ÅSE me Ar "LAHOLMS TIDNING : Tisdagen. der 23 "november 1965 ' Le =L T- Tisdagen den 23 november. 1965. I Te -— | Westminster Abbey fyller « Den. stora bristen på sociono- mer har sedan länge. gjort sig starkt gällande på en" rad vik- iala områden. Den al "Administrativt . föreslås , den bygga, som en .Dotgöring f för en tiga fock, Or nya soéialbhögskolan bli utebliven, vallfärd till Rom H Hildni "Hans a - var d Fler socionomer : oo Den 28 december för niohundra år sedan 'knäböjde den sisté av de gamla engelska kungarna i den I mäktiga . klosterkyrkan 'han låtit enligt -1964 års "stadga för. ES cialhögskolorna, ska ha fritt "till träde till. universitetsstudier. föreslagits bli förlagd till Öre- bro, bör därför hälsas med till- fredsställelse. Inte minst skolan kopplad med andra av högskolekaraktär förlagda till Örebro. Dit hör gymmastik-" och väckande, ty hans hår och skägg var nästan lika "vitt som på en albino. Han war send som kommer att under de älskade jakt, men" också en man som "såg 'i syne och upplevde mi- idrot liserad och ” tek- SA, "åren vid wtbyggnad. av” skolk ratorsverksamheten uppvisa allt större I behov av socialt utbildat folks "La tt Utredningen ' som arbetat med dessa frågor har just med: tanke på skolkö "och de FAT rakel, och som för sin obestridda fromhetens' skull, och för det stöd han gav"den på hans tid käm- pande kristna” kyrkan fick epitetet, nisk" mazisterutbildning. "Lokal? och . lärarfrågan "bör sjö därigenom kunna lösås på "mest mtbildningsbehov som : här ; mäler sig föreslagit vissa. änds ringar å kursplanerna för .social-'] högskolorna.” Vidare har mean ansett att-stadgan för ”socialhög- skolorna bör ändras så akt, möj- ing och lichet, till liseri fördjupning blir flera; "oo? Et wettigt förslag är också at 3 Jutan” : betänkandet. c varit överdirektör Jonas. 'Orring, skolöverstyrelsen,, som , redan : ti- ligare dokumenterat sig. som den som avlagt sin. socionomexamen ”Bekännaren?”, rationellt 7, sätt, Vidare bör. en d Båvard.B a on söm sådan” samor; / niserad "ev" påven 1161 är bäst en förenkling, känd som "grundläggaren av West- , administrationen i-.dess helhet.|minster” Abbey. :;: Edvard beslöt, att som en tack- sgamhetsåtgärd för en lycklig åter" komst från exilen i Normandie, in- stifta ett Ubenediktinerkloster "och bygg t påven plats, som på den tiden "var en” ö i "Themsen, och som låg inom området som om- gav hans palats, Palace of West- minster, Klosterkyrkan som ' skulle bli "dem förnämligaste i kristenhe- ten; blev - i själva verket. kungens kx Den 'Utredningen' har "arbetat" med -lovyärd snabbhet, edt halvt, år här; xlet. tagit för den" okt lniören som är både vördnadsbju- | dande och upplyftande, Helt nära den västra ingången ligger Den Okände Soldatiens grav, och bort- om iden sträcker sig en aveny av stenpelare, som: strävar upp mot de fint uthuggna takvalven. Lång- skeppet är avdelat från koret av ett korskrank, som myligen om- förgylldes och målades, och som nu lyser som en tavla i glödande färger. - I själva "hjärtat av katedralen ligger St.' Edvards kapell med Be- kännarens sarkofag, i sekler målet för' pilgrimsfärder. Och här står den av tidens tand nötta krönings- stolen, under . wilken ligger 'The Stone of : Scone, som " Edvard I bemäktigade sig från Skottland 1296. Kungar ' och drottningar av England: har krönts i Westminster Abbey ända sen Wilhelm 1:s dagar, och många: förknij "katedral betade bronsgrindar, men innan man börjar en rundvandring där- inne bör man blicka uppåt mot år Aktuell - "komn + mentar taket. Solfjäd struktur motsäger - deras bärktaft — bevisat när en bomb slog nen i märheten under ' andra världskri- get. - Bänkarna i detta kapell är myc- ket gamla och bär mässingsplattor med namnen på Riddarna av Bath Orden och deras väpnare, . Ty detta är L of the Most Ho- nourable.: Order of the Bath, in- stiftad av Rickard IL. Dagens Storkorsriddares färgrika banér, som hänger ovanför bänkarna ten- derar ' att dra intresset från de små utsökta statyerna wunt väg- garna medanför kleristoriet. De fö. |. reställer helgon, läkare och ' filo- sofer, skapade av en man med fantasi. St, Matteus t.ex, bär ögon . han 'fördärvat ippar” mield! kröningarna som; ägt cum där, och för . vilka Kyrkan är en så värdig warm, ” Det finns flera gravar av spe- ciellt intresse i St. Edvards kapell, Från en bjälke över Henrik V:s grav hänger hans sadel, hjälm och sköld. Det sägs att dessa talande priva åt Edvard höll i stor " Edvård "dog bara några dagar innan kyrkans invigning och. han begnavmdes' i der kyrka har skapat, På juldagen: 1066, lät. Wilhelm Er- -bars av kungen i slaget vid Agincoumt och att de barg in i kyrken vid hans begravning och har sedan aldrig avlägsnats. - För att komma till Henrik VII:s kapell i absidiet måste man pas- sera genom ett par vackert ar- 0. Indiens folkmiljoner står i har- | nesk mot varandra, öppet krig Tasar i Bortre Indien, Afrika har många oroshändar och idet väldiga den. Endast! faran för 'den totala tillintetgörelsen har hittills verkat hämmande på en öppen världs- brand. > Nordvästra "Skånes Tidningar Det har »pratats aldeles för mycket löst om ,tidskrävande: tek- niska och juridiska specialproblem synen som t,. och. filosofer- nå är skrudade tnrb ol för att skydda sina lärda huvu- den. Men Westminster Abbey är mer än ett relikskvin för ärofyllda min- ner. Det är en kyrka som "våra dagar fyller en stor uppgift — man har wäknat ut att mer än 2000-000 personer besöker kyrkan varje år. «I juni 1953 kläddes Westminster Abbey . i ' sin - dyrbaraste skrud, Högaltarep glödde av - guldskatter och framför altaret stod , krö-' «ove 0 (Forts. å sid.,.7) : a "kröna sig i Den Vioetgte é fön ä av. posteng service var härom" dagen föremål för debatt.i riks- Centerpartis- |. i Skärstad ten Sven Johansson i hade frågat kommunikationsmi- ; kyrka bara? "några steg från Bekän- frarens grav. å =, Tvålundra' år 'senstre beslöt Hen rik”HI att låta. riva: den i. nor- mandisk > stil: byggda klostenkyr- Tbamlödigt har det blivit” försäm- ringar för stora grupper: Om en del får. det” bättre är "det. givet- vis. ingen" ursäkt för. att andra skal, få det ' sämre, ” Posten” är en hällets service som <bör magaifilo. kyrka i den dåvarande nistemn. om denne : mat problemet och vad. han i så fall hade för avsikt att. göra. Hr Johansson, hade främst på” talat det förhållandet. att många fört | försämrad service i samband "med 20 2 Jandshs att brevbäringslinjerna' lagts om. I ' många fall; här brevlådorna flyttas” så "att man” fått hundratals "meter. att. gå för "att " hämta posten. "När personlig kon- takt med brevbäraren är nödvärn besvärliga. 1 vänte” måst , - dig kan" det bli tider, ov vo + Korhmunikationsmi tenn - "ville I inte -alls gå med på att det bli- vit försämringar i "postens. ser- : vice. "Han mernade att övergången till nytt. oe man; fått ”vostanstalten hem 3 i "kölvet?. sonemang : är" felaktigt, även påpekad av, "hr: Joh system ; inneburit sen I Kommunikationaministne” re- ”wilktet "son, wisst har mänga. fått "det genom Wibyg; iden av » bättre Förkrossande:"="- "Den folkpartistiske . stadsfullmäk ten; provinsial- o kuterades, sagt bl a följande: | "Men" sessutom