. torde tyvärr: utan widare” kunna |? = deretrykes--av-- FAO,-- att. läget --är : tionen av födoämnen kan fyrdubb- - bållanden förefaller det självklart : mildra iden förestående skärpning- » däremot anledning att” uppmärk- : fortsats att öka i raskt tempo ASSA frn dl Hd Hd IL 4 id då Ha 4 ÄNNONS je Lan SE EI a den [ " ” " - - : ” "LAHOLMS TIDNING Å S ls . : > ere ; AN : Smickrande: är dagama har Förenta Nationer- ; nas livsmedels= och jordbruksor- genisation, > FAO, gett" ut en rap- port i bokform angående ' livsme. delssituationen i märlden. Det un- allvarligt och den framtida livs- bedömes 'med stor pessimism. Man förutspår svå- ra' hungertider om inte produk- inom de närmaste 35 åren. Det sägas att detta inte är möjligt. Följaktligen: måste 'andra ' utvägar sökas, Men vilka? Under alla' för- att de resurser och «le organisato- riska”. åtgänder som ' kan jövägar bringas för ett öka li | uiidätitäg? SS | betskraften at jordbrukets arbets- krafitstillgångar avtappats så hårt att produktionen knappt kunnat hå'las på den nivå som förelåg i början "av ' 1950-talet. TD" kan” inte förnekas att denna utv der den aktuella tiden varit riktig. Med det höga löne- och inkomst- läge. som föreligger i Sverige är den omöjligt att bedriva en jord- lukticn för export tål de priser som råder för . kringvand- ramde partier på den s. k. inter- naticnella marknaden. Under de zktuella förhållandena kan sålun- da ingen egentligen: klandra den utveckling som ' hittills förevarit. Man - duktionen i världen måste tagas i i ancpråk och samordnas samtidigt som åtgänder widtages i syfte att hejda den sk. befolkningsexplo- sionen. Det är inte.fråga om mnå-- gon patenimedicin, utan. alla åt- gärder som ken samverka till: att en "av bhungerkatastrofen. måste tillgripas, Det är bistra crd som nittalas i ett företal till rapporten av FAO:s generaldirektör, dr B. R.: Sen, då han säger att det står övertygan- de klart, att de närmaste 35 åren fram till seklets slut blir iden mest kritiska Perioden i mänsklighe- tens historia. NN ' Vi skall inte här gå in på den|h förklaring ' till den ' katastrofala livsmedielssitvationen som ges i pu- blikationen, Situationen med allt bättre hälsoförhållanden och .in- verkan '; härav på ' ibefolkningsut- vecklingen är väl känd, Det finns samma mågot speciellt - som rap- Porten ' innehåller och som angår Sverige Det klargönes mämiligen | på di har brukspr vid en nivå, som ungefärligen "skulle motsvara 95 . procent. självförsörjningegrad. Detta har lyckats ibland och miss- lyckats ibland, vilket är helt na- turligt med hänsyn till jordbruks- produktionens variation på grund av klimatet under. olika år. För närvarande torde självförsörjnings. [graden ligga "någonstans mellan 90 och: 95 procent under någorlunda normala år. Mätt i kalorier lär självförsörjningsgraden för sådana varor, ” som produceras inom svenskt jordbruk, under de se- naste åtta åren ha varierat mellan 85 och -98 procent. = - Det som däremot kan finnas an- ledning vatt nogsamt överväga med till den larmbet FAO- rapporten är hurvida denna skall påverka det framtida programmet för . jordbruksproduktionen. - Att hålla - produktionen inom ramen för landets konsumtion är en sak, Att pressa produkticren långt