fp . främja lokaliseringspolitiken, Det 2 ring i synen på h 40 —= =L T Lördagen den 20 november 1965 - IL T: = AP-medel till lokalisering De till ” ATP-system knutna fonderna växer i ständigt ökad takt och blir i kraft av denna utveckling en allt starkare fak« ä ser ' för "utlån: av made på ett tillfredsställande sätt. Det sätt på vilket fondstyrel- sen . leder "den väldiga kapital- senaste uppgiflerna från Arbets- marknadsstyrdsen visar att "den nyligen påbörjade aktiva" lokali- seringsverksamheten är på - väg att lyckas, men att de; andag som”; ”rikadagen beviljat smart, är slut. Det förslag som de. borgerliga i riksdagen enades om. som al- ternativ till regeringspartiets, linz oÅ av åbterlånerätten. i Man från påverkar samhället i stort, Det skulle mot denna bakgrund va- rit välbetärkt om riksdagsmajo- riteterr stött det krav på utred- ning om' reformering av återlå- nebestämmelserna som framförts från bl a centerhåll; Centern hade föreslagit att de mindre och medelstora — företagens, : liksom 'jord- och ekogsbrukets kreditbe- -rande bestämmelsen om att åter- lånerätten endast gäller hälften av det belopp som betalats in till år, Man , välle' istället utsträcka denna -återlånerätt att gälla un : der en femårsperiod... M N S Id raterna hov bättre kunde tillgodoses]: Man wille vidare ha utrett 'vil- ka möjligheter det finns att ut- nå inte vara helt ändamålsenliga, men när det gällde att ta konsek- nyttja. d för att sistnämnda är. det inte minst vik- tiga med hänsyn till att de allra KVINNORNAS VALFRIHET - " Det "kan aldrig undvikas att allmänna strömningar i samhäl-] enskilde. |. . Ljusnan pekar på trycket |. Iet — påverkar den på de"kvinnor som vill = vara kvar i hemmaarbetet, och > slår fast att det ytterst måste vara valfrihet som samhället ska ska- par ; Numera ger sig allt fler gifta kvinnor ut i ' förvärvslivet, en omständighet som skapar ett visst tryck på dem som stannar kvar vid hemarbetet, 3 "På senare tid har en och an« nan röst höjts för en anseende- ökning för. hemarbetet... En . så- dan” utveckling vore ' givetvis en förbättring men hur göra? Det ' där med fint och status- symboler borde:snart . vara ett passerat stadium i vårt. land, I dag gäller egentligen helt "andra måttstockar, Men statustänkandet har ts av stand sag dt av detta erkännande pektiven att hänvisa till och där- med slapp man ta ställning. - FORTSÄTTER DET. EKO MISKA FRAMATSKRI- + DANDET: . so senaste: åren. kommer > det - förkväva sig självt," skrive jur. G, R.'Pokorny Företagaren : Det. är inte bara pengarna och finanserna, som inte räcker . till HAREN "på att bli tillgodosedda. Det kan- ske värsta 'är att vår arbetskraft "sinar. ' Kullagerkoncernen ” -kan "inte tänka: 'på att -utvidga sina --fabriker. ytterligare i Sverige. då s . arbetskraft saknas. I stället mås- |: "te" mån öka produktionen utom- - lands: 'Sak samma gäller ett stort Stockholmsföreétag, Atlas: Copco. Varven. kan inte flytta utomlands och :tvingas- därför, att locka till sig. arbetskraft. genom. påtaglig talning, Man kan undre. ten. Det, moderna samhället har övertagit de normer. efter vilka medmänniskor graderas från det gamla avvecklade klassamhället "I det'dilemmat sitter i dag de hemmafruar som .inte' vill. ge sig uti förvärvslivet och som sätter ansvaret för barnen, hemmet och familjen så högt, att de inte vill äventyra sina möjligheter att bär ra Bland annat: till följd av d na på sitt sätt spontana ng frud är det nödvändigt” att. » samhället nöjer sig "med att skapa valfrihet ri och avstår från. att försöka på sa de gifta kvinnorna ; utsträckning! ge sig-u! värvslivet, ” VARA LÖNEÖKNINGAR