mn | er 1965, LIT= SN 2 Jordbruket i i Sovjets ekonomi Aktuell. - rt kom mentar | béslutad på detia om- råde . betyder en åter- ” gång till gamla beprövade meto- "der. istället för att. man hade | klagomål. . | Mönstret . är engelskt, men förhålland i vårt "land är så annorlunda beskaffade, att det är fara värt att det hela bara blir väntat sig "en ökad villighet "att experimentera med att ge mark? en samlingspunkt för folk. med förföljelseidéer. Onsd ib system lagar som gäller för' andra län- der, åtminstone inte i vad gäller resurserna. Detta falstum tycks på ett intressant och avgörande sätt komma in i bilden, när det SSU-sistriktet i Göteborg har fått en PR-man från Sbtockholk till ombudsman, En av hans första åtgärder har warit att entusiasme- ra distriktet matt skriva ett agg- ressivt brev till prins. Bertil. Gi- naden ett ökat inflytande. , Åt skilligt av problemet" tycks "ligga i byggnadsmaterialindustrins bris AV byggnadsmaterial. > "kommer". att | dödar alla batcterier; vilka kommer | nämnas, « att man inte vet med minska snarare än öka effeltivi- . i beröring. med insekten. «''-: bestämdhet, hur 'bina ”framställer” grupper, som skall övervaka "fram. teten inom ' byggnadsverksamhe. l " Märkligare är, att bina skyddar] dessa Sex anti ika och "hur de | för " allt ' livsmedelsbutikerna ” och I” ter. Man har anrärkt att det nu] en Fr Arn Mod ytterligare tt ja FR Ål Forts. 'å sid. 7). -Angripa, när det finhs er? för RO tibiotikum; "blandar ” de upp” "sitt HUR. GÅR DET MED H' pollen. . > Ett fjärde « anti HÄLLNINGSSÄLLSKAPEN vingen ten rn gom fbidrott- das; in åå ”höntriged och ett' sjätte I i söm änds till att inte ökäd dosetine ban. allt fler täta kupan imot fuktighet 'och drag. Fest an - . antibiotika här vi Öp ; ä "Detta stöppvax samlar insekter- fick till och med. katten ett eg der stora; "åthävor "polisk sten och ms oj ; | ligen! verkningslö na från: knoppama på' olika träd, skall om man vill. följa gomla litet ljus, som han skulle -ha tänt eftersläpningen av . "utredningar: i som innebar "att depsa "efter den |” är skapsmän . fruktar :att> detta: särskilt popplar, där sådana finns. ljusen stöpas. ' Man 8 mä han; grova bröttsmål på grund av per- 1" juli. 1967: huvudsakligen skall eller: senare ska drabba: alla Anti. | Det -abtibiotikum, "som "ingår « ijstöpte i. gemla tider. gärna på en | I sonalbristen, " men nu vara: kontaktorgan mellan” å ena | biotika och då -skullée' ma stoppvaxet, har. en enastående ef- igång ljus för hela året, ty" ljusen, | Katarina eller Karin c "ansågs som lötsligt t ett . sidan lantbruksnämfden; å"änd-1; he "ut försett. kveftigt bakslag: Jfekt och hämmar bland annat'oli-|som varit med över: julnatten 'an- ibesk Därför | Plötsligt fumni nytt verksam- ra sidan' jordbrukarna" och: träds 1. M mot inf billväxt. och u sågs. bli drygare. än andra. I Hal- Snetällde denna dag offer ' åt hen- hetsfält' för vår förstatligade; polis. gårdsodlarna, "har tolkats högst] ; fiske kan: emellertid” land och Värmland hette det förr |ne. Det 'tillgick förr 'så att: råg | Man skall ila omkring i bygderna olika. En utredning ”av:hithörari-.]. +; | förskarnå hjälpa läkerni att den 23 november spann ”Kari |mältades-: eller mäaldes och bered-ioch: bevaka Bin, gospelet, . Till detta ” de problem pågår under ledning svåra dilemma,” Det tror i alla fall” antibiotika kän man gott påstå att) med rokken” ljusvekar "än jul j des. därav: -”tesk”,.