will jag inte gärna gå in & ett parti där cen- : terpartiordföranden Gunnar :Hed- lund, besitter :någon förtroende- Dir. Hedlund måste känna sig : "djupt förkrossad av detta, utta- . lande, "Och vilket dunidérskotv = 2 med tol — mot den samverkan, som " mittenpartierna ” försöker åstadkommet ” Det är förunderligt i alla fall, / hur långt äpplet stundom faller |. från päronträdet... PARTIERNA. OCH STATEN -:De politiska. partierna är ab- att : vår folkstyrelse skall fungera, skri- ver Svensk Politik (cp), Då måste vi också se till att | fullgöra sin uppgift som instru- ment för en fri opinionsbildning: att fratligå anslag till partierna skul. betyda att partierna blir be- ord av staten, Den saken av- gör ju demokratin själv. Är det någon .som på allvar: vill tro att partierna i vårt land skulle fin- na sig i ett beroendeförhållande inför statsmakterna? Staten kan vi alltid: behärska genom demo- kratin,. genom opinionsbildning- "en, Men stora finansintressen som finansiärer. av partiverksamhet har vi ingen möjlighet 'att kaon- trollera, Bidrag från finansin- tressen: betyder otvivelaktigt, att partiema kommer.j ett beroen- deförhållande, som hämmar jen fri opinionsbildning, Det statliga partistödet är givetvis den väg, som "ger de största möjligheterna solut .nödvändiga : för att partierna får resurser . « Det finns de som säger, för en fri och>sjukstugelä- kaven. Lars Edén i Laholm har |" enligt "referat . i Hallandsposter |” (fp?) vid ett kretsmöte med folk- ' partiet, där mittensamverkan, dis. ' någon. oro.” Det finns "en stabil ”modema” : - gotiken. ' Axkitekten, TY "de - Reynes var in, hade”: säkerligen" studerat byggnadskonst” i : Frankrike, '-- > Vid. :veformationen ; upplöstes annen : drot both 1: lät: återin'viga rskan 1 1561 " gynna - alla : människor lika och kommunilationsministern >> bör Im verkligen ) "Iyssnar till den kritik .finamförs. och göra > allt. för], in in "Westminster,: den, benämning -Peculiar”, j id. v.s. dess”: UPJäst”,” . vilket Ining, >" på Kyrkan i - dag ser' inte” ut som den - som” : Henrik HI: planerade bygga - fastän” proportionerna är:i stort "sett" desamma; ' Det ' "I vackpa kapellet," se Henrik Vi lät uppföra är en tillbyggnad som snarare: förbättrat” det "sköna. hel- hetsintrycket" än motsatsen. - Re I Självfallet angeläget, att marknadsföringen ...av ' massan -sätt att kon- rbåkslag' undviks; Kost: junl nadsut ivecklingen. "och : lönsamhe- hk Nicholas" Hawssmodr gjort ; | ändringar > fullständigar kyckans - huvudstruktiur,.: "Sålunda". har det tagit 500 år5från” det" rande ' kyrkan: påbörjades "-ännan arbetet var. avslutat. Tornen; in< klusive takspirorna är 69 'm "höga och: deras. utformning 'och "place- ring på. en gotisk - underbyggnad visar. hur. den arkitektoniska stilen förä "under : seklernas ”gång, och -. vilkeg-: stort - inflytande ; den haft: på människorna. > - : : Westminster : Abbey . är 'som' de flesta katedraler byggd - i. formen av. ett: Ivogs med "en . absid, full- ständigad av Henrik. VII:s kapell bakom högaltaret. . - Besökaren som " [inträder i kyrkan genom den väst- ra "porten får tr ntryde av inte- Ven” grundk skap av "den. iypen :'som folk mer. eller mindre: auto- -”matiskt fick förr. i världen, när mycket 'mer' av konsumtionsva= rorna tillverkades i hemmen el- ler ' i deras omedelbara närhet, När. denna. automat? ska : under- « visning numera fallit bort, är det den vi måste försöka ersätta med andra metoder, . +. glädjande j—, "prod tionsökning- arochi dårnied ökningen av mas- -savedsförbrukningen » tillfälligt utebli ex "långsiktiga utveck- ”lingén cellul