un- der denna nivå är en annan sak. Sveriges 'jondbrukare kan knap- past ha anledning att söka truga samhället den nuvararsdie själv- först aden, . om majorite- både i nordvästra Europa och exempel ten inte önsker den. Statsrhakterna kan däremot ha anledning att ta vis i de mindre. industrialiserade | länderna”. i ' Sydeuropa men ati » Sverige är - det - enda undantaget" från denna regel Det omnämneg sålunda ert . jardkouksproduktio- nen i Sverige har gått ned under den senaste tiden och att detta är helt å linje med den svenska re- geringens politik att minska jord- ;jmed i bruksproduktionen. -: Sverige står här alltså i internationell särklass. Detta” är inte någon nyhet Vi! visste "died förut. Jordbruksprod' tionen '.i ' grannländerna har ökat! och ökat mycket starkt — upp till 65. procent från krigsslutet tills nu i vissa länder, I Sverige har pro- duktionen inte ökat, Här har va- rit en.sådan konkurrens om ar- Ka rent affärsmässigt un- |: har försökt att hålla jowd- |- "Köln (LT). I. Västtyskland "håller . man på med att experimentera med nya former av bostadsbygge för att slippa hopgyttring av höghus i tät- orter, Ett sådant experi jektets kritiker: anser det för en återgång till stenålderns sätt att bo i grottor. Förespråkarna satsar däremot på detta system som va- rande den sista möjlighet för mor- att trots som skall förverkligas i staden Mac Häls (75.000 invånare) väcker för ögonblicket dels livligt: bifall dels skarp kritik hos byggnadsfolk:; Projektet som fått namnet ”Wohn- höger” (backe av bostäder) lockar arkitekter från många länder till Marl Hils som redan flera gång- er förverkligat avantgardistiska ar- kitek idéer. ”Bostadsbacken” i sig en grumdlig fund BL a har. man anledning fundera över hur man i.andra länder ser på det program som skissas upp för produktionsvolymen ..-4 Sveriges jordbruk, Vi wvet att. vårt södra grannland. ser en minekning:' av jordbruksproduktionen i Sverige blida ögon på grund av ön- skemålen; om; att få leverera jord- bruksprodukter hit. Hur man där- emot reagerar ute i världen inför det lilla nordiska landets ur inter- mationmell synvinkel säregna jord- bruksportik wet vi inte mycket om. (Det kan väl möjligen : inte vara så att man ser på den sven- inst jordbrukspo- litiken på ett liknande sätt som Mar) utgörs alltså av 46 egnahem som är sammanbyggda till en ter- rassformigt anlagd byggnad. Pro- prist på byggnadstomter' slippa få grannens fönster varken från vän- ster eller höger, uppifrån eller nerifrån. Garagen: finns i. ällar- vå Medan by k derna för ett konventionellt fristå- ende egnahem i Västtyskland be- tingar genomsnittligen 1.200.::DM nträngda i trista h och att' bevara en bit av:egna- hemsägarens individuella 'bostads- kultur åt sig.' Arkitekterna Roland Frey, Hermarin Schröder och Claus Schmidt som svarar för hela pro-' jektet har skapat svalgångar och stora terrasser med blomsterrabat- ter .som skall ersätta eh per k ter kostar” kvådrat- metern i' denna fyravånings, ibo- stadsbacke inte mera än 800 DM. Staden Marl-FHöls vill till en bör- jan låta bygga 4 sådana” böstads- backar. Senare skall detta prisma- tiska hus byggas eventuellt också i större dimensioner med egna för- sör » butiker. trädgården. Bostadsrummer