- som" stektes har. man” tid och. omal. Men = > + av överdirektör Hans Wetterhall landshövding "Westerlind "fram- | professor ; Remy '- Chauvin, : chefén det inre av en bikupa: beträffande | Talg fick man genom julslakten ji en patina, "Kvinnorna åt därav Pers « s gäller utvecklandet av Sovjet- unionens ' jordbruk. Under de senaste åren bar det signalerats nya krafttag för att bryta död- läget i det ryska jordbrukets! tande” förmåga att fullgöra. sina uppgifter. Denna industri, ä hårt den övriga delen äv näringslivet. sh a wetvis är det edresserat till herr Bertil Bernadotte. Är man djärv . så är man. Möjligen kan det undras varför SSU vänder sig till en medlem Fri Köpenskap ”Maktrabatter finns : av''shånga slag. Stora kunder får sådana av leverantörer, i vissa s. k, tidningar utveckling. Man har frångått Klagomål" över "bristande ' ofteka : av I huset med en beg kan man få textreklam som stor- centraliseringen av maskinerna tivitet " inom nämnda material- - om hjälp att avskaffa p stora till maskinstationer, vilket uppen- Iindöstri. har på senare tid Vore det inte naturligare att kan tvinga sig till förmåner gent- hömsk en på jordbrukets funktion och utveck- ling. Man har deklarerat att sto- ra insatser skall 'göras för att öka ' tillgången på växtnärings- ämnen, För detta kräves ble barli hb: bv ål z den, endast om efterfrågan inom andra sektorer " av " näringslivet kas eller « om det vore. möj- onsorinigeningar. ' har, emellertid nyligen honetit "informationer som” tyder på att de storartade planerna! på ligt att öka "produktiviteten inom industrin. Att skära ned bostads- "byggnationen''. anses emellertid vara en Folitisk' omöjlighet; åt- -om "regeringen: skall aft lösa Ry Or - blem möter svårigheter, söm kan komma att avsevärt rubba tids planerna. Det gäller förändringar i fördelnt äv byggnadsmat "rial, där nya dispositionier widta- . gits. När dessa planer ottentlig- ' gjordes, anmärktes från - väster- Jändskt håll att svårigheter kom: mer att uppstå, när det blir fråga hålla '. ; sina, utfästelser ., att öka konsumenternas , "standard. Man är tydligen . inte” hågad” för. att + tionen, Men, om så är faller. får dt och jordbruksind strierna sitta ” "emellan." Den: sig- ”nalerade snabba. utvecklingen” i rot - avsevärt svika de "utfästelser "som | : gjorts. ifråga öm "bostadsproduk: . 1 Vil hi upptäckter "om biets förmåga att - "Chauvins rön visar / ff vi ändå har att' lära av naturen och att de gamla egyp- > : "tierna inte hade så” el. när de betraktade”. biet som en gudom... : akterierna bin, som; ”hestades' så inte det minsta, spår på substratet, trots att bildning oaöjliggjoden Men redan för 40 miljoner år sedan fanns det adressera en sådan vädjan till herr Tage ' Erlander? Sociald atis- hanget vill man citera' och emot ka - partiets ' ordförande, tillika Sveriges statsminister borde både ""]ha större principiellt intresse och hättre förutsättningar för uppgif- ten. än prins Bertil. : oe . Göteborgs-Tidningen Inför. bögoctralikens. -införände har komnmunikatt | experter kommit fram till att man bör införa en absolut högerregel. Men hur ni detta skall. verka inom tätorter med genomgående trafik' och huvudstråk ' med ' tät trafik är svårt att lista ut, såvida man inte också inför absolut gäl- lande” stoppliktsmärken vid små- gator . och . tillförselvägar. . Den praxis, som utvecklat sig tvingar travestera ett yttrande: I längden blir det franske inte. tal om var- ken makt. eller rabatter. Fina at Ten Köpmannen : så länge piloterna - — de i prak- tiken : ytterst ansvariga för "sina passagerares säkerhet -— inte'an- . ser. sig kunna acceptera kommis- sionens : rapport (om Ängelholm) : finns det som jvi. tidigåre påpekat anledning att kräva" fortsatta un- dersökningar, jan a Sydsvenska Dagbladet ”Här i landet” har Jet” ju' hänt att unga studentskor (framträtt. med högläsning av historier "ur porno- , ket - det kunde bevisas, att på sina | bin, 'som enligt forskarna ytterst er rna Jerbörligt om att mobilisera ae behövliga jord fö Lrejå i så fn a töjer alstra effektiva antibiotika . och | utflykter : från kupan kommit i litet skiljer sig från de nuvarande | onekligen fram en förordning, grafi I med N vedenb? ligt även i: Va vr sevärt öjd. Dä JP". I därigenom skydda sig självt, sina beröring med :.'otaliga "bakterier, | formerna och därför är det myc-|som helt korresponderar med den-|användande av de .”fula”- orden, het fi fn ett | också . en + fö vexkakor,. sitt pollen och sitt ho- Doktor Lavie tog då en platina-])ket' troligt att bin använt anti- De tycks. dock inte ha gjort nå- aletuellt debattämne bland eko- 1 nomema; Den senare tidens ut- veckling tyder på att ledarna ännu ' är tveksamma "Hråga' om metodenna att angripa , proble” starkt åtrådda ökningen 'av ”jond- bruksproduktionen för att kunna "gå: över till: en ökad. mnimalie= kontumticn. Vill: man nu under alla: förhållanden ” & någon mån nungsextralt mot: alla skadliga bakterier och. virus, Trots att ibiet funmits -i miljoner -år ' dh - dess antibiotika" troligtvis lika länge har | sa ännu ingen "bakterie kunnat ' upp- visa 7 någon: ,; :resistens.-mot .” dessa, berättas i Jen vemtikel ' Frankfurter os VF dé de: Kraven Don nya. Ord : tillgodose, även dö 'ökade inte, : - då "| tibiotika, com : inte | upply vice I i verkligen — sät- tycks” ofta; ha, svårt" att bare: sig sla ad: Gå / - — Förl ff e tittade wi på var- kunnat utbilda resi t I None) ånd att själva : kolchosermas b - : andra, -säger : professor, Chauvin i mot, inte ' ens under en miljon år pfylla' den .- i. st N 7 Sa | 22 mngefär I samma "läge som för in= rleftentliga. & ämnen; som ofta fram” | artikeln, '. Jag; rå Skulle det hel a ån En . dustrin: i övrigt, Material ”kom- ställs vår svampar, ; har ” sade be- I kroppen "som därför inte "vara: möjligt "för ver |het som samhäl let pål: gt ter: örnar a de & "mer: - alltså, savt i tilldelas. centralt, Det anses emelletrtid : satt en. dy- lik'. :centraliserad 'allokening- äv i . -lantbruksstyrelsen, . men |... så länge dessa experter håller på härmed" är ovissheten stor... "= .. Så mycket står- klart att. om .sällskapen” uteslutande skall va- ra kontaktorgan, så kan de knap- past fortleva, Jordbrukarnas in- tresse av att enbart av den an- ledningen, ansluta sig som med- lemmar i sällskapen torde vara "mycket begränsat och' då kom- - hållit : kommer. restriktivitet -bez träffande . . fritidsbebyggelsen..... att iakttas. i jen vid zon och detta område” reserveras för? näringsli-, vet och" det rörliga: '; friluftslivet; Avståndet "till tänkt": fritidsbe=' " byggelse :blir -därmed betryggan- de; hävdar landshövdingen, 7 i 4 Det rekommenderas att "lägga tråd och" strök" med d.n över én mängd binghårbelslädnad och se- dan över hela kroppsytan på des- bin. Han förde" sedan” platina- biotika under lika lång tid och med samma goda resultat. - ' Naturligtvis. finns det. även i binas : värld sjukdomar, men tråden in. i atet förlåö ads infektera '. detta, .. men ; några spår : Ja bakterier Syntes >ä avvärjes dock effektivt. Följaktli- gen måste bina ha ”framställt” an- samma, även är strängt juridisk synvinkel. " Nordvästia, Skånes Tidningar Det”. bonde” vara, "naturligt att samhället ' genom jen starkt; utökad öe 00 ny: upptäckt. j lyckades: professor ; Chauvin: klar- t jlägga; ert binas kröppsyta är över-' dragen "med ett äntibiotikum, som tenekapen att kunna > framställa konstant - verksamma antibiotika, i sv Ett & i vill” Exprés- a frågar sig professor . Chauvin. "I detta ih bör I ;sen starta på grundval” av "lokala för.;en. ”forskningsanstalt i. Patis, som:':sysslar ; med ' insekternas : "och. särskilt. binas "beteendemönster" och ; levnadsförhållanden.