naden ger emellertid ' knappast "anledning till efterfrågeökning inom ”de'” konsumtionsområdena. "+ : För. skogsbrukets' del torde det dh gasatta =” proäuktionsprogram” met "just nu” bart: > "Man: ant vä im "sättning "för den! kommande 'sä- sohgen, .'och priserna är redan fastställda över hela landet, .Den situation som" inträtt — skärper emellertid kraven. på att vårt lands skogliga industrier. har till! » räcklig "internationell konkur- - Trenskraft och att de upprätthål- ler en slagkraftig marknadsföring, Det finns måhända anledning att ompröva hållbarheten i det hit- |". En ålund:; - tills" praktiserade sättet att pro- ” orkenterad konsu ducera och sälja dessa för lan- |. mentupplysning ” s i ' massmedia dets ekonomi så viktiga produk- MN skulle, onekligen, ha mycket att ter, cs ,bjuda,- inte minst, för) dem som Om "man i sett besvärligt” av- | "redan. passerat ' skolstadiet . och sättningsläge inte kan foptsätta |: att expandera" bör man dock se till att behålla den marknad man har. av kännedom som” deras , far- - och -.morföräldrar fick till” skänks, ' STOCKHOLMS- TIDNINGENS ' SPEKULATIONER. As , om; "prisstopp på mat” visade | KONSUMENTRAD PA VILLO- VÄ S kan och. dåta mppföra en mera |- N som Collegiate Church wf St. Peter | den hår, ännu i. dag. Kyrkan OyG kommit ut i livet Utan den varu- |.” : . som bör. bibringas mer kunskap, - Bästa köp”. är en form, . av : konsumentupplysning 'som . inte bör förekomma i mässmedia, om den saken & är praktiskt taget" alla |: de organ och sammanslutningar på ind bris”, och” handelsesid. som 'remissyttrat sig i frågan helt eniga, konstaterar :Fir i!”K ö- pens kap Detär Konsumenten inte! vårarna som” skall betyg- sättas, helt enkelt därför att det inte finns någon objektiv värde- skala och därför inte heller nå- . gon opartisk. sakkunskap: Slutsatsen 'av alltsammans kan bara: bli" den . att. massmedias Om. det, nu föreslagna parti- "stödet blir genomfört kommer staten att överta en del av kost- | naderna för partiernas verksam- het. Det är obestridligen en rik- tig åtgärd och en nödvändighet för att demokratin i'vårt land ”skall' kunna fungera. : ipplysning i huvudsak måste bli 24 rerad”. och att det inom: utredningen . Sig vara av ett tämligen luftigt slag, skriver Rx L F otid ningen od Detta, hindrar emellertid inte "att just prisfrågorna troligen är "de mest' kontroversiella frågorna - sannolikt finns de som gärna såg "ett -prisstopp för jordbrukspro- - dukter. Ur lantbrukets synpunkt är givetvis någon form av "idiot- stopp” för priserna helt oaccep- tabelt.'Det är helt otänkbart att både acceptera en. gradvis sänk- "ning av den totala Produktionen och en Prisnivå, som skulle leda till en än mer påtaglig eftersläp- ning i lantbrukets inkomster, + Mer realistiskt förefaller det "vara att diskutera med utgångs- punkt : från en bibehållen real- , inté " ”Varucentrerad”, "dvs att den måste inriktas på . alt bibringa konsumenterna sådana grundläg- gande och' allmängiltiga insikter. i varukännedom 'som kan: sätta dem i stånd att själva bedöma, först sina' egna reella behov och därefter de erbjudna varornas huvudsakliga kvalitet, '' Det 'var å i framtiden och att en. .dast göra reservationer för , de "rent mark terna att på enstaka produkter Upprätthålla. denna prisnivå. !. Helt kan man väl inte heller 'avsvära sig möjligheter till fram- tida. förbättringar i dagens real- o > Materialet öl "Are Bilder 1966 är: hämtat ur. bidragen till STF:s senvaste fotopristävlan. "De nya täv. lingsbestämmelserna, som lansera- 1, | des” av. Olof: Thaning för några år sedan, . har här. skapat förutsätt- ningar” för en K i Ur Tommy Tommies serie ”Zigenarbarn” belönad. 