ve går åt till tre olika ' ting, in= flationskronor, ' skattekronor . och .egna kronor, skriver S A c O- tidningen, ' För yrkesverksamma i allmän- het har inkomsterna ökat på ett sådant sätt att, sedan inflations- och skattekronorna tagit sitt av löneökningen, antalet egna kro- nor blivit fler och fler. För aka- demikerna däremot har hela lö- neökningen 1963—65 gått åt till inflations- och skattekronor. Men Inte nog med det: för akademi- kerna har löneökningen inte ens räckt till att betala dessa. Även en del av de egna kronorna, som akademikema tidigare fick med varje månadslön, har gått åt till inflations= och 'skattekronor, Det är detta hårda och obe- stridliga faktum som SACO fast- slagit i sitt utspel inför avtals- rörelsen, Konstaterandet att aka- demikerna fått sänkt privat stan dard när medborgarna i allmän- het fått höjd innebär ingen skattekverulans, inget angrepp på den offentliga sektorn, inget förnekande av att skattekronor- na ger höjd standard genom det offentligas insatser. Men är det rimligt och acceptabelt att aka- demikerna skall få färre egna kronor när vi har en = allmän standardstegring = i samhället, som räcker både för ökade of- |. fentliga. insatser, äkade investe- ringar och fler egna kroonr åt de yrkesverk i dä ? vi finner inte det, Tidningen gläder sig åt att reaktionen på SACO:s löneutspel inte inneburit ett angrepp från LO:s sida. Det är möjligt att man bara från LO-håll vill vila på hanen, framhålls det. Men vi kan än så länge hoppas att den ute- blivna LO-reaktionen innebär att man från LO-sidan i” varje fall! har” viss förståelse för vårt fackliga krav på andel i stan- dardstegringen, skriver tidning- en, Troligen är det en alltför optimistisk förhoppning av fis nansministerns söndagstal att dö- ma. För LO har 'det ju aldrig varit främmande att använda politiska kanaler, då de passat hur-länge...de---orkar— "fortsätta denna löneglidningspolitik — de stora order de lyckas få in från utlandet" är beräknade till så lå- "ga priser att de kunnat "kon- kurrera. med Japan.r N FINSK ocH FINLÄNDSK ' «> Sver ka -åkademin och Nämn- tig språkbruk; "när det gi ler en SE gan för Föreningen Sverik- i -lands Vänner: 500 ss " Enligt dessa högsta auktoriteter ee vå i fråga om riktig svenska är alla invånare i Finland finländare, en finsktalande ' finländare = kallas finne och en svensktalande fin- landssvensk. Dessa klara distink- tioner borde inte behöva ' över- .skrida fattningsförmågan hos nå-- gon, inte heller hos massmedia. Det visar inte bara en generande okunnighet att inte känna till så elementära ting om ett nordiskt grannland. ; Det” är. också tecken på nonchalans. i Sveriges radio/TV gör. med viss framgång "vissa > dagstidningar rangen stridig som den i termino- logifrågan mest okunniga repre- sentanten för massmedia — eller är det den mest nonchalanta. I TV-Aktuellt är det närmast ett rätta uttrycken, Inte ens i ett di rekt nordiskt program som Café . Norden undgår frågan sitt öde. Jarl Nyberg kallades där för chef . för den finska radions nyhetsav- varit bättre beställt. Där rörde den svenske speakern totalt ihop begreppen, bort frågan som en bagatell, tyc- ker Svensk-Finland. För fin- landssvenskarna är inte proble- met ointressant, Dessutom borde det väl anses önskvärt att språket användes riktigt, slutar tidningen. dess syfte bättre än de fackli Lå je tryckte främst - på. en refor- 1. vände sig bl a mat. den nuvar |. fonden under närmast "föregående 3 så långt att se. erkände. att. "de var. det slut på välviljan -Det|.; fanns som tur. var en utredning |. om : der finansiella , långtidspers- |" i. samma. takt