är så anlagda att de alla får solljus, men -grannen kam inte titta in genom det wittnas om att många utländ- ska bedömare : ser på den sven- ska s, ik. kulturradikelismen?) von Det är i varje fall värt att no- Stort ige med i många hänseenden . likartade för- hållanden ken handla så olika i tera, att länder som exempelvis och & z gen. en jomdbruksproduktion som endast 'motsvarar omkring 65 pro- cent av full självförsörjning. Men vad 'gör då Storbritannien? Jo, man planerar: — och det är den muvarands - socialdemokratiska re- geringen som gör detta — ett jordz Fruksprogrem " som ' under - åren vad gäller jordbrulh situation som för många inom LO och det socialdemokratiska partiet ter sig som en önskedröm, nämli- Storbritannien befinner sig i den skall kräva mycket sto- 12 ysterligare tillskott från stats- kassan, gör detta under mo- tiveri att det visserligen gäl- ler ler mycket stora investeringar och LO:s” - « STOCKHOLM (TT) : Ett ”stabiliseri ket” efter- Höjd biläceis och bensinskatt Örmise ”stabili . lystes av fil dr Rudolf Meid- : ner, chef för LO:s utrednings- - avdelning, i det anförande om det ekonomiska läget som han vBay valutautströmning kan tolereras, ja, det kan: med visst fog sägas, att en valutareserv läggs upp för' att . utveckling. . En viss iseringspa - ga, son. man bar i bytesbalansens or å tas i anspråk i ett ansträngt läge, ett mera' ihållande underskott i by- : tesbalansen är dock en tydlig in- ; dikator på jämviktsbrist i samhälls- : ekonomin. men att man för- utsätter alt detta på lång sikt skall vara” riktigt med hänsyn 'bill:att man kan öka jordbruksproduktio- nen och, därigenom bidraga till att förbättra landets liga ekonorrii ' Detta 'måste ju låta "I som en elak saga för de svenska” socialdemckretlenna. Hur i ell värl den kan min bära sig så dumt åt i Storbritannien när man i Sve- rige tror sig veta att man i stället bör gå den motsatta vägen? Svaret är förmodligen, att man i Storbriteniniern anser att läget för exportindn trierna i det långa lop. köll när LÖ:s representantskap på tisdagen sammanträdde i ” ; Stockholm för att ta ställning ' till de krav. som skall presen- '". teras arbetsgivareföreningen | i : avtalsrörelsen. I : detta paket borde . bl -a ingå "en. höjning av bilaccisen och av ben 'nbe- - skattningen samt skärpta be- - stä i: för : avbetalni . handeln med bilar.; pe - ..Dr Meidner erinrade om vad kan sade för två år sedan: ." '. ” ”Om inte stabiliseringspolitiken i dagens läge bedrivs med kraft, ris- kerar man bristföreteelser på ar- k en "prisuppgå i snabbare takt än hittills, tendenser till snedvridning av lönestrukturen, bal inom utrikeshandeln och en lägre framstegstakt än den vid optimal reseursanvändning möjliga.” - Det är med beklagarande man nödgas konstatera, sade, han, att den ekonomiska politiken inte har bedrivits med erforderlig kraft, och det kan utan varje spår av. till- fredsställelse noteras, att, flertalet hat d, "av de befarade företeelserna har inträffat eller kan 'väntas inträffa inom en nära framtid. Inad. "Om en anställd i enskild ” tjänst skall beviljas skatteav- drag för kostnader vid använ- dandet av egen bil i tjänsten, så bör detta inte ske efter schablonavdrag utan byggas på de verkliga kostnaderna, Så