3 med so STF S fototävlan 1965; . . Årets ' Bilder är en äkta .Sve- rige-hälsning till släkt. och wän- ner + i” utlandet." Bildtexterma är översatta till engelska" Den är inte bara en: vacker bok, behaglig: att | : I dock också komma överens i frå- | sammanhang år det sannolikt. att i förf frågan, "Vi misstänker watt regeringen främst kommer att skylla på läns- indek valkr . För- slag om nya län läggs fram 1966, och. ' rimligen "bör indelningen |) När riksdagen går att ta 'ställ- ning till en proposition måste den vad övriga veformplaner på ut- Kina för ett hotfullt språk mot redningsstadiet kan & att sin Sovjet. Stormakternas | kräva. Utan en' överblick --över , intressen skär sig överallt i värl- | hela : reformarbetets ekonomisk: ka konsekvenser "kommer - man :för- modligen att hemfalla åt de gamla kommer att fresta' skattebetalarnas tålamod, tills. det. slutligen brister. I Handelstidningen Enligt vad Dagens Nyheter 'upp- ger har högern fåtp. wissa 'garan- : tier om annonser från bl. a Wal- = lenbergsföretagen (till sin nya tid= > ning). Sådana annonser ger i mot-- sats till staten hederliga och ofar- liga pengar, .: Anser, högern, Ur: kunna antas definitivt 1968.': Men även . om . det ekulle hänga. upp det med en smula gold vilja vara möjligt att senare jämka walkrets- skulle vittna om en fantastisk brist på sinne för proportioner att' låta tekniska problem av denna typ ligga i' vägen för en mera demor Eratisk " författning. me . Dagens "Nyheter oe socialdemokraterna till. sist skulle acceptera en enda kammare som en partiell "reform måste man Jsktåa punkt är. det ju också av värde att. de annons- vägen får. "informationer om. flyg- plan,'; ående fartyg, I och annat som hör till livets: nöd- itorft. . . Värmlands Folkblad . Låt OSS gå. över Atlanten" efter en lösning på bostadsfrågan, satsa på flyttbara familjebostäder m.m, för. 30 000—35 000 kronor som kam . -- köpas efter svensk, specifikation i. ' USA "eller byggas här på licens, ” Med svenelc upplåning i USA för : dylik ibostadshjälp till industrier . skulle produktionen. öka utan. in- : flatiö yok, . : , ” ga om och rö Ännu här ihget tytt på rad Å att rege- s neflilda fördel för på sitt eget vidkommande. : t. ex, genom någon form av ”kom.- |” munait samband”. Självfallet har de borgerliga partierna ingen an- ledning att ge efter i denna del, Tvärtom . bjuder enkel rättvisa att varje - röst är , lika mycket värd när den räknas; vilket parti den än är'awvgiven för. : Även i detta oppositionen: har stöd i en utibredd opinion. " Svenska: Dagbladet H Det' lönar: sig sällan, att "blunda bläddra” i, den will 'samtidigt vara nyttig för den'fotointresserade ge- ” måljöes bildnreportagets, : Tävlingsdeltagarna har ställts in- för:: uppgiften: att med "lägst sex, högst tio bilder skildra ett ämne, som - da själva malt ånloma: svensk ram, Några. motton på pristagar- nas. bildserier ger-en föreställning om v nn: ”Ui på Hötorget”, ”Flygande tranor vid " Hornborgasjön”, ”Fotogkafi- ateljé”, ”Svenska teatepn”,' r” och ”Vinternot”.. ; ” Joln-Ålke ' Anderzon i Riksför- bundet Svensk ' Fotografi skriver i STF:s tidning TURIST om: foto- tävlan i siv egenskap av. jurymed=- lem: ”Man gläds åt ”Ca- . nom ant godovisa bildernas . foto, | för verkligheten. Det är uppenbart att vitala sektorer inom det svens- ka näringslivet inte, har vare sig lust elter möjligheter att ställa till Årets Bilder. 