-FHan har, näm- ligen. gjort. sensationella : uj är ter. beträffande 'binas. motstånd kraft. mot "alla slags: bakterier 'och ' biotilka ej är "verksamma, mot, I "Upptäckten; edde” —" som. så "jokta' — genom en slump. Professor hygien är vida överlägset till och med -en "modern operationssal . Lika ' förvånansvärt - som” fram- "ställandet. - och användandet : av "dessa sex antibiotika ä är, lika nöd- , vändiga” tydks” de” wara ”mär man närmare reflekterar . härpå. . Utan även mot virus, som vanliga anti- |! denna , perfekt "fungerande > hälso- tjänst "skulle det nämligen i der- na” mässanhopning av " omkring femtio tusen bin på den lilla bi- som ibland (gjordes så tidigt, som i mitten av november, och så war husmiodern' och hennes hjälpredor färdiga | att ta itu med den ganska ljusstöpni Först ” träddes : wvekarna : upp på pinnar och hängdes i en'lång rad över två stänger Därefter smältes talgen och hälldes i en träkärna med. hett vatten, Så: togs pinne efter pinne med vidhängande wve- i ladugården och; stallknektarna i stallet medan; "en ' dek serverades för Katarinag räkning. I- Skåne, Haltand och Värmland "brukade barnen förr sjunga: ”Colina, Co- lina, låt - solen skina över topp och trä, över "folk och fä, över vilse och gråta”. : Tore. Leth..: alla små barn som (skogen gå |. gon. . succé. En engelsk - författare har i ett. liknande sammanhang gjort reflexionen: -”Kvinnor finner det nuförtiden inte. svårt att upp- föra” sig ” som mänfolik, men de orden: Det" är "vi inte” av dygd, utan” helt; -enikelt för att de kän- våldtäktsmän, .dIråpare, : ungåk ms- ligor och mordbrännare 3 ökad trygghetsmarginal: : + Varför har man alltid så" brått att kasta Mt bamet med bat 2 Man ' bör . inte: förakta”. latinet mer dessa” att sakna existens- | Chauvin och: "hans medhjälpare | kupans utrymme” vara : lika stor | kar och doppades i talgen, varv|" ast det ser svårt ut, De romanska smöjligheter,.+ = > Man har'ty ; doktar Lavie skulle. göra 'en be-|risk för, epidemier, som 4 ett lä- after 4 varv. kd I a tmliga I språken kommer . från latinet, och-> Fortsatta — existe jlighet stämning av. älla 'de' frö 'oddar | ger” femtio tusen” hoj önskade « tjo: en. Pa s a istensmöjligheter | på" att. I Hallstavik, 7 unge är en och ' bakterier :m, in. Fn Pbete- flyktingar uitan:- Täkarkontrolb, = håll, ' särskilt i de södra landska- Rött glad färg även de germanska” språken har "bör dock sällskapen. kunna ha "inte minst genom att lämna ex- perthjälp åt jordbrukarna, var= till de torde ha större förutsätt- ningar än de helsfatliga ' lant- bruksnämnderna, Kanske 'fram- . förallt i de allt mer betydelseful- la byggnadsfrågorna bör sällska- pen kunna fullgöra en viktig rådgivande uppgift. a 4 VÄLJARINFORMATIONEN PÅ DET LOKALA PLANET ' fungerar mycket = bristfälligt, anser Bohusläningen. Tidningen föreslår att kommu- nalpolitiken varudeklareras , och rekommenderar lokala utställ mil' från Hargshamn, har ': Hol- " mens Bruksz" och Fabriks: AB "ett pappersbruk : med !:: sulfit- ; ' och trämassefabrik. Från denna an- läggning går utsläppet direkt ut i.Edeboviken, och fabriken ' sak- bina: släpar ' "in i bikupan, Motsva- rande sundersökning är ; läbt att göra, med. flugor. och andra lik- narde. insekter, Man ' låter . dem helt enkelt krypa över ett lickert sbstirat, "På ' detta. substrat nar även de” skydd fråningarna mot luftförorening. I Hargshamn är avsikten att leda avloppsvattnet i tub långt ut. till havs, och vad som med utvecklas, då en tik balkteriekul- Ve som; man: sedan. kan under- söl teknik kan ' göras för att skydda luften kommer också att göras. Även om lukten från en' sulfat- - fabrik är värre än från en sulfit-' > fabrik torde skillnaden i- dessa båda fall, inte vara särskilt stor. Vad vättnet beträffar erkänns ju att "de. nyuppförda stora massa- fabrikerna förorsakar endast :en bråkdel av de föroreningar som de äldre och mindre fabrikerna gör sig skyldiga till," "Mot bakgrund av kravet istor självständighet för radion" är -radioutredningens förslag om ett -pProgramråd