anser i varje fall länsstyrelsen ' i Hallands län i sitt yttrande . med ledning av löneb Körjournal för "villkor för ska tjänstebil tteavdrag le "nämligen gynna bilägaren allt för mycket och te sig orättvist mot de anställda, som inte alls använder bil i tjänsten. Länsstyrelsen anser också att en enskild arbetsgivare har möjlighet att på ett ur skattesynpunkt orik- tigt sätt gynna sina anställda med pet är osäkert bl. a. beroende på den starkt ökade industriella ka- pacitetern i olika delar av världen den begränsade - köpkraften och att man därför helt enkelt önekar satsa på ett allsidigt nä- ringsliv. Detta kan även uttryckas så att man tycks vilja inmuta för den egna befolkningen en sektor inom :mänringslivet; nämligen livs- medelsprodulktionen, som på grund av livsmedlens oundgänglighet un- der alla förhållanden skapar säkra arbetstillfällen för en del av lan- dets befolkning. Det än väl också troligt att bakom de åtgärder som dolda förmåner, t ex räntefria lån vid bilinköp, fri bensin e d. Schab- 1 hetänh 1 beräkningar av tjänste- de IL Länsstyrelsen framhåller i sitt yttrande att de statliga bilersättnin- - garna "utgår först efter noggrann prövning av specificerade räknin- gar, där reducering ofta sker efter kostnadsjämförelse med andra kommunikationsmedel. - Att medge milkostnadsavdrag för de privatan- ställda, såsom ' utredningen föresla- git, kan däremot kritiseras ur flera synpunkter, Länsstyrelsen anser så- Tunda att ett schablonavdrag be- igt. bör till en FYREN hoj di på ar " är sålunda på många håll spänd till bristningsgränsen. Det är en ren illusion, om man tror, att denna brist mer än V högst tillfälligt kan av- hjälpas genom import av arbets- kraft. Om denna import, vilket kan "- :befaras, inriktas på att täcka bris- ten inom låglöneområden, kan 'dessutom” den mera långsiktiga strukturrationaliseringen, försvåras 2 PRISUPPGÅNGEN VÅLLAR '. STOR ORO «= sv. Pri isuppgången har sedan 1963 bli- Tait allt snabbare och vållar stor oro bland löntagarna, som. finner blott, på verklighetsunderlag ' beräknad kostnad för totalt antal körda mil, alltså både i" 'jänsten och privat. Ett schablonavdrag, där de fasta kostnaderna för bilen. enbart skulle resornas resp privatkörningarnas omfattning kan också ge oriktiga slutsatser, I motsats till utrednin- gen . anser länsstyrelsen att man rimligen bör kräva att. den skatt- skyldige vid taxeringen lämnar uppgift .om varje med: bil före- tagen resa i tjänsten, även om så- dan uppgiftsskyldighet inte förelig- ger mot arbetsgivaren. En tillför- litlig körjournal bör kunna godta- gas som bevis för antalet körda mil i tjänsten, I en efterföljande 'avdelning av sitt yttrande riktar länsstyrelsen kritik mot förslaget om ' värde- minskni drag för i som en anställd använder i sin tjänst. Enligt utredningen skulle ler, värd drag ' endast få läggas på tiö skul- "Rektor förbjuder The Saints poppa " GÖTEBORG (TT) + Popbandet ”The Saints” från Amål vilket bildades för drygt ett år sedan och spelat å dals- ländska bygder och ä även utan- ” för 'Iandsk för- "en' svag tröst i det ofta påpek ; förhållandet, att Sverige inte intar "någon topplacering vid :'en' inter- nationell jämförelse. Att inflation är en nära nog universell