1966, STF:s förlag. Pris 16:— för häftat "och 2: för bundet seemplr. ve med jälgransplundring, sd . Arbetsgivaren la Som. dit. led i kampen om de I cirka 370.000 ungdomar som nästa år för "första gången. får. delta. i allmänna val har Centerns. Ung- domsförbund ' utmanat övriga poli- tiska ' ungdomsförbund "om '.. vem berättelser: om. människor, å Hans ' Marklunds förstapriskollek- tion ”Tjänrdaler', där. fotografen med skicklig behandling av ljuset fått fram stämningar, som osökt La som. bäst lyckas föryngra de'för- samlingar "som skall wäljas. 'Me- delåfdern på de landsti än som CUF. utmanar uhgdomstörbunden | N Vem. föryngrar mest. nästa; år? sentera ' förskig am ett. mittongli- tiskt program. - De båda mittenpartiernas ung- domsförbund' --utveckla sitt samanbete i fora av gemensamma diskussions. och studiegrupper . i "och allmä frågor. Målsättningen bör vara att dk hamd- väljs 1966. skall: vara mätaren på ven somj lyckas bäst. ' U från CUF- för "tanken" till "Marcus måleri, "De - inträngande skildring. arna lav, Iden vackra svenska natu- ren finng naturligtvis också med, både av landskapet som helhet och av detaljerna, skickliga reportage, som - jvittnam om ” stort : kunniarvde och' säker känsla för både stor- heten och intimiteten. i i.det sven- ska landskapet”. > . ams höstkonferens i Tällberg och det är: meningen att den skall följas vpp. distriktsvis :runt om: i landet. I ett annat uttalande un- derströk CUF-konferensen att ett intensivare. samarbete mellan '/cen- tenn och 'folkpartiet' måste "vara den enda väg man kan gå för att skapa ett. verkligt - alternativ till sociakh Ki mut- På initiativ av försäkringsbola- "gen" skall man: vid barnpsykolo- giska institutet i Stockholm kart- lägga, vilka slags barn som 1e- ker' med 'eld och varför. Eldsvå- dor, som vållats”av barn, åstad- kommer varje' år ' förluster . på över 10 miljorier kronor. "Det är bra, att man kartlägger denna fråga Men man borde ock- så undersöka vilka slags unga "och vuxna människor, som leker med bilar, och varför. Bilolyckor kräver hundratals människoliv "och kostar massor av miljoner varje är. cc Man. borde vidare undersöka, vilka slags människor, som till- . verkar cigarretter 'av plast med munstycken och verklighetstro- gen aska som leksaker åt små- -barn. Är det en behjärtad insats i kampanjen mot rökning bland barn öch ungdom eller vad? - - prisnivå, anser RLF-tidningen, » |: tt (PEN: VED talade en förän om att den samarbietsdelagation som tillsatts lingSprogram inför '1966 års' wal. > CUF-ama ' uttalade. sig även om det: samhälleliga ' stödet till iung- verna. Konfi doms att lerna nu får Fr ner en väsentlig Idel av sitt arbete på. att skapa ”ekono- miska förutsättningar för den fri- tidsfostrande "verksamheten. Det förslag . som 'Statens ungdomsråd slagen til ungdomsonganisationer- na 'bör fattas som ikrav. ringspartiet skulle avstå från an-| ; | kan åstadkommas "på många sätt, utarbetat för de kommunala an- |: Civå Dingenjör Harry Bernhard, Stöckholm . minner om = [ON Andersens "kända saga ”om ' Kejsarens nya > ikläder, Paårtile dninge "under, H ve har rollen .av sagans skräddan . Men partiet går i kalsong a nom” det svenska p Ett bann' kan se "hur ideologin går -nalken i tins” sagoskrud. dö andra USA-hatarrid' skull haft : stor. chans att utöva en fri verk- samhet mutan de amerikanska in- satserna i första och andra världs- krigen, utan Marshallhjälpen och ' valkthållningen.. i Berlin,” för: att ta några ' historiska exempel,” De-' ras hatförkunnelse ter sig mot den bakgrunden ' högst " märklig. ' Och . den. måste avvisas, Har vårt folk hittills kunnat hållas fritt . från den andliga pest som folkhatet ut- ; | gör vore. det en. olycka