2,5 milj. kr. Insamlingen gjorde det möjligt att starta de s. k. Wedenbergssko- lorna, Första året inrättades: fem och nu är ett 20-tal i bruk landet runt. De metoder som docent We- denberg tillämpade har nu accep- terats i hela världen men. från början mötte de motstånd, Missförstånd borta, En väldig uppryckning har skett på området, anser docent Weden- berg. Det heter t. ex, inte längre dövstumma utan hörselskadade, I ordet låg etf missförstånd och det gav uttryck för allmänhetens upp- fattning att en hörselskadad män- niska inte hade normal intellek- tuell kapacitet, Den ökade förståel sen för de hörselskadades situation är inte minsta vinsten av det om- fattande arbete som, de senare år- ala själ y avlagda mantel, bu leta -Tett- Dn, och de Ik [ETT ORD - "PÅ VÄ (GEN "Och Kaleb sade till Josua: ”Jag är nu åttiofem år gammal, Ännu i dag är jag lika stark som jag var den dag då Mose sände mig åstad, ja, sådan min kraft var' då, sådan är den ännu; vare! sig det gäller att strida eller att vara ledare och Kaleb och gav honom. .Hebron till arvedel — därför att han'i allt hade efterföljt Herren, Israels Gud. JOS 14: 10, 11, 13, 14. Så går det var och en som & $frerföljer Herren, Israels, Are annan vandring. gör en män- niska trött och över bort hennes . Men vandringen i. Herrens fotspår ger kraft — ständigt på tt -— även. efter hand som alt i allt följa honom; En Hlogillig "a ch slarvig efterböljelse tröttar, ut un människa, En hjärtad och trogon vandring i Her- rens spår ger ständigt ny kraft. "Om detta är Kaleb ett vittnes- börd: "Vag är nu åttiofem år gam- som Jag ti dag är jag lika stark, Som Jag var den + dag, då. ig det gäller att strid - dare och a "eller att vara de "det eviga Hebron Bertil Joha som " Stockholm, och d bedrivits för att hjäl; hörselskadade, .- + ot ijälpa de Föl så skall j honom troget i årdsförsäkring är det troligt att ” bör bört. Öm vi, daktörer,'” Mare sig jet gäller ST a Perben Erlander; han: som kan se anförare”, — Då välsignade Josua - avtar. Men willko= ' ge, dig ny, Och Så skå TV sluta upp med
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.