som. "under del” för. alla. de. anspråk,. som pockar | nig" Lagérorantz. ir undantag att man använder del' delning, 'I Fyrklang har det inte |: Det är alltför enögt och smal- |” ' spårigt rikssvenskt att bara vifta jollen, | d dels . och lekplat både ..de offentliga "och hemma i bostadens har på-sistone glädjande nog. kommit alltmer i blickpunk- ten.”” Det : behövs | och "sti sill syssla! lera, ' som vill sätta samman och j1 Bygga koja, det roligaste som finns. Instinktivt skapar barn skyddande rum, kojor och hus. Bara det 7 "finns" "spik, hammare, brädbitar och några träd till hands. Bara' inte omgivningen förfasar sig. OL. let, kl ur Vi villa & Hem i Sverige). ” ckan, hjulet, sand, vatten, deg, skapa, ta isär och kombinera, må- 1a, ' snickra, spika, får numrerade färgplanscher,. lackerade byggklos- upplysning för föräldrar så att de verkligen kräven forskning kring t ilekar och I 1, sa- sar, ' smetfri modelleringsmassa, Barbie förstås .med sprayat hår, färdiga Statuskläder . och ' iskal Ef nering "av" leksal knad fler och . bättre lekplatser, och wikti- gast av allt, att föräldrarna själva verkligen ' intresserar sig för och bel si. barneng: lek och: werk- t, da På ett år "importerar vi till Sve- rige för 60 miljoner" kronor lek- saker, skriver i d. kitekten litet som fixerar sned. Vida amerikanska ideal, SLABBA, KLADDA, ' " SMETA, 0 p = För att fontsätta och satvidg | batten och för att utröna. av att. väcka jen opinion och flerbarnsmamman Amn-Ma- Hem; i Sveriges, I novembernummer: 1 hös och sistnämnda i synnerhet när "det q gäller ”utfomningen av. lekplatsér massa av, och Onödiga leksaker wäller in och pressas, in i barnens värld. med smatta.--hårda "metoder, . Lekéaks- hanidlären: har reklam och PR till sidt förfogande. "Men vad har:.bars|h ne för bundsförvant som är mäk- kär der ta varar på denas, verk- OV, frågar höns Vem « bryr sie om latt utrymmen: krymper för fantasi, och självverksamhet medan de utsätts för pressande reklam: som lockar till passivt, - improduktivt före- målssysslande? — - I Så mycket gnäll, tjät "och me- ningslöst köpande så varuhusens man skulle slippa om cirka 90 pro- cent av denna leksaksmassa kun- de brännas på: ett festligt bål! Skräck- - och :. monstrumfigurer "i plast, pistoler, giljotiner med tl- hörande ödsdömd — visades ti- digare i höst på S:t Eriksmässans avdelning Lek och ' Hobby 65:— för att inte tala om skräcködlan Barbie, skulle ge fyr "och flamma åt "bålet! " Vad Ann] arie | Lågererantz i syhnerhet vill vända sig emot är leksakernas absoluta och. glättade ”färdiggjondhet”. Barnhanden som NN > En +25-årig amatörboxare kla- :gade över huvudvärk efter en boxningsmatch. Han fördes = till sjukhus och opererades, Han av- led senare, Mannen var f. d. ju- "niormästare i tungvikt, Att han. inte hörde -till proffs- boxarna utan var amatör, och att han inte samtidigt gärna kan ha varit så orutinerad eftersom han var exmästare, försvårar vis- serligen några standardargument från Boxningens Vänner i Alla Väder. åfen kan man egentligen .fallet hängde oupplösligt ihop? Nej, se där! Och för resten var ju karlen inte svensk utan tjec- kostovak; Vad har' det inträffa- de då med den svenska box. ningsdebatten' att göra? Är Da- gens Nyheter ute för att lufta sitt principiella motstånd mot box- ningen igen? Ja, (Dagens Nyheter) bevisa att boxningen och döds- stall Hem 'i Sveriges redaktör. Ulla Molin i veckan en diskussion. i vilken deltog bl. a. | barnpsyktabtern: dr Viveka La- ger crantz; rföreståndarinnan för för äutveckl örda: barn i Järnia,” £ strid Mull der, Ann- Marie "Lagercrantz, barnprykologen Inger: -Wälligrm-Olssöni; Willy-Maria OSSeN möjligen + Pappor: - — bar haft an- jedning ställa sig frågorna. Men de'- gör "det alltför vresignerat. De har också anledning andra 'över |. många = lekplatsers alltför snålt tilltagna område och deras sterila utrustning — rutschbana, karusell, gungor, klätterställning. Idén med lekplatser med skrot att. hamra och dundra och rota i bom från Danmark, några enstaka fanns en tid i Sverige men ide avskrotades, de var för, störande, ansågs det. Lekplatser omgivna av stora gröna ”vildmarksområden” finns bara på några enstaka ställen i Sydsveri- ge. Man ska kunna beträda gräs- mattan, det finns numera så pass härdiga grässorbter att de står emot även rätt hårt. slitage, Och . vad gör det om de. inte är så perfekta som de fina engelska? — ..- + En annan fråga som togs upp var utformningen av de större hy. reshusens ofta kringbyggda går- | medel skulle i. dar. Med wilka enkla de inte kunna göras om till lek- platser. Om bara någon ville ta itu med dem! Och om hyvesgäster- Lundberg>m, fl, representanter för förskola och press. . Bamn måste ha utrymme och rö- relsefrihet & sina lekar, de måste få smeta, : kladda, - slabba, : måla, det, utan att tillhållas att okta sig, akta fina saker, akta "sig för att från skräpa mien, som mi vuxna kallar N na-föräld ville stå för den lilla extra kostnaden! Gårdar är|: trafikskyddade, ombonade ställen, idealiska för lek, även om en eller annan soptunmna-finns där. Diskussionens . deltagare enades om att be Ann-Marie Lagercrantz samla in och bearbeta det utred- emmutsa., ner sig, bet ds flera” håll. Ha tillgång till mate- rial för verksamhet, inte bara fär- diga saker, wilket inte mtesluter de leksaker man vill kalla siska — bollen, dock byggklos- | £ och lekplatser . som finns i SEN för en större och offentlig | diskussion kring bl och så om framställning om anslag för sen, hjulet Men hur många barn börjar inte sitt verksamma lekliv med ett röra om & åpen, i damväskor och 'syskrin, ordnar, rotar, plockar ut och in eler ”hjälper” "mamme med baket! Klär ut sig ä avlagda vuxenkläder och leker mamma-pappa-barn, leker affär, : igning, ja, allt det som mamma och pappa lekte som barn och gärna tänker tillbaka på med glädje utan. att egentligen iektera över att de i sin lek inte hade en mängd färdiggjorda leksaker utan envände sin miljös tillgångar, allt "det som man har g sig i ett hem eller leter fram ä lapplådor och gö skri: och praktiska åtgärder. Lily. Att handskas med avlöningen Irför avtalsrörelsen har. ju med skärpa betonats, att de höjda lev- nedsomkostnaderna emält ner de lönehöjningar det förra 2-årsav- talet gav. Det är alltså viktigp hål- la i minnet, att om ibehållningen - Eller reflekterar "de verkligen och treor i sin välvilja att om bar- net får alla de färdiggjorda köp- erna för sina lekar som de inte fick, så får de ännu roligare än de själva? Eller köper de mäng- den av leksaker av ren bekväm- lighet för att slippa anstränga 'sig och delta i leken. Eller för att sk pm tjat? Det gäller att nå föräldrarna, få dem att stimulera barnens själv- verksamhet och skapande, låta dem skräpa ner mutan att bli- - otåliga, tänka efter vad det är de ger sina barn, få dem att ställa krav på leksakerna, köpstrejka om så be- hövs. - "SITT OCH FRYS MED -TVÅARING. Lika viktigt är det att få fram riktiga och fler lekplatser. Här be- stämmer om lekplatsernas utrust- ning och placering suttit ett par timmar med vid sandhög en kylig dag? Kanten är kall Varför går det inte att värma upp en sittkant kring en sandhög när det går att leda elvärme till bilarna vid par- tserna alldeles i närhe- ten? Och warför