företeelse gör - dess .: skadeverkningar inte . mindre kännbara för medborgarna i "de enskilda folkhushållen, " Den . allmänna överhettningen” av konjunkturen har, som nyss sagts, dett till löneglidningar, som på ett ! allvarligt sätt försvårar de fackliga ansträngningarna att förbättra låg- "lönegruppernas positioner, ' Slutli- ' modligen att få lägga ned sin - verksamhet. - Rektor Ove Moberg vid färo- verket 1 "Åmål. har klargjort för tre av orkesterns medlemmar, att han :inte tillåter att. ungdomarna åtar sig "spelning annat än på "lör- dagskvällarna. , Rektorn stöder sig på en a paragraf 1 arbetstidslagstiftningen om rmmin- deråriga. , vo cha föra "Rektor Moberg säger sig Inte s va- ra emot 'popmusik. Han vill endast ungdomarnas bästa. En av. pojkar= Ken har den alarmklocka börjat rin- ÅA pe är under 1 ån göras ' för. bilar 'och mera dyrbara inventarier. Länsstyrelsen å sin si- da hänvisar till t ex läkare och veterinärer, som kanske har ut- rustning för 10.000-tals kronor, kan- ske bara har något enstaka före- mål som är så dyrt i inköp att a på ts ligger ti som innebär att man inte litar på att andra delar av wärlden kommer att fontsätta att: producera livsmedel för leverans till underpriser, Man kan tänka och tycka olika i dessa saker. Och alla kan anse sig ha lika rätt. De olikartade handlings- linjerna i olika länder vittnar. väl närmast om hur svåröverskådlig den närmaste framtiden i dessa frågor kan te sig. : | i C. P. irålkade + trass- En modell av ten sådan större bo- stadsbacke skall visas på världs utställningen i Kanada, s Årets sillfiske utanför Island rekordärtat stort Ärets sillfiske' vid Island an--; ses bli rekordartat stort; Re- : - dan vid månadsskiftet okt—nov / Jåg man 13 procent över 1964: års totala fångstresultat och : ändock återstår november. må- .. nads fiske.- Hör Tidigare i-år. talades: om" klent sillfiske vid Island, varför man trodde sig få lita till enbart' det svenska sillfiskets resultat, på den svenska marknaden. Nu har. emel-' lertid. det isländska "sillfisket visat sig ge så rekordartade fångster, att det "kommer mer: än nog : av" den isländska" fetsillen i märknaden framöver. Ingen annan sill går ju 4. kvalitet upp mot den isländska sillen, att vert : | VÄSTKUSTFISKARE FISKAR N «+ SILL I SKAGERACK "Just nu ' bedrivs. ett omfattande sillfiske i Skagerack, närmare bes stämt utanför mellersta delen” av Bohusläns kust, Där deltar sven- ska västkustfiskare, som gör re- kordartade fångster. Denna sill säl- jes i Danmark till mycket :goda priser. Rb Även ryska fiskare deltar i det- ta fiske" med moderna moderfars saltar in den omedelbart, Ryssar= na fiskar med garn :'och' är till visst besvär för de svenska ”väst- kustfiskarna som fiskar efter sillen med flyttrål, och vilka sålunda krä- ver ett ganska stort svängrum för sitt fiske. ' Fe ati Kattegatts höstsillfiske är vid det här laget, avslutat. Detta .har gi- vit. ett. ganska bra utbyte då även priserna varit goda, Man har i år fått ut ett bra pris för sillen, s vars garanti-pris var rätt så högt. Beredskapen. spelar stor. roll för svenskt jordbruks volym |5 ” UPPSALA (TT) För överbliekbar framtid torde man få räkna der, med lägre priser i den i än på olika inhemska marknader, däribland