om dessa . blinda fanatikers förkunnelse ick en vidare : spridning. "Västerviks"Tidningen . När mannen: kommer / från "sitt: arbete "tar han” jobbet. med: sig hem, när kvinnan går "till. jobbet tar: hön familjepreblemen med; sig dit, brukar dat heta med rätt eller orävt. Vem som vinner :eller” för- lorar på idetta vet väl ingen.: Men ett uns av sanning ryms" kanske H "Harold i Sydsvensi 24 oe Fördelningen bör ske direkt till omgamisationerna; efter sådana rikt- linjer att ingen favoriseras. av de: båda partierna skall pre-' i |. Bilisterna och trängselkostnaden | Bilsk na tar bära hä Hill Jv som anses nödvändiga hur mycket man kör och hur tung civilekonors Per-Johan. Östberg. I en artikel i tidskriften" Sunt För- nuft hävdar han att hänsyn också för att minska trängseln? Och varför skall knappt väg- och ga-|. tuutrymme gratis stå till förfo- gande både för dem som skulle vara (villiga ati betala för det och Endast på det sättet kan man be- akta de trängselkostnader, som får En orsak än maturligtvis, att det inte. funnits något | synpunkt. Det framstår som orimligt att den ”vara”, väg- och gatuutrymme under rusningstid, som är' den kostsammaste vara gratis för bilisten, vilket blir fallet när be- skattningen enbart är mutformad med tanke på hur fordonen sliter på vägarna, ” I och för sig är det visserligen riktigt att ett tyngre fordon får | som betala mera skatt än ett lättare och att den som kör mera får be- t system för att debitera gatuutrymme Nu tycks emellertid elektron- tekniken nått därhän att det går att införa ett bilskattesystem, som fr det möjligt, arvt differentiera [ETT ORD > "PA VÄGEN Job svarade Herren och sade: Blott hörsägner hade jag förnum- mit om dig, men nu har jag fått se dig med egna ögon. Därför tager jag det tillbaka och ångrar mig i stoft och aska, . JOB 42: 5, 6. Det . fällg många nedsättande omdömen - om sanna kristnas tro på Kristus och hans "försonings- måste itas till hur mycket som | för dem som skulle minska sin |gärning. Och blir de-en gång ut- körs i i id och på ärskil ition av. ymme, om | talade, hör andra på dem : och högtrafikerade wägar eller : gator. | de pivingaden att betala för det? - instämmer, änniskor en lag möta Kristus 5 självi Då kulle de säga som ”Blott hörsäeme r hade jag för- nummit om dig, men mu har jag fått se dig med egna ögon Där. ord tager jag det tillbaka och mig”. Tbland (can det också över den kristnes Jäppan 16 komma tvivlande eller klagande ord öm Guds väg, möjligt att förse bilarna med en|Det är när trons öga har förlorat förseglad elektronisk taxameter, honom mur silte. får impulser från givare ut. Dlacerade på gator och Någar. Des- sedan sa givare kan ste åverkas i större eller tala mera driv än denlt som kör mindre, I bägge fallen drabbar ju beskattningen den hår- dare som sliter mera på vägarna. Men varför skall den, som kör på en dålig grusväg, betala lika myc- ket som iden, som kör på en fyr- filig ? Varför skall än som aldrig kör i i toppttrafik och = |ning - - han ” ledes. inte trä 1R Pp tar olika vägar och gator i an- språk wid olika tider. Han får se- dan betala skatt efter i hur stor utsträckning han har tagit Énappt gatu- och vägutrymme i anspråk, d v. s. efter i hur stor utsträck- några er betala: för de in.! orsakat samhälleliga Men kära själ, ta dig i akt för det. När du åter får se honom, får du ta allt tillbaka och ångra dig; årig förvävla Or, honom kan aldrig örnar Rälae huld, oc som. tog fbroå sig art Betala” min och städso mig helar, förlåter, " den vännen alltmera. mitv hjärta
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.