finns det inga toaletter i närheten? av en lö skall bli märk- bar måste wvi försöka begränsa | « prisökningarna, skriver Mål och Medel fack för 1i del När man ser hur rädd Ian Smith är alt. låta sine, landsmän veta vad som händer, undrar man om inte sanktionerna mot Rhode- bombardemang av nyheter. Kanske att ordets makt är så stor som han fruktar? . En lunchtidning kommer "tydli- gen att ges ut i Stockholm 'av hö- gern. Det har talats om den möj- ligheten i flera år. Man kan för- moda att när högern bestämt sig, för att förverkliga tanken är det” I insikten om att åtskilliga 'miljö- ner kr årligen kommer att ställas till p förfogande elit. det solen. - Ar a on Läget i ett nötskal är att LO liksom' de andra löntagarorganisa- tionerma kräver väsentliga löne- höjningar samtidigt som regering- en anropas med böner om att med skatter, acciser etc, hindra en allt- för" stark tillväxt av konsumtion och investeringar, - Dilemmat är uppenbart och det är fortfarande gåtfullt att finansminister. Sträng förhåller sig kallsinnig till den regeringsförslag högern som bäst är i färd att protestera emot. = : Dagens Nyheter, . LO ser inte med blida ögon på den arbetskraft, som söker sig till oss från grannländerna, i synner- het från. Finland, Invandringen skall kontrolleras och begränsas till 20.000 om året. Löneglidning- en skall permanentas och påskyn- das g krav på extra höjning. rens, som oppositionen sedan länge föreslagit för en. grundlig pene- trering av ånflationsproblemet i hela dess vidd, Sydsvenska Dagbladet. Finatisministern borde inte fullt | års så högljutt ropa sitt ”tyst i leden” om hån ville besinna att allmänna skatteberedningen inte bara var en parlart isk utredning — utan också en expertutredning med re. presentanbter för bland andra just Sträng gjorde iklokt i att dämpa sin indignation med -tanke på att han själv bär ansvaret för att or- ganisationer som var represente- rade i denna utredning måste käns na bitter besvikelse över att fi- n + skatt Ag enhälliga rekom dation att mildra progressivätetens verkningar. heredninie 2 Barometern. förvant hr Hermansson varit" och wilka han, förtfarande” .inte - vill otvetydigt bryta med, reagerat mär de. fått tillfälle att ”i gärningar” demonstrera sina syften. Hr Her- mansson, och hans följe har lyck- ligtvis aldrig fått något sådant till- fälle.” Att ' han, bu. oförtrutet strör omkring. sig vädkra. demokratiska fraser — som intet koster — är verkligen "inte. någon tillräcklig kvalifikation för att plötsligt bli ME vet hur de” foommunister, oe vilkas vän "och "följsamme bunds- | tagen på orden och godtagen i den ee er av låglönegruppernas - inkomst, LO har sina behjärtansvärda . "skäll Men inom finansdepartementet bes farar men att gränsen "för "det ' möjliga håller på att överskridas; Vilka skattepålagor kommer" "1966 svädiga lunta att glädja 0885 med? : . Dir jur. c. R Pokörny i Företagaren. "även om bilen Kostar mycket, s så är den ints dyr i: förhållande. [SN allt vad den ger av rekreation, av nödvändiga transporter och. kon- talktmöjligheten för det ”moderna samhället. . Det vore farligt: om "de som är ansvariga för samhällspla= neringen ' skulle tappa: sugen och börja betrakta bilen som” en. fen de, som skall. motarbetas; Det derna samhället kräver. bilar! gar och städer måste enpå bilarna en sina Frograrn i svensk "radjo, | man : ven gång i tiden avslag, ch måste svändar sig till "utlandet för att. få sända religiösa” program: SL a till svenska" hem, :De reli programmen i svensk TV, och dio får för övrigt inté” allt dö mycket programtid, så län: dio-TV, är ett monopolföret det betjäna alla kategorier - = även; de religiösa — inom' frikyrka så väl som statskyrka. ”. Gösta "Sandström - : d kratiska hå » Svenska Dagbladet, ' EN 2 i Veckoposten. . sista” söndag. Liksom de första talade om Jesu. ankomst — advent — så gör också den 'sista. "Men den talar om Jesu, - -Människoso. 