den svenska, Utan gränsskydd skul- Je därför resultatet säkerligen bli en mycket stark krympning av - den prod lymen. Det finns emellertid skäl av" ” icke-ekonomisk karaktär att: vidmakthålla en tämligen . väsentlig ” jordbruksproduktion i vårt land. Viktigast av dessa skäl är vär be "redskap. «+ ' Detta framhöll expeditionschef K- O Wahlfisk i jordbruksdepartemen- tet i ett anförande på måndagsför- idd vid försöksledarmötet 'i rätt till vå drag en- ligt normerna .skulle kunna med- ges.' Här föreslås i stället enklare regler, så" att rätten till. värde- minskningsavdrag får mera gene- rell utformning, + Länsstyrelsen ställer sig positiv till utredningens ' förslag . till av- dragsrätt för amortering 'på' studie- skulder, och i viss mån bör detta även gälla för fackstudier under anställningstiden. Det kan dock va- ra svåd alt dra gränsen mellan fortbildning och studier för att kun- na bibehålla redan förvärvade kun- skaper eller färdigheter. Riktlinjer på området bör därför upprättas och lagfästas. Slutligen har läns- styrelsen . vissa - anmärkningar ' att göra mot utformningen av den fö- ED : OM Uppsala, där man bl a diskuterade jordbrukets” volym och inriktning. . Grovt räknat svarar de tre fjär- dedelar av vår växtodling, som täc- ker foderbehovet för animaliepro- duktionen, för halva vårt livsme- delsbehov, medan den "fjärdedel, som k h 1 bruksproduktionen” "endast. täcka 85 =90 proc av. den ” normala freds- kalorik > Ge- rom att ställa om . produktiorien från animalier till. vegetabilier: kan man dock bibehålla en totalt" sett" obeskuren kalorikonsumtion,' även om kosten blir något enklare ”än . vad vi är vana vid nu. Men: nä-” ringsmässigt blir den fullgod, t'o m bättre än vår nuvarande, . For ast Dessu kan ' den; fredsmässiga kalorik utan . men för svarar för den andra hälften. Det- ta 'gör det möjligt att under en "handelspolitisk avspärrning 'uppe- hålla 'näringsstandarden för befolk- vingen genom att minska animalie- produktionen ' och öka produktio- nen av handelsväxter, io Självförsörjningsgraden vid .1962/ 63 års skördenivå är 98.5 Om im- porten av fodermedel och handels- gödsel faller bort vid en handels- folkhälsan skäras ned med ca 10. proc även.med hänsyn till ökade. fysiska påfrestningar under en avs spärrning. en . Slutsatsen blir att med. -en. viss ökning av beredskapslagrens storlek behöver den fredstida produktions- volymen ej hållas. högre än - vid ' omkring 80 proc av full försörja | ning utan risk för-att påfrestnin- garna vid total" avspärrning blir + enlitisk avspärrming - skulle "jord- Svermöktiga, 19 -119.00 Aktuellt, . ' 120.20.: Paul Kletzki dirigerar Ra- - 21.35 Från landskampen i handboll "12150 Aktuellt. : 120,25 En samler og hans miljo. tyg som tar om hand sillen 'och RADIO och TV TORSDAG: 18 november il SVENSK TV ' So 3.05—9.20 Skol-TV, +: ' et 9.30—9.50 Skol-TV.-' 12.00-—12.15 Skol-TV. 18.30 'Tinaträffen. Vi samlas till"sy- och trivselkväll hemma hos Laila, ö 19.25 Väderlek. 19.30 Dick. van. Dyke show. 19.55 Kontorsslav? Ett. reportage "från några stockholmskontor av ; Birgitta Bergmark. - dioorkesterni 20.40 Ett par hundra brev: med mor; ti Fransk fil 1 om svartsjuka, : 21.05 Bokuppslaget som i kväll bl. a.. innehåller en intervju med "författaren Walter Ljungquist, Danmark--Sverige. Leif Forsberg kommenterar från Aalborg, -. 