riskabelt, Det skulle "bestå av representanter för olika intressegrupper och. utöva .'ett allmänt inflytande utan . ;ansvär -På; ; programverksamheten. sådant 'programråd innebär, ett forum för organiserad påtryck- ning och därmed ett hot mot-ra- ”Egenlomligt » RS efterlämnade d de ut . i på : Ett |. Insekter, som lever för sig själ- va, till exempel flugor, ' behöver inte antibiotika, men ett bisamhäl- le är i själva verket inte livsdug- ligt utan dessa. Det var först ge- nom .”uppfinnandet” av dessa' sex pen, "var man noga med att lnda stöpningen alltid skulle .ske vid ”ny”. ty. då' skulle ljusen . brinna klarare. I Dalarna walde "man i samma; syfte en solklar dag för ljusstöpningern och i Halland och Västergötland höll man ' fordom antibiotika, som binas samhälls- Det allra mårkligaste. är att vi salig” tycks bli ungefär likadana på att alla under detta viktiga arbete skulle vara ”lätt- aktiga och ljusmuntra” för att ljusen måtte brinna klart. Barnen fick inte fälla tårar, då' kom lju- sen att wminna, inte heller fick man rapa för då kom Idle att spra- ka och brinna ojämt. Under den Katolska tiden hade ljusen. större betydelse i stan. - blått är. tråkigt Stockholm (TT) - Alla tycker att rött är en stark färg och de flesta tycker den är glad. Flera olika länder finner den varm och stimulerande och ' alla utom holländarna och britterna an- ser rött beteckna lyx och dyrbar- het, framgick det av en serie un- dersökningar om färguppfattningar i olika länder som tidskriften Em- ballage redogör för. . Endast i Storbritannien uppfattar man rött som en "gammal" färg — för världen i övrigt symboliserar den d Amerikanarna är ha att avvända oväder. Ibland hade man blott ett ljus, men detta war då a mycket tjockt och stort, lik- ganska ensamma om att finna den "Man intervjuade "enbart hus- hämtat .mängder av, ond från lati- nét. I svenskan har vi t, ex. reli- gion, kultur, altare, kors," fönster, spegel, tegel, päron, koka, skriva, linje, ' punkt, . penna, wadium och utan att. veta det. |[ETT-ORD = - "PÅ VÄGEN. " Förkasta icke. Herrens aga och giv dig icke över, när du tuktas av honom, ev ningar som i ord, bild, skiss och | '! dl tst ke la då nande måskljuset i en katolsk kyr- | mödrar. Var och en visades fyra : modell redogör för de mer om- a NR Speak | om nät skalle nt Detta "om'vi lyckas komma lite före, In- | ka, Jullwällen framsattes ett stort förpackningar som var exakt lika Aga kan göra n modlös, Aga fattande aktuella åtgärderna. En sådan skulle bland annat ha stört ” Värde för. undervisningen: =— . ' Det uppväxande släktet skulle alltså få ett grepp om, vad som är på gång på den egna bostads-. orten, Kanske skulle man den vägen kunna väcka någras in- tresse "för samhällsfrågor och , samhällsplanering, Och det vore en mycket stor vinst i dag, när ” så mycket av det politiska skeen- i det göms undan eller — försiggår över huvudet på väljarna, . .- Men främst — väljarna skulle få chansen att rösta på lokala fö- går inte: heller; Anhöpningen av fritidsbebyggelse” är gannerli komma ait. kunna Jägga allmän- na infor derhåll. nd, igen inte alltid -naturvårdsvänlig. Det . har ju till och med' hänt att na- turvårdare ställda" i valet mellan > en nassafabrik och'en fritidsbel byggelse föredrar fabriken." ' > OM VI MASTE ACCEPTERA "RADIOMONOPOLET = | ” är "det angeläget att: "största möjliga garantier skapas” för ra- dions, självständighet "gentemot program- verksamheten, "Det skulle '' för- modligen enbart. komma att för- söka göra. avvägningar mellan Ce olika. i rådet ingåonde intres- Segruppernas önskemål: om 'pro- : ramepanansättning och pro- grimutformning. I. frågan om, inre konkurrens har -Näringslivsorganisationerna i sitt remissvar över radioutred- ringen med all rätt pekat på den . i. monopolét inbyggda faran