'nens jankomst' för att hålla dom — den yttersta, den slutliga do- men, Det ligger ett evangelium dä | det- ta, :'Vi människor har ingen befo- genhet att döma om människors salighet, Därför säger Jegus:. ”Dö- milen - icke?” Den dom som avgör ik eviga väl har Gud för- behållit sig genom Jesus. Detta är evangeliet, . glädjebudskapet på Domssöndager, Men tanken på domen skänker också ett stort Påvar åt livet. En gång ekall wi lämna den stora slutredovisningen. Det är om den dag, då Människosonen skall hålla dom, som texten will tala till Oss på Domssöndagen. s ”Sanmierligen, sännerligen säger jag eder: Den stund nu vår mänskliga tanke till I kärnvapnens' tidevarv; får, wi än ra oss bli förtrogna : med tanken att vi av vår -egen kraft kan ut- rota allt lv. Men att 'den sista dagen skall wara en domens dag — det ligger utanför "vår tankes möjligheter. Vi kan sägå detta bara genom: Guds uppenbarelse genom Jesus Kristus, :, bt "Den stund kommer, då, de döda skola höra Guds röst”. . Vi kan" igt. inte fatta detta" på annat sätt än att.vi alla på något. sätt har ansvar för: vårt liv. -Det Tibliska språket har här en tyd- lig symhbolkaraktär. .Det söker i ord kläda det som ord' inte kan uttrycka, att vi Sår inför en Guds ,” Guds" söst de verklig "som. .då fen - mörkret. € omträngde urtids "De som hava gjort 'wad ott är skola uppstå till liv, och de som" hava gjort vad ont är, skola upp- stå till dom”, — Vilka som gjort. gott eller cent är fördolt för oss människornas hjärtan I En dag som är den sista, Detta kan arbetarna. Sedan gammalt ve vet man att t fa- lä är. önlindad ( i den service livsme- miljens utgifter till är en dryg post i utgiftsbudgeten. Av varje krona wi förbrukar går om- kring 30—35 öre till mat. Det är väl mot den i man ä dag Esnom hög- sade förädling erbj uder husmo- dern, Exempelvis Tv genom den färdiglagade' maten, som mu i stor får utsträckning” tillverkas gas trjellt, J att 'b fl; kök se den ständiga ivak het, finns mot prishöjningar på livs- medlen. Ifråga om livsmedlen har vi emellertid numera en långt driven ing i Såväl produltione- höjringen i år har matprishöj- ningarna varit betydligt måttliga- re än prisstegringarna på många andra varuslag Jordbrukspolitiken och dess automatik svarar nu en- dast för en del av prisstegringarna, miljarder kronor som det sven- ska. folkhushålet åt upp i fjol, svarade jordbrukets produkter för till. som man kommer upp i be- loppet 13 milj: Nu är att märka, att av de kost nader som yttas till industrin, Livsmedelsindustrin har alltså givit lkvi a mer fritid. Det beräknas också att av fjol åretg 6-procentiga prisökning kan 2 procent ha gått åt till lönege- nomslag. Det vill säga, den fack- 5 | ökningar, men det skall inte glöm. mas, att det varit ett led i den solidariska lönepolitik, som hela fackföreningsrörelsen = warit ense om, lig kamp tillkämpad 'erade tiv - Konsumen medlemmen bör få stöd i form av Koneumentupplysande information får konsumenten tillbaka inte bear varor utan också mer fritid, som Le av lönen, Fack. högst aktuell. delns enställda och övriga servi- |; ceanställda, medverkat till pris- lö Det är viktigt att de i hård fack. |h & konsumentupplysning är därför n kommer : vi låter yttersta Men. den at mi piösten jag ej ,Glöromer broder Jesus dömer
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.