22,05—23.05 ' En - arvtagerska "för "mycket, Tysk kriminalfilm, st « DANSK TV : rv 10. ä5 Walter and Connie. 13.15 Bedstefars Ierlingetid. 15.15 Kikkassen, 19.30 Sportsorientering. 20.00 TV-Avisen, ” . 20.55 Brikker i et spil. . 21.45 Håndboldlandskampen Dan- mark—Sverige, ” 22.45 TV rAvisen, ; PROGRAM 1 9.00 Skolradio; 11.00 Nyheter och väderlek, 11.10 Hemmafru byter yrke.” 11.35 Tätt musik. =: slu 12,00 K kspelet i Stadst net, Dagens dikt. Franz ' Liszt. |: "Ungersk Tapsodi. nr 5 e-moll, i, 12.25 Väderlek,.- sa 12.30 . Nyheter: ' Luncheko. i piss Sjörapport. Lätt på i grammo- 12.58 Tidssignal al.” ” 13.00 Börsnoteringar.. 13.10 Skolradio. ; at 2 14.00 Familjespegeln. Moa 1445 'The King Brothers och” sjunger. . : . 15.00 Riksronden;-. 15.10. Liten konsert. . 15.30 Bokfönstret (repris). i. 16.00. Radiokören. Dirigent ” Ericson.” 16.30 Skolprisma:. 17.00 Barnens brevlåda. 17.40 En musikvecka Stravinskij. : 18.00. De trolovade. spelar med . Igor 18.25 Väderlek. 18.30 Nyheter. Da 19.00 Våra favoriter, - 19.45 Föräldrarnas brevlåda (re- pris), 20.00 Musik för miljoner: Dan- 20.20 : Handbollsländskamp ":mark—Sverige.. ' . 20.45 Andy Williams sjunger, ve 21.00 Kvällseko, : >; FÖRA 21.10 Hur talar vi?; <i> 21.35 Arbetsmarknaden just: nu, 21.50 Väderlek, 22.00 Nyheter. | +: 22,05 Internationella 5 'fadioveckan. ”Eurolight -65” — en kavalkad "av : lätt. musik. .med' holländska ”fa- dions orkestrar och solister. 23.00 Torsdagens nyheter, |. 23.05 Melodiradion, ;: 0:00-—5.35, agn fn 6. 00 | Milodiradion- en : 11.05 Matbörsen,.,. +. oo . 11.10 Melodiradion,'. : 11.35—11.40 Regionalradion. H 11.40 Melodiradion. d 11.45 Vad tycker 7 ni på lördag? Sten Broman. : a 11.50 Melodiradion, ent 12.00 Piet Hein läser sig själv... . 12.05 Det ska vi fira! 13.00 Regionalradion: Idag. . 13.05 Melodiradion, : NET 15.45 Småbarnskvarten. (repris). ' 16.00 Melodi -21,: : 17.00 Melodiradion, ' 17.15 Zieck-Zack. ' soM 17.25 Pop 65... ss vr of 11.55 Löpsedeln. sn 18.00 Melodiradion, 18.15 Regionalradion. Er 18.30 Walter: and Connie, oo 18.40 Marcelino. : 18.50 Tysk fortsättningskurs. 19.00 Följ tonerna! : 19.30 :Kulturredaktionens aktyella . kvart. , 29. 45 "Tidsspegeln; : " 2080 Internationella , radioveckan. ,Radioteater: Mord i katedralen. "av T. S.' "Eliot i en inspelning « från BBC. ” 22.20 Kvällsandakt. - . : 22.25 Musikalisk natistudio, or 23. 15—23.45 Rådiouniversitetet . Statskunskap.” (Repris av onsdar gens program). : "> " PROGRAM'3. : cs 18; 15 Melodiradion. ''. : t 18.30 Pop nonstop. " 18.50 Kvällssagan, 19.00 Eftermiddagens nyheter, Där-' --efter: .Tonårskväll, : -21.00 Dagens LP. +' 21.20-—22.00 Melodiradionax, Y N 19 november . oc SVENSK TV - 9.30—9.55 Skol-TV. 12.00—12.25 Skol-TV, ' 13.0513.30 Skol-TV, > po 16.30—16.50. De ;-bästa : dagarna. Sommaräventyr med Mats och Miriam, 18.00 Mörkerfar "serien "Skolvägen”, 18.10 Satelliter, angår de 085? - Ur skol-TV-serien "Utblick". . Ur” skov. - eg 21. 20 Fokus” (Akiuelli magas 21.50 Aktuell by 20.00 TV-Avisen, 20.25 Debat. (K). 21:10 Filmorientering, 2140 Stravinskij. I da 22.39 Tv: 6. 00 Morgonekor 3 "17.15 Morgonandakt . [23:00 Fredagens nyheter, "7 > 117,55. Löpsedeln. 