för partiskbet och ensidizhot. Konrse- . kvenserna blir -om landet "ser ”lågl5negrupperna med indignation på hö önegrup- | för, perna som- inte. vill, släppa nå- ” gonting ifrån sig. Men gentemot de underutvecklade' länderna uppträder vi alla som "höglöna- dj re” som ängsligt slår vakt om si- na privilegier, : - Alla har bört historien om han som tog den största tårtbiten . när det bara fanns två tårtbitar ju för husfadern, ett lika stort husmoderni samt mindre för de'övriga familjem Delm utom ifråga om färgen . I första hand ville man fastställa den do- känslan för' relationen ljus med tre "eller flera grenar som ibland stöptes hade kyrklig förebild, ytteget jie sjuarmadeln mellan produkt och färg i varje land, I andra hand ville man kom- le <t > som: väcks av en för- och Halland berättas att endast husfadern fick tända julljusen. De rulle brinna hela natten och se- av sig själva. Hur fulljusen brann gav före- bud för det kommande året, stum- parna tälvaralogs som välsignelse- kvar, och som fick våpekandet för sig att det inte: var fint at! fa den största biten, br julbrasans aska som botemedel för kreatt p I Vä ötl lade packning i en viss färg, då inne- hållet är känt. " kan nämnas att gult över hela världen anses vara en både ung- domlig och svag färg, Den är ock- så glad i de flesta länder, fast amerikanarna finner den inte så lien och Schweiz anses den vara RN för olika uppfattning- statliga "myndigheter och olika |" Områdena br gilvatligast ; RN — Om du skulle ha iagit först, det och : i äng Höll id och ren och i Holland är den billig, ar om, ur den ej; I ? Skal ake ga munen intressegrupper i samhälles och | samhällsmformation: Hur än den | - sa han) vilken "bit skulle du då Dalsland man: plogbillen |, lätt är maskulint, allvarligt och längre bli möjligt för kommunal- männen att snålåka på respekti- ve partiers riksprofiler, -- , >. De skulle tvingas: att själv re- : dovisa sitt fögderi för sina upp- dragsgivare, väljarna, och" begä- ra dessas stöd för fortsatt marsch; Det är kommunal demokrati, - -- - 1 att frågan om radions "juridiska ansvarighet får en snabb lösning. Ensidighet i oyhetsförmedlingen " måste också motarbetas, Två Ak- iuellt med var sin chef är ett renlighetsminimum, skriver I n- inre konkurrensen utformas --är de? därför väsentligt att man för- delar ansvaret för dessa områden 'på fler redaktioner. Ett konkret exempel är. var sin chef, vilkét måste betrak. vTigskrifte-. dustriförbundetsl tas som ett. renlighotsminimum för ett monopolföretag i etern, - två separat arbetande "Aktuellt 'med ”— Jag skulle naturligtvis . ha tagit den minsta, fick han till svar. I — Den fick du i alla fall, sa hän. Vad bråkar du då för? . . Att reda ut det här med rätt- n Visa är verkligen svårt. . (Lille. P esi lantarbetare) smorde därmed innan wvårbruket begynite, . Till belysningen i kyrkan vid julottan skulle varje hushåll bi- draga med ett eller flera ljus och Tugnande, Det anses också gammalt (utom i Storbritannien), gammal- modigt (utom i Amerika), tråkig (utom i' Amerika och Storbritan- Schweiz). Grönt associerades i Frankrike, Holland och Sverige allmänt med för gåvor åt bygdens fattiga, av såga särskilda ljus. På många håll tika och toilettartiklar. Ame- ma underfund med det associa-|.- För att summera några resultat 3 nien) och slutligen kallt (utom i d förödmju- Tr : henne ock: tar därför ofta mo- fet ifrån henne, Och så blir man av agan, tycker dd - lig och föraktar den. — nn rim lustig alls. Utom i Frankrike, Ita tuktas, (Forts. & sid. TV > Böj dig, Och tacka. - estraffa, trösta och Hugsvala, som ju alla frälsning vill! da MENS mynt; ' mil; process, cirkel, grad,” radio, Vi pratar en' hel del Iatin, : Pål i. Västerbottens-Kuriren. is
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.