18.00 Melodiradion, 19.45. Författ -fyn 20,00 Nutida Musik, 20.50 Lennart Lindberg berättar 21.00: Viborgika smällen Benedict .,Zilliacus serverar; karelska piro- 15.30 Lavere 'end havet, 19.30 Mognstermesteren, Srsta Upplagan. 6.15 Franz Schubert: Violinsonatin dans — Sommarregn och Vall- : flickans dans ur baletten Berga- ” kungen; 7.00” - Laudi för blandad kör a cappella. av socionom - Britt Palmqvist,” 3. 7.30 Morgoneko. Andra upplagan. 7.50 Georges. Bizet: : Förspel. mellanaktsmusik ur; Carmen", 8.00 Nyheter och ' väderlek, ' 8.15 Småbarnskvarten.'. :. : 3.30 Oss' konsumenter emellan. ', . 8.45 Skolradio, > 2 11.00 Nyheter och prog! amläsning, 'H.10. Skolradid..< se 11.35 Lätt musik, 12.00 Klockspel Dagens dikt... '. 12.15 S täckdikade fält var än ljus > punkt”...En lantbrukare ser till- " baka på' höstens. skördesituation. 12.25 Väderlek, "+ + 12.30 Nyheter, Luncheko: "ot 12.45 Sjörapport, Lätt, på grammo= : fö. > gr 12.58 Ti ssignal. : SN 13.00 Börsnoteringar, -- . : sen 13.10 Skolradio; ; ve Ad Stadsh ” "114.00 Människor emöllän, (repels).. och havet. "> 15.40. + - Uppsala : kammarkör. : '”radioorkester, :. iv eos 17.00 Nyheter. Sjörapport. 17.10 Önskedikten (repris). 17.30. En'..musikvecka med Stravinskij. ' | 18.15 Löpsedeln. : 18.20 Meddelande 18.25 Väderlek.' - 18.39 Nyheter. Dagens eko. > Lindstedt och Lars Ekboi 1915: Internationella + Pradloveckar : utbyte. mellan 8 rådiofö 19.45 Ur vår' gästbok, ” 20.00. Funderingar " "och frågor” om 2: massmedia sir framtidsland för= I medlade av Jörgen Cederberg loch Björn 'Runebor 22.00 Nyheter. . 22,05 "Nöjesrapport från Lon don, : 22.35 Melodiradion,.. 1. sv 23.05 Melodiradion,,, += 23.30 Jazz till midn 0.00 Nattskiva,'.: 2.00—5.35 Nattrac 5.85 Melodiradion. ot «timme t;.o.im, 11.10 Melodiradion : 11 45 Vad tycker: ni på lördag? "Sten Broman, 11.50 Melodiradion, ;- ; 12.00 Det 'ska vi firat, 13.00 Regionalradion: Idag. ; 13.05 Melodiradion, 7 - 15.45 Småbarnskvarten'; "sork 16.00 Våra favoriter (repris) 16.45 Melodiradion.' rel kvart. n. -Helge |, tgstad berättar ' om" sina arkeologiska d”på Newfoundland, om hur indianerna fick" sina » hästar. ; .« 21.20 Klingande Wien. se : . 21.50 Tekmän , väljer; biskop. För . " första gången . sedan 1200-talet får lekmän i Sverige direkt del-; taga i biskopsval,- Kerstin Anér rapporterar om RE och -| + förberedelser, kt: R . 22.10 Kvällsanda se F R E D A G. 22,15 Niels Bohr => . atomteorins .. skapare, Föredrag av professor Torsten Gustafson, 22, 5024 00 Gramsmofonkonsért, ” - PROGRAM 3" 18.15 Melodiradion. vg om 18.30 Pop nonstop, sea 18.50 Kvällssagan,. t 19.00 Eftermiddagens nyhéter. Där- efter: Grammofonhörnan; 19,59 Senaste nytt: ' 20.00 Dansmusik från åren 1085 , 18.35 Min värn från Mars, 0. 19.00 Aktuellt, N 1925 Väderlek. 19.30 Sportkvarten, 45 (Änglar. över. -Brodway. Ame=, 20.15 Melodiradion, :' Ht | 20.40 Dagens LP. .-- rs 20.59 Senaste nytt. 21.00 Melodiradion, .. 21,30-—22.00 Jazz 65. Europeisk; underhållnin Srelag."r. i: Tora Len | Ingvar" Lidholm: N och ' 19.00 En. stickupp. med Carl-Gustaf MN 5.59 . Senaste nytt. (Därefter värje 1, 18.00). - . , 18.00 De trolovade. Femte" episoden. : |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.